"LAHOLMS TIDNING — LT Onsdagen den 2 september 1964 ' LT = Hr Michanek (5) visste inte . Dyrörtsgrupperingen' togs upp av "en: väljare-frågare ” i. Arboga vid vålupptalkten i TV. Frågan om Huruvida dyrortsgraderingen kan väntas bli definitivt avveck- lad ställdes till socialdemokrater- has "representant, generaldirektör Ernst Michanek,.I. allmänna or- dalag erinrade han om att det redan skett en del på området, men när och om något ytterli- gare ska ske i nära framtid viss. te han som sagt ingenting om. Inom. parentes sagt. var kun- skaperna hos "den socialdemo- kratiske. generaldivektören — som dock gjort "sig känd som eh kunnig man i kanslihuset '— på en rad vitala områden oför- låtligt suddiga, . Varför 'ställa ' upp” jen fråge- stund, ' som självfallet , kan vän- tas komma” att: omspänna många fler: sam ällsproblem' än. de so- ciala, wilka hr Michanek kanske främst sysslat med? Frågaren i Arboga — er stats. anställd — påpekade med rätta att det ofta är dyrare att bo på småorter än”på större, Påståendet | . byggde han ' på erfarenheter från Stockholm, Härnösand, Piteå" och Arboga, :-Han vår intresserad av att veta när den orättvisa dyr- ortsgraderingen . i. löner : slopas och när han” därmed kunde räk- na” med : att” Må” de 150 kronor som i hans" fäll "skilde , mellan - motsvarande ön i högsta dyr NN ST ortsgrupp. : ”skattehänseende har. man "redan — efter kraftiga "fram- - stötar från centern — lyckats genomdriva en -: rättvis ordning. Detta liksom mycket annat ”kän- de.:hr "Michanek inte till”, sak. som "han i alltför många sammanhang fick upplysa” väl- Jare' och ' tittare om. i TV-pro- grammet. Ne svea . "Det kan” "erinras om: att 1963 års tiksdag beslutade. om en ny dyrortsundersökning. Syftet var att man ' skulle få. en revision av den gällande dyrortsgruppe- ringen : av de, statsanställdas lö- enk” ner. Utredningen om den pris- geografiska undersökningen på- går inom statistiska centralby- rån, Beträ de denna” undersök ning begärde , centern — som gått I spetsen för ett slopande av det orättvisa dyrortssystemet — att resultatet av ovannämnda undersökning Snarast -föreläggs riksdagen för. att ställning "ska kunna tas till dyrortsgradering- ens fullständiga avveckling. I enskilda motioner : har kravet upprepats och man har vidare begärt övergång ' till en 'friare lönesättning inom 'den statliga sektorn, I centermotionerna "förutsattes också att kallortsavståndskostna- derna främst i de norra delarna av landet skulle uppmärksam- mas, Något gehör vann inte cen- terpartiet i riksdagen för. dessa krav. I Vid sin riksstämma i Udde- . valla diskuterade partiet dyrorts- frågan, I ett uttalande från stäm- man erinrades bl. a. om de fram- gångar . partiet genom enträgna , insatser redan vunnit i och med att dyrortsgraderingen av skat- "terna slopats och att graderingens spännvidd inom: det: statliga .1ö- -nesystemet minskats genom upp- flyttning av de' två lägsta orts- grupperna. lertid 1 sitt -uttalande att även den kvarstående ' dyrortsgrade- » ringen " strider mot vedertagna rättviseprineiper och + drabbar många ståtsanställda på ett högst orättmätigt sätt. "Till följd "av samband i lönesättningen gäller detta. även kommunalanställda m.fl, Centerstämman krävde en slutlig : avveckling snarast möj ligt, "=>, Meny" som. bagt, i I TV-valupp- |: takten" "fick varken. ! : frågaren i Arboga On tittarna” "någon. re- .dogörelse ; " regeringspärtiels syn. på dyrorisöradetihgen. Halt] a. NÄR A DRA VÄRLDSKRIGET BRÖT UT « "för 25 år sedan Upptäckte man ” plötsligt jordbrukets värder skri- | vMer!Jördbrukärnas|/. Föreningsbladien erinran, om den 1 sept. 1939: Lejdbåtstrafiken'' västerut blev så småningom lästan.»det enda andningshål som” bereddes oss i vår :cernerade tillvaro. Det blev dock inte så illa ställt.med maten som under första ärldskriget. Vi hade ett bättre Jordbruk ä än 25 år tidigare, och dess "utövare spände sig och visade en storartåd loja- litet mot samhället; under svåra förhållanden och brist" på arbets- kraft och förnödenheter, Det hör- des rentav uppskattande ord där- om, Ingen led nöd. Ransoneringen fungerade förbluffande " smidigt. Någon svart börs för livsmedel fanns praktiskt taget inte. Det kan väl inte vara förmätet att nu er- inra om att orsaken: till att upp- samling och fördelning av de knappa livsmedel som stod till buds fungerade så väl var ' att jordbruket nu hade byggt ut sina starka ekonomiska föreningar. - Det var f.ö. under de åren och långt efter krigets slut. betydligt lägre inhemska produktpriser ä än världsmarknadspriserna: e Det sades då ofta, att om jord- bruket 'i samhällssolidaritetens namn då visade återhållsamhet och. inte begagnade bristsituatio- nens möjligheter, så skulle detta gottskrivas - näringen för framti- den, Dessa löften glömdes snart på de håll, där de frikostigt ut- ställdes, I dag som är vore det lättsin- nigt att helt avskriva den dystra möjligheten av en tredje långva- rig världskatastrof. Likväl är det svårt att vinna gehör för att jord- bruket är lika viktigt som de di-1' "rekta | försvarsanstalterna i vår försvarsberedskap och ännu svå- rare att nu efteråt vinna erkän- nande för de ovärderliga tjänster|. ' och uppoffringar jordbruket äg- nade hela samhället under andra världskrigets svåra år. Men erinra därom kan man än- |” så få lov till. 0 i REGERINGENS PROMEMORIA rörande näringslivets lokalise- ring tar RLF-tidningen upp till granskning. Tidningen Tr inr ik n beskrivning ' av befolkningsom- flyttningens konsekvenser för så- väl landst ygd som” torstad. den. I det senare fallet medför den köbildningar, olägenheter för de 'enskilda människorna och samhällsekonomiskt ofördelaktiga , konsekvenser, sägs det. där. Be- ” skrivningen är inte ny, men det är värdefullt att" regeringen nu skrivit under på den, säger tid- ningen och fortsätter: Mot bakgrunden av den be- skrivning av nuvarande situation å- => Men kraftfulla konkreta åtgär- - terna i framförallt Norrland, . tern gjort kunde man väntat för- slag om” kraftfulla konkreta åt- gärder, Detta så mycket mer som målet för samhällets ekonomiska , politik anges som snabbt ekono- |5' miskt framåtskridande; vilket får ställas - mot "uttal om: att Centerstämman påpekade emel- i bringa svenska ende förändras Häll oigenkännlighet, och då dess. 'om- växlande. karaktär: helt försvunhit, i överraskande ” var det ju inte. Sd FR on. | "Har icke bärkraftiga jordbruk SE nationalekonomiskt : värde?] Hur 'skåll . det gå med det svenska kulturlandskapet om alla icke bärkraftiga jordbruk rationa- liseras' ' bort? Frågan = ställs i Svenska ' - naturskyddsföreningens årsbok ” "Sveriges Natur”. av foto- grafen och författaren Göran Hans- son, Österbybruk: i Uppland. : Det är perspektivet med stora slätt- jordbruk och .skogsplanterade små- brukartegar som skrämmer arti- kelförfattaren. " Göran Hansson far sig friheten att påpeka att' småbruken' har ett nationalekonomiskt värde även sedan de upphört att ha betydelse för landets livs örjning. 'bruksnedläggelsen drivs på” av jordbruksekonomiska ' skäl, 'säger Göran Hansson, Varför kan man inte "istället acceptera en något dyrare Jivsmedelsproduktion i landet och exportera' överskottet ft. 0. m, med förlust? Denna ' för- lust skulle mer än väl uppvägas av de värden som kunde räddas genom . ett bevarande av, > kultur- landskapet; ' - SÄ NATURRESERVAT För" " rationaliseringsxeperterna inom jordbruksnäringen verkar väl dessa Göran Hanssons tankegångar Detta värde består i småbrukarnas roll som dandskapsvårdare. När småbruken - försvinner - läggs den bästa åkerjorden samman till. sto- ra. slättjordbruk och en del annan mark dämpar sig för skogsplante- ring, men sedan blir det en del kvar som kommer att växa igen till" rena» rama. snårskogen.: Ur landskaps: och naturvårds- synpunkt kommer denna .utveck- ling att bli ytterst "olycklig. Såväl de stora” jordbruksslätterna som de planterade skogarna är tråkiga ur : naturvårdssynpunkt. "och... det som blir kvar därutöver kommer ingen att kunna ha någon. glädje av utan att använda djungelkniv. ligen verkligt De svär helt och hållet mot vad som ansetts rimligt och möjligt när det gäller: jordbrukets fram- tid... - > Helt "gripna ur” uften är "de emellertid -inte, . Problemet .med vården av kulturlandskapet : das upp i den proposition som jordbBruks- ministern förelagt fiksdagen” "med förslag till ny naturvårdslag. "Pros positionen är ”bordlagd av riksda- gen. till "hösten, 'men då "kommer : den säkerligen : att : vålla en” del debatt, i ” ; I detta förslag till ny natur- vårdslag inför. jordbruksministern ett' nytt begrepp naturreservat — vid sidan av; redan, befintliga Nu frågar sig Göran H F om inte denna utveckling kommer att bli så olycklig ur samhällets synpunkt" att det vore :national- ekonomiskt motiverat att ha små- bruken ' kvar". De bibehåller kul- turlandskapet vid: sin gamla" prä- gel vilket måste -vara av oskatt- bart värde i-en:tid'då fritidsfrå- gorna och itidslivet får. allt stör- re.-.rum vetande, svenska, folkets. t med- när. En form, av: ”småbruk som a skulle kunna, ha. .möjlighét : att. överleva är: v djurfarmen, tror, Göran Hans- " Att NA "mjölkproduktion koncentrationen till storstadsom- råden bedömes ha ”samhällseko- 'ser” och att” ””sysselsättningsmöj- ligheterna försämras för de män- niskor: som stannat kvar”, der - : tycks: utebli, - konstaterar RLF-tidningen. 160" miljoner om "till lokalisering — 'men : investe- ringsfondernas användning i loka- "liseringssyfte: skall upphöra lik som vissa andra former av nu ut- gående lokaliseringsstöd: ; Alltså innebär regeringsförsla- get om det nu upphöjs till propo- sition och blir riksdagsbeslut en avsevärt försämrad lokaliserings- politisk effekt, På plussidan 160 miljoner, på minussidan närmare 400 miljoner i förhållande till vad som gäller nu. : Och vad än värre än, & anser tid- "ningen, det lokaliseringspolitiska stödet skall inte, som lokalise- ringsutredningen föreslog, inrik- industrialiseringsgrad - föranleder åtgärder utan på de större tätor- Förslaget. är således på väsent- liga punkter en försämring i frå- ga om samhällets lokaliserings- . stöd i förhållande till det som nu utgår. Det är sannerligen ett ma” gert "lokaliseringsförslag som” på detta sätt från regeringen går på ”remiss”. till allmänheten! oe DET ALLVARLIGASTE 1BE- » FOLKNINGSOMFLYTT- - NINGEN ” är att den till så stor del är |. - förskjutning mellan. olika landsdelar, framhöll riksdagsman Rune Gustavson (cp) vid: Centerpartiets' opinionsmöte . om 'lokaliseringspolitiken: Några få tätortsområden, främst Stockholms-, Göteborgs- o Mal- möregionerna, har alltmer dragit ; nomiskt ofördelaktiga konsekven- : öt året” föreslås "som lån 'och bidrag i tas 'på orter där arbetslöshet, låg rv genomsnittlig inkomstnivå och låg | : kostn. derna. för sådan : "produktion blir ; -följaktligen/ överkomliga även om brukningsdelén inte ligger wid den i stora” ”allfarvägen.” Djuruppfödningen - lämpar -.sigli ärför att det är de över- givna betesmarkerna som snabbast |: kommer. att växa igen, och för- störa kulturlandskapet "om små- z gårdarna ; blir : öde: EE — Den nuvarande snabba jord- :;- Det. är orimligt att utländska ungdomar; som snattat i' butiker och tagits av polisen. skall sättas ; i häkte kanske både en eller två veckor innan de får besked om sina dagsböters antal, därom, kan "man vara' ense. Det:bör)| kunna : finnas smidigare former för deras -lagförande. | Men det är angeläget att man inte. ser mellan fingrarna "med tillgreppens beivrande. En översikt som gjorts inom Stockholmskri- minalen visar att närmare en tredjedel av dem 'som blivit fast för butiksstölder i sommar har varit utlänningar. Man kan ta för givet att det mest rör sig om |: ungdomar, Man kan också ta för |: givet att många påverkats av de - rykten som åtminstone förra som- |. maren spreds ' utomlands: ' det är "så gott som riskfritt ' att stjäla” i. svenska butiker. ' : . (Köpmanne nn). till sig näringsliv och arbetskraft. Stor-Stockholm har ökat till cirka 1,1 milj. invånare, dvs. till mer än sjundedelen av landets befolkning. Man har prognoser som säger att "Stor-Stockholm skulle ha 1,25 "milj. invånare 1970 och cirka 1,5 milj. år 1990. Man väntar samma utveckling för Göteborgs- och Malmöområdena, . Folkutflyttningen från lands- bygden och de mindre tätorter- na rycker undan det nödvändiga underlaget för en tillfredsställan- de allmän och enskild service för den kvarstannande befolkningen. En folkuttunnad bygd ger inte heller en god trivselmiljö. I de och utveckling som inrikesminis- | alltmer hopträngda stortätorterna "är ytterligare befolkningskoncent- ration ' ekonomiskt ofördelaktig. |: Man får bostadsbrist, besvärliga problem med trafikapparaten, ö- kade sociala problem och svårig- heter för ungdomen att anpassa sig till :samhällsgemenskapen. Vi måste genom en aktiv loka- 'liseringspolitik försöka bryta kon- |: : centrationen till storstäderna. Re- geringen tycks tyvärr gå in för - ytterligare storstadskoncentration. Enligt centerns mening måste det vara ett nät av livskraftiga tätorter- över hela landet men in- te nya storstäder. - struktionsplanefna' SI H ken, Och: den gången. var det: i - | ningsexperten naturmi och natur- parker... Dessa.” naturreservat skall ha till uppgift att rädda just: det odlade kulturlandskapets « särprä- gel åt framtiden. När. det gäller denna. nya ” bestämmelse om na: turreservat säger. dordbruksminis- tern: .. ccor 3 '. ”Beträffande: bestämmelsens ini nebörd' vill: jag. särskilt: framhålla att Aer natur även” åden Som Datutreservat bör sålunda kunna avsättas gamla lövängar och betesmarker, vilkas bevarande i traditfonsenlig - hävd bidrar till kännedomen om det gamla od- lingslandskapet eller. som wmutmär- ker sig för särskild skönhet, Na- turreservat bör också i speciella fall kunna bildas för att skydda en "öppen bygd mot genskogning”, VEM SKALL SKÖTA - DETTA? . " Som synes är jordbruksministera och Göran Hansson överens. Båda anser att: kulturlandskapet måste räddas, och båda tycks ha ; insett vad det är som håller på att ske, Skillnaden, är "bara den att: Göran Hansson. även anvisar vilka vägar som kan vara framkomliga . för att nå resultat. Med jordbruksminis- tern" är det tväntom; Han säger att rationaliseringen går för sakta och han' har inte med ett ord be- rört : problemet: med. hur hans framtida "naturreservat . skall skör tas. : | Skall - vi få några av jordbruks ministerns "naturreservat förverk- ligade måste emellentid även frå- gan om skötseln: "besvaras. Att hålla övergiven” kulturbygd i för-1 ändrat" skick kostar pengar, . men det räcker inte bara med pengar, Det 'måste- även finnas folk ' som årligen går över reservat med yxa och busksax, 3 Det skall bli intressant” att höra hur " iordbruksministem » tänker lösa : detta : under ' samma. period som han tänker. reformera "landets Jordbruk -till att endast omfatta några ; få: storjordbruk: Ä slättom- det ER periinentändamål har vi redan'ba om..oss och: nu i höst rullar de för- [i sta ,sériebyggda vagnarna från 1ö5 pande" bandét,' försäkrar” NSU-ver-' "| kens ' införmationschef Mundlos ii ji 3 | mötortidningen, Vi. Bilägare, Och till nästa Jrankfurtegålong presénterar kroniserade' cylindrar" £ rar hela 100 hästar. . : Det” var 1951: —' för 13 år sedan -— som de första kontakterna togs mellan” den geniale motoruppfinna- |" ren Felix Wankel :och NSU-verken i "Nedkarsulm (hittils : mest känd genom rde” till det yttre "liknar; "den. nya 'NsU- Spidern). Men för t 1954 hade 'kon- " avancerat - så långt att man, kunde börja. tänka att omsätta experimentet i prakti- gen som trodde att världens” fö, ta fordon ' med rotationskolvmotor skulle gå i serieproluktion redan. om-10 år! Men sedan även de prak- tiska . försöken 1956 bevisat .tät- 6 Wankels ;, "(kallad Tysklands störste ”diktare”) motor- historiska "roll. som" fullt jämbördig med namnen Otto och Deisel var. | såken klar och: NSU-verkens led-. ning visade grönt ljus för Wankel- motorns fortsatta "exploatering, -jav Wankel-rotorn. Nu — : 1964 — vet man dock att a ngre. finns några "problem : populära "modellerna: Prinz” och Sportprinz, vilken ' senare det inte | I erar "några olösliga svå- "Son" "jämförelse. kan a män: ta a en sOpel. Rekord; - vars "motor; på Lätt" "cem. slagvolym; presterar - 55 nk vid 4,500 varv-min! Vi vet nu också att. Wankel-mo- torn bara kräver ett minimalt ut- rymme och att den är lätt, men att den trots” detta kan prestera" lika mycket som : "sina större . bröder. Bränsleförbrukningen' är: inte :hög- d Aktuell Den afrikanska organisationen som bestod sitt första eldprov när den: lyckades bilägga den väpnade konflikten mellan Al- geriet och Marocko kommer att sättas på ett mycket svårare Prov i samband med Kongo. Mycket mer står Också på spel. Lyckas inte de afrikanska sta- terna medla i Kongo, lämnar de sannolikt - fältet öppet för stor- makternas riskfyllda intresse- kamp... cc oas Stockholms-Tidningen. För statsministern” : är makten inte endast ett politikens vill- kor, utan också dess primära mål. Det politiska spelet är ett spel om. makt; och hr Erlander spelar gärna också om reglerna. Att en sådan metodik i princip upphäver; reglerna "kan han tyd- ligen inte" ta någon hänsyn 'till. Statsministern förblir det. avgö- rande hindret för en snar och demokratick. . författningsreforra så länge hans- taktiska 'överbe- gåvning inte balanseras av till- EE respekt för spelets reg- | "Dagens Nyheter s : ” Sooialdemokraternas oförmå- ga att hålla isär samhällets och partiets angelägenheter blir allt.- mer iögonenfallande,: När epite- tet det "statsbärande pantiet bli- vit. mer :än ett:ironiskt tillmäle |. är, det hög tid för: väljarna att säga ifrån. I'en demokrati exi- sterar det ingen omistlig makt- havande, oppositionen mot ” socialdemokratien? - Hurus dan. skulle ' väringslivets situa- land? s/Och . är (det; någon” ARG se att 5 staten Trycker in'med belö torde 'staten Vara sällsynt olämplig som. jutdelare.: "av; "konstnärsbelö- ningar, . hävdar en artikel i. Fri Köpenskap; . Det skulle: bl mindre öynd.d om er ', massa . -konstutövare, menar : skribenten. om "samhället inte var fullt så generöst : med att ge alla möjliga och: ännu, fler. omöjliga ungdomar stimulans att oprövade slå in på Bi k.. konstnärliga banor, | ! där de inte har förutsättningar. att på re än för andra bilar med möt; rande ' prestanda: är förbrukningssiffran för Spidern 0,87;lit. per mil i genomsnitt." - +: Wankel-bilens, pris. ligger. kring fabriken, : -men ' detta pris hänger enligt her Mundlos än' så länge samman . med ' att man under, den närmaste tiden måste betala de hö- gå utvecklingskostnaderna. En dag kommer dock 'rotation:kolvmotorns förenklade ' byggnadssätt : även "att leda till billigare priser, "tror man sig med säkerhet kunna utlova re- dan i i dagens Neckarsulm, fö : Det, är. emellertid inte Bara alla ! Wankel-motorns avgörande da- | tekniskt intresserade bilister' och tum är dock den 1 februari 1957, förklarade NSU:s information'chef Mundlos vidare, Den dagen : 'hamna- de nämligen "den ”första” riktiga Wankel-motorn i provbänken! Och fr. 0. 'm.' 1958 var vridkolvimotorn enligt system Wankel slutgiltigt 'ut- formad "och en gång för alla defi- nitiv till-sin principiella konstruk- tion. För ungefär fyra år sedan började så. provkörningarna på vå- ra testbanor. Men ännu 1960 kunde man naturligtvis inte med säkerhet inte minst rallybilisterna som otå- ligt väntar på NSU-Spidern'.. <. Andra bilindustrier har 'som bekant redan förvärvat licenser : för att bygga egna "Wankel-motorer och dit hör bl. a. Daimler-Benz (Mer- cedes), som redan hunnit utveck- la en högvärdig vridkolvmotor en- ligt system Wankel. ' Men den geniala Wankelmotor. konstruktionen rullar vidare över nya experimentfält . . på luftkylda motorer, dieselvrid- uppskattningsvis S 8,500 D-mark (= 114 :000, kr.) från] . Det arbetas | .' AE eller. mindre . smak- fulla produkter det inte finns. nå- gon "efterfrågan. När man ser. alla dessa skäggiga" ynglingar. och flic- kor i" säckiga 'tröjor,, som, leker keramiker - och - silversmeder och nu är, så : måste, man” säga -sig, att: om -bara' en :tredjedel av dem verkligen vore äkta skapande. be-' gåvningar; så skulle Sverige 'nu genomleva "något : i. likhet . med Atens, Florens eller Hollands guld- åldrar på konstens fält. Och det gör vi Som bekant inte.” kolvmotorer och motorer med ben- sininsprutning samt många andra "te: den dag. långt borta när man uppnått kompressionen hos en die- selmotor — och -då. blir t. o. m tändstiften överflödiga!” oo VID WEEKENDUTFLYKTEN - TAG SKRÄPET MED HEM; ”kommeritar ting, men Kan: r ett Sänslet hot to är; åt. konstnärerna? 7 I varje fall 1 textilkonstnärinnor och allt vad det |" försökstyper. Kanske är heller in-|' : | kännetecknar helgedomen. bo tion i dag ha varit, om inte ledningen för vårt största parti bade klart för sig, att ungefär hälften . av väljarna ditar till Politiska organisationer som ställer andra krav på parlamen- tarikerna än att de skall utvid- ga” samhällsmakten och smyg socialisera? . Svenska Dagbladet, Pekhögskolan torde i fram-: tiden ha' en god möjlighet ' att Ovanpå grundskolan £e en fort- satt allmänbildande och yrkes- förberedande fostran ' 'åt den Ungdom som inte går i gymna- sier och yrkesekolor men som är skilt. lämpad förp huma- viks råden ng Iekonomiska tt arna skulle föredra ! fackskolan är inte alls säkert, ' ör många" är! det | nog inte olänkonst abt efter sko- lan först arbeta hågra år för att sedan fördjupa sina kun= skaper. med hjälp mv en folks” högskola. Den praktiska yrkes- erfarenheten, gemenskapen i en internatskola med kamrater från skiftande .iniljöer ger "en med- borgerlig och pensonlig bildning, som kan betraktas som wärdes fullare än tfackskloeutbildningen för en kommande yrkesutbild- ning.” Gelle > Dagblad; > En. sak är påiratradiolagen, - en annan /att' kvälja dom; Högerledaren Gunz har. Heckscher ford "så" ant Ke" inte "kan tolkas bom kritik mot den domstat som vå: gånger ha. bötfält ånger. tvingas ita till fänge sestraft för. att. få lagen ätlydd, "7 i siltig! med. I utmåla just den Socialdernökratiskä : Täge med hänförelsé" präta om grisar och: gödsel". Inge ens i ett :, valtal på skånska” slätten skulle han "kunna säga mycket öm vad, den socialdemokratiska regeringens ”politick” | betytt” för svinaveln i landet." Pål i Västerböttens:K os När Kruse var i Stöckkålm skröt han om hur Bott om sko- lor "och förare döt är'i de län- der "Sovjet tagit hand om...Dé . flesta människor "där kän både läsa och skriva, det: tråkiga' är ' bara att. de själva inte får. bes $tärärrig ” vad de "ska läsa 'och skriva — och det är. mycket . sovgligare än brist på lärare, > Kar de Mumma ' os Det inte. en dag för tidigt” com. 'statsininistern kömmit . sig. för med att bjuda vepresenban- ter. för lfolkpensionärermna till Harpsunds skonferens, ” alltför länge har dennä förbisedda wäl- jargrupp fått stå, a ftillbaka ' för kreti och. Blott.” sor [ETT ORD | PÅ VÄGEN '— och hemma i husen... s re” Apg 2:46.” Hemmen ” voro : uppfyllda "av samma anda som helgedomen i: församlingens första dagar. ”” Det är inte tätt att "bevara: helgedomens anda i de' kristna hemmen. Där kan det inte stän« digg vara högtidsstämning, Där '|än. vardagen förhärskande: med , alt vad till den hör, hårt arbe- te, trötthet, bely samma uppgifter, intressemiotsättningar. Huru lätt uppstår inte där en annan atmosfär änden; som . Och det måste ju bli én skill. nad, men en skillnad till gra-- den, inte till arten" I det krist- na hemmet skall något av hel- gedomensa anda återfinnas. Den kan inte råda störd där, men den måste bli den förhärskande. Hur är det i ditt hem? Vad: gör du, för. att helgedomens > Jlanda 'skall råda. där? - nb «om te
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.