( "7 LAHOLMS TIDNING. — , sekt propa ot — LT Tisdagen den 1 september 1964 LT -— ' Beklämmande regerings-- > MN a . H från dé socialdemokratiska stats. rådens sida Just nu. Det är otro- ligt vad man laddat upp.i kan- slihuset för denna valrörelse, Så ängslig är man tydligen för det stundande valet och dess ut- gång, ev MI yviga tal lar regeringsmed- lemmar — med statsminister Er- lander. 1 spetsen. — upp brän- nande . spörsmål 'som. gång på gång saltualiserats från, opposi- 4 tionshållYf riksdagen, Mon utan att :vinna det -ringaste intresse från regeringsbänkarna. " När startskottet för valrörelsen går "blir det. dags för fegorings- ledamöterna ' att ”ta itu" med Problemen: : Och inte nog med det. Man strör omkring till och med löften om goda ling som vederbörligen bör beh av 31 stfömmar "mot ”svenska "folket "> Huv för den, soclalde- ”mokratiska' socialministern — var rätt och slätt att slå I sin mötes- Publik 'något som lät bra. Väl- digt bra, f5oocon nig : Kommunikation$minisler Gösta ” Skoglund passade också på alt vid sjöfolkets kongress i "Göteborg komma med en valpresent, En Present som föll platt Ull mar- ken söm en valbubbla när man hörde TV-intervjun med en te- « presentant för sjöfolket, . "Denne omtalade att ”presenten"” = en särskild arbetstidsutrod- ning om "sjölolkets ' villkor vid sidan om den pågående Utred- ningen om allmän arbetstidsför- kortning — är ett sedan mycket länge" framfört krav från sjöfol- kets sida, = Statsministern utlovade Kristi. ”nehamnsborna vid ett valmöte riksdagen innan statsråd tar sig fullmakten. ett på egen hand ii en, möteslokal vifta med dem. Socialminister ”Aspling har t. ex. lovat wn hel del förbättringar i den allmänna sjukförsäkringen, Bland" annat ska" man enligt ho- nom få ersättning för förlorad inkomst under karensd. ' en välk 1 En ny ”televerkstad skall lokaliseras där. 250 får Sysselsättning, Kristine- hamn liksom' många andra ortér har det svårt, varför hr Erlanders löfte applåderades varmt och liv- ligt. Mäaselsos od Glädjen måste. emellertid ha blivit något grumlad av meds del. Att det. generösa :vallöftet., till syvende ..og sidst får betalas av vederbörande själva genom. hög- re.skatt var: något som hr Asp- « ling. vid valmötet självfallet fann » Vara. . ovidkommande. Men vad > värre: socialmini förk d från telestyrelsen ' om att frågan utreds i styrelsen' och "att inga som helst kontakter från regeringssidan för den, aviserad Iokaliseringen, har ” antytt "Kristinehamn skulte Ppeten. 1 att Vara på ta- . de att metoderna "för denna — + . säkerligen ' ganska, kostnadskrä. » vände, — reform "kommer. att - bli : föremål för överläggningar | mellan den fackliga" rörelsen och "det" socialdemokratiska ' partiet”, - - Så. enkelt: gör ött socialdemo- > kratiskt statsråd det för sig, när > han valtalar, För det första blun- "dar hr Aspling för det. faktum . Ott. det här gäller en' fråga som » först. måste, riksdågsbehandlas; För det andra förbigår han sam- ”vetslöst 1961 års sjukförsäkrings- "utredning, som bland mycket an- nat har att behandla denna frå- ga. NE FaR På regeri samt en | milllärbas på Cypern. turkeyprioter, som vill lämna: Cy- DÅ. turkeyprioter, som vill stanna på" ö manföråå I två halt turkiska "kan - toner” eller "distrikt, :som skall få! son ot ve [een turkeypriotisk förvaltning. . : håll och inte minst |” i regeringstrogna är jä Mer och mer framstår det 'som en nödvändighet, att Cy; Snarast kan lösas och att en stor. maktslösning härvid blir den énda möjliga utvägen. Faran av ett krig mellan. Turktot och Grekland vå- gar man: icka se i ögonen, ty on sådan konflikt, med Sovjetunionen som pådrivande kraft, skulle 'ofrån. komligt utlösa ott stormaktskrig, , Det är således USA—Slorbritan=-' nicn, isöm det.nu ankommer på, atl mid. mer eller mindre dipla-, matiska medel framtvinga en frod- lig lösning, , «= 0 0 "London" har "föreslågit, att de . tre garantimakterna Storbritannien, Grekland och -Turklet, samt USA. : som" disponerar. över det starkaste. . maklinstrumentet. 1 Medelhavet, )- nämligen sin e flotta, skall till- sammans. ; åstadkomma. en rimlig I ng. , Motiveringen är, fär, bällre än en krigsförklaring, Engelsmännen syns böjda för' en lösning enligt de lin- jet som. skisserals ') dei av Dean Acheson lanserade planen, vilken 1 korthet: går ut "på, "att Cypern förenas "med : Grekland, : medan Turkiet som kompensation får nå- gon av de mindre grekiska öarna Cypern är n med. världsfreden Grekland ! vill” icke , grund av' Makarios » President.de Gaulle har. uttalat, att Cypern överlevt 'oavhängig siat!.och- bara kan "lösas "av :Athén och Ån- kara « gemensamt, av år 1959 var”on bilänt t ' 1 H i kotn”' "insalg, såg själv som alt: konflikt; . men han har "betonat, att Frankri- gåjl krig'på män" provokationer, | icke regim icke längre utövar en rälts- giltig. statsmakt på Cypern, - Det förefaller '- ON 4 + Cypern som en självständig stat, Paris föreslår. I ställof, att direkta förhandlingar må” inledas mellan Grekland 'och” Turkiet. såsom de "närmast berörda Parterna, och att övriga makter, NATO och, .FN, bör hållas utanför dessa förhand- ”skadlig för öns befolkning” och som en fara för världsfreden; Gra- ker och turkar bör enligt Paris åsikt. bjälva lösa den cypriotiska : nt ee th a >. Tisdagen den "I siplember 2 chefredaktör, frågan.” de "Gaulle erbjuder ' dem gärna 'sina tjänster som medlare, ke självt icke kommer att ta nå- got initiativ . Otvivelaktigt har de Gaulle här placerat svärdet mitt ut,. vad de flesta ansvariga" stats. förmodligen ofta ' tänkt men vågat . säga ++ alt "Makarlios' Staten Cypern artificiell stats- s B, i Ön "t förl Därjämte föreslås. i planen, alt de pern, 'må! få materiell ersättning, 8,5 skall" å andra sidan som- På västmaltshåll inser ”man;: alt man högst upprörd över Oppos sitionstalot, om ”maktföllkomlig- het”, Den som en gång Tanserade det. epitelot". på " vår socialdemo-" Kratiska regering träffade” omel- lenlid "prick, > MEESE positionspartierna "dristar sigatt « kritisera och, peka på de: alltför genomskinliga vallöftena! frånbret. geringshåll;» - KRISTENDOMSÄMNETS STÄLLNING" PÅ GYMNASIET , togs upp av'en Väljare'i det inle- Det svar Nib-chefen hr Micka" nek (s) gav var i magråste laget, fler elever kommer att gå i högre .. skolor, så" växer dervisningen totalt » antalet timmar. -.. ästa Man 'rååste , högeligen förvåna sig över att ett så billigt och vil- seledande argument kan på al- var. framföras, Det är ju precis - . detsamma som att hävda, att frå- oberoende, av « dande valprogrammet i radio/TV, |. laget. | må tatliga. inflytandet 'ge- Innebörden var att eftersom allt |: "22 det statliga lytandet ' ge kristendamsun- | - är ap raste hindret emot en dylik lös- delar ' han tillskansat "sig 4 skydd av.FIN. Genom sin: flirt med Mosk. va penhjäl Själv "i "samma, klass” som: Å Castro på. Kuba och därmed visat | sig : oduglig att leda, Cypern ' mot en fredlig: framtid, > USA—England . | Erankrike har större sympati: för . I general Grivas, den 'gamle friheis- kämpen, "väder. git; mp: ; fmunistisk. hållning.” Grivas > anses 'kebisk Makarlos är''det :svå- ing,' enär .- han: icke vill: från- sig den: makt 'och de för- h sin vädjan om rysk: va- har !Makarios . ställt sig "Fidel vilken i al (som engolsmännen 'stod fadder: till och gav 'en | rig kunde praktiskt. tillämpas). Någon ordnad och rällsg fävaltming existerar; "Icke + längre] på” längre. " nhgon'". folkrättslig eller mänsklig rätt ”att' tala" på Cyperns vägnar; Frahkrikö 'hår därför ibe- slutat "att. i a tillsammans” innebär en'.c konstitutton, som ald- giltig stats- ; och ! Makarios'"har "icke oi tt. ignorera "alla. förhand. prioliske biskopen "hade" spelat ut sin” roll som alatschef' 4 "samma och ',bad ,om . dennes "hjälp : inför elt . ansvarslöst .krigsiventyr, ' Han har därigenom icke blott” förlorat Athén-regeringens tillit utan ' ock” så hela västvärldens, Mycket tyder På "att han ;själv blivit "offer för extremistkretsarna. på sin egen: ö Problemet: Cypern : har ni. t a. 0; övergått : till Makari lingar. båserade” på” illusiönen-"om ilangy t, att" den -cy- lund han vände 'sig till Chrusjijov ch :mistat all. kontroll över dem, !h FP den: riktaingen, | blankt, ”Infö, förrän: det blir” anmodat' av .de|hr Samuelsson två huvudparterna i konflikten. säker på "Vad höver är inte nytt statligt bolag; Som "Utrustag med 'samma . fa- vörer gentemot "den » enskilda i na få + ' Inför "extravalej 1958 - innehöll Dagens Nyheter (fp) en ledarföl geringen Erlander under mubris » lingar. Parig betraktar den s. k.|ken "Varför vi bör byta”. Kam- typriotiska ”suveräniteten " 'som panjen, viken betecknats som enastående häftig, leddes 'av professor Tingsten, då tidningens år, 1958 ljetong mot re- Na gom bekant in t -J byta regering. utar. slöder tet" i sin tidning med all på den gor. | det .socialdemokratiska p; artiet, pel | diska knuten. Han har sagt rent Men partiordförande Erlander >" itag; ett' wåd:-.var "inte" på 'hr' Samuelssons" röst! Hr. Erlander ' kan : faktiskt lika väl som 'hr 'Ohlin lurad på själva. valdagen. :” Fe Svenska Dagbladet han] ; t den '1'-juni varför vb las av räddhåga atv lämna la hjulspår, + 37. därj 8 - "Annorlunda"; hösteng val - vill Dagbladet noterar ned förtjus- ejning att MbS-mötet i Hälsing- en I stäl [borg av ”HD .;-karaktoriserades . kraft Isom något annorlunda, Tidning-" en uppfattar. denna karakteristik" > som' elt. beröm, vilket tyvärr > + ör [är en godtycklig ”annorlunda” utanverken' som '1-sin - naivitet ir; byta stydesmå - LAt oss stå vakt om välfärds. samhället genom att ge det en effektivare fedningl +=: 5 is ': Dagens Nyheter: , Lösningen av Köernas problem. + kräver nya ock"djärva” insatser, och innikesredak. kräver tören! Kurt 'Samucsso; / > Nu' meddelar 'samme hr Sac I'muelsson I Aftonbladet (5), han nu är chefredaktör, att vid 1958 års extraval röstade 1 en politik som inte präg- flit Fa i ydöstra Sverlges' Dagblad (2). , s vor : ” Sydsvenska tolkning. Detta” . bestod "främst". i . bli | gav assoctatlonet "av Maranata=' +: Jeller mållemöte". Annorlunda vär ju också den totala avsaknaden 7 lav öht enhetligt Politiskt” pro- ggnadsmarknaden be- företagsamheten ; som alla 'de kömmunala, ”almännyttiga”. har. Vill man — hi gram och hely framgångsmeto-' den 'som, 'om MbS:s heta åstun- dan bli e realiserad, skulle kun: > resultat att hälsings fa "att vara ett problem ens ny | jämfört med kunna ifa' en ons Tvillkor, A 'P. S,.;'| deklarationerna. en rrensen på b: naden, bör man i alla händet bor kooperativa ' "och I damot i andra företagen fedan | Karlsson, blev som det antyds | dagen ' 'och förmodligen. ersatt . rämja, Tatfonaliseringén.” och av en :folkpantint eter en cen= i gnadsmark- | terman från Mutlmö, mer edmas ” enda riksdagsl kammaren, Eva utkastad mr riks: aloinot konkurrens på lika |. : /Annarg' blir . de stolta dast en täck- mantel" för: helt "andra ambi; ner och" syften. f.-i=, ia. . : Det, finns” ingen anledning för staten att' ytterligare vidga sina ye b d: k- borgs Dagblad ? I Låt ,os3” alltså klart, slå fast: IN til ad nuvarande system. De 7 direk .Ningarnas 50 000: Givetvis är det av största bety- - delse för utformningen av jord- brukspolitiken att känna till i vil= ken takt jordbruksrationaliserin- gen "fortgår" och - även i: vilken | nom lantbruksnämndernas verk- samhet . påverkar ' "Utvecklingen. Härom har meningarna som .be- är? inte lbara” "President : och "re fandsmän,: Som. en ljuspunkt: .i dilemmat 'kan man uppfatta : det faktum, att: Athén-regeringen: skatler”. och | med "6 Procent! vilket: katt skulle däremot » med 40 procent och socialför- |" £' På by .|naden. Stater skall åa är FR slnr k sköta ' sitt inte bygga bostäder;.., i : sö " Arbetsgivaren " ; som :haft Tomsför.' villelser har rätt att 20 år efteråt d ändå få "göra, en.samhä Isinsats. De bör. noga bevakas, de näste , finna 'sfg i anhi och! mot—- tånd: Ne särsl Za , sämhet: ' De; måste”. dessutom . klart :ta avstånd Glån s amtli- ga 'anti-demokratiska i« stånd. : Å punkter, Men dé får inte diskvå- é a r för - långa framför fölicerag bara därför ant de till- e äkringsavgifterna med 42 procent. bostadsförmedlingarna, framför |hö ntisdemökr: 1 ning "av ; skattetrycket: i riktning] Totalt skulle de "av. förslagen be-lvå ätt i. dag mot lindrigare "direkt < beskabtnirig rörda skatterna”och avgilterna öka | och if a Loch" höj : : ingen. enkel sak., Han fr socialförsäktingsavgifter;'. förklarar till 7 kunna ”ge” Västern en Garanti, för Svenska 7. Handelsbankens, ekono- a man dart mi A + att Cypern "icke öblir 'en östblocks- | misi verdikt ImINDEk i'sin ipre- gZ 3 ; nedläggningen ; 1951-61 ” varit, fäcmär Men"ält bli'av med Ma-. av. betänkandet. Då allt ,” från 9,8 "milj 60 000, i stället få jordbruksräk- karios - - 1 > s folkhjälte + bland] ; sina” kant varit delade, Från jordbru- 'kets sida har det erfarenhetsmäs-' sigt gjorts gällande att nedlägg- ningarna till övervägande del be. rott. på brukarnas egna initiativ och insatser'och att statsmakter- |: SS åtgärd : Sd ä -gan' om S ik- eller engelskkursernas omfattning kan diskuteras utifrån synpunk- ten. av att alltfler. kommer .i åt- : njutande av undervisningen. os - , Självfallet är det lika nödvän- « digt att upprätthålla kravet på en 2 betryggande standard, oavsett hur många 'som läser ämnet LANTHANDELN I GLES- ; , - na: på i på]. skyndande eller bromsande rikt- ning, varit av. tämligen under- ordnad betydelse. el oc) Den förutsättningslösa” under- sökning som Tiderus utfört har också haft. till huvudsakligt syfte att få ett relevant svar på frågan |- om lantbruksnämndernas ' insats. : Svaret kan svårligen erhållas |": enbart på grundval av nämnder- nas eget arbete utan först sedan ärendet, skriver Fri Köpen- skap > rna Huruvida' regeringens -hand- lingsprogram alls kan kallas loka- Te Jitik i pb le "kommit till stånd även utan denna inblandning, men därom vit, på det klara över, att Maka bn | : ; Den, t kommunala ; beskattningen . är fn. praktiskt.taget helt direkt ss , lock: inom den "statliga" dominerade de” direkta skatterna ännu” under slutet! av .50-talet;' erinrar INDEX, uppgick den, den, (repriserna inräknade) enligt -:upPptas av;program ' från elt. och « samma främmande land. — även ogram ger ett orim- e, åt amerikanska se- tala Sändningsti- statsinkomåter;" fo har « | Statsmakterna har dock sedan mer än' ett decennium.. praktiskt taget enbart ”tillgripit , indirekta! skatter : oc vr ca dför att öka statens inkomster, gam- i | tidigt "som . den - direkta ningen vid några tillfällen minsk inkomstklasser, 'men : gilta får: en kr, berör li i.det.traditi efter” årtionde, h : råde "efter område handlat kort. siktigt.' Den har helt enkelt inte är den påvom- Lå ed kr, 'beskattz för sj fruförsälkring avskaffas enligt för slaget och 'medför ett inkomst- bortfall för staten av 22 miljarder givaravgift: dör dessa förmåner och molsvarande ' egenavgift " för' före- omsen, och- ett antal" punktsk v rdlingar ersätts dv en annan: form av oms I'mellan de olika personalför! "och sk, hemma- uI stället föreslås en. arbets- nuvarande. omsättningsskatten. be-|atlmän : na höva höjas från'6 till 11'& 12 pro- cent, Beredningen föreslår dock L s Styrelsen har klart för si att | stalstjänstemänns tagare, vilket. igt beräk » "Vid oförändrat skaltesystem skulle | nas uppgå - till 31 miljarder kr| e:ddel direkta . skatterna : Inom'-den år, 1970. ; Mä fe NOS H > I stätliga ' sektorn ..:åter'. komm: att] För att &k fa sä - fröer s Jöverväga under; slutet av, 6560-talet. av: de direkta skatterna skulle den åpekand ens löner bör vara s mervärdesskatt, Denna skall utta- en: av "bunden »jsamt civildeparteméntet såsom fö- under” det senaste ' har . ånte | anledning att tro på god forts" . uppgiften ett. möta | sättning härvidlag. 1. varje, fall + p> med "yrkeskunskaper, De är lika nödvändiga hur brukets framtid gestaltar 'sig:i, " relativt "sett - större ”.skattelättnad | varit vuxen än "ogifta, - och! barnfamiljerna får utvecklingen - förändringens | är det dessu Höjda barnbidrag. Nuva- samhälle; Det "är eht gott:skäl up; rande avgifter för folk ion och | — nej, 'det' . | allt svårare ig alt tibildningen' på -AWwar. : - : Vestmanlands Läns Tidning +. året. 'Vi-bar klok investering 'aty'rudta än jord- Tjölkpropagandan 3 en : skule återinföras är "det. nog: öpningar, det är inte lätt veta” vad nen skall 'kalta för | de” "Sénaste ”-KDS-uttalandena, ialla fallisäkent” det blir att'ta den nya par- . - t socialdemokrater +" och? kommunister" är givetvis - fram-.- av inkomster, :skatter och avgifter &r 1970, då förslagen förutsälts va- lör varken Tiderus eller någon om det'råkar vara'Amerika; tele- ra helt Eenomdörda,; skulle resul- kr. . Merviärdesskatten ger' enligt be. An en likt. bel. ppåyttade tjänster mel- a g bel g i 'korisumtionsledet. En annan f lan olika "anstalter och "arbetsen- sakat en, olycklig ' fördelning av ETT ORD Fer önesea Ad, N 23 i Nå nöHliggA" ova Härigenom. har,-man' fått” dels. en . : för ;stvarintresse- | trädandet av KDS VT CIgea BYGDERNA: . - A+ 0 ov| deras verksamhet. ställts i rela- |" "programannonseringen i Röster i viss omfördelning "av skattelryc- | gas 'vid. omsättning av :'varör och na. , En" sådan ordning bör dock Jen unmet som ett bidra; gt a "är för sin framtid beroende av| tion till den totala rationaliserin- » Radio-TV dill, 39 timmar och 40 | ket, och dels en ökning av det tjänster "inom alla led av produk- [inte utesluta, att kontakt le = da felis PH gi n och S den”lokaliseringspolitik som stats- gen. När undersökningen visat att minuter. Drygt en: fjärdedel .av lotala”. skatteuttaget, '. 'som .;under | tion och" distribution, dock bårajmetlan depantementet och berörda | den rigenom,. öl ade möjligs ” i- |. bönderna själva till 85 proc. sva- Eg FRAN N SE än: å värdeökni hn ktive | verk innan” slutbud läm; nas I frår heten för dem till fråm, gar makterna kan komma att bedri- |. rat för nedläggningarna och lant- |. denna ,tid, 'närmare. bestämt :10 | tiden" 1948—1963 Kir mer -än 'fyr- I på nom ive I ver] 3 slutbud läm I id årots val se If ungångar vå. Den näslundska hk seg bruksnämnd, duarl in- |: timmar och 30 minuter, utgjord, dukht & idigt' har: socialför- | företag, Sk . ! föreslås fill ga om hur. det ”prinelpiella resul- Nestor Svenska tösen förslag i höstas var ägnade att ” skränkt sig till 15 proc, utgör det- sändningen av, amerikanska pro- säkringsavgifterna .drygt tiodubb-]13 procent, vilket skulle ge sta- |tatet, vantill., förhandlingsparterna Nestor i voka Land väcka vissa förhoppningar, som| ta en bekräftelse på att jön SBFam, äv 34 ja "70 "oas flats Under samma "period har den [ten år 1970 8,3 miljarder kr. Dess- kan ha nått, skall praktiskt 'ge- Zi : ? ” emellertid grusats sedan regerin-|: ningen till allra största Mn Man kan i och för sig anse de nominella : medelinkorhsten., ; tre- | utem skulle bensinskatten höjas nömföras. pra te se Ä — 0 21 säga styrt sig själv, Möjligt är er d 4 öre per liter och öka medj För fångvårdens del hår så inte : . gen nu offentliggjort buvudragen alt även en stor del av de ned- |. betänkligt att' en så stor del av dubblats.. : anse ct [med 4 öre p ter "skott + Mot å vissa punkiet 0 I i den 4 d åt il lägenn som skett med Jantz "sändningstiden under "en vecka |” Enligt, bi 150 ott, vilket på vissa pun ” brak a inblandande skul - br N : t ter, närstanmen- kommer? på OM > n H y - å ä iff- kor ödeltelahd, "ter: "toa [fatet bll en' minskning "av de stat. |del Är att-den i motsats till om- heter, 7 Le se 22 Huru löser du?” ån annan kunna ge några säkra sill. Sena födelseland. allt ur en liga direkta skätlorna med, 21 proc; !sen inte i någon form påverkar |” Svenska Nårdpersonalförbundet, NE Luk 10 : i vilken ordet hittills brukat 'an- Bl. i belysnir. folkräk-| ' TITS Aer en mee a PN rens IN oa Sveriges 'Arbetsledarförbund o al Duk? 10:36. äl i iska diskus- ra. i belysning av fol SÅ unkt man-har anled- |. . H 20 : a ES TS öre-] En flyktig sd | den ekonomiska ov De "ningens resultat och undersök- I ning alt vara mistnöjd, De ame-]- .: > Marglinalskatt och Inkomstfördelning - inges nsemannaförbundet. (Före- ÅR a Säocg skap, med Har då mera Jixhet med de pla , ningar som Jordbrukets Utred- rikanska programmen är nämli- | 1000-tal AT Nn för gifta. TAR Skatte. : vården): har haft tillfälle att inför bekantskap "med musiken och statlig + industriell företagsamhet | - : ut gjort kan de resul- gen inte bara amerikanska, de är ökten- vt . "$0!$ "styrelsen franöra sina ka lde stora ko, i verk som länge propagerats från de | fat som om ot ömmit. till ben | mestadels" mycket dåliga också |" skop . - 1126: [ter om: tjänsteförändringar. ' och |— man kan inte följa med, man k a må ber Mose Men feeknas som troliga. Vv "Den "”USA-producerade, ' under= /' "7 80 7 | personalförstärkningar med ”avse- | står ' såsom Utanför och "man detta , mi iden. uppenbara; : : » hållnir hrendtz & Co Mm a : al för | tröttnar: Ms ättnat på : som reda ö ä- ' ]' hållning som hr Baehre a . q ” « |ende på anstalternas person r nar, Många ha tröttnat p Vert än att on blivande. mlallig EN KUNNIG OCII OMDÖMES- bjuder" oss på bär i allt för hög |, : . (ONE FRAN KS I NER budgetåret 1965/66,' meddelar. sty | Guds ord, "därför ett de läste lokaliseringspolitik inte Kommer GILL SKOGSÄGARE ” grad torftighetens och den obegå- |" "> Nuvarande en 12; lrelseno tönt fak At oe sea det flyktigt och sällan. än | att syfta till att vidmakthålla va ska liksom andra näringsutöva- vade ytlighetens prägel. Nr NIA KN : ae soc få N "Vi - ej uppehålla som bi är kallas "en levande . re få sköta aln verksamhet på det (Värmlands Folkblad). : 600 7 TITS I : ST 0.) industdin. Den skulle vd4 lekamliga liv utan att ständigt landsbygd gen får den lanthan- |. sätt han finner lämpligt utan att 7 : va prokensd NO MR ">: ] exportindustrin, SA oSiune ocksålnag nytt gå-till bords. Lika litet Adactögen ig på| behöva begära särskilt tillstånd nl . itf NL JA TT Föreslgen skatteskata |. innebära att den, "indirekta be= | kunna Vi uppehålla vårt trosliv del som finns kvar bereda sig på . '| Iknande tonkegångar och dragi An , na ae N ef . - [skattaingen 4 Sverige utformades uppe få del M -| betonar tidningen S k o gsäga- "tfden synes vara . . "| n utan att digt på nytt le att underlaget för dess verksam. Sfi , slutsatsen att n syl Å z Lt a principer som stän N het steg för steg kommer att för. | Y e Nn: Ses mogen för en översyn för att inte | 400 J EO IST rare 40. jelter samma. per Momlav Guds ord... vn Beg pk . Detta är k som intel lagstifi skall utgöra en : KR rt . EEC, , : ör Läs' Guds ord flitigt, regel. svinna. : bara kommer från SSR (Sveriges | bromsa på skogsbrukola anpasa- förlag ooo i EA ER VG FA ” "st | bundet! sn os ns kt . cs . Skavct. Sika Riksförb.) | ning till den tekniska och ckono- 4 [ , 1 oh 3 SN DN sån det! emana och tag det ATT NEDLÄGGNINGEN AV utan även från flera andra håll, | miska utvecklingen", FILA . SO : N : ? VA Vv ov Cell Läg Guds ord 0 h tag del JORDBRUKSFASTIGHETER bl. a. från Skogsstyrelsen, som 1- Tiden tr mogen för att en all-| "200 AK I 7 T 20. MA ls a Som ett budskap till" dig själv! " gått snabbare än: den officiella) fråga om lagens ransonering av miin omprövning av skogsvårds- lo || N Antal äktenskap fördelade på ” H 4å POLIOHJÄLPEN Jag får Guds ord t predikan, . statistiken redovisat har man haft | äldreskog för att hindra "att stör- lagen kommer till slånd, och frås| "+ t Inkomstklasser MATE KI 5 KO säger du måhända. Javäl Men : på känn, skriver J o r d br u- fämnhot uppkomner up astningena a är väl om nian Inte på en gång : sf SR I | OTT STÖD, HLÄLP TLL är dot allt, "då blir du inte ro. [| karnas Förenin gs-| dess åsikt ”i väsentliga delar ö-| bör nöfa sig med. en Jag, som I , [6] a 5 1 SI AN : ” w [tid och grundad i Jesu Kristi - en blad med ledning av den un- ro hur skog ned SSK:s Nidar huvudsak "möjliggör. "ingripande 2 00-30-60 907-120 150 180210 240- BOUSsKARSOR so OR SKNINGE + Gunskap, Men hur Fr fn om bu åra Tord Sm fl i Gört TE] Tåg åra jordarukeefen IN | fn. mytdlgheleran oxdaat old]: > FT Atsinkomite ti | MMSFÖRENNGSR bör pog |2u alnär självatindiga Nvstöt derus företagit och som visar att» statlig utredning — varit inne på uppenbar vanvård, AA op i G ts SAGE sd kåren, ab TÅ uu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.