Fn I , ak : hållning? Belysande - för” iriställ-' - LAHOLMS TIDNING > 1504 3. —=LT den 9 september 1964 LT = =. . Regeringen. och låginkomst | En gångs stod jämlikhetskravet inskrivet" på socialdemokratins program, 'Men det. är ganska länge sedan. Den socialdemokra- tiska -regeringspolitiken har un- der senare år blivit allt ogynn- för låginh Ett. typiskt exempel härpå är den . socialdemokratiska utform- ningen av ATP-sysbemet, Den socialdémokratiska tanken bakom ATP är den direkta : motsatsen till jämlikhetssträvan. Det allvar- grupperna. re slutet skulle visa' minskat in- tresse för en förbättrad folkpen- sionering, Man kan inte säga an- nat än att farhågorna besannats. Socialdemokraternas klena ” in- tresse för folkpensionerna drab- bar också främst låginkomstgrup- ”pema, Den politik, s som den socialde- mokratiska regeringen fört i frå- ga om familjebostadsbidragen, är också högst anmärkningsvärd, Vid fjolårets riksdag. drev- socialde- mokraterna igenom : en reform, ligaste är att lågink upper- na får betala en del av högin- ATP. In ännahär som bar -förbättringar för per. — men barnfamiljerna i de låga ink skikten - fick ..ingen- rup- Den s. k 30-å att de, som är ute i arbetslivet mer än '30:år får betala ATP- avgifter alla arbetsåren men, får pension på endast 30 års avgif- ter. De kan få betala ATP-av- ogifter i 15” år extra mutan att få « pension "för det. Detta drabbar + Isak lågi Den s. Ik. 15-: aodela har sam- . ma effekt —- den missgynnar grupper. med sakta stigande in- komstkurva,. d, vs .låginkomst- grupperna; Korttidsanställda "och deltidsanställda; "som ” inte . når upp till basbeloppet 4.800 kr, får inte pensionsrätt, men de får be- tala ATP-avgifter, En. del av ATP-avgifterna för" låginkomst- grupperna går alltså 'till pen- sioner, åt, höginkomstgruppernå. Centerns krav på rättvisa åt låg- inkomstgruppenna . har katego- riskt : avvisats, a : Ett" annat: drag i den' socialde- : Jitik ytstå ting med. Det rättas nu tll: ge- nom beslut av. årets riksdag -— efter motioner från centern och folkpartiet; Familjebostadsbidra- get höjs från årsskiftet med 150 ”kionor per barn i de lägsta in- komstskikten och méd 50 kronor i gruppen. närmast däröver. Men Washirigton "i september. :. då valkampanjen inleds på allvar. de: fyra kandidaterna; Humphrey och 'Goldwater-Miller, med fram till den 3 movember,' Labor Day är en amerikansk helgdag till” anbetets ära, som var- je år firas första måndagen i sep- tember, 'i 'år alltså den 7. Under presidentvalår har dagen traditio- nellt fått en speciell betydelse och kommit att betraktas som den dag Efter ”Arbetets dag” behöver inte Johnson- fundera ' på vad ' de” skall syssla > Notabelt - är - att ' samtliga > fyra kandidater i år har: skolats' i kon- gressén, liksom fallet var 1960. 'Ti- digare betraktades framför allt gu, vernörer som. väl skickade att till- att till]. Skillnaden i ålder mellan de fyra kandidaterna är 'inte stor: och de kan därför drivas ungefär lika hårt. Miller är yngst med sina' 50 år, Humphrey är 53, medan' Gold- water fyller 56 på nyårsdagen 1965 och "Johnson firade sin. 56-årsdag den 27 augusti, under konventet i Atlantic City. Skillnaden i. upp- fattning är desto större, från se- nator : Humphrey,” en” bra bit” ut tor Goldwater, minst lika långt ut da slag kommer säkerligen att ut- växlas mellan de två under: val- kampanjen, , Redan, de: inledande skärmytslingarna har'varit skarpa, . Humphrey” påpekade "redan vid träda det högsta ä hotet det skedde under 'motstånd ” Ifrån regeringen. Sn ” Ett annat centerkrav gäller en allmän ' ” arbetslöshetsförsäkring, Den nuvarande: arbetslöshetsför- - säkringen ställer hälften av lön- tagarna och det stora flertalet av företagarna utanför. Även denna brist: i' grundtrygghetssystemet träffar främst låginkomstgrupper- na. Socialdemokraterna håller: e- mot kravet på allmän arbetslös- hetsförsäkring .— men. de torde så småningom få ge wika ino oc Den socialdemokratiska social" politiken har” alltså :T är det, mot” "en tillfreäsställande |" snabb : : folkpensionsförbättring. vänd Centern har. varit den pådrivan- de kraften för! ”vättvisa | åt" folk- ärerna,, Den: - har "komstgrupperna; Det är en baköl: 'socialpolitiks-: : Jämlikhets- strävan” » har" inte: längre” hem” ortsrätt I. hos. Låsnk, inte varit förgäves. Men 'folkpen- sionerna ” har "dock "inte höjts: i den takt som” utlovades” inför folkoriröstningen 1957, Man ha- de "anledning att' befara,” att” so-| re cialdemokraterna efter ATP-be- mycket vatt. vänta" av en ”soci demokratisk regerin "at kratin inte: änner. sig som: jö- Ir för 1 nas 'rättvisekråv; DE PRIVATA SKOGARNA "RISKERAR : i itydligen "socialisering, påpekar tidningen Företagarön: En av det statliga: "företagan-. dets främsta apostlar, riksdags- |. man Hans Hagnell, närmade" sig: , frågan i ett valtal, Hån/ slög fast, att det 'gällér att slå” vakt om | ”folkets skogar”, Med "tanke på regeringspartiets inställning. kan "man utgå ' från att det-inte-rör sig enbart om en defensiv: ningen är hr Hagnells ord 'vid samma tillfälle: ”Det finns ingen anledning beakta "de" intressen ana mna 1 EELLA STRÄVÅNDEN "FÅ ÖKAT STÖD” 0 oc yen från samhällets sida, sade iks- idagsmån To rst en Bengt SO n, Jönköping, i föredrag i i Sil- :jansnäs-och Malung: i "Alla" som' genom" alkohölmiss- ibruk, brottslighet; eller på annat sätt kommit på. avvägar orsakar samhället stora kostnader och ger oss många bekymmer. Deras ar- bete undandrages produktioner, familjerna måste. hjälpas; vård måste på olika sätt beredas dem ”P..s v. Det är självfallet att alla Jåtgärder . som kan förebygga att ar i några .tusen privata sk företräder.” . Några tusen: Statistiken visar e » att vi har ca 70.000 bondeskogs- bruk i landet. Det rör, sig 'allt.å om ganska många, men knap- past tillräckligt många för att av- skräcka ” socialdemokratien från att ”slå vakt om :'folkets sko- gar”; oc De 10000 och några till får väl med barnet på den puerila social- demokratiska valaffischen fråga: -— : Förferv vad ä är r trygghet? DE GAMLAS TRYGGHET . Samhällets åtgärder för att till- godose . .de, gamlas trygghet visar upp stora brister, säger Svensk Politik (cp). ' Målsättningen måste först och främst vara att ge de gamla möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt bo kvar i sina hem, Men för att nå detta » mål måste krafttag tas: ' » Folk na har visserligen ax förbättrats under 'senare år.. Deri något snabbare höjningstakten. är ett resultat av centerns målmed- vetna kamp för bättre förhållan- den ' för folkpensionärerna. Men fortfarande har folkpensionärerna inte fått uppnå den standard, som lovades dem inför folkomröstnin- gen 1957. Den nu aktuella strids- frågan är om folkpensionärerna skall få pensionsökningar varje år, Centern har fört fram detta krav och fått stöd för det från . folkpartiet, . Just nu gäller debatten högerns egendomliga manöver att föreslå folkpensionshöjning genom ATP- pengarna, Det är tyvärr inte mer än en manöver, I riksdagens pen- sionsdebatt i maj sade man från högern, att folkpensionärerna in- te alls stod i någon: strykklass. . Då ville" högern inte ge folkpen- sionärerna någon ytterligare för- bättring, Högern har varje år av- slägit centerns förslag om höjda folkpensioner, Högerns manöver att. föreslå höjning av folkpensionerna ge-|. nom ATP-fonderna är horribel säger tidningen. ATP-pengarna tillhör inte staten och kan därför inte användas för detta ändamål. Det kommer i så fall att kunna kallas konfiskering eller, , sociali- . Bering, ; på sådana av- "vägar bör vidtagas. Därvid spelar den ideella verksamheten som be- drives i vårt land en mycket stor roll, Många människor har upp- offrat massor av' arbete och pen- gar i föreningsrörelsens tjänst Kyrkliga organisationer, idrotts- rörelsen," politiska - ungdomsför- bund och en rad andra ideella or- ganisationer” utför ett arbete som och framför allt senaten. har, där- för. blivit en allt "mera. gynnad höra "kongressen: var. snarast ett handikapp för en kandidat. Men efterhand som Förenta Staterria ut: vecklades' till: en. världsmakt: har delstatliga och lokala frågor kom- mit. i skuggan av. världspolitiska problem, Presidenten” skall -främst tjäna "som: ideologisk »ledare, , dra upp" de stora linjenna, medan de uppgifterna sköts av "| regeringens. ledamöter. . Kongressen tet - att: Goldwater skilt sig från maj av ibåde demokra- ter 'och republikaner i sådana från gor'som .medborgarrätt,, skattesänk= ningar, " brovstoppsavtalet" och ned= rustningen, ' Den republikanske kandidaten "gick; omedelbart till rmotängrepp' 'och framhöll för väl jarnä "att han”, erbjöd” ett verkligt alternativ, att han var beredd tt bryta 'vad han betraktade som en ond. cirkel, : . vi ne BESKED OM: POLITISKT i KLIMAT. i och utanför samhällets såväl som " jordbrukarhas makt att råda över. +) Bäst: vore. att -Jordbruksutred- lugn och avspänd atmosfär.. Man « borde. kunna -- vara: tillfreds med " dén snabba rationalisering takten och / .skall: svältas” till "snabbare 'fan- "flykt från näringen,. såsom : man Bör på en del håll. Jordbruket är ör alla inte” fientligt strukturrationalis 3 kan "man" kanske" säga att:den' ingår: i:de:; ingredienser som trots allt gör att-jordbrukar- na'.anser "det. vara, hoppfullt för dem söra vill. ägha sitt liv och si- na krafter åt det framtida 3 jor bruket, detta sett både som ni ring och: :livsform;:"Bekymren ; är snarare att. rekryteringsreserven sviktar. "Är 1961 fanns det. blott 93 000 pojkar: under 16 år på lan- dets samtliga jordbruk, men 1975 kommer 1130 000 'av de” huvarande brukarna att vara över 65 år, el- ler inte.mindre än 60.proc. Nog - bör..det: då finnas” utrymme .3. jordbruket' för dem" som nu är unga och nog. tycker man" at; 'samhället, bör. vara betjänt av att : åt dem ställa i utsikt en' hygglig - framtid... Det skulle. rentav. kunna hända” att strömmen inte behöver fö enbart i riktning” från jordbru- t. det alltid behöver vara så, åtmin- stone ' inte sedan vi nu börjar . skymta”. den " undre -gränsen för vad folkuttunningen. i jordbruket ur "samhällets synpunkt” kan och bör tåla; Dessutom” bör det som arbetsgruppa n skriver kunna" an- : visas alternativ , för de överflyt- "tande." är till ovärderlig” nytta för vårt |; "land, Dessa organisationer är vär- da all uppmuntran i sitt sam- de " arbete,” 1 har dock i förhållande ll det ar- bete som utföres. varit alltför lå- Ba. tillfällen tagit ' initiativ ' till höjda anslag till föreningsrörelsen i vårt land bl. a. genom att vid årets riksdag arbeta för ett med tre > miljoner höjt anslag till idrotts- rörelsen, Medan inkomsterna av ”sprit- hanteringen tyvärr flödar i rik- ligt mått till statskas:an är man njugg med anslagen till nykter- hetsrörelsen, En avsevärd höjning av. dessa anslag bör ske. Även för de kyrkliga samfunden ' bör mer kunna göras t.ex. i beskattnings- hänseende där särskilt skatten på ' gåvor till sådana ändamål inte är tillfredsställande ordnad. På alla områden som här nämnts bör man enligt centerns uppfattning satsa mera på de po- sitiva krafter som är verksamma inom olika områden, tillade hr Bengtson, ros : JORDBRUKET 1975 ' vv "Det betänkande. som ,Jord- bruksutredningens , strukturgrupp presenterat betecknar J o r da brukarnasFörenings- bla d som ett intressant akt- stycke -till belysning av hittills- varande och väntade strukturella utvecklingstendenser i lantbruket. | -Det bör kunna bli av stort värde för utredningens överväfanden o. den framtida målsättningen: : Av det sammanbragta materia- let framgår att förändringarna fram till 1975 blir. mycket stora. då räknar man med en Pproduk- tion ungefär lika stor som den nuvarande, Emellertid låter sig utvecklingens takt inte utan vida- re förutses; den beror av en rad faktorer som ligger både inom Centerpartiet har vid. många Högern. har i sina egna kalky- ler räknat ut att man fram till se- kelskiftet' skulle. lätta ATP-fon- "den på 106 miljarder., Av någon - anledning sträcker: sig inte nyfi- trots att man bygger | på riksför- säkringsverkets beräkningar som fortsätter fram till år 2020; - : Försäkring:teknisk ; >: vid den tidpunkten 'skulle fonden — vid ett genomförande av hö- gerförslaget — vara helt uttömd. häfta i skuld för 11.300" milj. ATP-pensionärerna skulle” kunna få ut sina pensioner. : ningen finge arbeta färdigt i en inte kräva .att.' jordbruket i ter. + Vita. Huset: att ägna, mer. än Vilken öbeveklig! lag säger att . . kenheten: längre in i framtiden, expertis, "som vi anlitat; har räknat ut att . "ATP-systemet skulle vid det be- räknade avgiftsuttaget år '2020 sinte Enda ' utvägen att möta en så- dan katastrof "vore att” drastiskt höja ATP-avgiferna —— från de nu beräknade maximiavgifterna ' på Inför årets val finns det onek - ligen! mycket 'att diskutera. De. bål + da .-partiernas.) valmanifest : skiljer sig mera” markant från. varandra än vid. något val under de senaste 20 åren,' Valet kan. därför ge :'ett klant.; besked om ' det: politiska kli- matet i dagens USA, Drar en kon- servativ: vind, över landet :eller är den: liberala strömningen från: de senaste åren fortfarande förhär- skande? ': « änora : + Eftersom. kområer ; satt hindras:av sina'plik- en: -del fav, :sin -tid; åt. valkaripan« jen. kommer; Humphrey, att; få bär ra-.en' stor: del sav”bördariv: Därför väntas. Goldwater :sätta - in; hårda : Jattacker mot” senatorn” från. Min= -heésota, inte -mirist |: Södern "där | Humphreys ;intensiva' kampanj. för .1å yde" 1a; g i medbor | garrättsfrågor inte setts med allt- för" blida .ögon.; Goldwaters 'med- kandidat; William . Miller," dre, :'känd och kommer. troligeri . att 4oå Hiftni på den liberala flygeln, och 'sena- på den konservativa kanten. Hår-, "Kampen om Vita Huset här” hörjatf tvärs över den åmerikanska Ion- tinenten, Kennedy”, reste "över 27.000 km enbert under de första tio dagarna av sin kampanj 1960 och då valdagen kom hade han tillryggalagt 70.000 km, Nixons färdplaner war ännu "mera" krä- vande — han hade lovat att be- söka samtliga. 50 "delstater - under Iampanjen. föetore flirt NEW YORK OCH - ;. CALIFORNIEN ” HUVUD- : ot ” ARENOR. , Tro, Må 8 Den” tb ik sbetningen bestås väljarna i de största del: staterna, som har de flesta elek- torsrösterna: En kandidat kan möj. ligen med jämnmod ta förlusten i en mindre delstat, med exempel- vis ”tre' elektorsröster, mer bakslag i New York "eller. Californien är svårare att bära” och kompensera, eftersom de har 43 respektive 40 elektorsröster. ." Den. som . vinner majoriteten av de avgivna röster- na i en delstat erövrar samtliga elektorsröster, hur knapp än ma- joriteten är. "Antalet elektorsrös- ter är 538, det behövs. alltså 270 för att vinna; . Rösträtt i ett" prösidentval har 'i 46 .- stater :” alla medborgare som fyllt 21 år. Inför 1984 års val är omkring . 115 "miljoner , amerikaner röstberättigade" och av dessa värn- tas över -75 miljoner utöva sin rösträtt på valdagen. I. president- valet -1960 deltog, 64,5 procent av de, röstberättigade. fula tt r. Mycket står på. spel i årets val, kontrollen - av Vita Huset: och rte- geringén, av kongressen och även av ' delstaternas ', lagstiftande : förr. samlingar, : Många . .städer . väljer borgmästare... och... en: rad : lokala 4 | dignitärer . på lägre” mivå "kommer också att” utses... Samtliga. 435 medt lemmar av. trepresentanthuset” skall säljas: och kämpen” står om! 35- "av senatens-:100" platser." Av 235 håller > "demokraterna nu. Vid välen..: ”vartännat år: nyväljs en tredjedel 'av "senatorerna, mandat- tiden' är alltså sex" är, ; och. fyll- nadsval sker. efter” senatorer som avlidit. under "perioden. Partiställ- ningen i senaten är nu 67-33 och i. representanthuset. 259-176, i de- mokratisk &. favör, :.: Guvernörsval -sker' å 25: stater. och av de nuva- få "det: fugnaste - pr de "fyra: : ..Under: de. hektiska kampani korna Deser: kandidaterna kors och rande shavarna av ”ämbetena är 18 demokrater," ve 7 Thomas Marshall. ITA Re Få Inför; valet" har Du SEEN till ett slags ungdomsminister och genast i wvaldebatten kastat in, ett påstående 'som. överraskat många: slutit. Upp - kring ”socialdemokrati- strider. ju mot en. rad välkända fakta. allt ' Tag t. lex. anölutningörr um de politiska ungdomsförbunden så sent som 1962 (enligt ”De politiska par=- tiernas program”, Stockholm 1964): De” borgerliga : den" 127.654, - Det sociald förbundet 49.132... . "Bland de borger iga Ungdomsor- ganisationerna "svarar Centerns ungdomsförbund (CUF) ensamt för 87.359 . medlemmar, d.v.s. inemot dubbelt så mycket som .socialdemo- 'kraternas! . Stan i Men — jag "örkänner - — I att om mi, vänder i på: steken” och räknar partiernas ”gamla”: medlemmar: så leder : Ni" fortfarande - med - bred marginal: 836.000 mot 431.808. Tack] vare kollektivanslutning? : Och hur är det med ålderssam- mansättningen i riksdagen, som we — ätt ungdomen. ”under senare år |] ”soch att "ungdomen s skytt bor- ” gerlighetsan. - , På vad "grundar. Du |! detta. sensationella antagande? Det | ingdomsförbun- |: "också måste sägas årg ungdomens politiska strävanden. Där” är" socialdemokraterna Jångt "I själva ' verket är det — som Du ser — 'ett borgerligt parti som Aktuell - —Otwivelaluigt förhåller det sig så att ötalienarna inte är de en- da kommunisten, som önskar undvika en' botelbrytning 'mel- lan på ena sidan kineserna” och deras - anhängare 'och ' på ' den andra sidan ryssarna och deras trogna. Det är därför sannolikt "latt Togliavtis teslamente kom- mer att öka? motståndet. mot Chrusjtjovs" plan” alt skapa 'en utåt sett enad front mot Peking. oe Sydsvenska Dagbladet, 'Skuldsättningen är på tapeten i USA och det är möjligt” att man där. får, revidera, sin upp- fallming om hur mycket en kon- sument. ”har 'råd”/atj skuldsät- ta sig." Inkomster mutgifter och sparande har 'slagit ' alla rekord de senaste månaderna men det har också : konsumtionskrediter- na "gjort. De har” passerat: den traditionella säkra - övre grän- sen av 13 cents på dollarn, näs- tam ' nått .14 cents under första kvartalet och passerat den siff- ran andra kvartalet. Egendom- ligt nog har antalet misskötta avbeltalningslån . sjunkit . med 10 procent — , lägsta på tio år — och! andra : skulder har ”iockså sköts bättre-än förr. - Viktigare orsaker är, att. nettoinkomsten stigit nö an en P tredjedel sedan 1958. "> Fri Köpenskap. 2 . Skulle högern noterna en fram- gång hos -väljarna står partiet bundet till "händer' och fötter i vad det, sagt & ATP-frågan. Det | 1: kan inte gå in. i'emn: borgerlig trepartiregering eller” "stödja "en tvåpartiregering utan at få sitt orimliga? ”reformförslag” ” "beak= at på något' sätt.” Det vore en politisk blamage" av? första Tang>- en att efter valet släppa Ån 'sak som man > före "bulirat: så. högt ” Inlträffer å andr "eldar ” att högern -förlorar ;valer. "måste konsekvenserna; bli ; smärtsamma abt ens ha rådfrågat sin parti: styrelse” och utan några” ekono | miska beräkningar. prackade på partikongressen 'i Östersund "ett så fila underbyggt förslag.” å : Västgöta-Demokraten. . Der är "begripligt: att man på | Sockalderaokratiskt I håll är irri- första är 63, '59, 57, 52 och 60 år. ”Mot nya djärva mål”? : ve : . Folkpartiets och högerns huvud- ganska: till åren komna” herrar, | men man "släpper 'samtidigt oför- | skräckt fram ungdemar som "Ola Ullsten och Jan Gillberg på fram- skjuten” plats. Sådant " rädes - so- cialdemokraterna i Stockholm,' På min egen "Jisba, "som upptar den i särklass -ungdomligaste' registre- Irade ' karididatgruppen' Å ”Stock- kKolmsvalet, är andremannen," läka- ren Johan' Liljenberg, 28 år,” den mest fråmskjutne > ungdomsrepre- sentanten ' bland samtliga partiers i årets" wal i huvudstaden. Ett sådant här exempel på didatnominening ger inget. stöd. åt Dina teorier, "+" . Och Du kan inte heller gärna grunda Ditt lika lösa som käcka har de. yngsta. förtroend För mig somm är yngste huvudkandi- dat (43) ' bland. samtliga ' partiers i Stockholm i. höstens val -— Du är själv 'yngre men kanske enligt socialdemokratiska normer... för ung för att ställas upp till andra kammaren? — är det svårt att in- för Dina påståenden låta bli att' stockholmskandidater är — de fem "Den; så kollade ngåomarikdng som ' Socialde förbundet arrangerad gör inte skäl för "namnet riksdag. Man frågar: de. i frågan | kan” "inte anseg vara ett : uttryck för rent: spel: Denna propagandatillställning - «utgör en slående illustration” till den tilltal står där med skammen, (Stockholms- Tidningen, s). billa” skattebetalarna att man till deras förnöjelse kan snyta 100 miljarder ur näsan. Att lurendre- jeriet främst riktar sig till lan- dets gamla, änkor och invalider är djupt beklämmande. Högern "En : begäran om deltagande från oppositidnshåll : har 'utan . vidare avslagits. SSU:s inställning är an- märkningsvärd då man på det Io- kala planet med gott resultat haft demokratiskt utsedda församlingar av detta slag. Vi reagerar mot den nonchalans mot demokratiska prin- "ciper som visas, SSU:s vpplrädan--. tal ten 12 procent av 'den'pensionsgrun- sig om detta år ott uttryc Sör om gande Te ssu : 1 dande inkomsten: till omkring. 20 : - " iksda of Eenom[isas procent. en ' enparbistat, . säger .: Ce sin ; ”ungd g” ge sken av]: ”Höge ådad frå > Ungdomsförbund: och Folkpartiets | att representera a bela dena: Svenska gern är" adad fran [ Ungd nsförbund” i ett gemensamt ungdomen; ” Så alla kanter. Det går inte att in- uttalande; Man försöker "Skapa. en inyt 'o om socialdemokraterna som » ungdo- rTegeringspartiets "negativa ageran- de "vid riksdagsbehandlingen ', av ungdomsfrågor. » Ungdomsriksdagen har uppenbarligen tillkommit en- dast. av ett. skäl" — mämligen att kratiska "valkampanjen", - peka på hur. pass ålderstigna. Era| mens parti; vilket klart motsägs av SN att denrol har ungdomens vind i sina segel, på förh ingen att Er d politik på: senare år skulle ha va- rit speciellt progressiv och attrak- | - tiv för ungdom. Det "vet Du ju att den :inte warit.. Den - ter . sig snål jämfört med många förslag från borgerligt håll — exempelvis då: det gäller' stöd till studerande, |” handtag "åt idrottsrörelsen, bättre förmåner för de värnpliktiga o.s.v. 1 Du hör själv till dem, som utta- lat att ungdom tror mera på hand- "ling; på fakta, 'än 'på - prat. Men att ”fnerliga kraterna? Fakta talar inte samma ; Din : 3 ”gamle”. studiekamrat . . Lennart Hagman, I rör SOLGÅVAN: -TILLBLINDA utgöra ett led i den socialdemo= | "end 23 90 0326 Se ninehtar" för den" partiledare, som utan” . dock tro 'att inte”ens' fru! Aina kandidater är: visserligen också |. bidrag till ungdomsorganisationer, i Varpå grundar Du då Ditt besyn- ” skulle ty 'sig just till socialdemo- | | därför a | terad över den. spännvidd, som förekommer mellan hög- och låglönegrupper på arbetsmark= " naden, Man har här ok det skylla på ”kapitalismen” ej ia. ”råtingslivet.-= Förhållandet . mellan ide. olika grupperna på arbetsmarknaden är en sak, som regleras av Landsorganisationen ” och fackförbunden; och där här. skar inte kapitalismen, åtminsto- ne inte officiellt. Dessutom firms dat 'låglönare ' också . inom, 'den statliga sektorn, där utveckling- en, helt, dominenas av socialde- - mokratin, . ILåglönsträsket”, som" ”Stock-, holms-Tidningen ullnycker , sig, är alltså em produkt av en ut-. veckling, vilken i. stort sett d- minerats av socialdemokratin: Nordvästra Skånes Tidningar. Visst | finns "det bekymmier. Men' köpmännen har å "andra sidan ” knappast” "enledning att försjunka å pessimism då ett sam- -: hälle,.. där » köpkraften hos des breda lagren , oavbrutet stiger. De. dtora varuhuskedjornas' ex; pansion har kommit många” ätt T bilda” ig; överdrivna 'föreställ- ningar om deras andel av varu- omsättningen... Fontfarande- står den enskilda detsfjhandeln- för ungefär :70 procent av "denna, . Och köpmännen är fast beslut. - na allt försöka hålla sina. pos tala tmedsättande: iom: si inrikta sig" på at besked om, hur, de ”iny; målen” 1 ' verkligheten ;'se: vilka praktiskacåtgärder! ; utsätter ock vad de kommer” ”adt kosta å i skaltt?.. Inna : Statsminister - Tage Erlander: brukar vara bra idessa:s sk pantiledarintervjuer. Jag skulla I Erlander. betraktade fredageris.- bättre. . Han" framträdde "på. ett nyht' sätt som inte passade. ho- , nom, Man hade det. intrycket att . han var förangad över att han skulle behöva. uppträda” söm svarande. "Och" mär han fick en besvärande fråga, hänvisade" han bara till 25t regeringen antingen hade satt igång en utredning el-. ler skulle sätta till en sådan: - - Göteborgs-Poste "Dar är åt hoppas; attt välj l na i valet visar, att vad de vill ha, än tilsdagsmän: som" med kraft 'kan föra deras talan, inte en samling voteningsroboter: som lydigt böjer sig för Ppantipiskan. - Smålands Allehanda: - ""Amdan i en nation kon vara det" viktigaste medlet "att stå emiot”. angrepp: i vi än kommer. så. . fylld av: d a reds ense fö för. psykolo= . giskt försvar har ett .stont an-' Svar” at förvalta, ” . res . Sundsvalls: Tidning, sc (ETT ORD” ST : PÅ VÄ (CEN Bed — att han "sänder ut -: arbetare... .. Malt, 9: 38, : behöva bedja Ö evangelium? Sän.- d arbetas vår bön "Varför skola vi. om arbetane i der inte Gu förutan? vår kraft år förbönen,' allensäst att Jesus manar Vi kunna ändå: aldrig Igsa Öneng ” problem”, . Det avgön rande är, att Jesus: Mmanålt "sg att bedja, Och bedja kunna' vi, Oc. vårt Djänta är. rätt Änför angeläget bönsänina a son och Församlingen lider mång ER brist på | Personliga gen? är det så på din a ra framträdande” som” ett äv kanse
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.