ringsorganet Stockholms-Tidning- EEESEEEEENERDENN rr Inanna "ua s — - LAHOLMS sma ? > LT 'Forsdagen den 10 september 1964 LIT => — — FA Lokalisering nu och sedan Turikesministor Riné ”Johans- | son reste "plötsligt upp "till. Ha- paranda för att försöka dämpa norrlänningarnas oro inför re- politik, att cirka "25.000 "norrlän- ningar om året tvingas ge sig i väg till expansivorterna i .mel-|- lersta och södra . Sverige.” Det inte "inrikesministern. geringens nya lok ler, Han berättade, att det loka-|- liseri litiska — i pg som nu utgår huvudsakli- i Norrland, uppgått till 53 bi. ingsbi- Den tadiitonella italienska sen=" , sommarsemestern, Ferragosto, är till . ända, Hösten är i antågande. Men '; - de till” Storstäderna' återvändande " gemesterfirarna går icke med gläd- je och tillförsikt tillbaka, till sina : Han sade inte heller mågonti om att regeringen tänker av- skaffa möjligheterna att använ- da- investeringsfondsmedlen loka, liseri Hlitiskt — eller om att milj. kr. från 1963 fram till utgången av juli ä år. Dåt ' beräknas ge sysselsättning åt 4.600 man. De ånvesteringsbi- drag. och. lån, som regeringen skisserat i sin lokaliseringspro- memoria, ;: kommer. att '”betyda oerhört mycket för mutveckling- en i. Nortland; - ville inrikesmi- nistern: vidare säga. till norrlän- ningarna. ' Alldeles -. samtidigt har rege- en, gjort. norrlandsreportage för att få folket abt tro,'att nu är regeringen riktigt på det loka- liseringspolitiska hugget. Arhbets- markhadsstyrelsen har. sedan nå- got år byråinspektör ; Elsa- Lars- son :som företagsvärvare i Norr- land. St.-T, kan rapportera nya företag i; Östersund, Bräcke, Strömsund, Sveg, "Piteå, och kanske "Boden eller” Älvsbyn. Under. de' seneste" 18 "månaderna har AMS-värvningen resulterat i att 1.200 man får arbete i Jämt- land och 1.900 i Norrbotten. . - 7 Visst är det bättre med loka-|' liseringspolitiken nu än för ett "par: år sedan, Centern; som är "den" ; pådrivande kraften för 'en aktiv - lokaliseringspolitik, kan konstatera ” detta "med - tillfreds- ställelse;' Den nuvafände lokali-|- seringsaktiviteten. är helt; 2 ; enkelt en; 'eftehgift för” éenterns krav —| "Men | det: berättade ” rikesministern för Kalix |. det nuvarande kreditstödet , till de mindre företagen inte längre oci överallt råder en dov, nervös kris > . stämning. Man vet och förutser, att Italien under den kommande hös- > ten går en ofrånkomlig politisk kris till mötes, Det'blir väl först och "främst i parlamentet den kommer ' att ta-sig uttryck i hetsiga mot- : sättningar och debatter. , vn oa skall få ha något lokali politiskt "syfte, | nad Nu skryter ' regeringen särskilt över sitt förslag om investerings- bidrag ' på 60 milj. kr. om" året. Det är 'samma belopp: som cen- tern krävde wid vårriksdagen -— då. regeringen ville "stänna vid 40 milj. kr. Men så hört det till bilden” att ' nuvarande ” investe= ringsbidrag ” och skattelättnader för industribyggnader i lokali- seringspolitiskt. syfte f.n. kan beräknas till cirka, 100 milj. kr. . Regeringen . föreslår 60 -milj. och minskar, alltså med: 40 procent. Regeringen har. ju också en - helt 'annan målsättning - för 10- kaliseringspolitiken «i framtiden än: den" nu. gällande. : Det nuva- rande investeringsbidraget ”, har till. 45 , procent gått, till A= och I: B- orter och till" 55 procent” till C-orter och övriga” mindre or- ter.-: Men regeringens": framtida |: Iokaliseringspolitik skall” ju' en- ligt promemorian "inriktas på ide större tätortsbildni IT. l > ”När: är över” — med jali tledaren "Nenni. denna fras har man redan hn ”gjälva kämproblemet,' som just nu . förmörkar det italienska folkets sin- "ne, Medan” det överallt i. det övriga Europa råder överfull sysselsättning och högkonjunktur, [så ' här i. Ita- lien många både större och mindre företag « denna sommar sett sig nöd- sakade "att" med att "han ärmast avser att a ”kon- troll: över partisekretariatet i syfte att till. nästa parlamentsval, 1968; "söka erövra en klar majoritet. för kristligt-demokratiska -partiet. och själv få. möjlighet att upprätta en. upp till. 10—15 dagar, trots att man | redan förut hade reducerat arbets- veckan till 40 timmar: Brist på ar- . bete', och, ekonomiska bakslag lig=' "ger" 'bakom" dessa ', åtgärder, . vilka mångenstädes” torde komma att föl- jas av personalreduceringar ; och av= skedander "både aibetare och an?" . ställda. +< : Dessa el önomiska "svårigheter är enligt, ledande" fackmäns åsikt or . sakade av en svårartad förtroende- kris, ' vilken i sin tur har, sin rot i den rådande politiska osäkerhet och "förvirring, ”som "präglar ”situa- ” tionen 1' Italien; Vad. motståndarna ' "till: den', sk: apertura ”a '-sinistra= tioner? : av ungefär samma typ 'som” den "de Gaulle” skapat åt sig i Frankrike. vi: : Met ' det : finns, också ånd i' höst, "de otaliga korr p ” .'sionsledaren' Ippolito har det varit ' den ena domstolsprocessen efter | Säkert e är, att de fömmunistiskt orienterade. fackföreningarna 'sör- sociala ; oron. . Tyvärr. har också 4 tandaler jer för: en fortsatt. ökäd spänning |" genom en (ändlös kedja av strej- ! ker, 'som ytterligare skärper den |P: Aktuell paxtiet nu I satsar BHånt på att bli glesbygdens speciella parti. Dess presenballion av den arbetslöges der senaste året givit, kommu- nistdemagogerna vatten på, kvarn. Etter . den ' stora tobaksskandalen . "och mot p den. andra, "som ' blottat ett träsk av korruption och slöseri med of- fentliga medel. -Dessa processer har i 'stor' utsträckning påverkat och "försämrat : befolkningens ' hu- mör ”och” förtroende för. myndig” heterna, Då nu t. 0 am. själva fir » | nånsministeriet står i tur att an- klagas för , vårdslöshet vid : hand- kymmer: för I november skall det hållas provins=, och kommunalval i landet, Med hänsyn till det missnöje, som över- allt är märkbart; kan många över- raskningar främst denna: Kommer Nenni-socia= : listerna att kunna avhålla sig från; samarbete med kommunisterna, el-- ler kommer. de att söka samverka ; med dem och därigenom förstärka . det kommunistiska Inflytandet och . flytta fram. de Moskvatrngnas posi-: inträffa., Frågan" sär" h det. av statens pengar, så är det begripligt, att den italienska allmänheten ' börjar tappa. tålamo- det 'och wägrar att ge regimen sitt förtroende. " Kort sagt: Det drar "ihop sig till svåra politiska höststormar i Ita- lien. Och det. kan hända, att dess sar får en avgörande karaktär. 4 (öppning åt. vänster)-politiken : re- "dan tidigt förutsade, har nu inträf- fat” "De "regeringen "medverkande : i har: pr : räkningen”? för :sin.. medverkan . och ' kräver nu "ytterst radikala ändrin- gar i landets ekonomiska struktur, Bräcke, Sveg, . Strömsund, Piteå, Kalix". och .. Älvsbyn, : som. i nu apostroferas ' av St.-T.; som lyck- liga ”lökaliseringsorter, ” | pli betraktade av. .regerig gen "som Större - "tätorter . och” pöänkter, iför en f i lokaliseri spol .: Norrlänningarna har, alltså" > en större anledning att häörrå = okaliseringspol ik, + I inflationsspöket att. ta" all ---saliga förstatligandet av den italien- som är helt fotade på Par- ”tets' maårxistisk-socialistiska ', kon" cept. Dr 'eftergifter för dessa krav, som "redan gjorts; t ex det olycks-, "ska elektroindustrin;” "har ” "på, ett ödesdigert; sätt: skakat "förtroendet . för landets. ekonomiska! framtid, gi- "vit upphov till kapitalflykt, minskat investéringsverksamheien och, örmåga till samarbete" rändräde, Liksom” förut: delade inom -det i "SAMARBETET I MITTEN . ställande, att 'mellanpartierna vi- DEN "SOCIALDEMOKRATISKA Märlevari sn PÅ . Öm högern inte är i stånd. till det ofta: med vackra "ord utmåla- de samarbetet, .: :borde det” "för." väljare cont. mskar ' ett sådant! kännas så mycket. mer tillfreds- sat förmåga: att” ställa samverkt framför de egna "taktiska", intresse- na; äger Eskilstuna Ku- rire n. (fp): nande; attt. ex. 5 det, ; som talat ? så "ofta och så vacker im . ”borgerlig samling”. blir hånfull och . sarkatisk, när detta samarbete förverkligas trots att högern ställt sig utanför. Det- ta bör för de samarbetsintresse- rade väljarna vara ganska avslö- jande, hur pass.djupt och upp- riktigt allt det vackra talet varit. Faktum kvar:tår emellertid: det önskade samarbetet kan genomfö- ras' och har redan "till 'väsentligå delar förverkligats trots att hö- gern beklagligtvi$ föredragit att ställa” sig utanför, slutar den: "ci- terade tidningen. ” FOLKPENSIONÄRSDELEGA- ” TIONENS BESÖK ++ == på Harpsund utmynnade i nå- got. som kan betecknas som en halv, eller, åtminstone en . kvarts regeringsreträtt, skriver. ExXe pressen: Statsminister "Erlander erkände att skäl fanns för att folkpartiets och centerpartiets krav på årliga höjningar av pensionerna.i stället för de var annatårshöjningar som berövar . pensionärerna 150, kr vartannat år. Något bindande löf- te till pensionärerna gav emeller- tid inte: statsministern, Men han har funnit att det finns skäl för höjning — nämligen att utgifts- |" stegringen på socialhuvudtiteln blir jämnare, - Som motivering för att inta en ny. ståndpunkt är denna rent tekniska hävvisning till att so- cialhuvudtiteln inte får öka ryc- kigt förhållandevis svag. Man tycker att rättvisan i folkpensio- närernas - och '- mittenpartiernas krav i stället "borde vara vägle- dande. Det har inte funnits någon god anledning att hålla folk ] ”katastrofsituation”, som uppstått. Ba r ome te rn "kommenterar: hur? anser ' ; ansvarige 3 på; ' . mentsplanet att bris er av det slag ]: det , här - gäller skall :kunna' av- hjälpas? Det, vet -han inte,'i varje - fall" inte. mera . konkret, -I stället - söker, han 'avleda den "självklara kritiken :.;' genom "att... fram:tälla bokförlagen som boven i dramat. -"Skolboksförsörjningen: - får” inte värd föremål för ren marknads- hushållning”, är ”håns enda” anty= - dan till slutsats: - Def, mest”oroande är. känske i in- ”te att hr Edenman. skjuter skul- den ifrån sig:—'det. gör även alla "andra" i regeringen, när bristerna . uppenbaras. Hans sätt att fly un- "dan" ansvaret. är : värre, Det gör att man måste befara det värsta, " nämligen "att, katastrofsituationen upprepas. Det kommer den näm” ligen med ofrånkomlig automatik att göra : -om” inte myndigheterna, som ju -har. att planera, granska . och godkänna läroböckerna, ger marknadshushållningen ” möjlighet att fungera, d. v. s. man planerar så att böckerna hinner bli färdiga . i tid till skolan börjar. :.. Hr Edenman avstod visserligen "från att ange vad han vill sätta i "den . rena' marknadshushållning- | " ens” ställe.' Statliga förlag, statli |" ga tryckerier? ” tehetal. j 3 i 7? "blivit dagens dystra melodi! Denna ' | ;-giska wänsterfalang” bereder. parti- förmå" dämpa ned dessa hetsporråar är .. kristligt-demokratiska partiet : rö-1 --rande-den politiskå och. ekonomiska kurs; som man framgent skäll hålla sig: till: Och på samma vis råder oenighet. även +. ihom 'västersocia= istiskt oriente-. rade vänsterflygeln kring Lömbardi ; och Des Martino, som pockar på ome-; H ” delbär fortsättning äv de ekonomisg-3 "ka socialiseringsteformerha' = "utan" ” hänsyn "till det" ytterst kritiska" fi=" nansiella? läge, som. inträtt, ach de som". radikala och; hänsynslöst" idemogo- A» cheferi Nenni svåra bekymmer, och man frågar sig hur länge: han skall inom: de egna leden.: 1 varje fall "kan / man: med. skäl betvivla," att " Moros nya "regering; splittrad både : "på höger- och vänsterkanten, -skall i lyckas överleva höstens kommande i stormbyar.' . + Ett väsentligt. håndsavgörande ” beträffande regeringens öde kori- "| : mer att äga rum innevarande, må- nad. vid den landskonferens, som kristligt-demokratiska' partiet .(De- mocrazia Cristiana) då kommer att "samlas till. Atskilliga partimedlem- mar ser med oro och ängslan fram !mdt denna kongress, enär ingen vet : vilken "roll "der äregirige Fanfani där k alt spela. Urspr "hade Fanfani förordat ”öppning-åt- + vänster”-politiken. Men nu fördö- mer han den. Vad vill 'han 'egent- ligen, vart syftar han? Många tror, ri 1 "Förskolan — och ök elden. - LÖKALISERI GEN - -' har förstås blivit ett äv valrö- relsens slag- och . bråknummer. Även Lantbruksförbundet har för hörn, skriver J or d brukar nas Föreningsblad En frågare i ett TV-program reå |: den gamla käpphästen att bönder- na borde föregå med gott exempel] . och flytta förbundet till. slandsor- ten: s Riksdagsmannen som svarade klargjorde ' ordentligt att. denna flyttning "inte gärna går för: sig - sådan som förvaltni a femtioelfte -gången" åkt in på ett | nm — vore "det att gå ur askan i Få Maken. Am: en "duktigare fegering lär inte- kunna existera.” tagare: 'roch: ; T: / verket?" Kan. Tage I Erlan-] hans: 'socialdemokratiska: i ” 3 långa” botade Som I hotar bli allt: längre; - sonal vid. våra "sjukhus, sjuka : människor, ”. 3) bristande. resurser ino; ingsvården," : 4). brist på kvällffoerade våra skolor, : 5) långa väntetider : än anhopning . lav folk. i ; bilköer '. som bekymmr var mycket skicklig. Det skulle inte förvåna om det- ta a engagemang fick sin belöning. en : Handelstidningen. " Högerns "metod atib blanida . in folkpensionärerna är kanske 1is- tig, men, "den gör inte nedskär- ningen av. "AP-fonderna: mera tilltalande" från ' samhällsekono- misk synpunkt, Hade :högern verkligen velat ge folkpensionä- rema' bälire villkor borde par- tiet'- ha kunnat stödja 'mellan- pantiernag. linje i ' våras. Allt i högerns förflutna” visar” altt det aktuella: förslaget endast är en luftig valspekulatior, . - Dagens "Nyheter. ler i varje fall bont förstå; att det egna förslaget aldrig kom- mer atit kunna genomföras, var. för har man då lagt. fram det? | Alla" folkpensionärer 'som trott | att "här" var, äntligen” någöt” för dem, blir inte de grymt besvik- na i det ögonblick de förstår att det här förslaget aldrig kommer att realiseras? , | ; Sydsvenska. "Dagbladet, ” Hr "Heckscher fär ha öagt att |” | ATP-fönderna är lika störa 'som summan av: vinsättningstäkning- Har inte hr Heckscher, kommit "I på idén "alt, istället” ta "dessa anspråk Del "är också Även, om. den "tyska sovjetzonens regering för ett ständigt propagan- 5. | dafälttåg, :mot der: västtyska. sta- ten, Har di > inga som. helst be- tänkligheter, "då det: "gäller varuut- bytet.' I -synnerhet under den se naste: tiden: arbetar sovjetzori n iv- rigt, på att. efter: bästa förmåga in- tensifiera +. ;interzonhandeln . med 3 önskemål vara. ganska. begrän- | avsättningsmöjligheterna de ' västliga Jänderna är, inte värst stora,” "inte minst” dä det inte tas tillräcklig hänsyn till västliga ' anspråk, medan å andra sidan” sovjetzonen” har : en. nästan omättlig. hunger efter. främst 'hög- ; Vid årets s fiksdag” begärde folk- partiet i en partimotion ökade an- ”slag till idrotten, Bland annat vil le man, att ungdomsidrotten skul- 1e få 500. 000 kronor” mer än rege- ringen föreslagit. Socialdemokra- terna” sade nej. Men anslagen till " tionen i övrigt är, och .han redu- cerade även vanföreställningarna ;om hur mycket folk Lantbruks- förbundet har i Stockholm. Vad han däremot: inte hann bemöta var den tydliga insinuation: om rerna: borta från . 'standardsteg- ringen vartannat år när de van- liga: löntagarinkomsterna ? ökar HR EDENMANS KATASTROF : Man saknar inte bara kvalifice- rade lärare i tillräckligt antal. I höst har man heller inte fått fram de läroböcker som behövs i un- dervisningen, Det är en förbluf- fände brist i planeringen. Enligt vad ecklesiastil förbund partipolitiska ighet. Likaså för ferotioelfte gång- en bör det därför kanske uppre- pas att Lantbruksförbundet — liksom böndernas hela förenings- |. | rörelse =— inte är partipolitiskt bunden åt något håll .Däri sam- las folk från alla partier kring gemensamma ” intressen. - Någon kollekti 3 förek ingalunda där, även om sådant är "känt på annat håll, ” "Medlemmarna har full frihet att tillhöra högern, centerpartiet, jald kraterna, ..Uppgav i ett anförande på sönda= terna, Kristen Demokratisk eller Medborgerlig Samling. ” årdsskolorna "höjdes" på regeringens - förslag. Och det lär man. få göra i fortsättningen ock- . så, om villigheten att satsa på fö- febyggande blir större ä än den varit hittills. " Detta exempel . illustrerar, kan- "ske -något, drastiskt, att njugghet iden förebyggande verksamheten "på - - vilket område: det ' vara - må skapar? Mutgiftsökningar för” vård av olika slag. Det. som sat:as pål: idrotten får samhället igen i ö- + kad produktionsförmåga och min- skade anspråk på vårdresurserna, .. Samhället gör sålunda inte ba- ra idrotten utan också 'sig själv en tjänst genom 'en mera positiv politik fle Dagblad). "ungdomsvård | inte t terzonhandeln:" ”'med ” 24” procent. Omsättningen gick upp till mer än en miljard VE ”(Verrechnungsein- heiten ! clearingenheter) - (250 miljoner. dollar). Drygt" 516 miljo ner VE (129 miljoner dollar) "kom därvidlag på "leveranser och tjän- rån ; Västtyskland "och drygt : Med: avseeride | på : :warugrupper Å innehade bland de västtyska leve. ranseråa kemiska" produkter (inkl. gödni del) "första" en med 94 'miljoner VE (23,5 miljoner dol- lar), följda av järn och stål med 85,5 ' miljoner VE «(21,4 miljoner dollar), - : jordbruksprodulkter ' med 70A miljoner "VE «(17,6 miljoner dollar), . verkstadsindustrins ' och elektroteknikens ” produkter -'med drygt 68 miljoner- VE (17 miljo- ner dollar) och gruvindustrin med 44,5" miljoner VE (1L1:: miljoner dollar); de västtyska tjänsterna gick mpp 'till' bortåt ' 60 "miljoner VE- (15. miljoner ' dollar). i De sovjetzonala: leveranserna - till Västtyskland toppas "som -wvanligt 117,6 miljoner VE (19,4 miljoner| - dollar); — bå de följande plat- serna kommer jordbruksprodukter med nästan, 90 miljoner VE (22,5 miljoner - dollar), mineraloljepro- dukter med drygt 78 miljoner VE (18,5 miljoner: dollar) och texti- lier. med 648 miljoner VE (162 miljoner dollar); sovjetzonens tjän- ster hade ett värde av 12,5 miljo. mer VE (31 miljoner dollar); Hela . interzonhandeln förefaller vara mer ett politiskt än ett kom. - | mersiellt varuutbyte, ty hela han. deln . avvecklas " över statliga av. räkningsmyndigheter och detalje- rade 'varulistor behöver framläg- gas och : beviljas. Varje . halvår måste ' därutöver göras " bokslut med åtföljande kontantutjämning. Sovjetzonen söker” stegra ' sina [leveranser till Västtyskland genom låga priser som skall stimulera de västtyska | äntedssenternas köplust, i v forts, å& sid.: T: Om man hela tiden "våtat, 'a- | 518 'miljener” VE på. leveranser och 4 i tjänster från? sovjetzonen... ce av brunkolbriketter uppgående tilll "Kommentar | på i svängningar i lärarnas. gan . och "tekniska förseningar. en 'oerhönt expand pro” dukllion. Sätt: en gräns' vid dem 1 juli för skolornas rekvisitio- ner, ' och ”kataskrofema” > «upp hör! NE gschet, Birger Beckimåti. å ” Valår efter valår här "den '0- cialdemoknratiska regeringen vänt sig till. svenska folket och bett att. få mer resurser” Mot- "Prestationen skulle vara bot mot - kösamhällelts > brister: ” Ar" "efter år har der fått. de begärda re surserria — ofta med råge där- 4ill. "Det 'svenska folket har. fått vad det inte begärt — en för- längning "av" köeria - Upsala ” Nya Tidning. ; 4 än Ni nöjda nied misstörhål- | fandena, ja, då finns det förvis-. danskaffa den socialdemokratis- ka regimer. Anser. hi däremot ett det finns en hel del galet i "dét '.öförlikneliga folkhemmet, då skall ni rösta på något av oppo- . sitionens partier '— dock inte på någon slags formlös och" pro”. gramlös ”valorganisation”, -. "Nordvästra" Skånes Tidningå : "Tennis kan bli folkspömt, (cm dart” väl” sig" väl. buma' folk behöver röra på-sig . och tog” "har TV-skildringen morgonen ett P I kan? och ma tennis, Må > de pet av dessa sju år förnyas; - | mader och celler; tänkesätt” och levnadsförhållanden = förändras det” är: r. hel enkelt € en ny; män- tade om” "landshövding, att” ingen. skulle” stanna. i inte pressa "dem: Fallåt i d. Söder- där en: "enbetare” drabba? des av .nervkollaps | Jär: tyvärr inte vana én unik händelse 4 våra "fabriken; « "st ”,. Tempot trissas genom maski: ner upp till en nivå, där : den mänskliga "motståndskraften bryts. ner., Då är det tid tänka: tom . hur. maskinérnia skall. an- vändas. Eller också tid revidera ackordsättningen så alt arbetet inte” blir "en, hetsjakt efter in- komster, ; . Sundsvalls Tidning.” . (ETT. ORD. CPåÅ. VÄGEN Lärjungen står rr Pär frestelse. Jesus beder för” ho- nom just av denna orsak Den- 2 omsovg har han” också i dag. enna omsorg har” häri om” g "Så kunna också ; vi, hjälga en arbetskamrat, som är svårt utsatt, Han är kanske vankels modig Will karaktären ellen hans liv är särskilt. frestelsefylit. Tala mindre om - honom och hans vankelmod. Bed för honöm,' att hans kanske kämpande: kro, | må varda om intet. Om du sedan i någo; : ligt sammanhang utan attan spela på hans svaghet kar 'säga honom:. Jag beder ' för! dig;. så Jag bar bet ån. die. 4 Kol: 1: 913. för: dig. sö ingen anhedning att vilja un- . en” svensk . Det vöre ro ögt. Vårt allmer bil- z fd jag har. bett” för. dig... ' varandra, Du har-en vän : "eller " Skall det både väcka och gtärka ionom. Så brukar det ju ske med 083 själva, när någon säs ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.