dt —". LAHOLMS TIDNING "7 = : LT - Tor sdagen den 27: augusti 1904 LT Nn Också en: arguméntation - Från, det socialdemokratiska Högkvarteret har utgått general- order om att alla regeringsparti- ets talare och skrivare i landet samfällt skall stämpla oppositio- nen som en reaktionär företeelse ute på högerkanten. Det passar bra -att plocka fram' det kära gamla högerspöet, sedan högern genom sin förvinrade ATP-manö- ver givit socialdemokraterna all- deles gratis ett | paradnummer i valet. ' Riksdagsman Hans Hagnell (s) var följsam mot signalerna, när han häromdagen uppbyggde fol- ket i Hallstavik med omnejd. Fast resultatet blev kanske inte så lyckat. Hr Hagnell påstod i . sitt anförande, att centern i frå- - gan om domänverkets inköpspo- litik startat en agitation på den gamla högerlinjen. Det trodde nä inte folket i Hallstavik” Och det Det är på ett visst sätt röran- de, när hr Hagnell talar om 7 "miljoner människors stora lycka : över att det statliga domänverket äger en fjärdedel av”skogen ” det är mästan som att höra hö- gern tala om s. k. ägardemokra- ti Rent matematiskt förstår ' vi, att hr Hagnell tänker göra oss alla fyrdubbelt lyckligare genom att låta domänverket ta hand om alla fyra fjärdedelarna, Det är väl den aktionen som påbö! ts, när hasstövs - H Prosten Dahlbergs efterträdare, den berömde naturforskaren, pros- ten Pehr Osbeck, har haft sitt in- tresse riktat åt helt annat håll än åt kyrkobyggnader, deras arkitek- tur och. utsmyckning. Han säger själv, att han funnit, att hans intresse för naturalhistorien ,mye= ket väl gick att förena med ”kap- pan” — prästkappan. Han skötte säkert sina :prästerliga uppgifter mycket plikttroget. Men hans hob- by var naturen, blommor, växter, kter och fiskar. I en bröllops- regeringen stimul äl ket att ständigt öka ”sitt- skogs- innehav, Och det är den” "politi- ken vi kritiserar, eftersom vi inte tror, att hr FHagnell 'och regering- en rätt. förstått vad” som: fram- kallar lyckokänslor hos 7 miljo ner människor. ' F.ö är nog hr Hagnells refe- rat av hr, Bengtssons framfart i de svenöka bygderna en smula tror inte ens hr Hagnell. Särskilt ville hr Hagnell betona, att riksdagsman Torsten Bengts- son (cp) agiterar i svenska byg- der för att skogarna skall över- låtas ”till privata intressen”. Dat är enligt hr Hagnells mening för- färligt. Ty: "Svenska - folket är gemensamma ägare till en fjärde- del av landets 'skogsareal (do-] mänverksskogen), . men -enligt centerpartiets nya linje skall den- na egendom utförsäljas, Det in- 'nebär att det som 7 miljoner människor nu äger gemensamt skall överlåtas till några tusental privata skogsägare, om 'vi får an borgerlig regering! Och det är en hemsk tanke för en sann socialist "som hr Hagnell. ony it.” Hr Bengtsson åker inte omkring och säger annat än att vi skall stärka bondeskogs- bruket. Hr Bengtsson säger inte att bolagen skall få köpa bonde- skog. Därför var hr Hagnells hö- gerkoppling i Hallstavik så miss- lyckad. Ty sådana tongångar bru- kar komma från högern, Och re- geringen har ju en egen liten ut- redning i jordbruksdepartementet om att få till stånd en uppluck- ring av'bolagsförbudslagen. Det är "alltså hr Hagnells. regerings- parti som i den frågan har mest med högern att skaffa. Tyvärr är det så, Bolagsvälde är det näst bästa 'socialdemokraterna ' kan tänka sig — närmast "efter den . socialistiska statskapitalismen, | vi HAR UNDER EN RAD "AV ÄR : a lärt oss att allt kostar mer i morgon än i dag — åtminstone nästan allt — så eftertryckligt att vi nära nog tar detta som något " fullkomligt . självklart, skriver "Nya Wermlands-Tid- ningen. När finansminister Sträng talar om ett fast penning- värde, menar han ett som sjun- ker så där med en fyra procent: vi upptäcker hur det priset ;els ler det priset har stigit med tåt- skilliga gånger de fyra: procenten, som är socialdemokratiskt accep- terade, Husmödrarna märker 'ått pengarna räcker mycket sämre än de borde göra o. det minsta ”ext- ra” man skall kosta på sig så undgår man inte att göra obser- vationen 'att det blev mycket dy- räre än vi hade trott, Att staten går i spetsen med höjningar av sina priser. är ingenting att” för- våna sig över — redan för länge sedan insåg man att det inte finns någon som kan vakta vaktarna — - men nog-har till exempel: järn- vägsbiljetter och postporto stigit i en takt som alldeles påtagligt är snabbare än den officiellt medgiv- na penningvärdesförsämringens. För dessa stegringar kan ' man ju ändå inte, tillägger tidningen, åberopa ”nykterhetspolitiska skäl” BRUTTO OCH NETTO ' I BOSTADSSTATISTIKEN Den . officiella bostadsproduk- tionen är dåligt korrelerad med det faktiska nettotillskottet på bor . " Förhållåndet hör "med i ”debatz ten kring böstadsköerna, tilläg- ger Nyaste rid scales got: emot att. debattera” bostads- köerna" på sådana villkor — allt- så med nettosiffror för nyproduk- tionen; åtminstone :regeringskret- sen ' brukar ' ju. räkna både: den stigande : bostadsproduktionen och det stigande antalet 'bostadssökan- de”som” symtom på växande. väl- stånd. 3. moa Yt BYGGARBETARNAS ARS” < INKOMST Öl aed : är 30—35' procent större ä än hor- mal industriarbetarlön, har Bygg- nadsarbetarförbundets oräförande upplyst om, skriver J o'r d br u- karnas Förenings blad: ee H Svenska ' Dagbladet tycker ätt . denna uppgift har sitt stora in- tresse inte minst för industriar- betarna. Det är sant, men det. har också ett intresse som kan, vålla tandagnisslan' hos de bortrationa- : liserade lantbrukarna, vilka i all- h. delål. är åt ders. De är nämligen utestängda från byggfacket genom den van- prydande, fackliga 45-årsspärren. Den är också ett sätt att häv- da näringsfriheten, a ögger, För- eningsbladet ironiskt. . ; er : KONJUNKTURÖVERHETT-. NINGEN MÅSTE BEKÄMPAS "och detta med effektiva åtgär- der, skriver d: r ec RR. Pokorny, i Företa g aren stadsmarknaden. : N y a s t'e Kristianstadsbladet granskar. byggnadsstatistiken lite tid närmare: . ;... När det sedan sägs, att vi byg- ger 85.000 lägenheter' pr år, så är detta en bruttosiffra. "Tittar man närmare på statistiken fin- ner mean, att från denna siffra f- först skall tas bort de lägenheter, som försvinner genom rivning. Ur saneringssynpunkt är det glädjan= de, att denna siffra stiger år från år, från exempelvis 6.896 år 1960 till 8.837 år 1963. Men ur bo- stadsbristens synpunkt är det in- te lika glädjande, därför att de 85.000 nya lägenheterna ' skall minskas med de nära 9.000 läs genheter som går bort genom riv- ning och dessutom med det antal bostäder i glesbygden, som varje år blir öde och lämnas att för- falla eller säljs till sommargäster, och över vilka det inte finns nåä- gon statistik, Nettosiffran blir vid en närmare granskning ännu lägre, eftersom siffran 85000 - bostäder upptar produktion av drygt 5 000 special- bostäder — ålderdomshem, ”stu- dentrum etc — . som endast till kanske tjugo procent frigör and- ra lägenheter på marknaden och alltså inte utgör något nämnvärt nettotillskott på bostadsmarkna- den, Tidningen summerar sin' ge- nomgång av statistiken så här: ' Om av 85.000 lägenheter 9.000 går bort genom rivning och 4.000 . ytterligare bör räknas ifrån, var- ”tHtill'sedan också vid subtraktionen bör läggas ett antal lägenheter, som försvinner på glesbygden el- ler överföres till sommarbostä- der, så är det verkliga tillskottet sannolikt under 70.000 lägenhe- ter även vid en statistisk målsätt- ning av 85.000 lägenheter, Detta innebär för näringslivet att man överallt bör bereda sig på en hårdare ekonomisk -politik. Det som. allra minst måste ske efter valen är att skaffa staten de 'inkomster,. som behövs för att täcka utgifterna för regeringen Erlanders välmenta gåvor till folkpensionärer, : mödrar. -.och barnfamiljer. Det tråkiga är gi- » vetvis att alla bromsåtgärder i första hand drabbar näringslivet. Handel, industri och övriga nä- ringsgrenar får inga krediter och - lider" "under konstnadsökningens tryck, samtidigt: som orderingån- gen' pressas ned. Och allt detta bara för att en regering ville skaffa" sig ny-:goodwill hos sina väljare inför valen. ' - Det är nog så riktigt vad hr Er- lander för ett antal år sedan sa- de, att det är svårt att föra en förnuftig ekonomisk politik när det är val vartannat år. - Låt oss inte ta till överord. Det är inte nazism i kapprock, Det är inte heller nattsvart reaktion. Men det är en kristet färgad kon- servatism KDS står för, Den bärs upp av en säkerligen hos initia- tivtagarna till det nya partiet djupt känd oro och en ärlig läng- 4 | t visa, som diktats av:'några släk- tingar till honom från Göteborg och som sjöngs vid dubbelbröllo- pet för två av hans döttrar, vilka gifte sig med var sin kyrkoherde Banck, nämnes också, att han var lärd även beträffande stenar. Tyd- ligen har han även varit intresse- rad av geologi. : Hans båda efterträdare tjänst- gjorde endast relativt korta 'tids- perioder. Inget har tydligen gjorts vid kyrkan under deras tid eller i. varje fall endast det nödvändi- gaste underhållet, 'Från mitten av 1700-talet till 1840 har kyrkan tydligen mer eller mindre förfallit. Detta har givit smålandssonen, se- dermera prosten och kyrkoherden Carl Gustaf Lönblad Theorin an- ledning att påyrka : och genom- driva ombyggnad: av kyrkan, : År 1863 var alla beslut fattade, och den sista gudstjänsten i det medeltida kyrkorummet och koret hölls på trettondedagen: detta år. Prostens medhjälpare vid :'beslu- tens fattande om ombyggnaden och sedan vid dess genomförande var Ryttmästaren och” Riddaren Peter von Möller på Dömestorp. : . Tre förslag framkommo under .de 10— 15 år, som föregingo besluten. Det första förslaget framlades av Peter von "Möller, och .detta' var utan tvivel det mest , pietetsfulla mot den gamla kyrkan. Han” föreslog, att' endast ' den, östra korväggen skulle nedtagas och. kyrkan för- längas något i öster för att bliva rymligare. . Förslaget kullkastades under motivering, att kyrkan skul- |: Je. bliva onormalt: lång.: Det: andra förslaget,: som tydligen emanerade från” prosten "själv, var, att. koret och kyrkorummet skulle nedrivas och att. en ny kyrka” av gråsten skulle "byggas, Detta förslag 'an- togs av församlingen och godkän- des. av: Överintendentsämbetet i Stockholm, För att trygga ” om- byggnaden -”. "ekonomiskt - lovade emellertid : von Möller, att. han skulle svara för. eventuella kost- nåder. utöver vad: som fanns vi kyrkokassan med! tillägg av vad som” kunde. inflyta i rikskollekt. Måhända har vön Möller tänkt 'sig; att det skulle" bliva billigare, om "Iden byggdes av tegel, .som slogs och brändes på. hans eget säteri, Dömestorp. Därför ' ändrades . det först antagna: och godkända -för- slaget "därhän, att kyrkan skulle byggas av tegel. Det motiverades FRIA ORD: "mr SVENSKA KYRKANS : - DIAKONISTYRELSE ; Kyrkobröderna, Svenska - Kyt kans lekmannaförbund, har vid sitt rikskonvent i Sigtuna den 14 'au- gusti 1964 beslutat att i anledning av den aktuella sexualetiska'debat- tes göra följande uttalande att. till- ställas Ärkebiskopen och, Svenska Kyrkans Diakonistyrelse: ' - "För ett sunt: sexualliv, behöver de- unga vägledande normer. Ur e- vangeliet, sådant det möter oss: i Nya Testamentet, kan sådana nor- mer härledas, och i i biskopbrevet av 1951 har givits pregnanta uttryck åt dessa kri.tna. normer, som, om de accepteras och tillämpas, skapa en kristen livsstil, ett kristet livsmöns- ter, på det berörda området. ” Den kan säkerligen kon:tateras, att en icke ringa procent av vårt folk icke accepterar de kristna : nor= merna för sexuallivet., Detta' för- hållande bör visserligen ge anled- ning til allvarliga överväganden in- om Kyrkan, men kan givetvis icke för en kristen utgöra skäl för ett godkännande av ett livsmönster, som strider mot evangeliet. : Det nutida läget på det sexual- moraliska området i vårt folk gör det ytterst angeläget, att de som in- om Kyrkan intaga en ledande ställ- ning ifråga om förkunnelse, under-- visning och tidningspress medverka till utformning och accepterande av klart kristna normer "på området. Biskopsbrevet av 1951 äger allt- jämt aktualitet och är alltjämt ett vägledande ord i denna livsfråga; » Sigtuna den 20 augusti 1964 - För Kyrk nas förbund Algot Tergel David Estborn 24. tan tillbaka till det samhälle. där kyrkoherden var självskriven le- dare i socknen och där storstä- derna inte fanns på kartan. KDS har konéentrerat sitt programar> bete till områden som faller helt utanför- den räjong där det nor mala politiska arbetet utförs och det har skett i en ända.som . kristna politiker utanför KDS har avvisat, Det är svårt att föreställa sig att den vanlige marginalväl- jaren kan frestas lägga sin röst hos ett parti som i de flesta sto- ra aktuella politiska frågor ger högst ofullständiga . Besked ' eller inga alls och 'som då 'det ger be- sked gör det i så otvetydigt kon- » servativ anda. "(Stockholmsz- Tidningen). "dock 'med att en "kyrka murad av tegel" skulle bliva: vackrare ' och passa bättre till de 'delar av kyr- kan, som stod kvar.” När kyrkan väl var var församlingen ganska barskrta- pad. Men ändå återstod åtskilligt. Men nya kyrkan var utan pryd- nader. Och orgeln från mitten av 1700-talet var: tydligen = utsliten. Även nu sträckte Peter von Möller ut en hjälpande hand. Han lovade, att. till församlingen + utlåna' de två tusen riksdaler, som orgelbyg- gare Zetterquist från Örebro be- tingat sig för orgelbygget, och att församlingen blott behövde :' åter- betala 1800 riksdaler, ” Några prydnader, i den ombygg- da kyrkan fanns icke utöver dem, som tillvaratagits från den gamla kyrkan och som ingen wille: inropa på den auktion, som 1865 hölls på rester från den gamla kyrkan, Så- lunda inropade prosten det Dahl- bergska epitafiet och = -altarmål- ningen » för omkr. 20 riksdaler. Ingen annan ville ha dem. Värdet i dessa konstverk. torde väl nu ligga vid 150 000 kronor eller mera, När man läser .i de gamla soc- kenstämmoprotokollen och ' auki tionsprotokollen om 'hur -' kyrkan och kyrkans prydnader behandla- des, kommer man :att tänka. på Jesu korsfästelse, Grymma händer spikade honom fast "vid korset och vid foten: av. Hans . kors ' delade krigsknektarna Hans kläder emel- lan sig och kastade lott om Hans livklädnad. Det är. smärtsamt :att läsa 'om vad som måste betecknas som vandalism, -, ön En hel del av -inventarierna i den , gamla. kyrkan - var naturligt- vis ganska ' illa åtgångna av tidens tand. Mycket gick ej att reparera. Den : Falckska 'altaruppsatsen var olyckligtvis 'skuren i björk > och därför förmodligen. förstörd av träskadeinsekter. Rester av den i Hallands museum, Och dessa res- ter äro praktiskt taget helt. för- störda av insekter, . Konservator Sköld har: under 'årens' lopp wes- Jaurerat. några" av: figurerna. Men en; sådan. restaurering kan ju icke återställa " "ett arbete". i- fråga”: om hållbarhet;' när det en gån blivit illa: åtgånget, :.På. Lantmätare Carl von ”Crans- sows. initiativ gjordes under 1890- tälet-en" insamling till kyrkans. för. skönande, 'Den' inbragte" ett +: par tusen.: kronor, ' Och : så 'fick den kala nya kyrkan:en viss. förskö- ning. Under detta århundrade har denna försköning fortsatt, dels på bekostnad av kyrkokassan "och dels ombyggd :genom-gåvor från kyrkligd arbets- kretsen. »Ett "par välkomna . dona- tioner har gjorts till kyrkans in- vändiga . prydande. Syskonen ' Hans Peter, August och Ida Bengtsson i Björkered samt förre kyrkovärden Johan Persson :i Torp har donerat medel, vilka. nu torde räcka till glasmålning i det stora fönstret i östra korväggen. = "År 1951: renoverades ' " "kyrkan ganska grundligt invändigt, Då till- kom den nuvarande vackra bänk- inredningen. Elektrisk uppvärm- ning installerades, och kyrkan om- 'målades. Renoveringen leddes : av arkitekten A. F. Wetterquist.' Ett födelsedagsbarn - brukar ju erhålla. gåvor. - Hasslövs kyrkas 100-årsdag 'har "kommit . ganska oförberedd, Därför har några gå- vor. icke hunnit: att bliva riktigt övertänkta. ännu. ' En. kärkommen gåva kan dock här med tacksam- het nämnas. Kyrkliga arbetskret- sen har beslutat: att på 100-årsda- gen skänka en oblatask i kontrol- lerat silver. De nuvarande två oblataskarna äro 'av nysilver. En annan, ej i bruk varande 'oblatask, förvaras i 'glasmontern nederst" i kyrkorummet under läktaren, Den- na liksom - vinkannan i. samma monter är. tillverkade, av Det kongelige porselinfabrik i Köpen- hamn, -och har skänkts av .ovan- nämnde Peter . von Möller, första gången upptaget i inventarieför- teckningen av år 1851. Varken . dessa två nattvardskärl eller de två nysilveraskarna kan anses vara lämpliga vid sidan av nattvardskalken : från 11350. Något äkta och. gediget skall 'det wara. Och nu kommer det alltså att bli så. Församlingen tackar givarna på 'I det varmaste. Det är underligt, att yrkas 100-årsjutileum os Av kyrkoherde Arvid :Hallind '- tid för att återställa "något som mistats. År 1803 bröts nämligen kyrkokistan upp, och patenen och oblatasken stulos, Patenen ersattes med en py i kontrollerat silver samma år, Men oblatasken har än. da till nu varit ersatt med provi- sorier. . Bland födelsedagsgåvor. till 100- åringen kan även nämnas dessa två förutnämnda donationer. Tack vare dessa skall det stora, igen- satta korfönstret "kunna få en konstnärlig glasmålning. Till 'dessa födelsedagsgåvor hoppas jag också kunna räkna de förslag, som på trädet med kyrkofullmäk- tige i juni i år lades fram. Det höjdes röster för att kyrkan skulle snyggas upp utvändigt. Det har ju också varit tal om att lägga nytt brädgolv på de icke särskilt vack- fra men nödvändiga masonitplattor- na på golvet i kyrkorummet, Det är. med detta som med oblataskar- na av nysilver. Det förlikar sig icke riktigt med det övriga, med det som är äkta, ' En .stor' och värdefull gåva till 100-åringen. skall icke ' glömmas, den nya kyrkorgeln, som invig- des -i slutet av juni detta år och som nu. med sin . vackra klang fyller "kyrkan och gläder. den gudstjänstfirande = -< församlingen. Församlingen framför sitt tack till orgelbyggare Mårtensson och till den duktige kontrollanten och av- synaren, Musikdir. Rosenquist, Vi tackar också alla dem, som i dag medverkat . vid I100-årsjubiléet Prosten, .-Musikdirektören, . Kantor Elsa Bolander, kyrkokören med dess ledare och alla andra, som på något sätt bidragit till högtidliga heten, de som prytt:kyrkan med blommor och -. eventuellt | andra medverkande. > "Jag har' sökt "att följa 'Hasslövs ärevördiga kyrka från dess födel- setid fram till nutid. Jag har följt en del spår, som icke kan sägas vara otydliga. Ända från: 1350-talet finns tydliga spår att följa om än stegen . ibland äro -långa. Jag har nämnt" 1700-talet ' såsom 'en 'stor epok. i "dess historia. Överst. på tornspiran ' från : 1708. finns: det några intressanta järnkonstruktio- ner från detta år. Jag tänker icke då på vindflöjeln med årtalet oc] C: R. S. (Carolus Rex Svecorum). Jag tänker på något annat; Överst är korset och kronan formade i järnkonstruktioner och därunder likaledes i järnkonstruktion kyrk- tuppen. . Detta . håller -.den:' gamla kyrkan upp. emot ' Guds himmel, så. att alla skall kunna se det. Allt detta är Kristussymboler. Korset, kronan ', och kyrktuppen. Tuppen är; symbol” för: livsträdet.. Och - på kyrkspiran är/den: symbol” för det kristna: livsträdet, ' uppståndelsen och det eviga livet. Glöm ' icke: detta, ': vem du än är, som '; ser - kyrkspiran : på Hasslövs kyrka: Visst : må vise på kyrkan byggmadshistoriskt, kulturhistoriskt och : konsthistoriskt.. Men det är icke 'därför den ligger där på den låga samndåsenN en gång uppsköljd av; havets vågor. Den har byggts där,” och den - ligger där för att visa . jordevandraren .. vägen uppåt, vägen till Gud och till det eviga livet i Hans saliga gemenskap. Den vill visa: oss. alla, att vägen till Gud och det: eviga livet går genom Frälsaren "Jesus Kristus, Han som själv har sagt: ”Jag är . vägen, sanningen "och livet”, : Det är till Guds ära och a männi- skors. väl, som kyrkan ligger på sin plats och sträcker sina ermar mot himmelen ':med tecknet, vari Guds godhet har segrat och skall segra över alla onskans andemåk- ter. Det är härom budskapet skall gå ut från kyrkan, både från kyr- kan såsom. sådan . och från den förkunnelse och de heliga hand- lingar, som där äger rum. '”Herrens. kyrka = bjuder ” alla Oförgänglig sabbatsfrid, Hur: än orons: vågor svalla Genom sönd- mingslysten tid, Ty i Jesu Kristi tro Får var själ, som trår till ro Och mot tvivel söker fäste, Hägn . lik svalan i sitt mäste. Låt din kyrka visa stigen, som vi vandre, tills vi nå Templet, där evinnerligen Inför dig, vår Gud, vi stå. Led oss, lyft oss, Herde from upp till denna helgedom, Där de återlösta' lammen Dr kring dig det. ibland skall behövas så SJöng församlar. Amen”. Ny: aktieskatt - Kommer den tillämnade nya ak- tiesk "att öka bör en, vilket är huvudmotivet för dess införande? Enligt nuvarande reg- ler har ju aktier kunnat omsättas efter fem år utan att omsättning- en drabbats av' skatt vid kurs- höjning — enligt de nya reglerna är så aldrig fallet, konstaterar uni- versitetslektorn' +: Sigurd: Hansson vid” företagsekonomiska institutio- nen i Lund i en artikel i Ekono- men under rubriken ”Ny aktie. skatt — hausse eller baisse på börsen"? En möjlighet att få högre börs- ornsättning vore att införa skatte- frihet om de vid försäljningen fri- gjorda medlen åter investeras i aktier, Motivet skulle vara att det inte är fråga om en definitivt rea- liserad värdestegringsvinst, | ättning- Den närmaste tidens kurs- utveckling Md Vad beträffar påverkan på ak- Ttiekurserna under tiden fram till hausse ” Me eller baisse på börsen? dess att de nya reglerna träder i kraft blir utvecklingen i hög grad beroende. av till att börja med förväntningarna - om hur reglerna kommer att utformas, senare av hur de verkligen blir. Det är tänk- bart att så. få säljare uppträder sedan de nya reglerna trätt i kraft, att kurserna drivs uppåt kraftigt. Om man har förväntningar härom redan innan reglerna börjar gälla, kommer detta givetvis att på ett tidigt stadium ge fasta kurser. De tilltänkta skattereglerna kan leda till att skatten delvis får bä- rasjav de aktieägare som innehar aktierna när de nya reglerna trä- der i kraft, framhåller artikelför- fattaren vidare. De kan få vidkän- nas ett kursfall genom att deras aktier. blir mindre värda än om skattereglenna inte hade ändrats. De drabbas alltså av skatten även om man låter äldre innehav be- skattas enligt hittillsvarande reali- sationsbeskattningsregler,. Även om .de undgått skatt enligt dessa, därs Jesus Kristus, |: Målet för den" nya "jordbruks-[c politiken måste bli: att: skapa jordbruksföretag, som klarar sig utan, statliga. subventioner och ändå ger eina "brukare 'en hygg- dig bärgning. Blir man ense om det målet, bör man från kon- sumentsidan inte vara ovillig att diskutera ett, under en tidsbe- gränsad ' övergång "ökat" statligt rationaliseringsstöd.: Stockholms-Tidni gen ' [OR ! Hr Sträng tycks ha en viss in- sikt å huv viktigt det är att in- vesteringsverksamheten ” intensi= fieras. Åtminstone om man: skall döma efter vad han skrivit i fi- nansplanen,. Hr Erlander däre- mot låtsas inte 'om denna. pro- blematik — han svänger sig med allmänna uttalanden 'om att re- geringen satsar på den tekniska utvecklingen utan; abt : bekymra sig om de avmattningstenden= ser, som kommer lill synes i industriinvesteringarna, ut Sundsvalls ' Tidning Exempel på regeringens till- tagande: imaktfullkomlighet ges mumera nästan dagligen. + ><. "Till de mera flagranta aktuet- la övertrampen hör: statsminis- ter Erlanders meddelande i ett valtial, 'atd televerket skall ”få order att planera nya verkstäder i, Kristinehamn och Skellefteå. Beskedet innebär att regeringen redan "fattat beslut i' saken utan att. werkelt slutfönt gin -behand- ling av ärendet. Något uttalande från telestyrelsen” till 'regering- en om €n utbyggnad av, verkstä- derna har alltså inte ingivits, låt | vara att. "styrelsen. preliminärt diskuterat frågan. "Vad man än har för" åsikt i saken, måste herr tecknas 'g som edt isjälvrådigt före- gripande | av ärendets ' mormala | höndläggping. ” " : Östgöta Correspondenten; ” -- steget långt tilll "en ttötalreglering av även via budgeten” gslivet via samma budget. » Förr i världen brukade man säga: ”När var och en sin tsyss- da sköter, 'så går oss väl, evad för att innehavet "sträckt sig över. längre tid: än fem år, får de på grund av. den nya skattens kurs- tryckande effekt bära en. del av densamma. . Man kan därför fråga |- sig .om det inte vore fullt moti- verat att låta': de" innehav; som grundar sig på. förvärv medan den äldre lagstift ningen gällt, vid försäljningen beskattas enligt. den- na. . : Småspararna RN ord Kursstegringarna på aktier : tär delvis ' orsakade av" inflation. De "nya skattereglerna "kommer : där- för delvis 'och för flertalet aktier kanske i övervägande . grad”. att drabba helt fiktiva värdestegringar, Man -kan, fråga : sig. om det inte vore motiverat att fri i beskattning undanta de ' värdestegringar som motsvaras av en höjning av kon- sumtionsprisindex.' .' Aktier. "Utgör j. för många den enda praktiskt möj- liga formen för. inflationssäker ka- pitalplacering.. Ett." annat sätt .att gynna småspararna är, att som "" Danmark låta: vett grundbelopp "— 1000 kr. värdestegring vara skattefritt varje åra ns Fö örvaltningsbolagen Det har i pressen” framskymtat att förvaltningsbolagen genom ' de nya. reglerna inte skulle kunna göra fondemissioner, därför att de | måste undvika att dra på sig värdestegringsvinster genom för- säljning av aktierna. Några dis- ponibla , medel, - tillgängliga — för överföring till aktiekapital, skulle därigenom inte uppkomma, Detta är i och för sig riktigt, men des- sa företag har liksom andra möj- ligheten att skriva upp aktieinne- havet inom vissa gränser. och att använda ' det belopp varmed upp. skrivning sker just till fondemis- sion, Detta kräver alltså icke nå: gon försäljning. En annan sak är att förvaltningsbolagen får svårare att göra omplaceringar. för att stödja kapitalsvaga . men lönsam. ma företag, Familjebolagen : I. Om inget. särskilt undantag gt görs i lagreglerna, kommer . överlåtel- sa (Forts, å.sid, ”» Erländers ' ställningstagande bet ; oss möter” » Den gamla ramsan har .den moderna' statens före. trädare anledning att ta” sig: en funderare över.” Nordvästra” Skånes Tidningar: De Hesta "offentliga besluten fattas i våra dagar méd sikte' vå industriernag bästa, wad . där- utanför” är ”räkmas” inte," När ex- empelvis naturvården ' skall re- formeras, ägnas intresset exklu-' sivt .åt-'de fritidsfirande' stads-' bornas behov, samtidigt” som markägarnas intressen och önsk- ningar kominer i ikläm. Perspektiv "Samhället kan "naturligtvis ha goda skäl att motarbeta reaktio- mära, utvecklingsfientliga — och odemokratiska” åskådningar. Men det "måste" ske efter” demokratins spelregler och inte genom”något specielt ” kontrollsystem; . läror. och" predikanter: skall få kon- -Ikurrera fritt på i princip sam- ma villkor. För övrigt har sam- "I hället i den fria debatten, upp- lysningen och den demokratiska undervisningen tillräckliga in= strument' att ' hålla politisk och religiös vidskepelse 'i schack och begränsa ” marknaden ', för, all- sköns. reaktionära konstigheter. : : Dagens" Nyheter.”. "Hur 'skulle' det 4 Vara, "om våra förstagångsväljare ställde en frå- ga still regering och sosse-parti. När får vi möjlighet: att' efter de ; valfrihetens principer Ni "så ofta” talar” om”ock"F idet överflö- ver- oo dend Svaret. på den: frågan misstänker man inte -Kommer. I satt sosse-styre;' lösa ibostadsakri-. sen innan "årets förstagångsväl- jare här inträtt i Bensionsåldern. självförsvarets ädla konst" ser" i år” ut att nänma "sig Tekordsiff- T0rna från '1952—1953,' då : sam- mänlagt et fyrtiotal dödades i ringen. Sakargumenten tycks i in- te: bita” Sår starkt pår för- svårarna vravi: tistikerl ' kanske. så hjälper till ett oppvsknander I år är det” Shakespeare-år och valår, Varför, inte”elå två flugor i en smäll och låta Sha- kespeare ' delta i 'valdebatten? ot Värje Eliakespeare-läsare —"”och vem är inte det! — minns huru- som Henrik "den" åttonde öser vrede över sin. kansler, när den= ne plågat folket en 'skatt som uppgick, vill edelen; av in- komstern «.' OS Sjättedelen? , Det ' är ' att. riva barken från trädet så att träet följer med! Denne man har bli- vit svant som helvetet! : "Allas yår Gunnar ' Str som bekant” ha tredjedelen och mer av vår inkomst. Ack, huru svant skulle icke Shakespeare ha funnit denne man! "SHAG t- Baromstexti [ETT ORD . "PÅ VÄ IGEN. Upphyggen eder ,., : . : + Judi" 20,.- Hans arsson har någonstädes sagt, att uppbyggelse är allt det, som gör :vår blick. klarare, .vår själ friare och spänstigare, vårt hjärta djupare och "varmare och hela vår håg gladare, För visso är detta tillämpligt på den reli- giösa uppbyggelsen.. nes När vår: kristna kunskap för- ökas,. när vår vilja gripes och böjes till lydnad för sanningen när vår håg lyftes och hjärtat känner varmare, då ha vi fått uppbyggelse; Allt som har denna verkan på oss uppbysger oss alltså, : | Ver det "uppbyggligt på möte mötet, tillfrågades en gammal kristin na. Det : skall jag säga, "när känslorna ha Jagt sig, svarade hon, Hor, ville se, vad hon hade Ikvar, mär, vardagen kom; Vad som 38 war kvar, det" ville hon kalla. uppbyggelse, : . Vad säger wår vardag om vins ten av våra gudstjänstbesök? , P5 63: Ra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.