”"" KAHOLMS TIDNING. a = LT a. Lördagen den 29 augusti 1964 LT = = Köpitalism i | Sovjetunionen?. Chrusitjov” "har många gånger, sagt, att kommunisterna kommer att ”begrava” samhällssystemet. Uttrycket får na- turligtvis inte 'attas bokstavligt, det” kapitalistiska” 4 att ställa "den frågan, hur Chrusl- tjov "föreställer sig att den kaple talism ser ut, som kommunismen någon gång i en oviss framtid skall följa till graven. N : inom &k är att'det k ka systemet i det långa loppet kom- mer ' att segra i tävlan med det kapitalistiska och att det senare då kommer att självdö, Det socialis- tiska. lägret, d v s enligt Chrusj- tjovs språkbruk, de är som bekant knappast vad den” enligt. Chrusjtjovs uppfattning bor- de vara. Det finns inte längre nå- gon .gemensam uppfattning bland -- ärld rtier om hur , ka staterna, kommer då att stå re- do för att läsa begravningsmässan över kapitalismen, .Man kan emel- lertid med skäl fråga sig vad det är . för slags kommunism Chrusjtjov tänker på när han till synes så . trosvisst förkunnat. att. den skall "segra över och utplåna kapitalis- " men. Det är inte heller obefogat det framtida kommunistsamhället skall se ut och hur det kall fö 'verkligas.. Ryssarna tolka” järofä dernas skrifter på sitt sätt och ki- neserna tolkar' dem: på et! ' annat . . sätt. "Ryssarna: beskyller kineserna för dogmatism och kinserna beskyl- ler ryssarna för ”revisionism”, ville. ket förr var en av de... MYTÉN oM 'DET ERLANDER- SKA FOLKHEMMET håller inte anser B a Ir 0 m e tern och vänder sig mot den sald. » svåraste beskyllningar, som kunde "riktas mot en kommunist, En ” "re- visionist”. var en person som förlo- rat tron på Marx och Lenins' ofel- barhet och följaktligen en. förräda- a re mot kommunismen? sak; ' Ki ändigt' rätt, ;krati: ska tionen om att höga skatter och tvångssparande skulle höra sam-= man med framstegen: Vi har i tur och ordning bevitt- nat det tyska undret och det fran= ska undret — ingetdera betinga- de av socialistisk. samhällssyn, Vi vet att. Västtyskland byggt fler skolor och: högre undervisnings- anstalter än vi och att de klarat uppgiften utan att belastas med en generånde lärarbrist, som i. åratal kommer att utgöra ett så svårt handikapp för svenskt un- dervisningsväsende. Vi vet att den franska familjepolitiken " är: mera rättvisande,” mera socialt vidsynt än den svenska, och vi'vet att vi i fråga om yttre framåtskridande har ofantligt mycket att lära av Amerika, där den .-av Kennedy genomförda stora skattesänkning- en resulterat i ett i sensationell grad ökat sparande, och där icke desto mindre de federala statsin= komsterna ökat väsentligt utöver de . beräknade, Men ännu: bety- delsefullare är .att inflationen i USA numera betraktas som ett - mer eller mindre övervunnit sta- dium, ? Man har med "andra ord fått stigande :' inkomster, som inte o- medelbart' äts' upp av sjunkande lönehöjningarna penningvärde, blir inte, som i Sverige illusoriska, uppälna av prisstegringar ". och marginalskatter, "EDENMAN GÄR EGNA VÄGAR Gefle Dagblad: kri- tiserar 'eoklesiastikministern för att han frångått - skolöverstyrel< sens förslag att ge'bidrag till pingströrelsens folkhögskola Kag- geholm, Denna typ.av skolor har Ieol. ju inte tidigare fått bi Ecklesiastikministern g et ifrån” förslaget» och; gav i stället |” bidragét. till :den betydligt yngre . folkhi minst om dess som tionen har på Åkers Runö. Där- med har han på ett ganska upp- seendeväckande sätt övergett den praxis, som skolöverstyrelsen hit- tills följt och som innebär en tur- ordning efter ålder mellan de sö- kande skolorna, Även om meningarna är delade ”om den rörelse som /står bakom Kaggeholms folkhögskola och inte 100 2, gestalt, då de anklagar "det ryska kommu- sistpartiet för revisionism, Chrusj= tjov har klart och tydligt sagt att de teorier Marx och Lenin utarbe- tade inte kan restlöst tillämpas i ' vår tid. Världen har förändrats. och ' nya tider kräver nya metoder även . I politiken. Chrusjtjov betraktar sig-- väl själv som en. övertygad kom-. munist och ärlig anhängare av de" istis- i ka lärofädernas skrifter men som " deri praktiskt: lagde -man han: är torde han' ha svårt att uppmobili- sera något mera glödande intresse” för teoretiska lärostrider. Dessutom '. har Sovjetunionen numera. nått ett ' så pass högt stadium' i :sin ekono= "' miska utveckling att det inte läng- re kan låta dogmatiska lärosatser utöva ett bestämmande inflytande över den ekonomiska politiken. skulle talet om det framtida väl stånds- och överflödssamhälle kom= - munismen skall:skapa snabbt avs: slöjas som tom ' bluffpropaganda. "Den kommunistiska planhushåll- ' ningsekonomien börjar kännas allt-. ” mera' besvärande för -ryska . ekonio- , mer.och företagsledare, Produktio- : nen inom såväl industri som jord: bruk” dirigeras ' av ' centrala eller regionala "myndigheter; "Varje före-!" tag får 'sig' ålagt att producera en ' viss mängd -varor på basis av upp- gjorda, kvoter: och normer; för det” produktionsområde” det är fråga . om,: Detta system gör det inte möj-" ligt att:ta hänsyn till .effektivitéten im företaget: och . knappast. heller | till. kvali på de pr varorna. ' Kvantiteten Plir det vä sentliga "och vederbörande myndig äv] "= uppfyller ” de fastställda ”produks,. tionskvoterna, "Hur det blir; med: hos "de" prod de va rörna är en underordnad "sak; :Ett sådant i detalj genomfört 'planhus= hållningssystem kan fungera något så när under initialskedet av, ett > ”lafids utveckling till en modern. in: 3 ustristat, när det” gäller produk. ton: äv.'basvaror som "tex" jä = e varor. NN. - har nu hunnit :till detta" utveck: ' lingsstadium och krav: på ett ef-”. "fektivare ekonomiskt system. fram- ställes nu, av .allt ,att döma med högsta” partiledningens'. . Boda | minne, a "Redan för' någrå är sedan" yrkade en rysk ekonom - att.” het söker kontrollera, 'ätt:företaget .«' j Det har sagts många förklenan- de ord om våra söndagsskolor, många har gjort narr av dem och menat att det hela är alldeles för massivt enkelt och. enfaldigt något verkligt livsdugligt, sunt och kommer direkt. från plog och harv och diskbalja. sch att dessa, ur folkdjupet verkligen träder till i denna ungdomsfostran; . när, - få många s. k..bildade och lärde svi- med. söndagsskolan. Det är något särskilt med barnen på kyrkväg. Ingen har förstått den saken så bra som vår. Frälsare. Barnen ör blommor från Guds paradis. De är droppar från livets källa -vid Guds tron. .Men "allt dethär tycks inte vår tids: många - "viktipettrar. alls förstå. Det är ju ofta så med det som, är "sunt och sant. NT Om. några veckor skall barnen börjar komma till söndagsskolan igen efter sommarens uppehåll, Det är -inte en liten grupp.som kom- mer. Man tycker mog att den väl- diga kader det här är fråga» om borde kunna få söndagsskolans be- lackare på andra tankar. Nu har det förstås svängt om en hel: del under de senaste åren. Hånet är inte - längre så öppet och: efter-Åb: . | hängset, Men så har ju också bland annat vårt lands statsminister sti- git. fram och vittnat, att han för mer. är, han .har.. ..desslikes - också med: "eftertryck . betygat, att: den upplevelsen den vill han inte var barmkullarna Ja, nu kommer « åter . upp mot kyrkor och” kapell för att" på nyt” "lä om” Jesuis- Jag lyfter" ögat mot himmelen och knäpper. hop mina händer, tästiskt att vart tredje 'barn "hi landet för närvarande” går i dägsskolan:" Det "betyder, ” att ce :a 450.000 "barn" går i söndagsskola > > dåg är förstås' både "folkkyrkans och frikyrkaris barn medräknade. När- mare 40.000 - män" och "kvinnor tar av lärare. Sö : : " Vad som är viktigt” att komnma ihåg just i-det här sammanhanget, insats. utan | någon som helst' er- sättning. Också för dém skulle det förstås vara skönt med sovmornar hållningssysteraet . skulle, ersättas av ett system, där vinstintresset skulle bli ledstjärnan för produk: står det klart att det inte går att såsom statsrådet Edenman gjort förvägra skolan dess statsbidrag utan att också med rätta drabbas av misstanken att med avsikt dis- kriminera rörelsen, | FASTIGHETSSKATT ÄR EN GAMMAL SKATTEFORM "som länge varit mogen för av- skrivning, påpekar 5 k Dagbladet som ett apropå till hr Strängs besked "om de skattemässiga konsekvenserna av taxeringsvärdenas höjning. Det är In; ånska utr om nernas” problem med skattebort- fall som försenat avvecklingen av fastighetsskatten: Att kommuner med stor fritids- bebyggelse får problem om fas- tighetsskatten avvecklas står klart men man tycker "det skulle gå att finna någon form för kompen- . sation till dem. Det är orätt att de människor som valt att bo i egna bostäder skall betala särskild skatt, Bo- stadskostnaderna för dem är in- te lägre än för andra, tvärtom högre, varför det är orimligt med särskild skatt, är en kvarleva från den tid då Fastighetsskatten staten inte hade några andra in- komstkällor än de avgifter som kom från fast egendom. Nu har staten andra inkomstkällor, främst inkomstskatten, och några skatter eller avgifter för fastigheter be- . hövs inte. Nästa steg' statsmakterna bör ta när det gäller fasti, ' att avveckla den helt," CENTERPARTIET HAR VARIT den pådrivande kraften för en lokaliseri centerledaren : Gunnar Hedlund vid föredrag i Sundsvall. Varje > riksdag har vi återkommit med - krav på åtgärder för ökade sys- AR aktiv N ten är "borde kastas på sophös -. gen och räntabiliteten bli. utslags= givandq för ett företags verksam- ' het, Nu har en ledande national- ekonom, - professor. — Trapenikov, återkommit med samma krav i en artikel. i själva partiorganet Prav- da. Han skulle väl knappast ha vå- gat föra fram så från den officiella ” kommunistdoktrinen' radikalt avvi- kande ' åsikter, om "inte - själve Chrusjstjov redan hade sagt, att. jordbrukarna borde avlönas efter skördeavkastningen på kollektiv- jordbruken och inte som nu efter den åkerareal som brukas, När yt; terligere några år gått ' kan det ' hända att det inte längre -pgår -att - skilja ryssarnas ekonomiska system från den ”kapitalism”, som då kom- Mer att finnas i Västerlandet. Grav- ölet äver. den sistnämnda måste kanske inställas, - tionen; Kvoter och normer för pro- : | : Redan innehavet” av, statstjänst "under viss längre tid predestine- .rar till ordenstecken; Att tjänsten fullgjorts ' särskilt väl eller, sett "från samhällets synpunkt, sär- skilt gagnerikt är. egalt;. arbets- uppgiften fingeras ha blivit ut- -förd på etf särdeles tillfredsstäl- "lande, samhällsnyttigt och lovvärt sätt redan då vederbörande skött den utan att ådraga sig väsentli- gare anmärkningar, Statstjänste- sel.ättnings-.och för: örjningsmöj- ligheter i de områden, där man har kunnat uppnå vissa framgån- gar, Kreditstödet till hantverk- och småindustri har successivt ö- kats. É "att investeringsfonderna får an- vändas i syfte: Lokaliseringsutredningens för- litik tillgodoser i väsentliga avse- har brist på arbetstillfällen. Vi Ett annt centerinitiativ är lokaliseringspolitiskt slag till en aktiv lokaliseringspo- mannen kan räkna ut på dagen när han — om han bara kan av- hålla sig från ”statsförbrytelser, underslev och uppseendeväckande skörlevnad — skall mottaga sitt ordenstecken, säkert som ett brev på posten, De flesta dekorationer "kommer för övrigt faktiskt motta- garna till. handa i trista statliga kuvert på posten, till synnerlig "förargelse för en hel del gott folk som gärna såg sig dekorerade, likt högmjölkande kossor och a- 30 vid offentli- enden de krav som ställt, Centerns riksstämma i juni god- tog detta som ett minimiprogram och ett första etappmål Vi betraktar det som en fram- ” gång för centern att regeringen nu enligt sin promemoria går med ga ceremonier med landshövding- en och liknande stånd: spersoner .på sadelplats. ' : "(Docent Carl M. Elwing” i DN). på slitik, sade inv milj. kr. i en femårsperiod. . Men ' framgången är bara 'halv. tätorter, d v s B- och C-centra, K i lån och bidrag på cirka 800 Regeringen syns vilja inrikta 1lo- tiga tätorter över hela landet. In- te minst medelstora och mindre är enligt vår mening lämpliga 1o- - kaliseringsorter..1 en aktiv Ioka= te upprustas effektivt, liseringspolitik måste också ingå, anser vi, särskilda skattelättna- företag i de sysselsättningssvaga kaliseringspolitiken = på ' endast | områdena och en effektiv kom- större tätorter, Centern anser det .munalskatteutjämning. : ödvändigt med ett nät av livskraf- I sådana områden bör. vidare elkraftskostnaderna kunna sänkas finns det förresten överhuvudtaget rikt som "endel människor under senare år inte bespottat. Man ”har pekat på .söndagsskolan och sagt att dess lärare är. okunniga, många . som «om . det skulle ligga något förklenande i detta. För övrigt. är det. väl en > | välsignel ker, Nej, det. är. .mågonting fint sin del "gått i söndagsskolan hemma i i sin: -barmdoms: Ransäter, .Och vad 1; entligen är det" "ganska" ET det är, att alla dessa lärare gör sin |. under en övergångstid och det nu i många fall dåliga vägnätet mås- sr Det lärde jag mig: söndagss Av: Allan: Thybell en gång i veckan, Men nu förs kar, denna väldiga. skara "av "män- niskor denna förmån; "Alla "dessa | ' osjälviska män : och , kvinnor ' gör därmed en, konkret insats — tro- ligen. därför att de alla är besjäla- de av den sanningen: att Gud vill det, .barnen””behöver 'det' och vårt samhälle kommer att ha välsigne]- se och nytta därav. ' För någon tid sedan gick genom tidningarna". en "notis; som » visste berätta: att i runt "tal .6 "miljoner s k gått i sönd kolan un- der de Arygt 10. år den förekom- mit. i vårt: land. Om; det' vore möjligt att göra en 's, 'k. gallup bland : dessa '6 miljoner människor, då -skulle' man sannolikt” komina |s fram till detta, att en väldigt stor procent .härav' ' vittnade och ; sa, att deras liv blivit rikare "genom deltagande ;i7 denna -:'undervis- ning: i. barhdomen.. Genom. ”sön- dagsskolan fick de unga .med: sig en' färdkost,'. som: blev, till. ovär- derlig nytta ute. i livet, Allt man lärde om Gud, om hur människan skall leva: både' inför Honom" och i sitt förhållande nästan, : :ska-T[o pade ett trygghetsförhållande 'som inte kan överskattas. En trygghets- upplevelse" i barndomen är ju nå- gonting som alltid ger utdelning: Jag minns många episoder från Så sjöng den lilla svarta Sara, en ett -litet negerbarn så glatt”, | Det är ;det som är det underliga — och hoppfulla — att det man lär sig som barn, det biter sig fast i ens inre, Det kan vara en psalm- vers, ett bibelörd, en: väckelsesång. Sedan finns materialet där, det är bara att hämta fram. orden och meningarna bibelns trygga löf- ten — till och hjälp den dag då man 'senare' i”livet kanske be- höver. dem.. Jag" kan "till: 'exenipel aldrig höra orden; i Uppenbarelse- boken 2:10,-”Var : trogen intill -dö- den, så ' skall Jag” giva : udig livets krona”, utan: vatt känna mågot. "äv den"; trygghet; som 'jag'-. upplevde | "Jag, fick. det: avsnittet vammdoms : Ur svenska hjärtans djup steg frågorna i TV:s första valpro- gram, |” Partirepresentanterna hade. påtagliga svårigheter att anpassa sitt språkbruk till väl- jarnas och svaren måste i flera fall ha uppfattats som goddag yxskaft. Den unga” kvinna som med: en enkel fråga om för- värvsarbetande hustrus beskatt- ning 'skar igenom 'den politiska dialektiken ställde socialdemo- kraternag talesman praktiskt ta- get. svarslös; . rn : Händelstidningen ; Nog i är socialdermökraterna de rätta att utlova trygghet, Fråga är bara om det är sådan trygg- het. väljarna" will: ha: De kan- ske önskar något helt annat än det illa organiserade samhälle]. som ' gör vårt välstånd till en parodi, till ett bristsamhälle på det allra viktigaste mitt i allt överflöd. jag sn i are kolan i ”ländets största landsbygdskapell. Än i den- na dag: står askerbaptister slotts- liknande 'bönehus -kvar' utmed vä- gen — och från dess, fasad :lyser precis som under mina pojkår "de gammaltestamentliga orden'”O land, land, hör. Herrens ord”..Det är ju detta söndagsskolan strävar ef- ter att rå vårt folk att lyssnä och lyda Guds eget ord. I ”Guds barn- kammare”, 'som man ibland brukar kalla "söndagsskolan — där går "Norrbottens-Kuriren > Alla tekniker är eniga om, att en krigsmakt utan möjlighet att drygt 20 milj. kr. i nya och ut- byggda. fabriksenheter, samtidigt som allt: fler tillverkningsmoment min egen söndagsskoltid hemma i ånget Gudsord : direkt” in i baré Närke, Vi d j Sara; en" sång” som ' för ' övrigt mången ”kulturradikal ;skrattat ' åt dags kol mer och mer automatiseras. Mål- sättningen är en kapacitetsökning med inte mindre än 75 procent — man siktar på en produktion 1968 av "25 hus per dag. -.. 2 Den första” "egentliga CI Hultsfreds-Industriernas .hya "upprättades" 1780 då takstolshall, som nu tagits i bruk, nahjärtat. Det är stort" och. välsig- nat att” månget' Gudsord ” "dröjer Kvar därinne, médan åren "drar för- , människan till hjälp och ströst och "hugsvalelse. . ; kommer må "mig än Gloucester av. boktryckaren . |tillverkas inte. mindre än' 30 tak- stolar i” timmen.” 7” Produktionens ; | storlek: gör, - att' Hultsfreds-Induz | £ strierna kan 'täcka . inte» bara” sitt "eget behov "utan också kan fram- re del; kapas i. exakta vinklar och tarna pressas in i Hultsfreds-Industrierna, s sbm hör Sydöstra "Sveriges Skögsägares Förbunds' industrikedja; är sedan länge” landets största tt. "illverkare länge "landets" största ' närvarande och under "de närmaste åren genomför' man vid företaget göra ”landets största” ännu större. Tillverkningen omfattar villor 's av. Stark.exparnsion: redovisas - | Hulisfreds-Industrierna ”Interför från -takstolshallen: ”Virkeslängderna tas in i hällens. bort- spikplåtar i en jigg.' Denna skjuts automatiskt in i en press.” Spikplå. ” virket, jiggen dras: tilbaka" och 'en. avlastnings- - anordning hänger" upp takstolen : för: senare .uttransport. Redan -in=;. nan. en -takstol. lämnat - Pressen, : ligger nya Virkeslängder till” nästa H . Hd takstol i jiggen, , a Ä lå To 10- tal olika” typer, "tillverkare | ett utvecklingsprogram, som ; skall |: ställa = takstolar : för" separat "för- säljning, "5 Ir ov > Sammanfogningen” av: " takstolar | hår” hittills” skett "genom "spikning, mest. tidsödande i trähustillverk- : ningen: Normalt är” spikningstiden 25" arbetsminuter ” per takstol. "| Hultsfredsfabriken' här denna. åa minskats till 6,7. | TT” Takstoltillverkningen har auj matiserats "med. en >” amerikansk metod, . som” Hultsfreds-Industrier- na har ansamrätt till :i« Sverige. Spikarna. har: ersatts' - med" hela ”spikplåtar” som "maskinellt .pres= das in i och fögar samman virkés- ” längderna; Takstolar, som 'fram- : ställts på detta sätt, blir smidiga- re, mer lätthanterliga "och mindre utrymmeskrävande vid transporter och stapling än konventionella tak- stolar. :". Med 'sin nya . takötolshall + Får Hultsfreds-Industrierna tagit ytter- ligare ett steg framåt mot större och mera rationell trähusproduk- tion, . Sn 'placeras sedan tillsammans : med Reklamspion fick fängelse” i ””tvättkrig! Böda (TT) me för familjer av olika storlek . joch | 5 tomter av olika beskaffenhet, wida- = re”skolbyggnader för olika stadier, pensicnärshem, > ba or, fritids- Re ” stugor . samt köksinre dningar "och Att reklamspioneri betraktas som andra snickerier. '; rov > ett mycket -allvarligt brott i Eng- Företagets redan mu stora pro- äv orlära Han dömdes nylig i en duktion, skall ytterligare ökas, Un- ola Bäiley,; Lon dons brottmåls dom- d "> 1963—1968 . Se åren: J Moa investeras stol, till tolv: månaders, fängelse |; för ett försök att" sälja ett före- Text: Luk. 17: 11—19 . Nathan Söderblom sade en gång: ”Vi skola icke förakta Samarien, ty' från . Samarien. kom den barm- härtige samariten”. > ne Han kunde. lika' gärna 'ha sagt: Vi. skola "icke ' förakta” Samarien, ty från. Samarien "kom den tack- samme samariten rv Tio' spetälska män | sökte sig, till Jesus i nöden, ne Nöden drev dem samman "med gisselslag, judar” och ...samariter, förenade i ett lidandets broder- söndagen: tack tags ” marknadsföringsplaner '- till en konkurrent, "berättar : tidskrif- ten Info. + Annonsbyråmannen hade försökt sälja en | amerikansk tvättmedels- «| Ilska marknadsfö- markens gåvor, h Sånt ska man inte:tacka för. Sånt ska "”man:ha. Det hör med till ens rättigheter, Och vi glömer- så fort hur hjälplösa .vi var i vår för- tvivlan, glömmer "vad "vil lovade Gud i nödens stund. ' fer En hjälpt man vände tillbaka och tackade sin Hjälpare. | - Den tacksamme' samariten. : Värför tackade samariten? Svar: Därför ' att han trodde. Tro och nhet "går i par. båda amerikanska företagens eng- elska 'dotterbolag är f. n. inveck- lade i vad engelsmännen , kallar ”the detergent Mar, tvättmedels- kriget, : Historien rällades upp då” det konkurrerande företagets direktör ammälde ennonsbyråmannen för polisen. Denna fann att de hemli- ga ' dokumenten, : som enligt: den skap. Det hoppfulla i deras: för- tvivlade situation var att nöden drev dem fram ' till Kristus: De visste' vart de skulle gå. - Det är än i dag flera än vi'anar ”Om 'du i lyckan bortglömd är | man söker dig i. nöden.” ” ? "Jesus, Mistare, I ” förbarma dig över oss”. der för nystartade och utvidgade ee in Nio hjälpta män ' "glömde sin Hjälpare,: > CM I a Mästarens .” fråga: ”Var- äro de nio?” är märkvärdigt levande och närgången. Varför ' glömmer: . så många av oss att tacka, när Gud = har hjälpt oss i nöden? - '' - Vi är. inte vana att säga. tack, som söker sig till Kristus i-nöden. andra koncernens egen -uppgift kunnat tillfoga dem en "ekonomisk förlust på över 11 miljoner kro- nor om de kommit i orätta hän- der, skriftligen erbjudits konkur- renten för 45000 kr. Polisen grep mannen, som var anställd på det föret byrå, oe just då han stoppade på sig ett - När tron! slagit uti gun blom paket som - såg ut. att- innehålla hos: oss, blir tacksamheten f ett )3 000 enpundssedlar. Han försvara tvång inom oss. : -I de sig med att han i själva verket - Med ' ens: börjar hjärtat & sjunga: sökt stoppa läckage av affärshem- ”Jag kan icke räkna dem alla, , |ligheter från det egna. företaget till de prov på Guds godhet jag rönt”. | konkurrenten, men domaren trod- - Din och min tro må vara ald- rig så stor i orden och väl ge- nomtänkt — : den ' är prov utan "| värde ',om ' den inte. skälver av 'tacksamhetens patos och" glädje.” : Att tro är djupast sett ingenting annat än" människans” jubel”, mot levande Gud, En" skuld” kan vi aldrig mågon-|de honom inte, sin betala in; hur vi än lägger Tvättmedelskriget. masaT vidare, manken till, nämligen tacksamhets- slutar annons- och -Feklamtiäskrif- skulden, . ten. Info, '. ” och detta monient:har hört till de så "I Sven Wernström i i "Metallarbe- ringsplaner till en konkurrent. De |- i SS s Mälnmentar j möta en ”fHende med jämngod beväpninig löper stor tisk att Lli- da avsevärda förluster, :” Men, hellre än att vilja inse huru mycket blod ' frånvaron . av atomvapen skulle komma : att. kosta bss, så håller "man ben? hårt fager: vid en ljusblå kvasi- idealistisk uppfattning att det inte: finns så elaka fiender, och detta enbart därför att bl. a. en charmlull ambassadör har be- slutat att hon inte vill veta av atomvapen. .Måtte vår nu sittan-, de allvisa regering aldrig behö- va "komma i sådan situation att de får anledning ångra sin nu= varande. kortsynthet i den frå gan! . Nordvästra Skånes Tidningar I Varje bilförare med” självakt- ning | har det målet satt han skall ligga först i kön och dét är roligt att med en diten omar-: betning kunna myttja ett "ord i. vet. Gud”, : ; Nya Werinlands- Tidningen 1 Industrialisering, Urbanisering, penninghushållning ? är ett system, med "en inneboende ofullkom= lighet, som -förklarar' + att” så många: människor drabbas - ofärd mitt i. välfärden. ' - Ungdomarna har Väse större möjligheter än någonsin förr att Det mod vom behön 'S för hand- ling måste de självå uppbringa: allt om” cowboysy hur man ri: der; hur man drar. snabbt och skjuter från' höften. ' Grannflic? konnå vet- allt om The Beatles: De. kan deras låtar utantill, var je 'ord ide: engelska textern: Är: det” inte konstigt... barn går ormikring med "gedigna kunskeper som är — fullkomligt värdelösa!. Om inte smågråbbär- na' reser: mycket . lånigt ' bort; kommer de' aldrig 'ätt (få ”så 'en man med pistol på höften: Om grann ickorna reser aldrig. så: långt bort; kommer de -aldrig att höra ' en: mat ingen någonstans,: och wad de vet om” beatlespojkarnas' frisy- "I rer, hobbies” och . privatliv; ska nästa år: sakna, allt intresse. ST utomelionens samhälle måste man "tydligen gardera sig mot folkviljans utslag. Det säk-: raste. vore: kanske att bespara! den "så 'Jätt. vilseförda allmän-: heten promenaden Itillk valumnior-' na och & stället låta valen ske genom ” datamaskiner, i "förväg lämpligt programmienade av en: regering "som .vet att automa-' tionens tidsåld kräver att den” sitter. kvar, elen "Upsala Nya dn verkliga kriminei! fiteten från: li? vet men drar gig ändå inte för att stifta lagar som förvandlar nyedigt folk” till brottslingar, Fra Wadners fängelsedom är upprörande." | Nött är - Bibeln ; : Ja, nött är Bibeln, gammelmor I Himlen tror j lag Du blir stor Jag tror att dö går ganska lätt När man är gammal, trött Isles och mätt, tog ch man' har levat od Försökt att hålla at nära Pad När man åt nästan delat bröd ' ed glädje gett -— fast själv i nöd. Med längtan sökt Guds kära spår | : änt sin synd 'och fällt mång! tår ett som Paulus” vi kan ej mer Gud känner oss och allt Han ser. i Linnéa Norold. mera jag — utan i mig. sa " ålen S Nu lever icke . Herren lever i Samhället kan inte hålla den . våra. säja: chose your . '. | eyes and I kiss you, för så talar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.