- lova at socialdemokraterna under + ka dyr som t ex i Stockholm. Var- > listiskt. Och' ått' dessa åkrar. och Sr : örtsgrupperingen har förts-av cen-"' . uppvaktning i frågan, Representan- . ter för ,Gotlands Fackliga Central-: den 14 temh 1964 — LT mot den” orättvisa dyr- ' tern under många år. Betydande ' framgångar. har vunnits, För tre år” sedan lyckades centern helt få bort dyrortsgrupperingen av de skatte- : fria ortsavdragen, Men lönerna är alltjämt dyrortsgrupperade -— 1 orts- : grupperna Ad och 5, . ” Det | finins- ingen yrhetiskillnad som kan motivera den nuvarande . lönegr Detta ki - . se det? Det syns knappast så. Ci- + Vvilminister Lindholm svarade got- ' Pp = Bort med, Tönegrupperingen! '- få tlex-2000 kr, mindre 1 Arsav. « löning? a Centerkravet ' på lönegrupperin--, gens avskaffande har alltså nu fått anslutning även från en LO-orga- nisation. Är regeringen och social demokratin då beredda att <llgodo länningarna, att han till 1966 års riksdag tänkte lägga fram Proposi- tion om ändring av lönegrupperin: - des också av 1957 års dyrortsgruppe- . Tingsutredning, som föreslog full-' ständig avveckling av hela dyr- Ortsgrupperingssystemet, Den social- demokratiska regeringen har inte velat gå med på detta. Centern har år efter år fört fram kravet. Cen-, terns riksstämma i Uddevalla i som- Tas 'krävde skyndsam avveckling av dyrortsgraderingen inom det. stat- liga lönesystemet, ' Särskilda löne- tillägg måste dock utgå till.befatt- ningshavare i landsdelar med sär-. skilt höga kostnader på grund av klimat och stora avstånd, : I valupptakten i TV den 25 augus- u ställde som den minnesgode lyss- naren minns en tjänsteman ' i Ar- boga, vilkens månadslön var 150 lägre än motsvarande lön i hög- sta ortsgruppen, den frågan till den Ernst Michanek; om - denne kunde den kommande 4-årsperioden ville ' gen — inte om avskaffande," 'ev ee tionalisering, så är en aktiv loka- |: liseringspolitik . ett - hjälpmedel. . Stöd för.denna tes ges också av / "konstaterandet hurusom ”; goda konjunkturer i skogsbruket pe- riodvis gett goda inkomstmöjlig- heter och fördröjt ”strukturföränd- ringarna men samtidigt ackumu- lerat ' omställningsproblemen med desto. starkare » undersysselsätt- - ning som följd, - Givetvis påpekar ' gräppen : du ”förgubbningen” och det krym- pande antalet ungdomar påskyn- dar -bortfallet. " rien 8 Det gör även sociologiska - för- ' hållanden: - begränsade ;' kontakt- .-- möjligheter, . svårigheter att hålla 4. 1 god d. på. skolor, nikationer och service och att bi- behålla 'en tillräckligt förgrenad gå in för lönegr avskaf- fande, Men något sådant löfte, gav. hr Michanek inte, . a Nu har regeringen också fått en organisation 'och . Gotlands TCO- : kommitté ; har ' varit ( kanslihuset och framfört, att det nu är dags att slopa hela lönegrupperingen.' De ha- de en utredning att. stödja sig på, vilken visade aft- genomsnittskon- sumtionen på Gotland är minst. l- för skall då:en anställd på Gotland : skapsbilden på, =: . förfulas av denna: — mycket svårlöst. Och .vi tror inte - säkerligen blåögt att tänka sig att "nan statlig utredning skulle före- |" JORDBRUK ocH - LANDSKAPSVAÅRD : : se stora : jordbruksömvand- av näturvårdarna, påpekar RLF- tidningen som finner detta högst.' motiverat, "I en” debatt: i ärnnet : i” natärskyddsföreningens | - årsbök- hoppas? flera ' skribenter, bland annat två generaldirektörer, på att 'de s. K/ fritidsbyggarna här skall kunna” göra en'insats ; Tid- ningen är ganska skeptisk - Man får nog' känslan 'ätt"åt- minstone tre av 'dessa- fyra skri- benter har en övertro: på. ”som- martorparnas” förmåga .att rädda den: öppna bygden från att 'växa igen, »Sommarstugeägarna håller utan tvekan” sina små : :tomter; program, Det':forde vara fögå ängar " blir". sommarstugetomter vinner då :verkligen- inte” dand- :» Problemet förefaller” sålunda ganska svårlöst; framhåller RLF- tidningen och kommenterar. även ett förslag 'i samma. årsbok; att småbruksdöden ' skulle:; stoppas eller åtminstone . bromsas "med hänsyn till att | Jandskapsbilden Problemet — förefaller N "sålunda heller att jordbrukets :rationali- seringsprocess kan stoppas därför att länd:käpsbilden hotas; Det är jordbruksutredningen eller fri- tidsutredningen eller någon an- slå stöd åt småbruket med moti- veringen att småbrukarna behövs till den öppna bygdens försvar. En sådan tanke . ligger mycket fjärran från den svenska effekti- viteten. Man kan beklaga detta ur naturvårdssynpunkt, men det tor- de vara ett faktum. Det är nyttigt och nödvändigt att frågan tas upp tilll d diskussion, anser - RLF-tidningen. :Det 'klar- gör bland annat att det här med jordbrukets förvandling verkligen inte är en jordbrukets ensak och ett så enkelt problem som många försöker göra det till. I omvand- lingens spår följer inte bara av- folkning av en hel del bygder u- tan också en förändring av land- skapet. Bägge problemen är det givetvis samhällets och inte jord- brukets sak att om möjligt kla- ra upp. ill Co Cat. PISKAN OCH BROMSEN - Det har sitt värde, anser J or d- brukarnasFörenings- b1a d, att genom Jordbruksut- ; redningens strukturgrupp ha of- ficiellt fått fastslaget dels att det främst är den bristande lönsam- heten: som «orsakar bortfall : av jordbruk, dels vidgade kreditmöj- "ligheters betydelse för storleksra- tionaliseringent "= i I stort sett går nedläggningen : gnabbast, där alternativa - syssel- sättningar kunnat erhållas på re- / Jativt nära håll. Den som vill kan däri se sambandet mellan jord- bruks-' och lokaliseringspolitik. Vill man ha en snabb strukturra= i , og "2 I bra: och rymliga; något "eller distributions- ' och uppsamlings- apparat etc, Många anser sig för gaml. skaffa sig mera mark och' de sak-, nar barn som kan eller vill efteri träda. Men kompettering uteblir |: också därför att lämplig mark in- "te finns att tillgå. Ett annat vä- gande skäl för att man inte; vill eller: vågar utvidga sin bruknings- enhet är att byggnadsbeståndet är " för dåligt eller otillräckligt. Man |. :.- tvekar tydligen' inför 'kostnader- na för erforderlig byggnadsupp- . rustning. "manlands; L ning svarar på frågan några: tiotal år gamla; lägenheter sitter av regleringen privilegierade " hyresgäst Toch” betalar! Behagligt de i privilegierade '. gästerna, vill, kan de i allmänhet ätt sälja: sitt: privillegium — hy-l ar sreskontrakt tie på. den. svarta en + sortens, olaglig- "vanlig;. att. allmän- smedvetande .knappast reagerar öriset ä alldeles" sä ringens "Speciella privilegier, bor Å. stället - 1: nybyggda,: trängre,' o- 'cenitralare, 'och dyrare lägenheter; eller också : har. de "ingen". egen bostad alls, bor inhysta' hos släk- tingar "eller "vänner - eller. i möb- lerade' rum, fortsätter VLT: =: .: "Nå, efter: vilka regler har: då hyresregleringen placerat en del männi:kor i hyresgästernas över- " klass med billiga hyror och en del i: underklassen, som betalar de höga hyrorna eller bor i andra hand? Det är den blinda slum- pen, som avgjort vem som ham- nat - i hyresgästernas - överklass ; och vem som hamnat i underklas- "sen. 'Men några undantag finns » förstås: de som har 'gott' om pen” gar har. alltid - kunnat . köpa : sig sin i hyre”gästernas överklass me= dan de unga. . familjerna är :sär- . skilt många i hyresgästernas. unz derklass, +, Sådan ser den ut, den reglera- de hyresmarknaden, ” som social- - demokratin : slår : vakt, omkring. - Det "regering parti som ' skryter - med att sikta mot ”nya: djärva ” mål” kämpar i själva verket för: r HAVSENS DJUP '. att bevara" de ständigt växande o- . rättvisorna på bostadsmarknaden! - Skrotbilar skall enligt ett slag som kommit fram i. det för naturen — kän:lolösa . Stockholm; tippas-i havet, skriver D a 1 'å - Demokraten förtretat:." '. » Någon djup bölja skall sökas "igen en bit ute till havs och där skall bilarna, som en gång var mångas glädje och stolthet, göm- mas och glömmas, bland tång och torsk, Nu är; som påvisats de se- naste åren även haven en levande . värld. I framtiden kan :'männi- skorna bli mera beroende av ha- vet än man nu tror eller vet. För den. skull är det kortsiktigt och knappast klok politik att förore- na vatten mer”än nödvändigt. 'Föroreningen av vatten har redan gått för långt och bör minskas i stället för att ökas. Problemet med de" "gamla bila: na får väl lösas” på annat” "sätt. Det mesta i en bil är metall "och | bör kunna tillvaratas. I varje fall löser man inte svårigheterna med de skrotbilar, : som ligger : efter vägarna, genom att vräka dem'i havet. Som inte bör vara 'upp- lagsplats för bil= och skrothand- Jare, "XC" län or En huggormshona äter upp en H domherreunge! Drama —, tragik? : "Ja, så upplever vi det. Reptilen, i fruktad och hätad, dödar en ab- ' "solut "hjälplös fågelunge, Egentli- gen är. det bara ett djur son äter upp, ' ett annät.— en vardags - tuation ute i naturen. ” i spons Ökande krav p serligen att -den, i Re tal ut- tryckta M .stagnationen innebär :nå- t kning avi den "procentuella överstyrelsens Prognos. öm: oför; ndrad, framtvingat ”dénna'” situation.” De viktigaste är "lokal- -voch:; lärarbris- ten” i förening med "rikedagsbeslu- tet I om” ”grundskolang” utbyggnad. T upp eté annat — en vurdaglig händelse i naturen. Men Owe Erixons bild Tr unik. Den visar. en 7” bugg ormshona som äter upp en domherteunge. - ” ! Bilden” är unik, Det är fågelskå- daren och = naturfotografen . Owe Erixon i Sandviken som tagit den. - Owe Erixon kände till domherre- i ] boet, byggt omkring två meter över marken i en yvig 'granbuske, 'Tre ägg-blev rötägg men "två ungar kom :[fram! En dag i somras passerade han boet, tittade upp. mot det och gjorde "den kusliga upptäckten. -— en. hugg- -ormshona /' hade klättrat up i boet och var som -bäst i' färd med att -.&välja en av ungarna, =, A I hopp - om att kunna rädda den andra ungen slog han mot ormen för "att döda den, men missade' och rep- . 1-titen försvann "kvickt. En titt i boet "visadelatt även" den" andra? domherre-= plötsligt sattes de nedersta grenarna : på granen i rörelse och sedan hände allting snabbt, Ormhonans , -trekanti= ga huvud blev först synligt och se= dan | en del av kroppen. Oändligt sak fa "stannade hon upp intill boet" och pendlade fram och tillbaka med hu= " vudet,' Fann kusten klar och satte i gång att svälja fågelungen, Pen här gången var hon dock på sin. vakt. Sakta drog hon sig tillbaka för att i-lugn och ro på en säkrare plats få svälja sitt byte — en procedur” som är ganska tidsödande, =: : När jag vandrade hem" tittade jag mig särskilt noga för så att ingen. orm: hängde ;4.; I ungarna. efter . stis St - +: Väntan tycktes bli lång. "En halytim. me"”gick utan” att något hände. ' Men bav varje” Tårskull som tas: in | skattat" ökningen jå tidens” "efterfrågan ' på: ä | hyanselingar | måste.” man > grundskolans högstadium, 1083! valde 3/4 'av ele- vernå”, teoretiska studievägar sjuan och 5/6' gjorde” samma. val" i åttan; Årets. val pekar "i" "Samma ” innehålla "ännu: högre siffror än g följda” som vi. var av "preussarna > | arfade, sig. vånt' & | gymnasieufredningens "för" anta- gandena ” om" ”gymnasie- "och" fack- skoleandelen ” av årskullen år 1970; | väl. begripligt i nuläget, . "I'känt hos folkpartiet. medan ' hr : jama vilka :| bakom och stöder högerns ATP- | Aktuell - Ktre entar På dängre sikt måste den ki- nesiska aktiviteten utgöra en fara för huvuddelen av de etablerade regimerna i Afrika och det skall därför bli intres sant att se hur många som .I kommer. att erkänna den nya|- ”folkrepubliken” .i Kongo,- Sydsvenska Dagbladet. Vilka "intressen förmådde hr Heckscher och högern att nap- pa på idén att plundra ATP- fonderna men misslyckades att focka nationalekonomen hr Oh- lin in & äventyrebd? ; ASEA-chefen Nicolins ' namn har nämnts i sammanhanget och han. har uttalat sympatier för grundtanken. "Han vill "varken dementera eller förneka att han är uppslagsgivare.” Och det; är " Men faktum att uppslaget var Heckscher mutan sim partistyrel- I ses vetskap ”övervägde saken” tyder på att idén kommit ”uti- | från”. Från vem? Från vilka? Det är icke likgiltigt för väl- krafter ' som - står ultspel. ST har upprepade gånger riktat frågan till företags- och kapitalintressen, Men ingen har velat framträda. Stödkrafterna föredrar abt vara anonyma, vil- ker inte. gör aktionen. mindre Stockholms-Tiäningen. I sm Utrikesminister Torsten Nils- son har hamnat. på sidan om meningsutbytet. Han' har inte ] kunnat hitta' något bättre” tema än. Chrusjtjovs .besök.:.: Det är en "händelse som : han” inte” har någon: anledning : avdt . :yvagvöver. Om ham: inte.:helde. sagt ' något kunde "han däremot "he hop-. pats tv. em del: väljare. skulle 4 'SOLGÅVAN = . TILLBLINDA: 2090 03 26 (ER Under vintern 1870 var, vi stad da "på. återtåg ” från” .Rouen., Vår 20. 000, 'man starka här. var uppri- demöraliserad, uttröttad;' För- ertåg ' till. en formlig” flykt. "Vårt" mål var. Hav. re," där: . våra sprängda "bataljoner skulle omorganiseras. 2 Natten föll på; någon; mat. hade vi icke smakat den dagen... .Dystert t Ett: viktigt" museum; för kyrklig |” konst skall inom kort: öppnas i Västtyskland. "Den frankiska bi: skopsstaden skall ihrätta ett ”stifts- museum” för att i re utsträck:.- n göra sina ypper- liga kyrkliga” "konstskatter tillgäng- en unge man, . som , lade 500 östkort' på sophögen i stället för >» i- brevlådorna har. fått sluta sin anställning, ' en ovänligt mild form av Teprimand eftersom han var extraanställd. Som motivering för att Ånga. "andra åtgärder vidtagits "anför "postverket, att den unge : mannen inte var medveten om de -allvarliga konsekvenserna av sitt handlande: Hur kan det komma att 'så oskuldsfulla brevbärare ; ut på fältet? Om felet in? te? hans, så måste det vara nå” gon annans. Ur allmänhetens syn= . punkt är, det i "högsta grad post- werkets,. :' När. ..500 försändelser att händelsen "avfärdas med ett tyvärr, "pojken var så oerfaren. i (Haändelstidningen) ” I liga för al Imänheten. : 1 - göra sig gällande. Bambergs' domkyrka en enastående konstskatter, den s. k. katedral: skatten som” ” skall atgöra kärnan i staden "Bambergs nya: stiltsmu- seum, Domkyrkans" skattkammare som 1907 nyordnats är alldeles för trång för att konstskatterna kan Eftersom dom 'kyrkans konstskatter räknas bland de" största - kyrkliga skatter "som under "tidig medeltid samlats ihop, skall de rika bestånden ” på guld- smedsarbeten, : -elfenbenssniderier och bokilluminati ioner från - :900- och 1000-talet nog bli det nya sects "främsta :sevärdhet ;'En- ligt vad direktören, domkapitular Sigmund, friherre von Pöllnitz ytt- rat, 'är "därutöver 'katedralskattens medeltida” textilier ”de mest bety” dande vittnen” om forna tiders kej- serliga ” och ' kyrkliga, prakt ” som finns kvar” ne : ” Det ”äyrbaraste” föremålet: bland textilierna” torde nog vara 'den. s k. ” ”Sternenmantel” . (stjärnmåän- teln); en gåva från hertig . Ismael av Apulien till kejsäre . Henrik II (973—1024) med anledning av den senares kröning. Manteln är "av blått siden på vilket himlavalvet med stjärnorna. och djurkretsen i äger Farling”” av” kyrkliga drik IL och. dennes maka "den HL AA ren episod” från fr ansk de sig det -snöhöljda landskapet omkring 'oss.':En bister. köld : råd” de. Mödosamt marscherade "solda> terna genom 'snön' med långa, tröt- ta steg; krokig 1 tygg "och tom ma? ge: En och annan. satte' sig ned på marken för att vila några . ögon- döds: Hur många av de arma, ut- tröttade soldaterna” hade vi ej på detta sätt måst "lämna bakom oss! Vi övriga, som hade större ener- gi att hålla 'os5', uppe, gingo « oav= låtligt framåt, liksom drivna av en osynlig makt. Genomfrusna, Kunigunde,;. även om understundom med , orätt... Från .1100-talets By- sans. härstammar kejsare Henriks ryttarmantel ooch tunika. En .av de äldsta pjäserna är påven Cle- mens II:s. (d. 1047) gravduk. som sannolikt . i Egyptien " under ”909- talet tillverkats. . Likaså härstam- mar en tre meter Jång guldbrode- rad sideristola och en gravkalk av silver. från, en' båvegrav i .katedra- len, . un Sö Bland a övriga a föremålen väc- ker « "särskilt intresse . i, historiskt och konstnärligt avseende den hl. Kunigundes ” lampa (en. senantik skål 'av kristall från Egyptien el- nediryckta av sorg, nederlag och förtvivlan, . fortsatte vi . alltjämt vårt tåg genom "natt och 'snö, pi- nade ' av den ohyggliga” känslan, att "allt var förbi, att det” icke längre, funnes ' något hopp, 'om räddning” vare 'sig för oss "eller : för vårt arma, "olycksförföljda fö- dernesland. Det dovär, "enformiga trampet av soldaterna stördes -plötsligt av: rop och buller i min märhet, Jag såg två gendarmer med en liten karl emellan sig närma. sig . mig; de sökte. efter en officer, emedan dej misstänkte fången vara en spion. - Ordet spion gick som en löp- eld bland de marscherande leden, Sold skockade 'sig omkring ler Syrien), en relik av bergkristall från 900-talet, en grav- kalk ur "den första Bamberg-bisko- pens "grav (900-talet),' olika rikt förgyllda bärbara altaren, I biskops- ringar "och 'kräklor” samt” en, 175 cm hög .påskljusstake. : I museet 'som inrättas” i "den namnkunniga arkitekten Balthasar Neumanns värdefulla ' kapitelhus från ..1730 ingår» också katedralens år" 1399” uppförda .korsgång.. Där skall. originalen till "de romanska bildhuggeriarbetena "på domkyr- kans. ytterväggar uppställas. ' De fäknas bland den tyska medeltida lack främlingen; ett rop av: ”Han skall skjutas”! skallade genom natten. Dessa .män, som nyss var färdiga att digna till marken av trötthet och hunger; som måste stödja sig på sina gevär för att hålla sig upprätt — de livades nu av den ohyggligaste” av alla''lidelser, av det ” djuriska raseri, som 'driver människor Aill -blodsutgjutelse och mord. ">, Jag försökte i min egenskap av befälhavande, officer att avstyra uppträdet, men förgäves. En av gendarmerna - vände 'sig till mig rikt 'guldbroderi. är framställda ”Den hl. Kunigundes ' mantel” till- verkades : i : Sydtyskland ”under 1000-- talet; många dyrbara före- mål i katedralskatten sättes i sam. band med den hl kejsaren” Hen-", berömdast på grund av fara för. förvittring har kopior placerats i stället för" ori- ginalen på deras ursprungliga platser i domkyrkans, fasader.” Richard Milm, ""— Den här karlen har följt oss i tre dagar, och han frågar vem han träffar om artilleriet, blick, men "det" blev” en vila: till : barmhärtigt ha glömt med vil- ringen uppträdde vid detta till-' alltför väl. Handelstidningen.. Betraktar man riksdagens sammansättning, kan. man' tro att ungdomen är en' liten mi- noritetsgrupp i det svenska samhället, som fiskarbefolkning= en eller ide handelsresande. Har ' en riksdagsgrupp en eller två 'som inte fyllt 40, anses ungdo- men representerad. Och i val- tider hjälper "de: unga politi- kerna . till: att släta över, art berömma det egna partiet för att 'i särskild grad vara ”ung- domens” ”Pamti”, speciellt lyhört för föryngringskravet, Den allt- för tröga Eenerationsväxlingen hör" till Politikens stora olösta ifrågor, som” måste: i angripas från nya. utgångspunkter, . : Dagens Nyheter, inga gl med självsväldiga taxeringsnämnder? I nästan varje ämbesberättelse måtelar JO missförhållanded "och en del tjänstemän blir väl näp- sta, andra tar kanske varning, fritt, till men för 'helai verk- En av ' mina ' vänner is Häl- singboörg, hr Berntsson hos Gu- ling, Ningde” mig, och beränstade: : "Expressen söm kom ut: 1592 Hälsingborg, på” "måndagen, "hade. en .antikel; om hu Ekberg kom 4 Kåseberga: :. "Anita Ekberg 'gö s rekordgage." Hon” dög: på - sig blå: j ans, en” jumper "och" ett till: jen "omelett, : förvandlade den uppburna "Ani ningen: Min vän i He simgborg en tyckte "att det. var en: underlig | Journalistik, och "jag måste nog hålla med hondm om "det.-> > gon förbi ttring: "De; Rat har rätt aht "vänta 'sig någon. nytta äv omdsvallet i detta. vals pen= siönsdebat it Politikernas, taktik . or. eljest ett. framstå” som taktik, R faren (syndikalist). Det opinionsmässiga uppvak- nandet "inför' de handikappades problem och svårigheter som. nu kan 'noterag är välkommet även om det kommer sent. Dett måste fullföljas med åtgärder 'som le- der till: snara och praktiska re- sultat. "Angeläget är bland an- nat ah bevaka de pruningar på anslagskrav som regeringen brukar göra. "De får inte gå” ut över de" handikappade. >” : 4 Vösterbottens-Kuriren. , RS (ETT ORD : PÅ VÄGEN Var villig till snär förlikning .;. | Matt. 5: 25. "Jesus förutsätter, att det kan uppstå konflikter även: mellan lärjungar, > — Bergspredikan är ju riktad till lärjungarna. Han säger därför inte: Om du rå- kär å konflikt med en, broder, så är du icke längre en lär- junge.' Mer, han säger: Var vil- lig till snar förlikning: Inte ba=- ra villig till uppgörelse utan: vila dig till snar uppgörelse. Det on- da fröet skall inte lämnag gilla fälle att rota sigs Co os Somliga människor sträva adt : tänja ul en konflikt för att låta ' motparten grundligt få känna deras onåd. . Andra skola till varje pris ha rätt, De- måste först triumfera över: sin: mot- ståndare. Allt detta röjer små= sinne, oförmåga till generositet." Var willig, säger Jesus. Har din frälsning verkat en sådan : villighet & ditt liv? "Jag gjorde. ett försök att för- . (Ports.'å sid. 7) 4 Fv 1 Kor, 6:-1—8; Hebr. 12; 12—15, JL JL är H H CCI IT SONEEecd ken sorglig brist på stil nege=: fälle. Andra minns det bara Men LSiför - många får : härja samheten och kåren och till . gissel för" de” skattskyldiga. . Ita "Ekberg till den stjäland, och | | havande Anita" :Pkberg” , Ti TV meddelades att” "AntlÅ, | Ekberg, inte" kom Hill inspel=i..' . + -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.