ee "LAHOLMS TIDNING. - 4 Fredagen den 28 augusti '1964 pA ut- gett ett speciellt mungdomsstats- fåd. Det är Olof Palme som be- trotts -den uppgiften, och han re- ser nu omkring i landet och på- står, att. ungdomen , sluter upp kring socialdemokratin. Om" man får tro 'pressuppgifterna menar hr Palme, att detta beror på ”att de borgerliga partierna tagit upp förlegade föreställningar — och haft benägenhet att på nytt vilja utkämpa gångna decenniers fält- slag”, . 2I varje fall så långt det gäller centerpartiet har|hr Palme fel, ' mär "han" påstår detta. Centerpar- diet "har det 'största — politiska ungdomsförbundet och i riksda- gen” är centerpartiets riksdags- grupp 'den yngsta. Och dessa för- hållanden återspeglas klart i cen-|' terpolitiken. Ett 'studi av cen- | ändör höstens val har den s0-1 ns Ungdomens I parti ee "ungdom är 'så historiskt kunnig och så politiskt medveten, = att den inser, att den inställning, "som ' hr Erlander och = kretsen press, kring honom — dit man väl ock- så får räkna ungdomsstatsrådet Palme — har i författni frå. Är det amerikanska välståndet en 'myt?? Man . finner . onekligen skäl att ställa frågan efter att ha tagit del av. en rapport som nyli- gen ' publicerades i amerikansk (Newsweek). I dagens USA barikar sig 30 miljoner medborga- re ' fram i på svältgränsen. Enbart i vär New York tvingas ldsstad. gan inte går att förena med en acceptabel lösning i enlighet med den parlamentariska demokratins iper. Den iald kratiska likgiltigheten för en snar författ- nästan . en, "halv miljon familje- medlemmar kvittera ' ut . socialun- derstöd, Totala siffran understöds- tagare för hela USA är 8 miljoner. Och . ur , onkel Sams skattekista ningsreform är d inte tilltalad av. Det finns ett annat klart” ode- mokratiskt drag hos arbetarrörel- sen som ungdomen reagerar mot. -Det är kollektivanslutningen ' av fackföreningsmedlemmar till det socialdemokratiska partiet, Att' genom '. majoritetsbeslut "ansluta människor till en politisk organi- sation är" ett allvarligt brott mot "demokratiska principer. Det otill- terpartisternas agerande i riks- dagen visar en , ungdomsvänlig- het, som de unga väljarna har - all anledning att beakta. : Man |: kan peka' på krav på bättre ut- bildningsmöjligheter ' inklusive bättre studiestöd och ökat stöd börliga i denna ordning inses allt mer av fler och fler. Vad skulle förresten hr" Palme sagt på den tiden han inte var socialdemokrat, 'om han på:' det sättet blivit-in- skriven. som, medlem i partiet? De många ungdomarna i bo- fill domsledarutbildning och till ädrotten;. man will på center- håll ha en ungdomens radio-TV, och man” vill hä en allsidig be- lysning av ungdomens situation i . det moderna samhället; man krä- » ver en modern författning o. s. v. förts” från. centerpartiet. men , dål | när. mat sitter-i glashus. Om nå-| "Hr Palme talar om förlegade frågeställningar. Vad han nu kan mena med det, Han bör kanske " erinrag om att socialdemokrater- na "Hill inte ringa del grundar sin politik på att föra fram frå- a geställningar som tidigare fram-] avslagits -av..den socialdemokra- tiska : majoriteten! ” Det tillväga- |: gångssättet , vittnar. förvisso - intel. om någon självständig politik, och I. "vitror för.vår del, att "väljarna |. inklusive" ungdomen” genomskådat . söcialdemolkraternas sätt att bete sig. of, | man. inte kasta sten gon. håller + sig : med - förlegade föreställningar . i författningsfrå- gan så är det socialde k na "stadsköerna har väl också svårt satt tro på talet om 'socialdemo- ” kratin som ungdomens föresprå- kare.. En aktiv lokaliseringspoli- tik som centerpartiet "arbetar för » skulle medverka till en minskad efterfrågan på bostäder i de stör- sta tätortsbildningarna, "samtidigt som lediga bostäder på. andra hållt skulle kunna utnyttjas, . - : "I dessa dagar" söker 'sig över 10 000 studenter till våra univer- sitet och högskolor för att på- börja: akademiska studier:- "Många | måste emellertid vända hem igen, därför. att de inte kan skaffa" bo=]- "städer. ven Den; .soclaldemokratiska'" regeringens. envisa satsning ”enbart i linje är att. flera studentbost äder. måste byggas" men ”också" att ett "sjätte imiversitet inrättas. och: yt terligare en teknisk och medicinsk - högskola . bygges.. -Detta”. har. i ) "sagt nej till :öch För att få argument "för sitt s. k. kömmunala samband, vilket skul NS le ge. underlag . för I "resultatet. har blivit. brist på boc rätt att 'utse.en del av riksdagen också i "den nya. författningen, ä statsministern”... till grundlagsfäderna.. från mitten av]. "dagens | ”Uingdomsvänlig: - a Myten . om goctaldemoknal som” ungdomens parti, får "med? anses avlivad, pumpas per år ut över 4800 mil- joner dollar i socialdhjälp, Den har för övrigt: fördubblats under en nioårsperiod. Ändå "upplever USA just nu en högkonjunktur utan” like, "Bruttonationalprodukten uppgår - till 600 ' miljarder, om året. Författaren ' Michael" Harringtone skrev 1962-en bok om den ”ameri- kanska fattigdomen” ”The Other. America” och" han- kallar USA:s fattiga Tör, ”de glömda medborgar- nä”, De amerikanska negrernas 'hat- explosion i Hårlem och på andra platser ” måste ses mot bakgrun- deri”av detta, För de iillhör onek= ligen de fattiga bland de fattiga i USA, Den amerikanska inrikespo- litiken 1964 och de närmaste åren framåt har: stora problem. att lö- sa, Sociologerna Lewis Killian och. ”Racial Crisis in America” att USA | har ett U-land inom sina egna gränser... Ett U-land som alla andra som behöver hjälp med bo- stadst b 1 un- dervisning ; och standardhöjning. "I denna "artikel redovisas en”del siffror, som skildrar: det USA vi inte känner så - mycket : till om. ch + fattigdomens Amer engar.; Det; är. dollarn ganska exakta siffror. att s Det. Enn - Charles' Grigg skriver. i sin "bok! just:nu regerar ; vänlden, Men stå =-130. miljoner amerikaner lever. Inac 1500 dollar ber år. Desär I regel . ensamstående av. båda, kö- nen. ss Det är fakta & som inte ger någon lysande +”. ”välståndsbild”. > Men USA:s största problem nu är dock arbetslösheten, . I början av 1964 var 4600-000 amerikaner arbetslö- sa och .det..motsvarar c:a 6 pro- cent av den totala arbetskraften. "Det är heller ' inte : förvånande att flertalet av de fattiga bor 'i städerna och att nästan ' hälften återfinns i Södern och att 22 pro- cent av. "dem är färgade, Ser. mån på det aktuella ' Harlem" så "kan man konstatera : att där. "trängs 232 000 invånare. Vore resten av New York , lika . tätbefolkat +. så skulle hela USA:s befolkning (ca 190 miljoner) "få plats där. .I Har- lem” är 59 procent''av. den. man- liga befolkningen” mellan '16—21 år 5 arbetslösa, , Det är inte, att undra över att det begås , sex gånger fler mord i Harlem "än '. i; övriga , New, York och att där finns. tio sånger fler . markotikamissbrukare, ä. USA är ju motsättningarnas land, Det visade sig vid éen' under- sökning att. av 'de' - familjer, " som åtnjöt socialbidrag «(undersökning- | en gjordes i. Kentrickey) . så "hade 88' procent,, tvättmaskin, 59 - .pro= cent bil och 67 procent TV; "Bilen är ju den amerikanska ; välstånds- symbolen. framför . andra ! toch. se roma : säger: "egentligen inte .: mycket. . Avbetalningssystemet äl (otroligt nog, kan tyckas). och ser” man kallt på situationen så kan. man. ställa sig frågan att hur: många: av. de Svens-. ka familjer. som håller 'sig "med. bil har verkligen: -åd. med det? -De fattiga i: Amerika av' 1 dag har” en” hård "tillvaro... De står utanför” och ': ser "på sglittret och flärden. Men 'onekligen' tycker” man "| detär fäntistiskt att det finns mil- jöner” amerikaner som. "uteslutande stotz livnär sig på billiga” bönor. och på: svältgränsen ändå att man inte ' blundar för problemet, : Man är, medveten om missförhållandena - och försöker med. amerikansk - energi att: an- gripa , dem.' Och "drar sig heller inte för att låta. resten av den. civiliserade : världen veta att det är. si 'och! så! med välståndet i den stora demokratin, : "Man - vill föra. ett krig "mot fat- tigdomeri, ' Btt : effektivt :krig' som ska Kasta, 'om , förhållandena, 'Ti- digare har framsteg moterats. Så sent som 1947 kunde" 32 procent avs befolkningen - betecknas . som fattiga, Är 1957: var siffran 23 pro" cént, I. Washington” sitter en kom- mitté och funderar över hur man ska, kunna få siffran att fortsätta sjunka och' deras uppgift är abso- ; att situationen. 1 "storstädernas negörslum , tror man inte” "mycket på kommittéer. Dg'j flesta.r vita kanske anser : att negrerna fått 'det ”bättre”. Men det LL är. en "obetydlig förbätring.' 1958 dåg en färgads medelinkomst på 58 procent av; en. vits,» :.. N (Där; alltså "en" vit - Yrkesarbetare | tjänade: 6 000 dollar fick en? "för-], gad' bara något - över 3000 - dolla för: samma : arbete. 7 Siffran för 1963. var, inte bättre, Utan i stället sämre... Då låg negrernas medelin-4; komst på: 53 procent mot den? icke å | färgådes; : : |: - Ingen" horpfullhet? finns « heller hos .de fattiga, .De 'ser ingen väg ut. Bort :från ' eländet," snusket, - råttorna! 'och ” kackerlac- korna. De föds i ett ”ghetto”. och låvert där sitt liv, — som "är be- tydligt "kortare än andra amerika-' ners. >. Fast a Detta är den. ystra baksidan a av den. bild som USA” visat världen. Elley' som = "kanske rättare dut' inte'lätt. Men man vill visa att: .,. Jlunda ut från ett skrivbord än svälten, - Politiken I blir” ett taktiskt spel utan reell syftning, om kampen om regeringsmakten blir huvud- saken, har Erlander hävdat. Det är'så sant som det är sagt:. so- cialdemokratin under hr Erlan- ders ledning har till full evidens bevisat iden saken. För' vad är de - soctaldemokratiska . valkam- panjerna , annat "än ett taktiskt spel i uppenbar avsikt att för- söka hålla sig kvar vid makten. Ändamålet har därvid i alltför hög grad fått helga medlen. "Ystads Allehanda” | Steg för 'steg dillvinner, sig det härskande partiet allt ” : större makt. Det” "görs så osynligt som kratin inifrån — men ingen kan väl längre undgå att märka den skrämmande ; utvecklingen. "Det räcken med at höra härskarna språk med allt vad det innebär. : Nordvästra Skånes Tidningar : löroad över” älsollindttusttone. i:skolorna' som vad landets lä- rare 'i äget ser miog lennior- från en 'kateder. Undras emel- lentid om finte SÖ gjort klokare i att den här gången ta de alar- merande rapporterna lite mindre trankilt än tidigare. Alltför länge se verkligheten i ögonen, Därför har även högst blygsamma krav på hjälpmedel för att: förbättra: disciplinen blivit avfärdade med :|sangviniska uttalanden. ' ad är på "tiden: att växla "om till: j jeu på detta” 'om- Regdringén fansér tydligen. att grundskolan i i sig själv är ett så > 70 -miljoner ik har ar- milj ; ligger på 6000 dollar... ;z »» Men. ändå är nästan 35 miljoner amerikaner att hänföra”. till, kate gorin. fattiga. . sel: 30. miljoner alacrikener. klara. sina familjer. på mindre än :|3000.- dollar per år, Och. hälften |: i äv..dem 'har knappa -2 000 ” ; dollar I.. att leva på, Vidare finns det; 51, - 1860-talet. Vi: Arop att 7 BRISTANDE Fi ÖRKLARI I ”Vad, gäller | bristen.på student=' bostäder hänger allt ihop med re- surserna”, örklarar ”ecklesiastik- ministern i intervju, ”Som all- " fing annat är det ett komplex av :" ningen orsaker bakom, Den väldiga ök- av högskolestuderande, standardiseringen som gör att folk inte vill hyra ut rum och den allt yngre familjebildningen som nu- mera också sker, Detta gör till- - sammans att det är ont om bostä- der för de högskolestuderande.” Om studentbostadsbri:ten hän- " ger'så intimt samman med resur- - riationerna. i serna, måste dessa utnyttjas då- ligt ibland, kommenterar Da- gens Nyheter: . : Eller hur vill hr :.Edenman an- nars förklara de våldsamma va- Produktionen av studenbbostäder? 1959 producera- des ca 1.200 rumsenheter, 1960 hela 2.700. 1961 sjönk produktio- nen till ca 800, året därpå steg den fulla sysselsättningens: pe- -kommer. lokala kriser, arbetslös-; hetskriser. Detta är icke ett. go akernas tillstånd, - sn -Det . finns dock :: exempel I på " industrinedläggelser .utan att de vållat arbetslöshet därför att fö- "retagsägarnå i god tid planerat och skaffat arbete åt "dem som arbetat för företaget. - VILLAÄGARNA HOTAS AV SKATTEHÖJNINGAR '' ' ” genom den nya fastighetstaxe- |. ringen, Finansminister Sträng har |. .skyndat sig.att försöka lugna de oroliga, men tidningen B a r o- metern noterar att han än- då håller dörren på glänt för € en viss höjning. : "En reduktion av det 'för skatt och inkomstberäkning" grundläg- gande. procenttalet . är enligt hr Sträng befogad, men den reduk- tion han I Yr att föreslå skall den till. 1.100 och fördubblad "1963 till 2.200. ” Om bristen på studentbostäder |. .skall kunna hävas, måste de reella resurserna = utnyttjas maximalt och inte så ryckigt och ojämnt |” som de senaste åren. Detta förut- sätter i sin tur en noggrann pla- nering från myndigheternas sida — och den bristande planeringen ingår i det orsakskomplex som ecklesiastikministern ger en o- fullständig bild av. "Bristen" ' på studentbostäder måste hävas — det är orimligt att strömmen ” till högre utbildning "skall regleras av en så irrationell och sgodrycklig spärr, ATT ETT FÖRETAG INSTÄL-” LER DRIFTEN) ' att en industri läggs ned hör|' visserligen inte till händelserna för. dagen i vårt land numera, men å andra sidan garanterar in- te den fulla sysselsättningens pe- ”riod> att "företag, att industrier som är i gång kommer att vara i gång beständigt, skriver 5 y d-|- östra Sveriges Dag- blad (): "Det som' gör ' situationen vid driftsinställelser . särskilt svår är att inställelserna inte sällan kom- mer" med mycket kort varsel Varken kommunala ' eller statliga myndigheter "får möjligheter att vidta. förberedande ' åtgärder, att . skapa nödvändig beredskap, Mitt "endast — som han själv uttrycker | det — ”i huvudsak”. eliminera en ”annars ofrånkomlig skattehöjning. Det betyder att regeringen för- » behåller sig en. viss marginal för |- «en ökad straffbeskattning ev eg- nahemsägarna, Skall utfästelsen ha något värde måste den tolkas som om - utrymmet för det antydda extra pålaget måste vara. rejält begränsat. De' kritiskt vaksamma | som gjort egnahemsägarna 'med- riod, som i vissa avseenden är ar- |: betskraftsbristens . period,'<: upp- |: milj öner amerikaner ' som bara tjä-l. : löneökningar . minskas :genom tvångssparandet i "ATP, heter det i ett valtryck från " högern; "Årets "begränsade löne a Tyft har = trots en lysande eko- nomisk ' "konjunktur — gett: klart besked orå' den ' saken”, Detta är » en demagogi,. som. torde komria bete Joch" miedelinkomsten:, per. fa-I "måste er kunnat börja ' 'öventat : uppgifter som” sedan, 11960 : utförts] skri- av. internationell "Experter, ver Svensk Skoltidning.' + > Detta framgår: aven rapport om | denna verksamhet. under: 1963. :631 experter . och tekniker ' ; från, ;48 länder . var / verksamma. i: : Kongo - J under fjolåret.” De tillhandahölls av FN samt av till FN' anslutna or. ganisationer” och” gjorde insatser på samhällslivets alla: områden. : Enligt rapporten har utbildning. en varit ett huvudelément-på var” je. arbetsområde. Genom 'stipendier. från' FN och fåcl lämnades ? för' "skolning ' utomlands. |, Som ett resultat av utbildnings- verksamheten: blev. det under 1963 möjligt "att börja” byta ut en del internationell: personal mot ,kvali- fiosräde ' "kongoleser; bl. a. inom postväsendet; a iväderlekstjänsten, televerket och civilflyget, De förs- ta':55.« kongolesiska: läkarna -åter- vände: hem efter 'utbildning utom- soi” rekryterades. från 29 länder av 7 UNESCO. Totalt finns nu 3300 ellt fick 1300 ji kryterade Järare i kongoleser' tillfälls att'under' 1963 åtskilliga . "stadiga hög än . hoppa högt; och. inte.av förtjus- ning. Här. rör sig den ena löne= . rörelsen efter den andra I på grän. -kommer högern och säger ått man gladeligen: kunnat ösa på ännu mer bara inte, ATP hade varit. Pressen bakom - -löneglidningarna tycks i år vara mer än vanligt stark, och: vi' har. verkligen inte sett än hur: det' går; men gäller]; + med det konservativa partiet re- - do att lossa spärrarna, Det ä är ö- ansvarigt. YT l OMandelstidningen.” vetna om vilka nya straffbesk ter som ö för finansdepartementet noterar själv- fallet förbehållet i hr Strängs be- sked, De kommer följaktligen att ha lika, angelägna bevakningsuppgif- ter när det gäller att se' till att |- hr Sträng också effektuerat löf-|- tet på det sätt man gärna vill tol- "ka det, DEN. LOKALISERINGSPOLITIK, som regeringen nu förebådat genom sin promemoria, har en .Snäv geografisk avgränsning, sa- de riksdagsman Tors. ten Bengtson (cp) i ett anfö- rande i Mariannelund. Det är tydligen regeringens mening, att lån 'och investeringsbidrag i loka- liseringspolitikt : syfte ' skall få lämnas i allmänhet endast i Norr. land och nordvästra Svealand: Det finns emellertid andra de- lar av landet som har. betydande sysselsåtiningssvårigheter. Det ' gäller framförallt östra Götaland. De rörlighetsfrämjande. "åtgärder, .som regeringen satsat så i att 7 sen till uppenbar inflation, och så |" ; det att köpa röster så är till: och H t pressade inte på "en angelägen " fråga till något" statsråd fått” detta” lakoniska "Hur Tegeringen förhåller sig till resp. ärende. får int antydas :om pigg: på att ge snabblektioner åt nyfikna riksdagsmän om spelreg- [lerna på 'området. Är en fråga ”under utredning” '(och vilka är "I det inte numera?) så får inte; re- geringen, ”förekomma”, -: Och så kryper man in : belå- på under senare år för bortflytt- ning av arbetskraft, har ju gällt också' områden i östra Götaland, Men nu kommer regeringen i sin promemoria med den inkonse- -håljas utanför lokaliseringspoliti- ' kens - ekonomiska insatser. Cen- terns krav är att ekonomiska in- satser i lokaliseringspolitiskt syf- te skall komma även t. ex. östra Götaland till godo. . Men det skall 'naturligtvis vara en lokaliseringspolitik, som inte angränsas till de större tätorter- na, Även mindre orter bör vara lämpliga ' lokaliseringsorter. vecklingen . i Blekinge och på » Gotland kan sägas vara bevis för detta; Även t. ex. "Mönsterås kan ju stå som exempel på hur en; strilokalisering. Regeringen har anledning att tänka om på den punkten, i NEN kvensen,. att. dessa områden skall|'' ten över att det finns, något + som er fall till hösten) art lova förslag. ; ” Och ' sägs det från regeringspla- Het så blir det naturligtvis ha för- slag.” Fattas bara . annat. här före” ett vall 45 re | "Men usch,' vad styggt av oppo sitionen "att: påminna ' om i de ' här : omhuldade utredningsreglerna. För att” nu inte -tala om när man. er-| irrar herrar statsråd "om att för- slag de lovar svenska folket : valrörelser inte är mer eller enind- re än: frågor: 'som' just oppositio- nen för länge sen väckt. " - Nu senast. här : statsministern" på slut om att Televerket. skå lokali- sera en av sina nya verkstäder i heter. utredningsväsend Det kla- rar regeringen. från en” massa -be- kymmer.. a "Men tydligen -- antecknar man ändå noga de: aktualiserade frå- gorna. Dummare än 'så är "man inte, De är ju bra att ha för kommande behov. + : It : s De senaste" valrörelserna har vi- sat att regeringsmedlemmarna . för utförliga dagböcker. Ur dem ploc- kar man mycket matnyttigt för sin valpropaganda. « Och då är det alltså regeringen som talar, Det där med utredning- mindre ort kan växa genom indu- ar bryr man sig bl. a. inte då om. Nej, svenska folket ska få veta att det är Vi som har makten. Det är Vi som "har fullmakten ti vart Kristineh .Det var där hr Er- dlander för : tillfället Valpratade. - Rd ika övenraskande - som glädjande att statsministern. kom- mit in på lokaliseringsfrågor. - 250 får Sysselsättning enligt -telepro- jektet. : : :- Men nu har generaldirektör Ster- ky i Telestyrelsen blivit mäkta för- vånad — liksom allmänheten. — över. "detta" plötsliga > erlanderska ”beslut”; ". Man har nämligen" "inte " ännu färdigbehandlat projektet. Det he- Ila utreds än så. länge, inom sty- relsen, än besvärligare blev det för den, ;valtalande" statsministern” när folka.$ " vittgående" därmed bättre” "underlag för: en d framtida” "lagstiftning — om en "sår der H veta så: dock. med ytterst 'stor san- egen 'hand och hux flux fattat be-| -"" möjligt. ==" man. äter wut .demo- : har skolmyndigheterna stuckit |: huvudet i busken och 'inte velat]: nponerande företag a att alla åt. gärder abt göra den fumitions- duglig är överflödiga. Det finns onekligen wissa likheter mmellari Sveriges nuvarande obligatoris> ka : skolväsen "och" ide ryktbara kulisserna i Katarina II:s Ryssé land. : : Nya Wermlands-Tidningen, : ella Man mångdubblar forskning! budgeten, planerar och bygger ut, men glömmer att trygga re? kryteringen till« de - viktigaste fuktionärerna . inom det fram” växande + univenrsitetsväsendeti Man slösar med”? "Met män har mest 'omt/ om, i ? Dagens; Nyheter i Den' bebådade propositionen. i i. lokaliseringsfrågan. innebär - verkligheten en- försämring av statsmakternas samlade 'stöd till | avliolkningsområdena; om > man itar hänsyn till att vissa: anslag för. beredningsarbeten och medel ur investeringsfonderna föreslås slopade” I 'stället för en förbävt-, ring på 160 milj. kr. per år kan man tyvärr befara en försäm- ring på ca 240 milj. kr, om inte en förbättring av propositionen ringspotitiiken läggs upp » efter fasta principiella riktlinjer och inte "såsom regeringen tänkt sig. UF':s f, ordförande Olot.: Den största. primi viteten. in- om? den” militära” Fäkarvården ”uffärstiderna? Stockholm (rm) I ee Det bör i: största möjliga omfått- ning: överlåta öppen "säger tidskriften > Fri kö-1 Ppenskap ” i” "ett "Endast på"detta” sätt kan: nämli- gen allmänheten; Bandeln' och stats- makterna få någon säker grund "och |1 erfärenhet ' att lita till , beträffande verkningarna | i olika avseenden" av ”konkurrensfrihet '” och dan alls visar "sig erforderlig." ;: "Den enkla” sanningen är' nä gen, att vi f.n. vet alldeles för ”li- tet: om "dessa ting : för, att. kunna lagstifta” annat. än ylterst' proviso- i I nölikhet. förutsäga, att några. sam. hälleliga skador eller vådor näppe- ligen kan uppstå, om .lagén luck- vet vi ingenting med. säkerhet om hur friare' butikstider: kommer: att påverka handelns' kostnader och därmed ” könkurrensförhållandet : mellan: olika" Former-av,: detaljhan- deln, : I siötnämnda avseende står näm- ligen på varje viktig punkt påstå- ende” mot på Ftående. 'Talesmännen för vissa. typer. av. detaljhandeln ä ar” med stor : bestämdhet, 'att - (Forts. & sid. 61 aa Därtirlksdågsinan hen "Sven Wedén (ledamot. i 'Telestyrelsen). . trädde .|fram och avslöjade Erlanderbeslu- "| tet” som ”valfläsk”. Såna elaka sar ker gör -Erlander”så ledsen: '”Tidigare har man krävt besked i lokaliseringspolitiken från oppo- sitionens sida::' När dessa besked kommer blir man upprörd därför att;'de kommer”, ': förkunnar stats- ministern i regeringsorgan. — för en så garvad valtalare som Er- lander, Nl : åt. den” enskilde de- |” taljisten” att "själv. avgöra när och |- inge khan "vill ha sin affär |- sd ge i frågan ' omj: riolikt. inte finna någon” "som helst ' ras upp eller försvinner, Däremot |. «I skingra. vi? - nar det? > — liksom” våra nordiska Pri d- rafolk' -— (vid: ett. tillfälle direkt utse hela den: svenska riksda. frändring | i. väljarnas b ta "natärbil- ; -angelägen 5 an [längden fortsätt | med på bilförarens”« eventuella. berä hingar. > Vi - vet: ju; hi Uitlig den ”s | Ior; som beräknar allt, eler det mesta! : | VPål i Nästerbottens-Kuriren ” På VÄ GEN Uppbyggen den ene den ; : kerna andres. s ov os Bygga vi mpp; eller ' riva ' vi ned? Öva vi ett heligt inflytan- de, eller öva vi ejt ohelligt. infly- tande? "Försämla vi eller för- .Det finnes männis] = kristna” bekännare äokor je svår ' benägenhet ' och förmåga atlt' riva ned... kärlekslög kritik förstöra modighet "och + andra, Eller ytlighet” och” omkring sig, uppbyggande, ” "Det" xer i Dmikring. dem, det. vissnar , De göra amära fattigare oblat. a de. fris Larbetsglädje; "hos skapa ' de "gen, lab ie "genom - Nej, det blir man inte alls, Men | umgän; igelse, oa vad Ja: en trängd statsminister : Men Mi äro "kallode de i säga? herr : upps "Brutalt avslöjande hur det : lig- va något att. pe kräverr att ger till med den käcka beslutsam latt vå kunna "bygga 'm så heten och aktiviteten så här före - va ett andligt in- valet är ju pinsamt, Till och med Vad sker i vår åt forne gi vår skull?” Väx ning för ex det, eler vissa ee Et, 429-54 kan "kommva. till "stånd. Det - är - ett angeläget krav. aitt lokalise-' | folk. vard vänt förtroende att ” gen? Varför skulle en regering som; besegrats på ett val" Nkväl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.