CR RA a fn [1 5 ar 5 är [a or DN 4. arv Kd 2 Lördag den 19 september 1964 —=LT Regeringsörganet och. LO-tid- ningen Stockholms-Tidningen be- —Ungdomen väljer römmer sig över att' den stora siffran '” ungdomsväljare ' sa1d, kratiskt tömmer , sig över "stora intresse för den förda so- cialdemokratiska politiken. Detta kom till uttryck i senaste riks- dagsvalet, då hela 60 procent av väljare under 30 år röstade so- cialdemokratiskt, erinrar tidning- en, : St Tidni terar att även ungdom som från miljösynpunkt kunde ha väntats rösta. borgerligt ändå fallit för den ; utomordentligt förnämliga Ihol k 4: politik | "den sittande regeringen | fört, . Vi . förstår . régeringsorganets glädje. Men däremot mindre när det gäller. tidningens analys äv orsakerna = härtill. - Argumente- ringen att ungdomar visst och säkert ”begriper att det uppstår flaskhalsar och 'köproblem” är något som” Stöckholms-Tidningen står tämligen ensam om att tyc- ka och tro. I själva 'verket "är : det nog allra troligast att det just är dessa” problem som wåra ' unga N har ytterst svårt att begripa och som de utan' tvekan ställer sig i harnesk mot i vårt. välfärds- samhälle, De många nyväljarna och ungdomar under 30 år hör till de" kategorier "människor söm bildat hem; får barn och önskar sig en trygg! cf frivsam till- Varo.å I an Deras görnensamma = strävan till en lycklig framtid. grumlas|- åtskilligt av. det kalla ' faktum att det ställs så många krokben för dem på vägen att nå den lycka som hägrar för dem. « Och de; unga "som. inte ännu bildat "hem "och : familj". .konfron- teras dagligen . med” brister; som . med” god vilja från” de styrande kunde ha avhjälpts, : -När-en ung. student Å- -18-års- åldern. anmäle; kön: innan « man « iskriver,. in, sig vid; "universitetet .: igör, hon/har det i hopp om att efter 10—12, kanske; femton :år kunna" räkna med "att få en bostad. Det måste ju ' rimligtvis 'då' stå klart för den. unga: att det" är. galet. med hela ” samhällsplaneringen; - Fraser öm alla reformer. som kostar sina miljoner: är ingen godtagbar för- klaring, Det har därtill gång på ig till bostads- - gång vederlagtg, , «+ ; När Stockholms-Tidingen ber Å "bl, lösning. Men varför röstade då så stor del som" -.60. procent :ungdoms- socialdemokraterna som dock bär ansvaret för de ” olägenheter .. som hopar sig ud väljare ; på Lördag den 19 september 1964 1T= = x "därför + LER on vägen för de unga? En del av svaret på frågan i det. faktum att många unga för första gången|. - får den personliga informationen i politiska "frågor på sin arbets- "plats... Inkomstutveckligen har lett till att allt fler unga söker sig efter avslutad grundskola 'till sförvärvslivet —. utan att först -utnyttja de möjligheter som er- |: kan sökas bjuds till vidareutbildning i i van- lig bemärkelse. . På - dessa arbetsplatser '. äl flesta fackligt organiserade, har 'sitt hemvist i De sin fackorga- nisation”.som är socialdemokra- tiskt. influerad. , Den”. politiska » blir EE riktad. in-= "Stockholms-Tidningen "nämner ' inte: vunnit gehör a. att centerpartiets politik hos ide unga : väljarna, För det första är den socialdemokratiska '. tillbakablie- ken till 1960 års wal inte aktuell i dag. Regeringspartiet har inte "anledning att yvas ö er att det lyckades 1960 fånga. ungdoms- röster. Vi skriver idag 1964 och ” mycket har hänt under de fy ” rinras om att” cen- tern "har: det "största "ungdoms- " förbundet" av "alla: frågor. riktar, . liga: partier, den yngsta -riksdagsgruppen". och z vettl. politiskt ” program som i 'väsent- sig: till. sing dömén. Dit hör. krav på effektivt studiestöd, ungdomsledareutbild- ning, "ökade - idrottsanslag;. bättre förmåner - för. de däglön , etc. Cente ”trädande platser. i. Många . ungdomsväljaré, "med centern, och det. ovannämn- |. ; vämpliktigas | samhällslivet. . da borgar:för ' 'att' allt. fler. unga "politik. ” .' väljare ansluter sig till, .oenterns et Hr Sträng” (0 I radioTV: S > ekonbmiska val: debatt pekade hr Bengtson” (c bland annat på en mycket” viks . tig grundtrygghetsfråga för alla medborgare: behovet av" allmän arbetslöshetsförsäkring. Detljum- ma' intresse för denna angelägna reform som man från regerings- håll hittills visat kom åter till uttryck när finansministern blev påmind härom, Han föredrog att utnyttja tiden för att polemisera med., kommunisten. om prisute vecklingen. : Riksdagsman "Bengtson erinra- de om att ca hälften av lönta- garna och så gott som alla före- tagare står utan det skydd »n allmän . — arbetslöshetsförsäkring ger den enskilde, Med nuvarande ordning får helt enkelt inte alla komma med Ii försäkringen. Genom 'att kassorna är ”upp- delade” endast för vissa bran- scher följer att många av dem ' — I knappa ekonomiska förhål- landen — som bäst skulle vara i behov av denna grundtrygghet har inte möjligheter att komma 1 åtnjutande av den, ' En "liten förbättring av för- . säkringen blev det genom beslut av årets riksdag, En viss ut- jämning av kostnadsskillnaderna mellan. de olika arbetslöshets- kassorna skapades. Men refor- men kan betecknas endast som en halvmesyr, Kostnadsskillnaderna är ännu alltför” stora. De sämst ställda kassorna kan tvingas ta ut av- gifter, som är tio gånger större än de avgifter som de bäst ställ. da kassorna behöver lägga på Detta förhålland "innebär en social orättvisa som måste rättas tilll Centern och folkpartiet krävde effektivare avgiftsutjämning, men förslaget tillbakavisades av riksdagen. , I 1960 års arbetslöshetsförsäk- ringsutredning förde centerre- presentanten hr Fälldin fram tanken på en allmän arbetslös- hetsförsäkring. Den skulle avse en grundförsäkring för alla med möjligheter till'en frivillig på- byggnadsförsäkring 1 frivilliga arbetslöshetskassor av nuvarande typ. ” medl a tres detta ., kommer” att" dagas. | Centerkravet - om a : medföra en. effektiv. kartläggning av arbetslöshet som nu inte uppz god grund- trygghet vid sjukdom; ålderdom; invaliditet gäller i lika' hög grad j. vid ' arbetslöshet, . Det 'är . inte bara fråga om »n' social rättvisa för. de enskilda .— det gäller även att skapa ökade: förutsätt- ningar för att tillvarata ' arbets- Vv kraftsresurserna, . Regeringen har som sagt ir inte visat sig vara. intresserad av att utbygga grundtryggheten i den- na riktning. Men. nyttig bakläxa av den fick en årets riksdag, som ansåg att frågan bör över- vägas sedan 'arbetsmarknadsut- redningen senare: i år Tgt ti fram sitt förslag. Även om hr Sträng alltså non- chalerade hr Bengtsons erinring- ar i TV så torde-han med -:re- geringen inte komma .undan i fortsättningen, Centern arbetar vidare på att få till stånd en allmän arbetslöshetsförsäkring. NÄR MAN FRÅN - å REGERINGSPARTIET ' . 1 valagitationen talar om trygg- heten begränsar man detta till så- dana. saker som pension, barnbi- . sociala anord- ningar, Centerpartiet har i av dessa trygghetsfrågor varit den pådrivande kraften och inser till fullo" deras värde, yttrade ' riks- dagsman Nils G, Hansson drag och andra i föredrag i Järfälla: Men .det finns enligt vår me- ning en hel rad andra trygghets- frågor som är minst lika viktiga och där centerpartiet har. krävt att de beaktas, Vi har emellertid "inte vunnit gehör. Hur är det röstar att ”socialdemokratin är på rätt väg "och löser problemen i rätt rikt- ning” tär tidningen till alltför stora 'ord. Ungdomen står tvärt- om undrande inför dessa problem «som inte ser ut att få någon ”& har! också framstående. idrottsmän. på. frams - östar : flera med - håll när det / i gäller angreppen detta partis strävan att. socialisera skogen, Men från det socialdemokratiska' ungdoms- förbundet "har, det inte hörts något avståndstagande från det program ab -som nu? Hur är 'det och blir det med tryggheten i trafiken? En- dast 1-3 av" våra 'vägar har: den - standard som. trafik äthe nu i kräver. ” Hur" blir det med ryögheten "ifråga om. livsmedelsförsörjning- en om de "radikala tongångarna ; kretsar" omsättes i verklighet? > På alla dessa' områden anser vi s Ett borgerligt makt leder inte' till eh ; omedelbar éx> pansiv- ökning av: bostadsbyggan- det, Men av detta: kan" iman: inte dra slutsatsen att det är lika gott "ätt fortsätta på den socialdemokra- tiska vägen; Den har lett fram till Zett bankruttläge och enbart det är ett” gott "skäl för. att 'pröva" ett och i: synnerhet folkpartiet har år. efter: år : med -krav , på ett ökat - bostadsbyggande” ”pressat ""rege- tär den" "ursprungligen "avsett. Vad som kallats oppositionens; över- betydligt- mer realistisk : . .bedöm- ping av läget & än regeringens. - . Man vågar, knappast , tänka, .pål. hur bostadsläget, skulle vara: Vi dag om: regeringen inte tvingats |. justera sin målättning gång efter | DE LIBERALA” STUDÉNT- .. Se ; UNGDOMARNA, | går från klarhet - till klårhet. , Inte nöjda ; med, den, stora sex- "konferensen, där 7 pornografiska tidskrifter och filmer skall visas för. den hugade publiken, har' de ”nu i en tidskrift kallad Nota Bene själva .gjört . ett behjärtat försök " grafi, skriver 5 v e ns k a D a a Br b ladet --Artikelförfattaren ” frammanar bilden av hur det kommer att se ut i Sverige år 1984, om KDS bil- dar regering 1964. Man får straff- "arbete om man visar vaden i Va- nadisbadet' "som : "byggts om mm friluftskyrka med nattvardsdopp, upplyser: han Helt skämt amt. Fortsättningen går - i hå barn får rekvirera små. på- - sar från MRA, I pop-flakespake- «ten läggs små Jesusar och kors i lättsmält perlon. : Ordenvä endet har utbytts mot ett system där jungfrulighet premieras med tår- ta och ljus på 21-årsdagen, ”Man kan undra hur man verkligen vet någonting om det där med jung- frulighet och så vidare. Kanske är "det ärljebiskopen, som har ett finger med i £pelet”. . Längre, kan man väl knappast komma:' i fråga om studentikos spiritualitet av liberal tappning. Odelad förtjusning har skriften emellertid inte väckt ens på libe- ralt håll. Artikeln ' är osmaklig tycker Liberala studentförbundets . ordförande. Och icke blott pastor Erie Grönlund från KDS utan också ordföranden i folkpartiets tryggheten om liv och egendom? En stor del av den minskade re- spekten för rätt och ordning får skrivas på bristande insatser från de styrandes sida, Var finns tryggheten för real- värdet i medborgarnas inkomster och. sparade Pengar om inflatio- i skott, riksdagsman Gun- nar Helén, har anmält tidskriften i fråga för JK. Hr Heléns något "överraskande aktion tyder på att man inom folkpartiets ledning in- te unnar KDS detta handtag. Det kan man förstå, i Ah ar ätta i AR takt Ög från regeringspartiet . närstående | "borgerligt" alternativ.” Oppositionen - , ;merrorian ringen "till större "ansträngningar |. = bud, hår ' visat bygga: en |- je AG sig» bygga på” en I; ' regera, . kommer satt” :ledå Hill: en att blanda bla: femi med porno-| förresten |". samma muntra stil. De som. vill |. i i konkurrensen om skogen tisom” antogs av Kongressen så sent som" i maj detta år! fon - « Låt "oss därför . gå - till. ”öenna källa" för - att ” studera. - Detta ” pro- gram innehåller. ett ' särskilt ka- pitel under rubriken ”En effektiv skogsnäring”. . Där "slår man först ”LOKALISERINGSFRÅGAN" , Stockholms-Tidningen Oo har "kommenterat en. ledande "artikel i " cénterungdomens ' organ Politisk "Tidskrift, 'som -var kritisk mot so- "cialdemokraternas: agerande: i lo- kaliseringsfrågar.. w PT-skribenten "fann anledning beklaga, att rege- ringen inte "redovisade sin linje Å i från” genterpartiets" sida det” vara 0 i är Kar St. T. alldeles fel; Det nog” ingen” inom -'centern som "tycker att regeringens utspel ilo- . kaliseringsfrågan :var särskilt po- sitivt,. och några. .omdisponeringar äv , partiets valkampanj -har det]: 2. Detta. beror, på, att SD DA, domsfi rbundet” kommer. inte” bara nu : det. vinte var någon linje som re- eringen . "presenterade, . ty linjer r aldrig. så 'suddj åa; : Egentligen . irje fall ger pro- inte "några, garantier s för. att "den. lokaliseringspolitik "som cocialdemokraterna . kommer "att föra: om 'de' får. fortsätta att lokalisering som är "förenlig "med > de :riktlinjer som centern dragit , UPP: "Tvärtom finns det anledning "befara; att de gli dande formule-. "ringar som används:i' promemo-' rian tolkar den oenighet som finns inom socialdemokratin; och med | kännedom om : den . uppfattning "LO: ledningen har och. det infly- likhet med Politisk Tidskrift. för- -moda; " att: regeringen" helst inte "vill föra ut: lokaliseringen t'U "verklig debatt i valrörelsen, ;.7. -” | turlig sak. att bota sjuka,' även ”] om det är på en söndag, Men på Nog vore det välgörande om : svenska folket finge ' pröva vad en ny regim har i skölden. Man skulle upptäcka att'solen gick upp varje morgon även sedan social- demokratin lämnats' in, att våra industrier fungerade, att löner och pensioner betalades ut, att. bostä- der byggdes, att livet ingalunda förlorat sin mening. Efter 'en tid skulle man måhända göra iakt- tagelsen att: det hände ett och annat nytt. Det skulle sopas här och var av de nya . kvastarna, förbättringar skulle göras där man följt gammal slentrian, ini- tiativ skulle tas på det ena om- rådet efter det andra. Man. .skulle märka en linje i politiken, - ett försök att främja de - välstånds- bildande krafterna i samhället. Efter ytterligare en tid skulle detta sätta sina spår i lönekuver- ten och i riksdagens reformpoli- (Dagens Nyheter)" Får fegeringen kommer" de enskilda brukarna att”få' allt. svårare att t binna med staten - SS Dridlam si siktar: "Ide, främtida förvaltningsformerna +] statsråd med detta program” som 'på och -att bli stämplad som sab- I batsbrytare- var minsann; inte så på. skogen fast ”skoge stora roll som råva- rukälla i vårt land,.och man un- derstryker ' vikten "av ' att denna naturtillgång Mtnybtjas på ett ef- fektivt sätt. Så. långt Håller vi med. 'ssU- är vi. däremot djupt oense... ' SSU-programmet - utmynnar i 17 att-satser' som anger målsättningen r.. den. framtida politiken ” när det gäller” skogen." De tre första satserna > har - fö) jande' lydelse: ”SsU kräver nea att: salubjuden ' och: för skoösbruk lämplig mark genom lantbruks- ' nämnderna; inköps av samhället, att samhällsägd skog genom. Jäng- stidsavtal., ” utarrenderas '” till .artonderingssyripunkt TE att oklesiastika kogarna överföres i bakgrund "is sina »valtal. säga . aut det. inte finns någon sträva att. socialisera skogen? med lösa krav. på. ett: socialise- " -Hägsenhetskänslor' och kommu- "| siska konflikten får alltmer grä- | geln äv veligionskrig och bröd- "| säger inte. att han är någon o- -| skogsinnehav.. Centerkravet på | medel man skall nå målet, lämpliga Z -j arna för en ökad socialt ring är rande av. "skogen. 'De anger ' "även | Aktuell - Kommentar | Tr Ryssland lika väl. som i Kina, har nationalistiska över- nistisk renlärighetsiver = flätats in i varandra. Den, rysk-kine- rahat, : oo : " Dagens" Nyheter. "De tankar," som " jordbruksmi- nister Holmqvist strödde kring sig före .. valrörelsens början, skuld i socialiseringsavseende: I ett anförande på Elmia i Jön- "Iköpiag i: slutet av maj förkla- rade han, att staten. — och även bolagen — skulle: få öka sitt familjeskogsbruk . avvisade han. Bakom sig har han alltså So- cialdemokratiska ' Studentför- bundets direkta krav på sociali- sering av privatskogsbruket och SSU:s krav på att staten suc- cessivt skall öka sitt skogsinne- hav genom att: lantbruksnämn- derna inköper enskild skog. ' 7 "Skånska" a Dagbladet på. vilka a vägar och med wilka Det är lantbruksnämnderna som skall bli instrumentet, Men. först måste dessa nämnder organiseras .om: , ”Lantbruksnämnderna , bör . med hänsyn till deras mångsidiga upp- gifter -inom, "landsbygdens : närings- liv. ges en sammansättning som mera allsidigt representerar. nä- digheter, + är det inte 'svårt a ”organisationer Oo det är "som skal inflytande, "" För detta - ; programs gande verkar de | .socialdémokra- tiska ungdomarna ”vårs ordförande Ingvar Carlsson” av: allt” att döma kommer ' att väljas in "i ;andra kammaren 'vid årets. val. Varning-" sålunda. inte överdrivna : ÄVEN. HR. HOLMQVIS + :; Men det är inte -bara de social « (Forts. å sid. 7) 7 "Ve + Text Luk,” 14: Vn "Som > rubrik" över : innevarande söndag: -har : man -satt-:”En kristen människas frihet”, Det är grund- temat som : liksom - "går igenom i alla texterna. Men evangelietexten leder tankarna särskilt till sönda-. gens. hegd..: - - Jesus är med vid gäståbudet i fariseens hus och där ställes han inför frågan: ”Är det lovligt att bota : sjuka : på ;sabbaten, eller" är det : icke. lovligt?” :;- Det var Jesus själv, som” drog upp frågan, Det var en vattusik- tig man som sökte hjälp hos Je- sus mot sin. sjukdom, ' trots - att det ' var "sabbat, Jesus kände hur påpassad han var av sin fariseiska söndagen cfter. Trek an I En jämförelse "mellan "AP fondernas -: och - SPP-fondernas placeringar — de är £, nm. Unge=' " " fär lika stora -— wisar att SPP- medlen i större grad är place- rade i statspapper. AP-fonderna har' hittills + mindre 'utsträck- ning karaktären av statsfonder. Självfallet är det angeläget för Oppositionen att följa frågan om- Ting, Det vill man också göra, som bekant, Den utredning som tillsattes i fjol får anledning: att närmare syna problemen.: Hö- ; gerns motstånd mot alla sockaliz seringsförsök med fondmedleng hjälp. 'kan påräkna mittenpar= tiernas stöd. Att ändra syste- met och via AP-fonderna pe folkpensionärerna en förstärk- ning, är . Färemot; omöjligt. . i "Nerikes Allehanda -z rx HH rf Vänta” och sel” Det Edenmans ' attityd i' frågan om behövs ännu - ett "mumniversitet förrän ett. stycke "in: vå 70- talet... Kanske .man' kan klara sig med” filialhögskolor och de- centraliserad utbildning. Denna får räkna med en ännu: olkidli.- gare "trängsel vid de gamla uni- versitaten. Studenterna kom- mer. inte att > hålla till godo överens "om; att man ' inte - bör tillmäta a Eifö-umdersökningarna någon nämnvärd. betydelse. Ur man emellertid vad jet skall tjäna” Nl” a : pukticera'. dem i, hur: bygga,” ut vårdarnstalterna, avskaffa Jä rarbristen," genomföra -gymha= siereformen, bygga ut. ”högskoi dorna?. Med vilka medel tänker Visst. brytes då: mycket mot söndagens helgd. Den blir många gånger äl dag. På .kyrkogång hinner man inte ens tänka, I stället. för att söndagen skulle bli en avkoppling från vardagens bekymmer och i stället" för att komma: i. hörhåll för Guds' ord brukar man sönda- gen fullständigt emot Guds. vilja. Det är att bruka söndagen fel. "Det "är Guds vilja att vi kom- mer” till honom i gudstjänsten. och i den "enskilda andakten. Endast så blir söndagen vad den är äm-' nad av Gud att vara: Ett andligt och lekamligt kraftcentrum, Detta är en kristen människas frihet. -Det ringer till vila,' och veckan omgivning. . Han visste huru alla endast väntade på ett lägligt till- ; fälle att. komma honom till livs" och då var det ett kärt ämne att taga. till: för Jesu vedersakare ge- nom att tala om söndagens. helgd. Sabbatens stillhet höll. man styvt lustigt.” Detta visste Jesus. : Men ändå. botade. han mannen, : Man: tycker att det är en na- Jesu -tid "var det inte så, De lag- kloka och” fariseerna' hade massor med. bud, och förbud att följa. De | var helt "bundna av lagen. Med Jesus bryter en ny tid in; Han: kom, med kärlekens evange- lium." Han" var kärlekens budbä- rare: och allt blev förändrat, Så är det föränderligt skönt här. man låter Jesus få hand om ens hjärta och liv. i " När Jesus botade den vattusik- tige mannen ' på sabbaten så kände han + säkert . omgivningens. kalla blickar. :Detta var något frulktans- värt, ' menade ' fariseerna, Men. de kände att de ej stod på fast mark för när Jesus drog upp ett för- ståndsresonemang med dem och förde över frågan till deras eget liv så blev de honom svaret :skyl- diga. Var det nu viktigare med åsnan eller oxen än med en; sjuk människa. -- Så förblindad kan en människa bli. vi kan nog träffa på mycket i den "vägen även i dag. "Vilodagen är en Guds gåva till människorna. Den dagen har Her. ren själv givit oss. Inget arbete skall då binda oss utan när kloc- korna ringer så ska wi gå till Herrens hus och tillbedja och lov- sjunga och tacka och hämta kraft för vardagens gärning, Vi ska be- känna våra synder och wår tro. I På ett sådant användande av. Her- rens dag följer wvälsi : . går ut, : Guds sabbat -sig ”nalkar, "och : mödan har, slut, Tack evige Fader, för hälsa : och frid Md och nådenes gåvor i nödens tid. sea Torild Lindblom : nala spmbondett tand ministären "skaffa , bostäder "åt giftasvuxna "ungdomar, åt. stu= denter och. lärare och" pensio- närer, hur förbättra barnfamil jernas 'ställming, "hur ge "kvin- norna lika möjligheter, i: förs. värvslivat? Något universalin's strument ” måste” väl regeringen Tha för att kunna uppställa.”nya djärva.” mål” ' och." garantera ”fontsatba > framsteg”. men vilket? Det är kanske" a t kommu: SN Snart räknar sig tydligen re- geringen även inflafionen till förtjänst. : " Rösta på en | helnykter riksdagskandidat, Ri man ALVAR ANDERSSON i Knäred är vårt läns främsta företrädare för nykterhet sen! Han är ordförande i Hallands IOGT o lands läns Nykterhetsförbund.' Stärk helnykterhetsintressena i riksda. . att ge en helnykter kandidat DIN RÖS ne Centerpartiet ksdags. en ar srörel- oh i Hal agen genom ST! Hur : ämnar regeringen 'av- : - veckla ”kösystemet, fondförvaltning och" fondplace= .. - ett sjätte "universitet. I 'dag har-, : jvi 50.000 studenter; i början av 1970-talet närmare 80.000. Men han är. ändå tveksam ; om 'det Hands Nybetor i i | inställning ' varskor om att :vir' - med vad. som: bjuds i. mn, der: " ringsliv, ' organisationer - och myn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.