” LAHOLMS TIDNING - =LT Onsdagen den 2 26 ; augusti 1964 LT = = grov rt Hr. Sträng föll undan ter Sträng | i "ett föredrag i Sö- dertälje med regeringens besked. - Han. ville lugna . småstugeägare och jordbrukare, Det kunde vara tveksamt om man skulle försöka nå; Villorna” väntas få en höjning | undvika en skatteskärpning, sade av- "taxeringsvärdena med i..ge-| finansministern, Men regeringen nomsnitt '40 procent. ” hade dock beslutat sig för -”en Centern har i riksdagen såväl| reduktion av 'det för skatt och i år som i fjol begärt sådana åt- | inkomstberäkning grundläggande gärder, att en höjning av fastig- | procenttalet, som i huvudsak eli- hetsvärdena på grund äv pen-| minerar en annars ofrånkomlig t ningvåtdeförsämring inte skulle | skattehöjning”. -. Villaägare och få medföra skatteskårpning. Men |. jordbrukare skulle därmed inte iksd. "behöva ”räkna med en sådan höjning av fastighetsskatten som -i annat fall skulle bli den auto- matiska följden”. 'Hr Sträng föll alltså undan till sist.” Något -kristallklart löfte har han förstås inte' givit. En 'viss skatteskärpning räknar han tyd- besked om .skattekonsekvenserna igen med. Hur stor? Den frågan före" Valet; | : torde väl inte bli besvarad före Häromdagen kom finansminis-. valet. ' - Nästa års " fastighetstaxering medför en betydande. skattehöj- ning — om inte särskilda mot- åtgärder - vidtas; Särskilt hårt skulle det drabba egnåhemsägar” -Oron: i Saigon: svibtnar "I m [med de höga Pyrorna. vä man fortsatta svårigheter ; "för. gene- bo- skapligt så får man betala, ral "Khan, trots: att han ökat Hyrorna ökar för, varje gång sina" formella: befogenheter ' ge- byggnadsfirmorna ” ä på nom ”att "göra" sig till president|sä'tet' att bygga hus, När indu= och: tröts 'altt han" utnyttjat” kri- | strien ”rationaliserar "blir resuls sen i Tonkinbulkten still att in- tatet a mera. varor: och billigare föra ”undantagstillstånd. - Risken] By: för' anarki i själva centrum för kampen: mot den kommunistiska | gerillan är' en sak. 'Men större ” är måhända risken att general Khan ' drivs ' att” "wärja sig 'mot|-. ett . växande ”” inrikespolitiskt otillfrédsställande. .s., Resurserna missnöje genom desperata ut- räcker inte stäl för att den skall rikespolitiska ” manövrer” == "i i tällanden Läka- direkt gtrid med USA-regering- imilitäntjänst vill ens intentioner," + ., - något av én ”änakronism . i, vit Noas Dagens” Nyhöte rock; Han får eftersätta. elemen- | : :| täva: krav på undersökning och Ungdomen tesigerar "mot so- | observation, -'.: : cfaldemokraternas talitiska" fin- ;Provinsialläkare- Per | Uddén, . tande i författningsfrågan, Re- 2 5 geringen' hotar att" sätta kinok- : Noa ben för efterlängtad. reform” om te så ant nästan alla ; ” :|'man "inte får: garantier för alt rar: ilket” "åsiktsläger. de . "Beröm: av: misstag. : I : i ordning. Det: var svårt t för slättens a | öitsorkikien Nikodemus. Tässin de' orättvisa an lelarna' för det än "må dilhö ör, mumdre kulle talat om" någon sådan samman- |, Den a gutt sök avlades od ng Ran värn icke heller så är detta en fullt riktig Gadition. största partiet” bibehålles: oför-, enas om några levnadsr regler, blockning av de tre oppositions-. lage Jä Sålunda endast en del av |lätt att från "gränsen mot SkånejRedan 1692 hade -Idockehusets ändrade. genom 's: k; kommunala som” kunde” se jälvklara för erna ' del högerkret- Iden :kyrka,; som - vi; äro : vana". vid | komma ned till - slätten med": de I klockstapeln, i Våxtorp ersatts me sambandet. En. sådan : utpress-- partierna ' som en g att. se. och :'samlas i sedan 100 :år avlidna, De' avlidna bars på den |ett sådant spetsigt torn, Och adels- ning blir "speciellt: motbjudande sar spekulerat i. På den punkten tillbaka, som + då blev' invigd tilljtiden på bårar till kyrkogården. : :| männen på Vallen, Dömestorp och |när. den serveras: uni der, har Borås Tidning tydligen miss? tempelrum för gudstjänster" och Grundstenarna till den nuvaran- Skottorp har säkerligen haft goda kvastideologisk" täckmantel. mit just: därför att högerskriben- | förstått hr Elmwall, "7: kyrkliga :akter, Ända sedan '1708|de kyrkan "har med största -san- förbindelser med är FORE an Stockhol Lz ”Elmwalls införande hade Hasslövs kyrkas spetsiga torn- | nolikhet lagts 'redan på 1200- talet. Stockholm, både politiker, arki' a oc olms, Centerungdom ; derna. inte förstått vad hr Elm: Enligt hr, spira höjt sig över den sydhalländ- | Om: dess första två hundra år kan ter och konstnärer, Ar 1717 uppl > 2 . ar wall sagt.” 5 at kan endast. en moderat höger ska slätten "vid foten av Hallands-|inget sägas mer än att den: har | förde adelsmannen Tollin, svärson | - Småhusägare, hyres gäster och la tiv San a lcohe a bilde ds. 5. Ingen 0 positionen | bör vara "enad |. accepteras i ett närmare borger- ]3 ås och visat/hög som låg; ung som [funnits där: Nattvardskalken från |till artilleriöversten Meck på val-] + dbrukare ko på 3 P inj — = hi 1], | omkr. 1350 är ett tydligt -vittnes-|len och bosatt i Dömestorp,' en jordbrukare kanse fram :. mot åldersutmärkelse att få "dricka kring fen. centrat. handlingslinje, ligt samarbete dv. 5 en an-I gammal. up So mot Mad Hinine börd d tillvaro fö. 1400- ravkammare åt sin 25-åriga hust-|den kommande fastighetstaxel' lkohs kh net: Stl int”. har hr'Elmwall.sagt i ett före | nan höger: än den nuvarande, |Men ännu" längre tillbaka: i-tiden ( om "dess tillvaro : före g VS Meck och två små a cl inget:s ES RR 230 - int fö är | måste: vi gå för att finna -Hass- |talet.-Två hundra år senare, på ru Barbara ' Meck o ringen utan oro. Det har finans- drag..:Det "bör vara en självklar | Men-det är för sent för det här lövs--kyrkas - ungefärliga födelseår: |1400-talet, börjar dock andra spår | barn, på norra sidan "i dåvarande minister Strän; g sagt. i ott tal i sak. Men Borås Tidning (h) t,:ex. | . valet, "konstaterade hr Elmwall. |; måste gå tillbaka; ända till "124 | visa sig, som"-mar” kan: studera | utrymmet under läktaren i neder- Södertälje. : Alla andra" skatte: tolkar det på sitt. eget sätt, "Vad, Ja.— det är det tyvärr, Högerns | hundratalet. Vid denna. ungefärliga | och ' följa för. att" ff yata något: om Åsta tornpartiet, ån. 1863. fanns ju fälj a: t hr Elmwall sagt böra vara, säger | tid: ran de första Päc :stenbloc- kyrkans historia.. Ända till kyrkans |ingen ingång ; rån högerkollegan,. klara 7, Lord. Som a sociald tillbakavisade centerkravet.: ' : Nå i:sommar, har: frågan fått ytterligare : aktualitet. För någon wecka' sedan ställde hr Eliasson" i] ” Sundborn" (cp). 'i-ett> föredrag i Alunda” den direkta frågan till "regeringen ,om : den: ville lämna aterna i. ” | Cohlerriksdagsmannen ” Emil Elm har fått beröm av några högertidningar. Det är han" givet< vis värd, Men frågan är om inte lovorden i det här fallet tillkom- ombyggnad > "1863—1854 . hade , den | tornet såsom "nu, nuvarande välv : av tegelsten, I nn nedre "delen av : tornet. , kan ' man ; ffortfarande: se; rester: av. de 'ned- | brutna valven; Ett'par. utbuktning-' var. är. kvar:i väggarna, Osbeck an-' 137); att... moderkyrkan, åväl” som: dess ”annéx ja bygg : gråsten, välvd med tegelsten. T > Våxtorps' förbindelser smed: -den>store é kyrka kan. vi :fortfarande: se, :hur;| nären: Alexander ;. Roslin,v som för k ka. sett ut i ändigt kyrkans .räknin rt två: arbe- « = Hr Sträng”öch'han: "reg kolleger. höjer aldrig skalter« der's fen. Jälrörelse” D Hi EN : [liten "stenkyrka" med ' långhus och |'" Dessa av tegelsten” murade ry :|kor;”utan ellér'med endast ett litet; valv; utomordentligt ' vackra. Ä 5 / :|föhster -åt- söder,' sämlades' Åsens tillkomna. på ::1400-talet:.: På TE uppsats -målni ” predellan, a och: slättens.: fol till "gudstjänst, | talet .här. "sålunda den, första stora; föreställande nattvardens instiftelse.l MH när den vigda m n från ”kloc-; ombyggnader: av 1200-talets kyrka'|] kehuset”. kallade: ill, :":Genom'lägt- rum. i -Hasslöv, Den har för-; "lett, vapenhus vid: södra Hornväggen! skönats: både sifråga' om istruktur!| ten förbi östers ring men av- har bygdens folk") sex hundra år! Och: inventarier. "De. vackra, :nu :ty=: sedda. fö kyrkan, vandrat ini sin lilla” trygga kyrka] värr nedrivna -kryssvalven, .. kar och sd .vud taget: "inte. riktigt helbjä at [för , att - dyrka 'jordens 'o. himme- slagits av” skickliga ” händer” över tavlan ' i: Epitafiet' "med uppståndel- engagerar "sig för denna" sak, an- lens .störe Skapare, och "för att kyrkorummet. och: koret, Dessutom |] semotivet; Såsom" modell: till äng- ser ' Ö:s. tgöta C orr : åtelse, trygghet och'|har kyrkan tillförts ""ikonstskatter] eln, som?” "sitter: "på "Jesu" tomma pon då enten 2 4 U dr GTA sadesas. av: a rad? Tvål äv. dessa. ära, frav, har: konstnären FÖ tyd- oe ” MT Kristus. Up: a av Hans leij ännu bevara pryder: kyrkan ochiligen 7 baronessan: ariana / j En ganska beklämmande exempel i har , .de' Fr vandrat” hem igen | stämmer, sl net till andakt.:-Den]Eleon oyefsCrassow på Dö. |SYnnas gohom attt få: arbetsvill- gavs-' fav -, ecklesiastikministern | 411 slott" och koja; till. ri Jena, är I er. hennes ogifta syster kor, som NE själv; när han i slutet av vårriks- hel hänger" på & dra sidan = i-koret' över] på Skot "Det: är "nämligen" en ; " dagen besvarade en interpellation: dopfunten "men som i gamla ikyr- påfallandé ikhet” mellan; ängelns veflextion, 'Det Märmast till hands I, och därvid röjde en påtaglig obe- |sina uppgifter i "mödosamt arbete! kan" hängde i triumfbågen .mellan | ansikte och. enfärbroder till de liggande: synbunkten vore: välvan=]. ”pägenhet "att över huvud taget eller gjutit sitt: blod” fi för "hemmets. kyrkorummet och . koret. Det är ett] båda systrarna. Coyet, vars porträtt : hars atv när utvecklingen gått diskutera "frågan. Hr Edenman och" rikets" frihet, - ” I underbart” arbete i sin' grova ut-]|Roslin också: imålat bl. sandra av « som... jordbruksministern--belyst |... sökte;- dra sig undan. genom att Mén” stenkyrkan : på den låga formning: — : troligen en dåtida] medlemfnarna I'd bör det! trots. allt finnas, utrymme beskylla interpell för grov. ; var icke' den-första kyr-| konstriktning:= En? "kunnig - konst-] utom torde: det för något större prishöjningar 'på demagogi. — men "varje "lyssnare | kan i Hasslöv. Enligt: en gammal| när ' måste utfört .bildhuggeriet, ef- likt, ätt: Roslin "fö, jordbruksprodukter än. .de som | -till:debatten kunde konstatera, att [tradition skall den första” kyrkan.i|tersom ham har känt till den gamla] ö kor t skett under åren från 1950, i" demagogin helt låg 'på statsrå- |Hasslöv ha legat "på" Åsén: För- legenden, ' att” Frälsaren ' korsfästes 3 : S Det är klart bestyrkt att såda-.|' dets 'eégen sida, Effektiviteten av | modligen” har en. första kyrka :-av på ett'kors, Som'var tillverkat äv sakristian och ret "och "som. i till vad "som har skett: med br je na är motiverade, konstaterar de disciplinära medel som skolan | trä legat i närheten - av den. gamla | ett .livsträd. -Korset, på vilket I gamla kyrkan” Varit :dönr till. den kan,. Det "finns också. källor ' Te nu hår kan ifrågasättås, och dis-]offerkällan; halvvägs ” upp mot Å-|Frälsarebilden' är fäst, är -utfor- | ovannämnda 'gravkammaren. Icke | forska i. Efter den. verksamma k : "kussionen ” om nya: sådana börsen. Gissningsvis skulle man kun- | mat. med grénär från en stam, |mindre än fem; arbeten ' av den | den, under - prosten . Dahlberg; då Fred. därför inte betraktas; som avslu- | na ange den lilla platån vid ”Bran. |Den' andra konstskatten, från 1400- sedermeka så framstående och rykt- uppenbarligen. Hasslövs "kyrka påltf!? tad, - e- vem sme | teskälla”. som platsen. för den: förs- |talet, som bevarats från gamla kyr. | bare pörträttmålaren. .Roslin har | alla 'sätt och vis blivit omsédd, |” Vilka. åtgärder man än målta kyrkan i Hasslöv. På 1700-talet | kan : till den: nya, är apostlabilden | sålunda 'tillförts kyrkan 'mellan å år- både” utt, "och invändigt; t komma fram till, så är dock all- Kallades en 'plats vid "Hasslövs” by över altaret. i sakristian, Den "före- Jen 1742-1744 eller 1745. .« för kyrkogården och ett: :moras: på | ställer aposteln "Jakob, - Sebedeus | : Fr.” o. m; 1700-talet. finns "alltså asfalt. Detta är väl framför allt "tid en sak lika viktig: att lärar- | Åsen för kyrkomossa. -' Måhända | son, pilgrimernas helgon, och. är | icke bara' mer eller mindre. tydli- |! ; "snågot som” människorna i småstä- | na har ett fast stöd hos skolmyn- j döljer gig bakom dessa benämning- ett mycket förnämt bildhuggeriar- ga spår ätt följa för att sluta: sig 7 derna och småorterna har ont av, . digheterna, hos: de lokala likaväl|ar: också platsen "för: den första bete,. utfört av någor . konstnär, - - 7 - — - t dussin ra arbilar å |. som hos överst relse och departe- kyrkan, : Om Åsens - och slättens | tillhörande : den berömda Veit Jb oente av > vid SG et ? när något duss Eg P s y folk hade enat: sig om en gemen- | Stoss-ska "skolan, kanske. av, Veit s I bundor på runt torgen och gör ment, hävdar öc. : Säkea Y TKA, ger det Fe icke Stoss själv, som var verksam i bl. rundor p e närmaste gatorna |" . sä a e€ "kunnat. vara likaja Krakau, Polens dåvarande 'hu- skriver Skå ns k' a. D a g- FÖRÄNDRINGEN / AV Ior | eniga. om: kyrkogården. Ur rent vudstad. Professor Arbman: anser, ||” FAMILJEN 0000 toes praktiska "synpunkter sett, kan det att apoastlabilden stått i ett altar- ||: bladet: ugn . altar. har' skett inför våra ögon rien | ha "varit lämpligt med en sådan eller helgonskåp i kyrkan, Är det |]. ye -Drestorar. em. fullkomligt 1 na tar ringa hän-| : . = / > Jicke snarare så; att det är kyrkans |! na I både 40 och 50 kilometers syn. härtill, skriver U. p'sa 13 ale : skyddspatron, som haft sin plats fart' så att'bilarna kränger. och Nya Tidnin' gi. i en nisch i triumfbågen? ' . däcken tjuter. Vad rör det dem |: nömsnittsfamiljen ” 19507 . tta "en "tredjedel av "inkomsten I livsmedel, » medan” den i dag” er förmodligen « endast ' behöver? ge - ut. obetydligt över tjärdedelen. é + Att man ändå klagar” över .m; kostnaderna, skriver R LF DISCIPLINEN ; Fl i ger: ”uttaländen: från högsta ort gdomen till . As grupper på dels att skatter av inkomsteri. ken på annit "snabb 06 "Om maten; voret billigare skulle vi ha råd mi dd « sommarnöje är in-' gen ovanlig” men” ganska; ologisk'] : en met hänger ju sam alla” vet ihop : ETT AV DE OBEHAGLIGAST . LJUD ora . som finns är tjutande däck mot faltare; Ioristnä, r, musiker” och andra, . som ständigt "Jever ” på svältgränsen, och? aldri når upp till" 24:000-kr Då är de som behöver pengar ' T fämnas uppenbarligen av. fe ningen” åt. sitt 'dysira öde.. I Utländska arbetarna . | 5 - : 1 Västtyskland: samhäll: tan och löstyckning' ur hemmiljön. Män - eller : kvinnor som skilts "”Stul ubart” i 'dlgusti: : Så finns det”alltså tydliga : spår | "Nästan'”en miljön utländska ar- Tärtom är det en annan. faktor av en genomgripande restaurering om någon skulle. vara på väg ö- ver den gata, på vilken de svän- er in? » Man tycker . att denna: uUpprö- rande nöonchalanta körning skulle kunna betecknas som vårdslöshet 1 trafik, men så är tydligen inte fallet i "lagens mening, Det har i många fall blivit så att myndig- -heterna silar mygg och sväljer kameler. - Man åtalar rena baga- teller men raggarnas framfart blir opåtalad. ” Borde vi inte kunna få fram : klara paragrafer, så att man kan stoppa ofoget! Som det är nu måste en olycka hända, innan in- gripande kan 'ske, trots att poli- sen ofta känner till att just o- lycksföraren är trafikfarlig, Även andra vet om att han är farlig. Är det inte något. fel, när män- niskor så ofta säger: Hur länge skall han få hålla på innan det händer något? Många är rädda för att” just deras barn skall råka komma i "vägen för en vettvil- ling.» Låt oss tänka oss en familj med t. ex. tre pojkar i ålder 912 år. Genom felaktig uppfostran har de blivit omåttligt vilda, går löst på varandra och möblerna och stäl- ler , till ohägn.. Men föräldrarna . drar sig osäkra undan i i ett hörn och vågar inte ingripa utan låter barnen husera, Så står det ungefär till i sam- hället, som osäkert smyger - sig undan - och. låter. raggarna husera; 'nkligt! > "i vår nya värld som tycks absor- ”bera” huvuddelen av deras upp- märksamhet, nämligen motortra- fiken,' Så har många av de barn som växer upp i vårt urbanisera- de samhälle hamnat i en omgiv- ning som är inte bara utarmande för deras andliga utveckling utan rent'av farlig för deras liv. : Man kan naturligtvis avspisa de kritiska rösterna och truismen att "De 21 avhoppanna från det öst. tyska kryssning. «fartyget Völker- en duglig och att barnen alltid kla- rar sig. Men gör de det? Olycks- fallen i trafiken kan vi räkna och . de ger ingen lugnande bild. Sam- ” bandet mellan en i djupet föränd- rad hemmiljö och de nutida ung- domsproblemen har vi långt svå- rare att klarlägga. : Men det är ju ändå symtoma- tiskt att vård av missanpassade ungdomar som regel lyckas bäst i en gammaldags storfamilj. .. SOLGÅVAN : ”. TILLBLINDA 22900326 ft borde bli en läxa för dén handfull svenska "riksdagsmän och andra, som" låter -sig bjudas på reklam- och ”goodwillresor till olika satellitländer, att hålla inne "med sina ytliga ock tvärsäkra om- dömen vid återkomsten till ' vårt De färdas i i fock I på i i förväg ar ar- rangerade router, de itutas av si- na-artiga' guider allehanda re- klamfraser, de får se det -bästa, "äta "det godaste, -bo På 'de finas- - te hotell som länderna kan bjuda. : De lär inte känna ett sådant land. Men när de kommit hem låter de ändå aningslöst utnyttja sig för : det tommaste högtaleri av re- klamfraser. Des"a damer 'och her- "rar borde få träffa några flyk- : tingar för att själva om möjligt få jen bild av sin" egen ömkliga roll. "(Eskilstunas av kyrkan "under 1400-talet, Nästa större förändring av kyrkan, : och denna gång invändigt, har skett i slutet. av 1500-talet och början av 1600-talet. En ny dopfunt har kom- mit till i kyrkan och predikstol, : i mycket förnäma arbeten, vackört utförda, .. Den första provisoriska predikstolen i kyrkan” efter, refor- mationens införande i Danmark på riksdagen 1536, är med stor sån- nolikhet delvis bevarad i form" av en bänkgavel i koret. Denna: har ursprungligen varit. en läspulpet, 'anskaffad år 1575 av dåvarande kyrkoherden Rasmus Fuel. ”Herr Rassmus Fuel göre denne -stoel 1575”. Predikstolen :— den nuva- rande :— är ett vackert renässans- arbete från slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet. Spår av förändringar eller tecken på kyrkans liv; kanske man sna- rare: bör säga, finns också . från 1600-talet,” Utom eventuellt . pre- dikstolen finns bevarat. en .. 'röd mässkrud från omkring 1650 och dekoren från en svart” sådan, av år 1682, år 1782 överflyttad "till den ännu i bruk varande svarta mässkruden, "Vid mina forskningar har jag kommit fram. till denna slutsats. Det "vackra dopfatet och ett par gedigna ltarljusstakar äro också från 1600-talet. På 1700-talet kommer så en av de större epokerna i kyrkans hi- storia. År 1708 uppfördes — den smäckra, vac tornspiran. Arbe- tet utfördes enl. Osbeck "av en -Stuttgart: ..de gällde de. utländska betare lever nu ständigt 'i Väst- tyskland, Detta vållar vissa” besvär inte bara. i avseende. på . språket och. arbetstekniken : utan, det” . Upp- står också en -hel det andra pro- blem som: inte står i direkt såm- band: med: arbetsplatsen, hit hör en” mångfald socialpolitiska" frågor. Med "ett "alldeles" speciellt " social- Politiskt” "spörsmål ”befattade”' "sig nyligen ett möte med läkare. "och socialpolitiker i Sindelfingen nära arbetarnas hälsotillstånd . i Väst- tyskland. Diskussionerna på detta möte rörde sig i främsta rummet om resultatet av en statistisk ut- redning de västtyska sjukkassorna företagit.” Utredningen har givit vid handen att det genomsnittliga |. antalet "sjuka hos de' utländska arbetarna är inte större än hos de inhemska. Den statistiska un- dersökningen röjer emellertid att sjukdomarna har inte likadant för- lopp: hos de. båda grupperna. Ut- ländska -arbetare sjukanmäler sig visserligen: oftare; men sjukdomen vid behandling på ”poliklinik & är för det mesta mycket kortvarig, Lä- karna "har också fått reda på var- för: de flesta sjukdomarna,” ofta : tradition NH efter bonde i Ekered på Åsen, enligt H titningar ” -avhar psykiska orsaker — hemläng=; åkommor , i magen och tarmen, från > hem” och ” familj . mycket lättare mottagliga för .. sjukdomar. E heten. är 'också ken. var< för de' fortast mi inner sig ”på” arbetsplatsen... Di helst slippa "att, ligga ensanima på sina möblerade rum; där” "der -sak- |) >. nar omvårdnad, och” så Higger ' de' inte längre till sängs "än absolut nödvändigt. Samma - - inställning] + "PÅ VA ÄAGEN -— dessa höllo fast vid; i aBostlarnas undervisning .: : "" Apg. 2: : Den urkristna försarallngnns 42, beror det också "på "att de” ut- Hivskällor ' voro "apostlarnas - un- ländska arbetarna vid 'sjukhusbe- dervisning; handling är mycket längre sjuka brödbrytetsen "och > än deras' tyska "kolleger, De kän". Apostlarnas a unde ner trygghet i sjukhusets omvård- |nes först, "+ en nad som utgör ett slags” ersättning | för det egna hemmet; för fämiljens är. Guds ord sköte. "de så "brinnande > Jängtar hans apostlar. : efter, ; EN Yr: ua q Läkarna och socialpolit erna” på | de « mötet i Stuttgart visade inte sa het vå And. ingen och de utländska'arbetarnas sjukdoms. r os nya bild utan de redogjorde: "också f några ,- västtyska - företags! -fram-' dikan kl gångsrika ” insatser - till sina. ut. Sr Plats i fö brödragemenskapen, bönerna. visning näm- genom, Jesus ”öck ”Allenast . genom N ar predikan: En'Bå framskjuten örsamlingens "liv. Pre< Beer - ”fundamenten, för liksom Tändska ' arbetares | frornina: "Flera Sör tron, den "undervisar firmor t ex. har' gjort 'goda” erfaz skallta ” si renheter' med personalköl: som' f ohigt Guds” extra inrättats för att de utländska Föda på nytt behöva vi böra: ; Den son? Kungra Ö eh arbetarna skall få den. mat de är vana vid hemifrån, |. törstar hungrar Andra företag har uppfört ber Jockså efter” att få hörå Gbds 'örd trevliga" förläggningar för: italie-] - rd : "(Forta, & sid: TD” Rom; 10 "14-—=17, a kristna i den: Aristna gomenskapen, '0ås öm; "hör 'vårtsliv skall" ge :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.