IL La Hä åt av a ”— LAHOLMS TIDNING — a. —=1T" den 16 septemt nt = = Pensionärsnej: till högern: Sveriges folkpensionärers riks- orgar har A uttalande vid styrelsemöte I Katrineholm tagit bestämt avstånd från högerför- slaget om ATP-pengar till ökade folkpensioner, Till riksorganisa- "tionen är drygt en fjärdedel av landets folkpensionärer-. anslut- Den reaktionen från folkpen- sionärers sida var helt väntad. Det har också förfäktats £ dessa spalter tidigare då högerns över- rumplingsförslag från Öster- sundsstämman behandlats. Det horribla i högerns manöver att via ATP-fonderna öka folkpen- sionärernas trygghet har belysts så klart från mittenpartierna — och nu senast från folkpensio- närerna.. själva '— att högern borde ställa sig i, skamvrån, för sin ”socialvänlighet” så här in- för höstvalet, Bluffen är alltför grov för att) kunna accepteras av fler än en liten , klick kring högerledaren | - hr Heckscher, Att folkpartiet och centern: re- dan på tidigt stadium tog av- stånd från högerns valbomb var rätt 'och riktigt; De båda par- tierna hade så. sent som : vid vårriksdagen krävt en' årlig höj- ning. av ” folkpensionerna mot vartannat års höjning som: nu gäller, Då gick högern och 80- | cialdemokraterna emot, Mittenpartierna hävdar ' det Le. För centerpartiet framstår den nu återigen. uppblossade pen- sionsdebatten som exceptionell i sitt slag: Centern' har med kraft fört folkpensionärernas talan i alla sammanhang — väl att märka inte bara i -valrörelser. - . I riksdagen har man gång på gång motionerat om en rättfär- dig - behandling -av folkpensio- närernas levnadsvillkor. Men allt- -för ofta har centern fått 'smälek för : sina strävanden ' i denna riktning, Förslagen — som man haft gott och väl täckning för "—" har kallats för. ”överbud”, Och mycket mer, i oc I: dag kan centern . dädja | g åt att. folkpartiet : helt ” anslutit » sig -till centerkravet på en: årlig höjning av folkpensionerna. för Hr. Ohlin deklarerade ” klart och tydligt i folkpartiets presen- tationsprogram i TV att folkpar- tiet vid ett eventuellt regimskifte kommer att bl.'a: helt stödja en ökad trygghet för dem som Jagt grunden. till vårt välstånd," - Glädjen över högerns ”nymor- nade intresse grumlas' avsevärt av att dess förslag är byggt på orealistiska, » för, att. inte säga ohederliga, " grunder, Högern lo- var nämligen inte vara med ” på en. folkpensionshöjning ” på” san= nat sätt än att. ba pengarna” från IAP-fonden, Därmed. här högerpartiet klart . visat. att” dess intresse för en rimlig . standard- enda "' riktiga: ” folkp öj- ningarna ska finansieras över statsbudgeten — inte genom lön. tagares och företagares pengar som ATP-avgillerna är. Detta vill inte heller folkpensionärer- na själva '— det visar bl, ;a riksorganisationens inställning till högerförslaget, « ls ; Och älla folkpensionärer känner med, all säkerhet "samma mot- vilja” mot alt genom AP-fonder- na få den välbehövliga och fram- - höjni för. folkp ärerna inte. är allvarligt menat. KE "Meningarna ” inom högern 'är här — liksom när det” gällt barnbidragen och , andra "sociala . frågor. — delade, Och man . har därför, trots 'allt anledning hop- + pås att de, "mer ' realistiska” och förnuftiga ” meningsriktningarna i högern gör sig gällande. till förallt rättmätiga ' standatdför- bältringen, + ! fat i De mindre mn har en särskilt ' viktig "uppgift i vårt . näringsliv, framhöll. centerleda- "ren "Hedlund -i+ ett, föredrag il” Jönköping häromdagen. De, är den bästa grogrunden' för , det personliga initiativet, för - nyfö retagsamheten. Centern i är.. den: pådrivande kraften i för: bättre]: förutsättningar . för 7de” mindre företagen, Resultat har uppnåtts. Småföretagen har under senare år fått bättre möjligheter till kreditförsörjning — genom fö- retagareföreningarna och nya kreditinstitut. ' Men '- ytterligare förbättringar i detta avseende är angelägna, Det återstår mycket i fråga om. den förutsättningsskapande politiken för : småföretagsamhe- ten. Hr Hedlund de i sitt : "solidering, som "inv derna ger storföretagen... Frågan - skulle kunna lösas. genom resul- tatutjämningskonton. Men år ef- ”minerade i det "nuvarande T- Knesystemet . för | ed gi ; en diskriminering att. .småföreta- a-gen inte kan få de :skattelättna= . der, och de, möjligheter till kon: Det" tycks - numera avgjort, att Nikita Chrusjtjov skall göra Bonn äran av-ett besök. Det är i sig självt en sensation.' Vad har den store fredsälskaren "i" Kreml att göra hos de ”révanschistiska” och ”neonazistiska” krigshetsarna i den västtyska -metropolen? ". Dessa :9- djur, som bara sitter. och väntar på en chans' att” sticka världen i brand och? framkalla ett tredje världskrig? .« Enligt - - Chrusjtjovs egen ' ofta formulerade : åsikt, ' Nå, detr återstår att se.: I poli- tikens konst . hinner ''som -bekant ord och propagandaklyschor ald- -Irig att bli överåriga. Man glöm- mer vad. man" sade i går, om det i dag eller: i- morgon lämpar sig att säga” "något" annat. Och” dess- utom” vet many, att folk! hare ett så kort "minne. ”” Nu är: det ' dock så,' "att: det tyska "folket" under 'de sista. år- tiondena”” fått rika tillfällen - att öva upp sin hågkomstförmåga.. "Ej minst Chrusjtjov och hans trogne satrap > Walter . Ulbricht i: har på många ' wisi sörjt för "den - saken, bl! :å. "genom "den ” famösa ” muren tvärs igenom "Berlin." Förhållandet mellan Bonii och Moskva har 'un- der årens gång förblivit oföränd- rat -kyligt.- Mot Adenauer intog Sovjetregeringen . städse en rent fientlig. inställning, som icke mild- rades. ens, genom det, besök den tyske : -förbundskanslern ” år - 1955 avlade si" "Moskva: Det : enda re- sultatet "av. denna "resa; "låt" vara ett ;' ur: mänsklig synpunkt- högst värdefullt 'och ' viktigt" resultat, var Moskvas; beslut att sent omsider — efter 10 år — låta: "några ' tu- sental tyska” "krigsfångar återvända till sitt fosterland." bundskanslere Kommer . Chrusjtjov att. lättare "komma - till tals” med xi gång av problematiken, som. nu skedde, inför TV-publiken, '- vara ägnad att definitivt skingra varje tvivel om att frågan har och med nödvändighet måste ha stort ut- 'rymme ”1 ”valdebatten.'. Den. rör -, nämligen för medborgarna alla | medborgare — =— högst angelägna ting. . Polit: kens och "demokratins "innehåll bestäms'i icke ringa grad av de arbetsformer, som kommer att gälla. Det får. icke byggas några krångelvägar mellan folk- viljan och beslutsprocessen, Men " det är ligen detta soci- ter :år har den” socialdemokra- tiska, regeringen” avvisat center- kraven: på en för, småföretagen rättvisare” ordning, - Den ' soocialdemokratiska - rege- ringen har ;. inget intresse. för småföretagen.: I valupptakten i TV den 25 augusti sade. social- demokraten Ernst Michanek,” att ) är ' storföre- sociald tin” "Jönköpingstal ett par aktuella krav, bättre möjligheter för små- företagen till lån från ATP- fonden och en motsvarighet till den förmån, som de stora före- tagen har i investeringsfonderna,. . Smålöretagarna är direkt diskri- tagsvänlig, Sådan har ju också den socialdemokratiska politiken varit, . Storföretag i ' stortätorter och ingenting annat — det är socialdemokratins mål för vårt framtida samhälle, . VALET OCH FRAMTIDEN Valet den 20 september avgör hur vårt land skall styras och då bör man ha I minnet att socialde- mokratin mer och mer kommit att kännetecknas 'av lust ' till maktkoncentration och dirigering, skriver Svensk Poli t i k (cp). Mot denna socialtde- mokrati står en opposition. som inte på långt när är så splittrad som man försöker göra gällande: dn De tre oppositionspartierna har att samhället skall bygga på fri företagsamhet och enskilda män- niskors initiativ. De har den' £e- mensamma uppgiften att beröva socialdemokratin majoriteten och därmed skapa förutsättningar för en ny regeringspolitik, som vågar satsa på människornas : företag- samhet, arbetslust och vilja till ansvar. Det finns ett alternativ till den ialdemokratiska politiken. Det- stämma den svenska jordbruks- politiken, och de verklighetssin- , nade bland våra jordbrukare in- ser säkert att de perspektiv som öppnas, om man ser det på det nämnda sättet, inte kan få vägle- | da deras planering för överskåd- lig tid, Ändå får vi dagli " aldemokraterna ämnar göra”. - Författningsreformen måste . ingående belysas "och diskuteras ända fram till valdagen, Vad som ” skall" ske därefter,. beror ' väsent- ;.ligen på hur valmännen reagerar. Oppositionspartierha står. eniga i + kravet på en modernisering :av vårt statsskick, som är ägnad att Självstyrelsen. DEN MALINRIKTADE ..VUXENUTBILDNINGEN . + har, frånsett "de sent omsider inrättade gymnasierna för vuxna, praktiskt taget helt fått bekostas av företagen och den enskilde, påpekar Upsala N'y a "Tidning Detta medan stats- "bidrag snart sagt regnar över bildningsorganisationernas studie cirklar: ” Kanske är det helt enkelt så att görande: organisationer har Jlät- " tare att få myndigheternas gehör än -enskilda företag, . enskilda människor, Det är i så fall rätt genant att vårt samhälle styrs så lentri - så fanta'ilöst. ser om det berättigade i oron för hur det skall . gå - att försörja världens snabbt växande befolk- ning. I det väldiga Indien råder uppenbarligen redan en utbredd hungersnöd. Dramatiska nödrop har sänts ut om spannmål och om fartyg som kan' frakta den. Oro- ande demonstrationer har före- kommit, så som det brukar bli fallet när nöden grinar, I fjol var det Sovjet och Kina som behövde ! importera väldiga - spannmåls- kvantiteter, i, år uppenbarligen Indien! Det understryker att glo- balt sett är överskottslagren trots allt måttliga. Det är bara” för- m inte Tidningen hänvisar till att den ta alternativ består av en pro- st amer ke forskaren Raymond Ewoll förutser att omkring 1980 gressiv social fr ik så | k som = centerpartiet = presenterar den, AREALEN OCIU SVÄLTEN Det finns de som betraktar det som ansvarslöst att lägga ned åkerjord, när så stora delar av världen svälter, erinrar I o r d- brukarnas Före- ningsblad. Det är inte sä- kert att de västliga överskotten av livsmedel består i framtiden: Det torde inte kunna påräknas praktiskt taget varje land i Asien och Latinamerika att stå inför en — livsmedelsbrist — utan slut, Vad tänker de rika länder- na göra inför detta hot? . : N MAN FÅR IBLAND HÖRA att författningsfrågan inte skul- le i nämnvärd grad intressera ” medborgarna. Socialdemokraterna menar rent av, att den på något sätt går över folks huvuden. Det- att dessa synpunkter skall ber! ta är säkert en allvarlig tfelbe- Följderna har också blivit de be- synnerligaste orättvisor : mot de människor som efter den regul- jära skolgångens slut vill förkov- Ta sig i det egna yrket eller ut- bilda sig till ett nytt. Ofta nog blir det de mest ambitiösa som går miste om en välförtjänt del av samhällets uppmuntran och stöd. - Målet, som ännu är" avlägret, är att låta rätten till utbildning bli en för " alla ' "återkommande möjlighet, skriver "D a g en s Nyheter” AA | Tanken är att studierna i fler> talet fall skall bedrivas på deltid vid sidan 'av förvärvsarbete. Vi borde eljest vara mogna att av- skriva den heroiserade bilden av den vuxenstuderande som en fy- sisk och intellektuell stålman som 1 in - på kafferaster och under nattlampan. Korrespandensinstituten har un= der årtiondenas lopp lyckats få fram några tusen av den sorten; vi känner igen dem från otaliga annonser. Men detta är inte den realistiska metoden att fylla igen bildningsluckorna hos de Stora Erupperna, Den vuxne måste ha tillgång till konventionell undervisning och möjlighet att åtminstone peri- odvis avstå från förvärvsinkoms- terna, « fördjupa och befästa den a folkliga | ”huvudmanskapet” har varit av- | sjö honom än med ”den gamle Bonn”? "Och "vad . hoppas manz i Moskva få Erhard att gå med på, som Adenauer på sin tid obstinat vägrade att ens' diskutera? Vilka nor dr OS. Bonn: besök. [ deklaration I i "fjol höst betonade också - förbundskansler Erhard ;ut- tryckligt, att han beträffande des- sa grundvalar helt anslöt sig' till sin företrädares politik ” och icke de tillmötesgå den opposition av de stora ”Tysklandsprob är det, som Neger Chrusjtjov på hjärtat? UP ODa Man kännér ju väl till. de sov= jetiska - önskemålen. — resp. kra- ver: att Tysklands delning skall som ; t, att som : menade, att ”eftersom Öst- H zonstaten är en realitet, 'så måste man ' böja sig för den och"accep- tera” verkligheten”. Erhards replik i detta sammanhang är värd' att i ! Han sade: ”En sjukdom Berlin skall göras ' till "en 's.- k: ”fri stad” utan politiskt samband med : Västtyskland; att Oder-Neis- segränsen skall accepteras som de- finitiv gränslinje . mot” Polen. : : Alla dessa krav, som "den väst- tyska :" utrikespolitiken; : alltifrån första stund sagt ett orubbligt nej" |till .— "kan man: "föreställa sig, . ati en Ludwig. Erhard i dag ellar i morgon. skulle ' vara beredd att tillmötesgå dem ens-på' en enda|. punkt? Det förefaller helt osanno- likt' med hänsyn ' till de principer, som. Adenauer- en gång "för alla formulerat och som: kan” sammani fattas "så här: ” - 1). > Tysklands: delning tycklig och folkrättsstridig. Öst- zonstaten , är en fiktiv "statsbildö ning, ' dess . ”regering”'. är:. icke tillsatt genom fria val utan genom ett . ryskt ' maktbud." ” ' Om . denna ” stats” finge välja fritt, brichtregimen ” icke enda dag läng 2) Oder-Neisse-linjen orm. gräns, mot Polen!” upprättades likaledes ”regera”" "en att 'tyska folket fick''ett ord med i Jaget., Dé tyska områden öster om denna linje, ' som" Polen lagt beslag på, har aldrig genom att internätionellt' -fredsfördrag " till: står' frågan om OderNel ken” fasthåller svid"s 1937 årg "gränser. skall” "återställas. 3 ” Förbuhdsrepubliken Upprätt- håller” "anspråket på abt ensam re- presenterat hela det tyska folket: :: ”4)-Berlins, status är "icke en an” gelägenhet" sörä kan lösas: enbårt av "Bonn och" Moskva, ty: här är västmakterna 'medparter i kraft av det: fyrmaktsavtal, som. "ännu är. gällande. Nn : i Detta är ' kort ” "sammandråg Västtysklands "principiella syn på|. Tysklandsproblemen. Att " Erhard skulle - kunna" kompromissa : om dessa grundvalar för :Bonns utri- kespolitik -ä -är "helt' osannolikt, Detta redan av det" skälet, "ätt västmak- terna formellt "(om också ”icke alltid aktivt och . reellt) '. 'stöder denna västtyska riktlinje och, för- dragsenligt lovat att . -framdeles göra det mot alla ryska krav. och påtryckningar. I sin regerings- Högern lovar att om "man komi mer till makten. skall partiet dela ut! - härligheten i ” ATP-fonden. sionärerna få, , '.”, | Enligt allmänna .penisionsfon- . dens" redovisning, publicerad, 9 september 1964, hade fonden den 31 augusti i kontant behållning 0,9 milj.. Pengarna var placerade i bank och postgiro. Det är allt vad som finns att ta, om högern nu fick tillfälle att starta sin stora - utdelning. . : + - -'Tydligare kan det inte demon- "streras hur verklighetsfrämmande - högerns idé är. Fonden har inte sina miljarder staplade' på hög. Och det går inte att kräva: till- "baka de fondpengar, som place- rats i bostad:fastigheter, i indu- strier och i jordbruk. Om högern åter vill konfiskera de inflytande avgifterna betyder|- det att de bostadsköande går mis- ”te' om några tiotusen lägenheter per år, att industrierna blir hind- rade att bygga nya fabriker och att jordbrukarna inte kan få de nödvändiga lånen till maskinköp. I grunden är det så enkelt: Man kan inte använda fondpengarna till vissa oumbärliga - ting och samtidigt ha dem kvar för utdel- ning. + AStockholms-. Tidningen) genom sovjetryskt' godtycke” utan |. erkä s ;Polen, Vid Krigssa t 19451 öppen och Tyska fö bundsrepubli- . ; innan, de röstar. 1800 milj. per år skall folkpen- ” är också en "realitet, : men ingen klandrar den, som söker råda bot för . sjukdomen... "Om delningen av vårt folk "framställes som ; en ÅA realitet, så är. vårt! folks vilja ant |: återupprätta enheten en ännu star- kare realitet, ty historien har vi- sat; att ett” folks ännerstå driv- |] kraft är att kämpa för sin enhet, och att friheten är den allra mäk- tigaste ' drivkraften .. "Ord som dessa är "icke uttalade för. vinden, utan: kommer att bestå som historiska vittnesbörd, "som icke” kan. ryggas, "icke: tagas till baka, Vad har Chrusjtjov att ställa mot, dem? På vilket vis tror han sig "kunna förmå” e; : västtysk res gering att överge' det "enda funda- ment. som existerar. för det tyska folkets ' politiska" framtid som ' en- hetlig 'och enad nation? sö Den: frågan låter sig' ej. "besvara e nu, Redan det faktum, att. Chrusj- tjov trots allt bestämt sig för en resa till Bonn, tyder" på, "att han räknar på något slags resultat av den. Vilket — ja det” får framti- den. utvisa, on, ve” / = | gen förut; Regeringen har inte bemäst- rat de' orättvisor och snedvrid- ningar som följer --av prissteg- ringarna. Den smygande kon- fiskationen av ' människornas sparmedel, . de. godtyckliga in- komstöverföringarna och :fast- låsningen -av- bostadsmarknaden bär vittnesbörd om den rége- rande ' socialdemokratins största misslyckande under efterkrigs- |" tiden, - fn vv Dagens” Nyheter "Ytterst vilar ansvaret för nu- läget- och - den - kommande - ut- vecklingen, tungt på regeringen. Sjukvård och åldringsvård :ro- par "på ” en kraftfullare,-. mer framsynt och 'insikitsfull ledning än (den: hittills "lyckats prestera. De växande köerna av lidande, vårdbehövande människor är en skam för en nation, som räknas som den mest välmående i värl- "Handelstidningen” : Kösamhället . illustreras åras- tiskt' av” den "stora rusning . till Skänninge, som man fick upp- leva under ' fredageni " Boståds- organisationer, ' arbetsförmedling och ” kommuneala:-> myndigheter blev plötsligt överlupna ': med telefonförfrågningar - från hela landet,. Orsaken vår att det: dar offentliggjorts ” uppgif : att. det, i Skänninge. | fanns 69" lediga" lägenheter. Det : | ledde" till/ aut en mängd män- niskor. tog chansen . att få en " Det är sannerligen egend.o är 'utom" sig : av ;' bekymmer | öppositionen:' "Denna har inte 5 ingsprogram äl Eller ska” 'mati” bara utgå ' ifrån ått det"blir "som" det är: I fyra 3 framöver alliså?! Ifall.'.; Här har 3 man” nä lyssnat öch läst igenom förkunnelser: av olika” sor= ter; från” alla” partier: Och" tror sigt: inte” vara dummare än att' kunna begripa hur "de 'alla vill ha' det ställt i vårt, dystra fosterland, ':: <'Så kommer. hr: Erlander och un? dervisar i ett 'valtal att det till och :| med hör: till" demokratiska - spel- ng att "väljarna" ska få läsa" på "kommande :; regeringsprogräm Men partiledarna i oppositionen har. ändå inte, som sagt, satt' sig ner och plitat ihop' sitt.- "Inte hr Erlander" & Co' heller: Så jodemo- kratiskt, då. ; Det' allvetande I legeringspartiot här i alla fall "kommit . på anled- rärigen i till: varför "inte just. errår a Hedlund, ” Ohlin - och : Heckscher lystrat till? wädjandena; i Det DEN: STORA: SPLITTRING: som. allt: hänger” på, vet !Tre- partier. är tre... Soclaldemokratiska - delat i många. falånger:; Som; "har 3 | väldigt, svårt : att. samsas" om” stora ting Speciellt, nu; I Iokaliseringsbrågan är man to- talt splittrad; 1 författtiingsfrågan likaså; I" socialiseringssträvandena. Det är alltså fiffigare att prata om oppositionen än om såna här, obe Ba hå man gå förklöringen i till att.vi väljare inte: får se några. re- geringsprogram. — > "- I en broschyr. skriver den soci- aldemokratiska partistyrelsen +, ex, ”Inom '. socialdemokratin finns och har alltid funnits olika åsiktsnyan- ser ifråga i om den direkta sociali= seringen i. 2? oo: : Kunde inte hr, Erlandes" koppla av. bekymren ' för. oppositionen och | upplysa väljarna. om. hur'-man : ska ha det i. fortsättningen, om; uti- fallatt,t. ex. de där socialiseringsny- anserna. alltjämt ska | + kansli- huset efter valet? ' mn. Vikande motstånd i "Atlanta i i september. ' I Mississippi infördes ' när. höst- terminen började för "första gången samundervisning i tre skoldistrikt under = universitetsnivån.” Därmed har rasbarriärerna i skolor fallit i samtliga sydstater i USA. Samun- dervisning av vita och negerelever tillämpas vid höstterminens början på många' håll i Södern,. där man tidigare häftigt motsatt sig refor- men. oa tel Det var 1954, som högsta domsto- len förklarade rasåtskillnad i sko. lorna olaglig. Sjutton ' stater hade då särundervisning för vita och fär- gade. Tio år senare, är situationen denna: >. Sex av de sjutton staterna har praktiskt taget helt genomfört cam- undervisning. Desegregationen är fullständig i Delaware; : : Maryland och West Virginia. I Missouri har samundervisning införts i 203 av 212 skoldistrikt, i Oklahoma i 197 av 241 distrikt och i Kentucky i 164 av 165. Motståndet mot bögsta ”domsto- lens beslut är starkast i de elva stater, som ingick i k ionen fad, Lr USA-södern.. mot samundervisning i 1 skolornå samundervisning vid höstterminens fr början. Flertalet distrikt gör det fri- villigt. I tjugo distrikt faller ras- barriärerna' emellertid på order" av federala domstolar. ' i För att ett skoldistrikt skall kun? na tvingas att införa samundervis- ning krävs först ett utslag av en federal domstol, Detta förfarande är ofta tidsödande, varför desegrege= ring i många distrikt fördröjs. Tills i år kunde endast föräldrar till färgade barn, som bor i ett di- strikt med rasskilda 'skolor, öppna process i syfte att framtvinga sam- undervisning. Genom 1964 års med- borgarrättslag kan emellertid ju. stitiedepartementet öppna rättegång mot ett skoldistrikt på begäran av föräldrar till barn som utestängts från en skola på grund av rasdis. kriminering. Virginia går i spetsen vad be- träffar antal berörda skoldistrikt, Där desegregeras nämligen 24 di- strikt, sedan kommer North Caro- lina med 14, Texas 13, Arkansas 8, South Carolina 6, Georgia och Ala- bama 4 vardera, Florida, Mississippi under inbördeskriget. Men minst 84 och Ti 3 vardera och Loui- slana' 1 distrikt. Av 2027 skoldi- skoldistrikt i dessa stater genomför (Forts, & sid. 6) fOmmentar "Mliga situationer . som a skapas” av | fins | insamling nu ordnas och därmed dä nisl ”ckade bostadspoliti- den mic utsikten att få en bostad -skapar en, ögonblicklig ing "till er: landsortsstad, och tydligen säl många som . är beredda att utan vidare byta anställning, om ' bostad erbjuds. Så 'ser "det ”valfrihetens Sam” hälle”. 'som ' regeringen beröm= mer sig av ut i verkligheten. . Västerbottens-Kuriren : ER CE SR a zon; Kramfors, tillskrivs ett 'ut: talande i . Expressen, som "vå citerade i". torsdagens. tidning. Hr Lorentzon förnekar, att;nås gon ; intervju gjorts med honom. "Det räder inté med att” Vare betstider; "blir "kortare och : de stora grupperna . får en större möjlighet /abt' utnyttja: fritiden och göra den meningsfull. Men hela” fritidsfrågan är ett skol- exempel på hur en ”viljans” och handlingskraftens samhällsted- ning i rutinmässig välvilja låter stora behov wch belåtet betrak-" tar en stigande "efterfrågan som. imponerande” I välståndssymtom — tills kraven blivit så stora de tvingar. fram en - utredning "Vad är orsaken till att meje rierna finns .: närheten av stä derna 7 eller” dé: tionsorterna, Jo'd frakta” mjölk genom: Sera. Fv för > ja; -Nilgodos Sossarni så snart valet. är över, skulle dessa "dyra transporter: ” Och man "skullle:' slippa. undan .en "ena lands elen, (= vavfolk- ningsotoråden) Häll den ohdig (=; "Vår" beundran dikappade förmår oss dock inte. : För lämplig ' insamlingsdag, : tredje gången” i ordningeri” kan "man / räkna” "med: "sådana ' aktioner som''ett bestående 'in- slag ”på' valdagen. Varje väljare pärter 'angenämare att! väljaren ' ger "sitt" bidrag via skattsedeln?'. De stora-summior som redan 'nu ' går, den vägen borde: kunna hjälpen åt de handikappade, ” . Hjälpviljan ' och ” ändamålet skall "inte" kritiseras. Men blir inte en insamling På själva val: dagen" närmast en demonstra- tion mot ihåligheten i talet ont välfärdsstaten framför alla and ra? ” : Göteborgs-Posten (ETT ORD PA VÄGEN Bären varandras. bördor... - Gal, 6:2, 7 Vanligen tillämpas ' detta ord på den sociala gärningen: : det är Kristi wilja och Tag, att vi skola ge människorna vårt stöd i deras fattigdom 'och brist. För- iso är detta Kristi vilja och ' Men det är den kristne med- derns moraliska möd Paulus, har i tanke, De gälla bördan, som den dignar under, vilken har ' försyndat dig. Det är behagligast att draga sig undan en sådan. Visa i samhörighetskänsla, bli .vi':del- aktiga' av hans nesa. Så två vi - våra händer och rädda vår ära. Fördenskull går mången under, som. skulle kunnat räddas,. om vi förstått att lyda: Kristi. lag. Den lagen bjuder Oss att sät- ta vår skuldra under bördan” av den felandes moraliska nöd, att - gå in i hans vanära och' lida den med honom: Så har Kristus gjort med OSS, Ste > Ombudsman Gustaf" Lorent= vinkar” kallsinnigt | till förslå' också till den erforderliga : Sundsvalls Tidning rv. fritid -—-' de : måste « också” få välståndsutvecklingen skapa nya. Al politik, 'som - centern vill - och " : man "'slippa', undan en del ” av .- massa ”"aridra.” kostnader . också. : Hd oegennyttigt: vill bistå de han= +. | att" betrakta valdagen sor en och tendenserna. så tydliga ab -- gare att" flytta "fo / väntas ge sin slant, -Men Vore nl. det inte riktigare och för. alla ':
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.