ms . FÖRFATTNINGSFRÅGAN - Ny ” TAHOLMS TIDNING —— 4. —=LT Frei den 11 sepfemb se TT = = GCästabudet på Harpsund - År efter år har centern krävt "en snabbare folkpensionshöjning — i enlighet med det löfte som]. folkpensionärerna fick inför folk- omröstningen ' 1957. Är 'efter-år har. socialdemokraterna |— : och högern — avvisat centerkravet. Efter ATP-beslutet har den so- cialdemokratiska regeringen och socialdemokratin inget större in- folkpensionshöjningar. Folkpar- tiet har anslutit sig till detta. Högern visste inte var den skul 1e stå Socialdemokraterna sade åter nej. ” Detta hände senast den 13 maj i år vid riksdagens folkpensi- ”onsbeslut, Särskilt kan man "då fästa sig vid vad den socialde- mokratiske riksdagsmannen Axel sade, Han är ordföran- tresse för folkpensi na och folkpensionärerna. ” Folkpensionerna : är nu 3.775 kr. för ensam - pensionär och 5.900 kr. för pensionspar, Enligt målsättningen 1957 borde belop- pen vara c:a 4.100 resp. 6.150 kr. Därtill kommer givetvis, att follk- pensionärerna bör ha rätt till sin del av standardhöjningen un- der senare år. Centerns krav är nu att eftersläpningen skall in- hämtas snabbare - genom årliga : skolor som "finns kvar går i höst miste om de behovsprövade stu-|- . möjligen ha tänkt på. lämplighe- GODTYCKLIG PARALLELL . Ett stort antal elever i de real- diebidrag 'de” "fått tidigare, påpe- karUpsalaNyaTidning Det beror, förklarar man; på att realskolan skall betraktas som en parallell' till grundskolan, där det inte förekommer sådana bidrag: Nej, det gör inte "det; Men där- emot förekommer 'där fria läro- böcker och fria skolmåltider, vil- ket: de berörda realskoleeleverna inte får, Parallellen ' med grund- skolan är alltså tämligen god- tyckligt genomförd, + Realskolan är en skolform un- der avveckling. Kunde man inte ten: av övergångsbestämmelser? I stället för att bara slentrian- mässigt ävveckla" stödförmen, ; som mottagarna här lika, tort" behöv av i år som i fjol.” MÅKTPAVEN: STRÄNG. | ” Statsvetenskapsmän: är. allmänt ense om att' finansministern har alla möjligheter att bli: den: donii- nerånde : maktfaktorn i :regering- en;, konstaterar: S un tiF ör nudft. ochi tillägger >att : herr] Sträng verkligen tycks ha utnytt- jat "dessa möjligheter: va Nu Under hans ledning .har finans- depårtementet expanderat på ett sätt som ställer. det. 1 en ställ- ning ' bländ ' trädde till'— "har antalet :tjäns- temän ökat från 104 till 173 år 1962, d. v. s. med 693 - suts G Inget. annat département kan |. fillnärnmyjslsevis'; 'konkurrera'. med den utvecklingen, ' Närmast 'kom- mer ecklesiastik- i och , socialde- 1: partementen med 24 resp. 23 nya tjänstemän, . 7 Lägger man till detta den 'ten- dens, som kan- skönjas, till att + He E "stordepartementen, . Scdan ,1954 — året innan Sträng |" de. 1 Folkpensionärernås Riksor- ganisation och ser till att denna = Fögledning. genom. europeiska. musikhistorien Västberlin i epte Om, man säger till dr ' Alfred Berner, : Jedare” för ”Westberliner Instrumenten-Museum” att den av honom i många år vårdade sam- lingen är den mest framstående i sitt slag, .genmäler : han : att. det överhuvudtaget. inte finns - någon ”mest ; framstående” -' instrument- samling. Han medger "emellertid att ? Berlins ” muséum - tillsammans med museerna" i London, Paris och Wien' hör till Europas” ”vikti- gaste. Frågar man, den: meriterade "efter de unika följer med i regeri rna. Den 13 maj i år sade hr Svens- son, . att . han : inte funnit; något aktuellt intresse---inom pensio- närsleden för årliga . pensions- höjningar. Han "tillade beträffan- de detta krav från centern och folkpartiet: ”Jag ger inga vackra löften i mina tal till folkpensio- närerna - utan. jag chockerar dem .:. Det tänker jag fortsätta med, Jag kommer. inte att upp- träda ” anriorledes så länge jag är ordförande och ,tålesman :; för riksorganisationen”, Ar Hr Svensson fortsatte till den 3 september. Då hade .statsmi- nister , Erlander '' gästabud ; på Harpsund "för hr Svensson "och hans. riksorganisation. Och 'då - träffade . statsminister ” "Erlander "och hr "Svenssons. 'riksorganisati. on överenskommelse om att. prö- va. årliga folkpenslonshöjningar, exemplaren bland de ce största. del fortfarande” 'spelbara instrumenten; "kommer han” att wisa' den häpna besökaren” dyrbar heter 'som "knappast. torde' ha sin like” någonstans” i världen.” : » Berlin-samlingén som existera 75 år 'har alltid lagt största på det europeiska instrumentby. = get. Den dyrbaraste r ledes' en Stradivarifiol - från 1703. Kring denna dyrgrip grupperar sig stråkinstrument från” fyra” sekler: fioler, ;violonceller,” violor, lira di braccio; ”barytonet”, Till och med den "av Johann ” Se- bas "Bach uppfunna" viola pom: posa finns' bland dem samt ”nun= negigan”, ett "instrument med bara en: sträng” söm låter ' "som ”ett blås - instrument. och: fått "ersätta" ”truim- peten i senmedeltidens fränneklos- tar, red . sr Centerkravet, som avslogs' av 'so- cialdemokraterna vå / riksdagen den 13: maj; godtogs av den so- cialdemokratiska regeringen "och hr Svenssons organisation den. 3 . september ' enligt ” den :. numera allt vanligare Harpsundsmetoden. Det ' är. naturligtvis glädjande, en: och. socialdemo- |; "om årliga folkpensionshöj ifigar, rlander borde «kanske något i förväg: underrätta” regeringens statssekreterare. om « när" "han: så här "i till " centermotioner, : med, cirka" 60 "miljoner om "året J vatt medföra att evporten placera in till fi d tet knuten personal i viktigare offentliga utredningar, så får man | en bild av regeringens verklige maktpåve, fastslår Sunt Förnuft. temen- bör nu föras bort ur valrörelsen — gärna under hedersbetygelser, anser Sydöstra. Sveri- ges Dagblad, som pre- sterar följande motivering: — ” TV-programmet ' med utfråg- ningarna visade nämligen vad al- la initierade har vetat men vad folkpartiet har vägrat att accep- tera, nämligen att det inte finns ett spår 'av intresse bland väl- larna för författningsfrågorna, Detta är 'ett tecken på sund re- aktion hos folket, Författnings- frågan är ingen vital fråga alls, det har SSD sagt och skrivit mån- ga, många gånger, Det är med lättnad och här och där ett litet stänk av skadeglädje som den = socialdemokratiska pressen kommenterar det ringa folkliga intresset för författnings- frågorna, noterar Vä ster- bottens-Kuriren” Man kan nästan höra sucken av lättnad över att man nu måhända kan slippa lindrigt ifrån det tras- sel och den olust inom det egna partiet, som statsminister Erlan- der ställt till med sin fixa idé om det kommunala sambandet i valsystemet, Om folket inte visar intresse, så kan man kanske stäl- la hela författningsfrågan på framtiden, : Reaktionen är verkligen avslö- jande, Finns det inte en folkvil- ja som driver på, tycker alltså socialdemokraterna att det är bra som det är. Att partiet sjunkit ner så djupt i den gamla konser- vativa reformovilligheten har man inte velat tro, I det längsta hade man hoppats, att åtminstone den socialdemokratiska pressen i tro- het mot gamla reformtraditioner skulle visa ett positivt och sak- ligt intresse för en snar och väl- behövlig förnyelse av vår föråld- rade författning. Men det hoppet bleknar alltså. Den nuvarande = valordningen gynnar en fortsatt socialdemokra- tisk maktbebsittning, och då slår man sig till ro och tycker att dot är bra som det är, från: tidigare: livsmedelsexporte- rande länder, minskar och i mån: ga fall helt upphör. Då redan nu | vå tredjedelar av, jordens .be- folkning lider brist på livsmedel blir situationen -alltmer. kritisk, Vi vet inte mycket om hur ett eventuellt krig med nutida vapen kommer att utvecklas, men det är inte uteslutet att Sverige kan |. komma i en ny avspärrningssitua> "tion och i så fall är svenskt jord: bruk nödvändigt för att vårt folk - skall kunna leva vidare Under sådana, . förut ättningar bör. det svenska jordbruket, som jämfört med andra länder har en :mycket hög standard, uppskattas och dess utövare ha en skälig: lön: för sitt arbete, I regeringens löftespoli- tik under valtider hör man dock ingenting om - att jordbrukarna skall få en ersättning för sitt ar- bete som är. jämförbar med lik- ställda - grupper. Vid sexårsavta- lets ingång förutsattes att den in- komstklyfta som då > förefanns skulle utjämnas under -avtalsti- den, Detta har inte skett, istället har inkomstklyftan mer än för- dubblats, . ...- Centerpartiet kräver att likstäl- "lighet för" jordbrukarna skapas snarast möjligt. Redan under den Provisorietid som sannolikt kom- mer att följa efter. sexårsavtalets utgång bör man kunna åstadkom- ma en avsevärd förbättring av jordbrukarnas inkomster och där- vid helt eller till största delen få bort eftersläpningen i inkomstav- sig , veckorna före. Ta senti trumenten. börjar - tidsordning "med: :en” rikt” dekore- rad "cembalo av Vitus de. -Tränsun- å- | Preussen ägo, ” viola :Famore. . T bilhandlare nä d | Winther —. en fråga” av, motor- | instr i i: vilket en 270 meter lång bastuba ingår. Detta enda fullständigt - -bevarade instru- mentarium upptäcktes på St. Wen- zel-kyrkans vind i Naumburg vid|s seklets början. "Detta mnika fynd åståndsätter oss aft nu -spela ' åt- skilliga bevarade kompositioner av gamla mästare'i' deras originalbé- sättning: Vidare- finns. det. flöjter i alla möjliga storlekar och 'stäm- ningar, däribland. den äldsta be- vårade ' konstitvärflöjten av Jaqu- es Hotteterre' från: 1600- talet, vär- defulla Dennerklarinetter "och alla former av 'mässinginstrument; Jäm- förelser med exemplar i Paris ger anledning ill" förmodan' att "vissa särskilt rikt dekorerade oboer här stammar "från ””Grande écurie”, Ludvig den ' fjortondes äv Frank- rike berömda orkester, ” "Tre .elfenbensflöjter " har befund nit sig. i Fredriks den" store 'av ? likaså ” en" ”Hlöjt- grepp-tabell” den unga - kungen fått av sin lärare Quantz. . Fred- rik gav sedan det av honom namn- tecknade bladet » åt. den - franska statsmannen, Mirabeau i present som antecknat på bladet ”de "la maine méme du Ro?” minnessaker kommer snart också kungens " rese-piano han medfört på sina fälttåg. Pianot "utgörs av tre delar som kan skjutas in i varandra "för". att -bekvämt ” trans- porteras,. ”Samlingar av: ' inustkinstrument är nu för tiden nte! till” för. en- bart . konstestetikens : skull, "inte heller är' de en afihopning > av 'dyr= barheter och” ”Taritetef”, ;, säger dr Berner." ”De' utgör fastmer ' en av de rikaste källor för "våra kun- skaper "om 'och: wår förståelse för musiken i gångna tider såväl som i nutiden; Därför bör man ibesöka och” uppfatta” dem "såsom "en" ”väg- ledning.” genom ".” ; kulturhistoriens mängskiftande områden. fvv + seN 0 Ernesto "Fischer. ”. Efter” alla initiolsvåriöheter I "ihop med warje ny pro- | dukt;'—' och då” inte minst patent- frågan som nu lösts. — är vi änt- ligen på väg att. "börja ' tillverk= ningen av: den Krocksäkra stöt- fångaren i «stor; skala "och: även för våra exportmarknader dit ock. så Sverige hör; besvarar direktör H. G. Röhl — Väst-Berlins. störste t efter: Volkswagen- | tidningen" vi "Bilägare, om hur "det gick "med den "förra ” året utbasu- och" skåror den vanliga följden av: 80 procent |! av: alla minimi föromsn E ÄDy penipön bland” blåsinstrumen- 1 en, medeltida blåsor] riksmässa, låter pojken Göran- - Australien är i "dag ett av ac) länder, som "satsar hårdast på att sälja i Sverige. Det kan man lätt konstatera wid eh rundvandring på S:t Eriksmässan i Stockholm, där Australien har en av de största och mest påkostade montrarna. ' — Genom vårt deltagande i S:t seende för jordbruksbefolkningen. Md Även Medborgerlig samling kom upp vid TV-intervjun med centerledaren hr Hedlund. Enligt en kommentar i SDS nöjde sig hr Hedlund med att uttala missnöje med sina egna partivänner inom MbS, Nej, det gjorde hr Hedlund inte. På tal om utbrytarna sade Erik ser jag ett välkommet han att ”sådana som vill vara med i flera partier på en gång är ju varken fågel eller fisk. Det måste vara klara linjer. Den som vill verka för någonting annat än det Parti han tillhör bör gå vt. Det är hederligt, Man kan inte vara kvar i ett parti som man bekämpar ge- nom att ställa upp på- ett mot- ståndarpartis lista”, . Som synes en "klar deklaration och något helt annat än vad SDS vill göra gällande, Tidningen för- biser att en mängd människor lyssnar till dessa debatter och väl "uppfattar vad som sägs. fr =, Helsingborgs D a g bla d). Mässdirekför Folke Claesson, som ' nu gör 'sin 22:a och sista S:t; bekanta sig . med 'mässvärdinnan ” från Australien, Miss Patricia Brown, och den 5 m;: v höga Nängurun. Australien köper fyra gånger mer : ue av Sverige än vad det säljer hå hår tillfälle: att visa "svenskarna vad vårt land har: att erbjuda, säger Australiens . handelsminister John Mc Ewen. Redan på 1840-talet. in- leddes : handeln” mellan: Australien och Sverige och i dag har den en avsevärd omfattning, Sverige köper för ; ungefär 50 miljoner kronor av oss, främst äpplen, päron, konser: verad frukt och livsmedel, medan Australien köper. av Sverige för omkring 200 miljoner kronor eller fyra gånger mer. Som båda län- derna producerar kvalitetsvaror är det av väsentlig betydelse, att "de visar upp sina varor på de stora utställningarna. Därmed ges- im- pulser till ökat handelsutbyte.; Ett ä de länderna lan är till fördel för båda parter. ret : I ”Kangaroo Snack Bar”, form- given av direktör Lennart: Sund- ström, får cmässbesökarna ' prov- smaka produkter från solskenslan- det på andra 'sidan jordklotet, Här bjuder man på konserverade och torkade frukter, lammtunga, juice, sultanakaka, kängurusoppa m. m. . Till: dessa |: + | sambandet il | körämiunalpolitik ” fungera | sämmanhan; fr "Det är. alltså inte. bara. den] nya regimen i Léopoldville som börjat 'sondera "terrängen '- hos sydafrikaner . och portugiser. Koniburerna' av en ny konstella- tion. börjar -å själva verket allt tydligare att avteckna sig i hela södra : Afrika. Det gäller/inte längre . svarta. mot :. vita. Den kampen får nog i framtiden för- behållas redaktionerna i Malmö och Stockholm amt radio och TV.. " Nero i Afrika. håller i clället en ny. " samverkan ' på att: växa fram: svarta och: vita i gemen- sam kamp miot. fattigdom, kine- smisk 'kommunistinfiltration N och kaos. : "Nordvästra Skånes Tidningar. berörda / re- missinstanser': är >eridast « en åtta uttryckligen -med : ; På n0- .] terna” i I statsministerns författ- ningsgiv, och I Jett fåtal. andra lyckas utan att ta ställning. mo- bilisera ” en ' halvhjärtad -förstå- else för: påhittet. : De omistliga "mellan 1: wiks-' "och ligen "dåligt yd i "konstitutionella |» na” som ppviser de största höj-. inder "efterkrigstiden. : Stockholm (em. - "Stockholms Tekniska invigs. sden;2. "oktober; är i, istort sett"; redan... "fullbokad; Transport-Nytt. "Tio utländska nationer ställer ut med - egna = ; kollektivutställningar men ' det -totala.'antalet "deltagande nationer .kan ; ännu inte. . överblie! kas. :På- goda, grunder - kan . man att vara representerade än de 21, som deltog” i förra årets mässa, - |! Utställningsytan är: liksom: tidi: gare 35.000 kvm” varav. 20.000. kvm inomhus, . Förra ' året . uppgick ut- ställarna till 998 och antalet. mont” rar till 335. : De utländska utställarna . -beräk- Storängsbotten . i "Stockholm som nu - anta” att: fler nationer: kommer]: 5 meddelar d on : ie 3- Spanien," Östtyskland "och? Polen lägger, tyngdpunkten > , - tredje i ordningen” av. en mässtyp som visat sig bli en etor framgång, skriver ' : .Transpont-Nytt. - Den är inte "öppen för allmänheten” men besöktes ändå förra" året av ö nas uppta omkring: 20 procent - av 56,000 inbjudna personer. ' YT rige Rätonygdet för den enskilde framstår alltmer som en av vå- ' wa centrala” samhällsfrågor "men har inte uppmärksammats till= räckligt 7 av. författningsutréd- ningen, : Samhällets , inflytande har ökat mycket kraftigt, men ” borgarna ' från medvetna" eller. omedvetna” övergrepp eller för- summelser' från” . myndigheternas sida är föråldrat; och otillräck= " ligt. Delta 'system, som har, sin > principiella bakgrund i 1800:ta= föratt ge den enskilde mimligt - skydd. imot . myndigheterna. ” En : sådan översyn får. inte hindras av en konservativ inställning hos regeringen till dessa frågor. + Direktör Lennart Hagman; : varigt fel på en boltie :som ' trots våldsamt "ökade ' mesurser medför en försämrad sötuation. på många områden? Svaret är att resurserna" i. stor”, utsträck=. ning g användes. fet och at plan- läggningen, I stör. v träckning ; | kritik. ; Borås Tidning., Soci Idemokraterna” vil rikta allmänhetens - blickar" imot” nya” djärva mål Men gör "det. genom att skildna hur det såg ut i Svez. ör länge sedan. - t Dt Göteborgs-Posten. grény: Sundsvall, bara 4 å; sociatgrupperna "1 utan också, EM stora Jagt klass she Staten det: är ju: vi, di inte 'bete oss hur som, helst ” Pål Köerna är ett” fickan” | välstånd och vår . välfärd, . Förr ' bodde man inte, man gick inte i skolor .. och : blev. man sjuk”. Sv dog man. Nu uppehåller man” all fall livhanken i köerna.” PAN "en enda. sör EF "> Luk, 15: 10.7 lag. har. en: chaufför bland mina . anställda, : som. ännu ' into är frälst”, sade en arbetsgivare. Och, han domtsatte:--”Nu tar jag inget. mena böneämne, förrån Herren har" frälst" honom”. - =." "Van det inte att "vilja taga en ör liten "ansvarsbörda?::Tväbt- om. Det är lättare att omspänna ett samhälle: eller 'ett helt folk med sin förbör, än att bedja ut- hålligt för en enskild människa, Det är lättare att: bedja uthål- ligt 'om en landsväckelse än att bedja uthålligt om grannens el ler arbetskamratens frälsning, ' «Ty när vi bedja om "en en- å skild : människas frälsning, får vår bön: betydelse för all vår umgängelse med den människan. ' Den feder till ett fördjupat an- svar: även id: samlevnaden, söm vi aldrig känna känna på sam- ma: sätt, när vår. Pb gäller ett. samhälle ” "eller ett' folk. Det dad = mer att it bedja £ö ir en 8 ena a . : lets förhåtlanden, måste ses över till ide makithavandes förlogande ' systemet” som "skall skydda imed= I. te” en katmip. Kör lik kining. Alla: -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.