N ” jord-' markinnehav'; "det — — LAHOLMS TIDNING Onsda; —=LT. den 23 september 1964 IT= =0 Ett skolexempel. - een Vårt lantmäteri "blev helt för-|' statligat 1948. Tidigare hade lant- mätarna "varit i stort sett”fria företagare,. som” självständigt skötte förrättningarna' å sina di- strikt. De" fick uppbära "arvode för sina arbeten enligt fastställd "taxa, och- från "stafen "erhöll de ett mindre arvode samt rese. 'och traktamentsersättning men skulle själva i gengäld hålla kontor, "och biträ | genomsnittspriset . 366 : procent ]- över 1947 års nivå. Den 'genom- snittliga kostnaden för övriga förrättningar som 1947 var 165 kr. hade 1959 stigit till 430 kr. - eller med mer 160 procent, me- - dan den inflationsbetingade kost- nadsstegringen' inte hade moti- verat mer än 62 procents" >pris- stegring. För statens del har om- Organisationen inneburit, . en kontorspersonal kl Lantmätarna blev 1948 helt stat- liga tjänstemän liksom deras anställda. Intresset för att hålla hög arbetstakt och låga kostna- " der svalnade påtagligt. Resulta- tet har uppvisats i kalla siffror i en intressant utredning i se- naste numret av Sunt Förnuft. Antalet avslutade laga skiften föll 1948 till en tredjedel av fö- regående”' årsgenomsnitt, antalet avstyckningar sjönk. till hälften, och även för övriga förrättningar noterades en stark minskning. Det blev mindre arbete utfört, men samitidigt ökade personalen. Medan antalet i distriktslantmäta- re varit relativt konstant, ökade antalet - tekhiska” 'biträden från något mer än 200 åren före för- statligandet till något mer än 300 |" fö 1948 för. att påföljande" år stiga till 370. Kontors-" och: extraper- sonalen har, ständigt ökats, och . de 298 kontorsanställda 1948 ha- de 1959 ökats till över 500. Man får ett intryck av Parkinsons be- römda lag. ,.- ov Vad har då den nya organisa- tionen inneburit för landets bön” der och övriga jordägare? Den lägre effektiviteten i förrättnings- verksamheten har" medfört för- senade och utdragna förrättning- ar med förlängt: osäkerhetstill: stånd. rörande äganderätten ” till och skogsmark , och ” in: skränkt : : förfoganderätt - . över ”överhuvud,: . samt exempelvis" avverkningsförbud' rå k rkeunder, ågående skif- Första året "efter förstatligan. | - steg » .den-. genomsnittliga kostnaden för "en. .avstyckning | ' med ,20 "procent; och 1959 låg "enorm kostnad: Tantra 1 iet utom isty- relsen, före ' omorganisationen kostade, statsverket 4,5 å 5 mil- joner om året, hoppade wutgif- terna 1948 till nära 15 miljoner. De . har sedan fortsatt. att ' öka för att i år uppgå till nära: 44 miljoner . eller nästan tio gånger så" mycket ' som åren. före. för- statligandet , — trots att antalet förrättningar minskat : med c:a 30' procent, Även 'om' man: eli- minerar penningvärdeförsämring- en har kostnaderna stigit” 4,5 gånger. - Resultatet? av: förstatligandet har visat sig i rekryteringssvå- righeter. till. lantmätarkåren, fär, re förrättningar, mer biträdande ng. : Medan | p 1, ökade. tnad för förrätt) och en - h di deväckande, statlig kostnadsök-|WVeingeborna . Taxeringen "år: 1964 föranledde ett så utbrett och: betonat miss- nöje bland lantbrukarna i Veinge- än €0.! 000—100. 000 — för en av dagens villabyggnader i tätorterna.' : För gångna tiders, lantliga sj v- distriktet, att RLF-avd na där: fann sig. ha anledning kalla till möte den 30 juli för en ge- mensam - aktion, Mötesdeltagarna, som till trängsel fyllde samman- trädessalen i Veinge' hotell beslöt utse undertecknade att till pröv- ningsnämnden ; överlämna 'inkom- na klagomål och att påtala de väsentliga missnöjesorsakerna. « Under. de efter mötet förflutna två veckorna har vi tyckt oss fin- na, att Tjärby socken gått relativt skottfri. Enligt tidningarna har:ju till: : prövningsnämnden er inkommit 114 klagoskrifter, av wilka vi över- lämhat' 70 st. närmast samtliga härrörande från Veinge: socken och lantbrukare :; där. "Som -bakgrund till - dessa- siffror må. nämnas, att enligt Jordbruksräkningen år 1961 hushåll sp Nor " AVSTÅNDET . ” till närmaste tätort/stad - gan- ska liten - roll. Helt annorlunda ligger det. till i "nutiden med dess utvecklade byteshushållning av va- ror och tjänster mellan land och stad, Till detta bör adderas den nutida . lantbrukarefamiljens ..trots radio och TV behov. av kontakt med det "till städerna koncentrera- de. kulturlivet i'dess olika for- mer, med intressesammanslutning- ar,. med .myndigheter 'o,” s.'v. Ju avlägsnare" ett jordbruk är belä- get, dess mindre är det därför värt icke 'minst ur bostadssynpunkt. "Till "detta: värdefall bidrager byg. dernas brist på :arbetshjälp,: som antalet brukningsdelar uppgick till i Veinge" socken "A: 219 st, och i Veinge By; (skogsbygden). 79 st. el- ler sammanlagt 298:st.: I samband med den pågående. avfolkningen av landsbygden :har' dock; ' detta antal sedermera "reducerats "genom nedläggning resp. sammanläggning av brukningsdelar, Härav : följer, att det är minst en tredjedel av socknens - lantbrukare, som funnit anledning och kommit sig för att i tid överklaga årets taxering. , .' Det lantbrukaremissnöje, som sålunda ' konstaterats träffar fram- för allt” den vid årets taxering ordföranden, - Enligt nas : erfarenheter är: han ning, för lantmäteriverksamheten i sin helhet, Alla berörda parter Har fått. erfara nackdelarna med byråkratisk ' " statsdrift - jämförd "med -en "relativt fri företagsäni- > het, och ingen” har vunnit på förändringen, . slutar tidskriften." . Man kan knappast tänka: sig et sf mer. slående exempel :på- den renodlade ' 'statsdriftens "= under- : lägsenhet " +' jämförelse "med "en fä . organisation grundad. på enskilt initiativ och intresse; En "reform "skulle, här för” visso: vara; önsk- « Värd, då det": "nya "systemet. visat ' sig .klart : undermåligt? i jämföc : relse "med det- "tidigare använda, ”åsisökar om ej: i på vissa! : andra : det '. enskilda" - - intresset" "kunde I opbläs in på något sätt och där : lyssnarundersökningar: HEMLIGSTÄMPLAD : OPINION oDa gentar upp skattebetalar- N nas förenings begäran att Sveri- " ges radio' måtte' offentliggöra” sina Radion hår formell rätt att nes ka utlämna detta opinionsmåterial ” eftersom företaget är organiserat N som aktiebolag, men någon 'saki lig motivering för vägran har inte | 3 lämnats från bolagets sida. Man” publicerar de man anser -kan ha allmänt ”in- tresse — punkt och slut! Här gäl- ler det: emellertid offentlighets- principen, heter det i skrivelsen. Den är en av hörnstenarna i vår demokrati, När det gäller de ny- . ligen publicerade opinionsunder- |. sökningarna inför valet ,har ra- dion inte tagit intryck av de pro- tester, som gjorts mot att: dessa " givits offentlighet, + ; Föreningen tycks dock inte vå- ga förutsätta bifall till sin fram- ställning denna gång heller antar Dagen, Men den begär att få ve- ta radions motivering att hemlig- hålla siffrorna. Det är en mycket rimlig begäran, : - SJUKVÄRDENS OHÄLSA tis behandlas i Dagens Ny- h e te r i anslutning till några inlägg från läkarhåll. Denna o-|- hälsa är tyvärr av det självför- | värrande slaget, konstaterar: DN) | på patientsidan genom att åkom- morna blir svårbotligare i brist på behandling och på personalsi- dan genom överansträngning och Vvantrivsel och som följd därav & ös käd avgång: Vårdpersonalkrisen vittnar om en funktionsrubbning ' i samhälls- kroppen av samma art som bo-|' stadsbristen. — Värderingar och handlingar korsar varandra klar- synen grumlas av konventionella tankar om den kvinnliga arbets- " kraften, om vårdformerna och om sjukvården som inte fullt jäm- ställd med den ”riktiga” produk- tionen - i utvecklingsprocessen, Normalt kloka människor borde finna det orimligt att bygga nya lasarett och kliniker samtidigt som man praktiskt taget vet att erforderlig personal inte kan Ten kryteras: Så sker genom att vi alla har en hög värdering av sjukvården men ändå inte tillräckligt hög för att ompröva politiken mot den ar- betskraft. som sjukvården behö- ver, menar DN. > I STÄLLET FÖR LUGN . I SKOGEN Objektiviteten lämnar mycket övrigt att önska i de attacker mot |' bondeskogsägarna och deras in- dustrier. som på senaste tiden fö- . rekommit, finner Jordbru-! undersökningar a . västkusten: ; ; : : I övre Norrland. här inlandssåg- verken, framfört. vissa farhågor eträffande ett för, dem . befarat. o- irmånligt samarbete mellan; Do- "mänverket. och ÅSSIL .Sågverken är "oroliga för :virkestillgången, "7 Träindustriarbetareförbundets rande Yngve. Persson, som git. upp saken i SIA," ägnar/sig mer åt jordförvärvsfrågor och an- "kl 1 mot. b uket än åt. det saken gäller.: Det .be- skylls åter för eftersati” skogs- vård och föp litet virkesuttag: "7 : Man kan fråga sig för vilken publik slika utgjutelser är avsed- da. Dagens människor.saknar väl inte eget omdöme. Nog borde det vara uppenbart för alla som har med skog att göra hur bonde: skogsbruket årtionde' efter årtion- de har lockat, bett och trugat in-' dustrin- för att bli. av mel sina produkter. I långa tider har in- dustrin' för att bli"av med sina gängliga medel: rotpostköp på la- - ger, egna skogar och rundvirkes- import. De utrymmen . com där- emellan funnits har fått fyllas av bondeskogen "—' till priser som ' passat köparen! Att skogsägarna under sådana förhållanden tvin- gats skaffa sig en hel del-egna industrier är förklarligt. Frågan om äganderätt och bo- lagsförbudslag torde komma upp dd större sammanhang, erinrar JF och tillfogar att presskampanjen i Göteborg torde ha mera ekono- misk ä än politisk bakgrund. ” ” BRISTEN PA LÄRARE i gymnastik, mösik och teck- ning är stor och kommer att be- stå lång tid framöver. Det fram- går av én prognos som gjorts och som kommenteras i S k o1v ärl- den utifrån det faktum att si- tuationen 1972 i vissa avseenden blir än sämre än” "vad den är i dag: Då kommer att saknas över 200 gymnastiklärare, 400 teckningslä- rare och 700 musiklärare De siff- rorna motsvarar 10, 30 respektive 50 procent av det totala antalet lärare i de tre ämnena. Det är uppenbart att bristen in- te kan hävas enbart genom att ubildningen ökas, Självklart bör man undersöka hur stora intag- > ningsökningar som är möjliga och vid vilken tidpunkt de kan ge- nomföras, I det sammanhanget kan det bli aktuellt att inrätta nya utbildningsanstalter vid sidan av de existerande, Men stora ansträngningar måste också göras för att aktivera dem "som fått lärarutbildning i något av ämnena men som av någon an- -ledning inte kommit att ägna sig åt lärarbanan. Enligt den senaste Jock 1 N exceptionellt otillgänglig, . Oavsett vad "de sagt och skrivit "har han visat : böjelse 'att : framhärda ' i. sin speeiella,:' till synes. linjära upp> fattning .-- av” verkligheten, "Ännu mindre torde .han:— även om så varit skäligt — ha låtit sig influen ras av vad föregående årens taxe- ringsordförande:' "och . , taxerings- beslutmässigt - « fastlagt. icke' veta "något därom, et näraliggande” antaga, ' "att denna oböjlighet plus: hans erkän- da paragrafkunskaper ,förstummat därefter - taxeringsnämnd: men ""icke- ett :försvar ” : utifrån" sett : påfallande” bleka + in= faxeringsaree arpaf? örklaring, nämnder; funnit klokt, rimligt och |. lantbrukarerepresentanterna i årets | därö : : t Då a jordbrukarebostaden 964 så tvingar jordbrukarefamiljen att på allt sätt spara. tid.: Det med nu- varande hårda beskattning betung- ande bilinnehavet. blir: därmed en nödvändighet. Frågan kan t. o,.m. ställas: om icke. — beroende på avlägsenheten I — bilskatterna ut- gjorde ' en mer än tillräcklig er- sättning till staten- för den ”hyres- fria” .boöstaden på landet. ) -: Vid sidan av avståndet äro jor' brukets, | I VÄGFÖRHALLANDEN :ofta en naturanackdel, som tjänar; särskilt beaktande, far IN "Missnöjet i över Veine taxeringenf a varit Pmoderna” ända sedan sekel- skiftet 'och torde i dagens 'väl- stånds-Sverige vara eller, åtmin- stone böra vara det normala. Om med ”särskilt god” avses herr- gårdsbetonad bebyggelse, så borde man icke till de bekymmer och kostnader, som ,en sådan . orsakar ägaren lägga en tyngre skattebör- Vad är då "med hänsynstagande till dessa och andra ej här nämn- da naturanackdelar VÄRDET AV JORDBRUKA- RENS ”FÖRMÅN” AV ”HY- RESFRI” BOSTAD, «0 : Generellt kan fastslås,'att. några objektiva värden ; icke existera i denna värld. Ingen ”förmån” kan därför vara 'mera' värd för motta- garen, 'än -vad andra » människor äro villiga betala. för den. Villig- heten att betala. kommer i sin tur att bestämmas av människornas i det nutida samhället ' vitt skiftan- ”de' levnadsvillkor... Ingen -marknad uppvisar -därför;så vida prisvaria- |: tioner som just bostadsmarknaden. Vi möta där såväl det låga pris, Kinas främtid kommer att bero av hur landets näringsliv utvecklar sig. Om Kina genom en aggressiv och krigisk poli- tik isolerar gig från omvärlden blir den ekonomiska utveckling. en långsam, itrots att kineserna är ett ybterst flitigt och lärak- tigt folk — de, är mycket fliti- gare än ryssarna. Kina behöver Hjälp utifrån, först och främst i, form av. varukrediter. "Om. den” kinesiska regimen väljer'« en fredligare "hållning el- ler. om: "den kommer . att fort- sätta att stöta'i "stridslurarna är osäker, ' Mey 7 det är, lätt att se att landet attigt. Ur eko- nomisk'” "synpuniat' är Kina" allt annat än en. stormakt.” Nordvästra Skånes Tidningar: vilket den fattige folk en betalar: event. "för en blygsam landsbygdsboståd :som "de: fantas>- tiskt, uppdrivna hyrorna ; i en av | bostadsnöd "präglad, 'men ändå in- tensivt' -eftersträvad . stadstillvaro. Varje försök. att för en viss kate- gori' samhällsmedlemmar : fastläg- ga ett. enhetligt : ;.bostadsvärde för lirije i tillämpning utan ind Er prövni förekommer . meningen: ”Jämkning uppåt, bör ske' för” moderna bostä- der 'av särskilt” god" beskaffenhet”. Dehna mening är oförståelig. Om med”. ”moderna”, ; menas . bostäder utrustade med vatten, avlopp,. w.e: och . värmeledning, så ha "sådana TAL a ostad med ”Stegrin allmänhet, är, densamma, som, den endast äldre till” åren - häftiga” stegringen "av dsvärdena' ägnad: att förvåna. ; områden : av "statlig: verksamhet ni ar bs" ihtet inträffat "å': bostadsmarknaden; som motiverar en. sådan Höjning. En+ ligt: vad som försports,: skulle, det av "ordföranden . åberopade ; skälet för åtgärden. vara den. enskilde som ' helst: kunna hyra! ut sin: bo- stad: till : sommarnöje. och ' då ' för |” en hyra av kr.. 1.200—1.500; Inför |" en. sådan handlingsgrund- frågar man 'sig,'; var vederbörande tänkt sig att lantbrukaren" skulle bo' un- |; der: uthyrningstiden,' de tre 'som-]j; marmånaderna.' Gällde :. möjlighe- ten: till: uthyrning ' endast ödegår- |. dar, så” har'- taxeringsordföranden |; tydligen ' förbisett - nödvändigheten |, av: och "kostnaden - för deras. upp- rustning $ mt för tillsyn och upp- värmning av ett höst-.och .vinter- gisk i ållerbyttar bypiskes för m niskor bvana vid 'ekonoråj kt. tän- Penningvärdets fall är; helt . otill- räckligt, som förklaring. Ej heller har: jordbrukarebostaden.. under, de gångna åren blivit attraktivare och utsatts « för - en. värdeförhöjande I | priskonkurrens. Varje ; tanke. i den riktningen | jävas ju av” ” den ' av- folkning" av landsbygden till 'stä- dernas ' förmån/nackdel, sort lä ge pågått .och :allt: fortfarande -pågår. | 40 förklaring | sj inkbara ligheten; at” prövr Som . , enda .; ghet att, När | nin decennier- gare lands, då taga det- "de senaste" ta: som.. intäkt - föratt: stegra bo- | ter Väro här tid "obebott bostadshus, som dä förutan ”shabbt förstöres, st En' jämförelse mellan prövnings- nämndens - . normer -; år -. 1952 - och samma år 1964 visar, att man 1964 utelämnat "anvisningen ' att" vid taxeringen : hänsyn ' bör' tagas till ”rummens storlek och fastighetens belägenhet”'; Utelämnandet måste beklagas,' då" denna: lika så rim- liga som' betydelsefulla -regel kan- skie : kunnat förmå taxeringsnämn. den att utom den möjliga 'som- |: marnöjeshyran : -även - beakta . ;de med en bostad å landsbygden året runt fi bundna hyresvärdesänkan- NATFURANACKDELARNA,'! Kravet 'på hänsyn till: ”rum- mens storlek” aktualiserar omedel- bart det faktum, att jordbrukare- bostäderna i allmänhet äro bygg- da i en förgången tid, då lands-| bygdens. levnadsförhållanden , voro helt -" annorlunda ; än. - nutilldags. Stora barnskaror,' anställt tjänste- krävde utrymmen, som ' nu ' äro tidigare flykt. från hemmet lämnar därför ofta det åldrande jordbru- utnyttja samtidigt som den . är derhålla. Att ersätta den gamla, är. i regel uteslutet. även om myn- digheternas tillstånd skulle kunna anskaffas. Det'är förvisso fåtalet jordbruksgårdar i vårt land, som skulle kunna. bära priset — kr. - folkräkningen var bara 60 procent av de kvinnliga gymnastiklärarna yrkesverksamma och man vågar girsa att siffran är densamma för teckningslärarna. Bara en tredje- del av samtliga som fått musiklä- rarutbildning blir verkligen lära- re! : Insikten att lärarbristen inom överskådlig framtid bara kan minskas genom att lärarnas löner och arbetsvillkor förbättras bör- . jar sprida sig i allt vidare kret- sar. Det vore i hög grad befogat att tillämpa det synsättet på .de nu aktuella. lärarna -som första grupp. Annars kan en katastrof komma att drabba undervisning- en i deras ämnen i början av näs- . ta decennium, - med > folk och ett livligare umgängesliv - omoderna byggnaden med en ny): stadsvärdena i de .avfolkningsho- tade ' landskommunerna ' "och. där- skattemässigt : bestraffa-. dem, som, motstått : städernas'. lockelser och trots allt stannat kvar. Är, det icke i förståeligt, om dessa ,männi- skor i en allt fölktunnare bygd uppfatta” en: sådan behandling som bostadsvärdena där successivt sän- käs och: 4: o.;m. ned tillinollnivån. "En andra anledning till: miss- nöje med' taxeringsnämnden är dess : genomgående, :- relativt bety- e höjningar av taxeringarna å ”FÖRMÄNEN AV. FRITT .. - BRÄNSLE”, ., .- en riktig: M För denna ”förmån” > må ' här för 'det första "meddelas, att "man till tre- bedömning " av rumslägenheterna i» en' " nybyggd Laholmsfastighet . levererar - värme obehövliga.” De : moderna : barnens |... : kareparet — .man och. hustru —Jios ensamma i en bostad, som de en-]. dast i begränsad omfattning kunna |. - tungarbetad och kostbar att un-Jö: : Konflikten 'mellan kommunist- ' blockets. två”stora ger- över hu- svud” taget sällsamma inblickar i "en "tidigare -förborgad ", värld, Pravda avslöjar exempelvis” att " Kina har blivit världens största opiumproducent.” Till råga på eländet använder kineserna de " goda förtjänsterna på den : ille- galå hanteringen till att bekosta ”antirysk propaganda runt om i världen, Rysarna är - upprörda över Kinas ansvarslöshet, ” ' Men" bara för ett år sedan; in- nan brytningen blivit” ohjälplig, . var Sovjet Kinas försvarsadvokat i FN:s narkotikakommission, Den ryske delegaten betecknade dål' . uppgifterna från USA att Kina var råvaruleverantören bakom den tilltagande 'opiumsmuggling- |" en som lögn. Sådana" anklagelser |" framfördes enbart av politiska skäl, framhöll delegaten” (andelstidningen). viduell "prövning , resulterar ' få «i Hurr man” i prövnings mn normer; åren 1952. resp." 1964 sökt | bestämma. det .rättvisa värdet” av ; jordbrukarnas ”bostadsförmån fråm- lanståerde fabel Bostad med, ;vatten, , avlopp, W.C. '> värmeledn, ” ”Stegring, iz centrum M av. Veinge] statiönssam älle. levereras ” samma z / ett” århiat pris: av kr. Jeg pi 5 nämndens ”nörmvärde för jordbrä- ; karens" ”fria ”bränsle”- till enitré- rumslägerihet. "fäxeras" till: 400: trots . att” "taga - besväret med.” ”vedenis sågning, huggning,” inbärning” samt ombestyfa -eldningsgöromålen, =. --- Av. de, förmåner” ”, som: finnas upptagn | på. , prövningsnämndens norinlista; är det' väl: ingen, "som väckt: mycken : irritation, > som blivit så” sönderdiskuterad; och är så färdig att strykas: som - denna känsliuppfinning,- -Tvenne synpunk- avgörande” nämligen normens "betydelse för: skogsvården | och förhå på str) å ' är! varje : växande r; hög" och högsta nro beroende av Gnvärde uccessiva. ;röjninga Den”; med sådan och '”gallringar.' värd förbundna "plockvisa' hugg- ningen” mångdubbelt mera 'ar- bets-; ch "tidskrävande. än en. be- ståndsvis ' utförd -avverkning, . Då huggningen = dessutom . avser ..de : « dåligt ' utvecklade event. sapta trädindividerna är. ut- fallet”som 'regel helt. värdeslöst ur virkessynpunkt. Skulle: "något för- säljningsbart - komma. . fram kan 'man "dock vara ' förvissad om;' att skogsägarens ”. självintresse ": vakar däröver... Hela ' röjnings-' och gall- ringsproceduren: blir: emellertid så Ör. skogsägaren; : att man "missunna ! honom. den ringa ” ersättning. "han kan skaffa |: sig genom att taga det stora bes sväret "med hopplockning: av, det bränsledugliga ' utfallet, Samma gäller självklart och dessutom i särskild "grad de 'grövre toppar :| och: grenar;. som :kvarligga" efter avverkad : timmerskog — tall och | gran. På grund av den med deras kvarliggande förbundna -: faran för insektshärjningar - i kringstående bestånd, : måste de ju under alla förhållanden oskadliggöras, där så är möjligt . genom . -hyggesbränning och annars genom bortforsling från skoglig närhet. Denna inställning till taxering och beskattning av det ”fria bräns- let” synes starkt vinna 'i:rimlig- |" het, "då man beaktar förhållande- na "på dagens vedmarknad.-' Den mycket. "bekväma oljeeldningen har ju introducerats överalltit, o. m. i SKOESS0CKNarnas publika byggnader | : och . i: åtskilliga jordbrukarehem, |" Det gives till yttermera. visso en skogsvårdsgård + med: oljeeldning. Resultatet har emellertid blivit att den skogsägande lantbrukaren för- lorat en av sinä tidigare inkomst- källor och ej. längre kan. vinria avsättning ens för sin extra prima ved, I Veinge kan man' följakt- ligen : köpa grov" lövskog på” rot för- kr; 1—5. per: kb eller t: 0. .m. få den gratis. Nämnas kan i sam- manhanget, att Veinge kommun- skog f.'n. vid bilväg ligger "med åtskilliga. kbm : prima. ved” från föregående ' års - huggningar," utan att kunna bli av med den, - .v -Beskattar man nu jordbrukarens gallrings- och röjningsved är det. ta för honom ett direkt incitament att undvika önskvärd, ja, nödvän- dig skogsvård för att i stället-+t billigt. pris - hugga . högvärdigi e bränsle hos granne,” ' "Vad taxeringshämndens arbete” i övrigt angår, anse vi. oss för; våra uppdragsgivares. räkning ha. fog att .avirese- och bil) : £sa" med dantiskt -rättande — av. | deklar tio- nernas; sifferuppgifter. även "där varit praktiskt betydelselös, - satt” taxeringsordföranden «+ redan |. innan taxeringsresultaten'. förelågo, | had "grundligt irriterat" Veinge- borna gehom den flod" av ' brev, 'som” han : under " "huvudsakligen juni” månad : sände ut' med! krav på + förklaringar, . kompletteringar och" specifikationer av olika pos- ter" 'resp. meddelande: om ' ifråga- satta ” avvikelser från! deklaratio- nerna — samtliga med knappt till tagen - respittid för - besvarandet. Särskilt för lantbrukarna, som vid id hade sin brådaste ' tid -höskörd, ensilage, -rotfrukts- skötsel, "ogräsbesprutning ” 0: &i var den. med besvarandet. förena= de :mödan och tidsspillan synner- ligen "besvärande; 'Kom ' därtill, "att vad som” sålunda : från . skattebeta- tycktes vara bortkastat arbete, som icke rubbade ordföranden från. den utstakade kursen." + ' >Den irritation; som den år 1964 i ”Véingedistriktet fungerande taxe. ringsordföranden och: taxerings- nämnden föranlett, kan icke vara i.statens och allra minst i en om- rådesvis 'avfolkningshotad kom- muns- intresse. : Med . hänsyn . här- till. och: med: åberopande av. vad ovan anförts » får vi hi våra. ' uppdragsgivare: träget. begära -': att de' av taxeringsni nänden 4 un- der ovannämnda , taxeringsordfö- randes regi företagna höjningarna av bostads- och bränslevärden ger nerellt undanröjas samt ' - '; att i framtiden :som taxerings- ordförande i distriktet förordnas endast män med insikt i och för- ståelse för landsbygdsfolkets lev- nadsvillkor. Av RILF-avdelningarna i. Veinge den. 30 juli 1964 utsedda kommit- terade: . - Lörs Jönsson . Ämne I. Jå " Fritiof Jol " Karl Gustav Andersson"; Waldemar Ekvall, rv - KÖP: RÖDA- "KORS LAMPAN | - -VAUXHALL VIVA DE LUZE - i ti ömmentar. | ändringen ur beskattningssynpunkt larehåll sades . och: skrevs,. oftast]. Det "blir tillfälle : att - $enare återkomma” till. det osunda” in- [slag som Medborgerlig samling representerat, Så myckeb "bör emellertid redan nu sägas att den framför allt från högern sedan länge framförda tanken på ett närmande mellan de bor- gerliga partierna direkt motar= betäts genom MbS-aktionen; Vi betraktar det också som själv- klart att de representanter som MbS sänder till riksdagen. blir ställs" utanför verkligt inflytan- ” de" i svensk politik kan anständigt-. och metoder. som. varit repre-; sentativa för /MbS- tillåtas få någon som helst betydelse,” " Helsingborgs Dagblad. ; " Hävudintrycket blir att rege-. ringen inte gjort något gott val om,: men det ligger mära. :till hands att antaga, : att opposit framgång" om inte högern hade gjort. sin. dåraktiga ATP-kupp: : ; 7 Handelstidningen. Nn En tidning kommenterade pel slutet om Perspektivs' nedlägg- ning i form av en "dödsannons. Ur. den synpunkten, är det. nya ll | numret att betrakta -som; pos- ' tumt, och vi kommer att DE vo ytterligare” tre' gånger .-under hösten, innan julens under "sät> ter stopp för alla vidare från : : vilken . bomo". sapiens Zuts gått, Har en glädje ä satt” adda måla! Hon väljer medvetet: oli: ka” färger och drar streck i.re- gelbundna - ”: solfjädersmönster”. a itesterar inte på. Operan fö kan nllld Hos Sliakespoare I behöver inte bortse från någontin nu-400 år efter sin födelse. talar han direkt till ;levande männi skor: 'Man brukar:säga, 'abt' beror på hans djupa humani Kanske är det: bara ett "annat uttryck för saken, om, iman: lösa. förmåga. till identifikation. Hen kan döma en människa, min han kan aldrig låta bli avt tränga in i herines inre och för= stå hennes handlingar. och 'mo= tiv inifrån: | "Helge Akerhielm i Perspektiv. a Ce ETT ORD von. -PÅ VÄ 'GEN| Varen icke tröga ove +. > Rom, 12: BL å Det "har sagts, att kyrkorna ha "att wälja "mellan att: brinna eller att brännas. Visst är, att. 'om elden slocknar. och tröghe”" ten tager överhand, då gå de på det ena eller andra sättet under. et melsers moder, Man vet' vad som borde göras, man kanske föresätter vig att göra iIdet. Men så sätter trögheten in, och det blir ingenting av. Den gör. vars” je föresats om intet, A Trögheten är som en "käpp i hjulet. Sången blir dålig 4 mö- tena, därför att de närvarande äro itröga att deltaga. | "Vittnes=- börden förstummas av tröghet; Hela ' andan blir tröttande. och fattig för tröghetens skull... Varen icke såsom hästar” 'öch mulåsnor, i vilkas. mun man måste lägga töm och beted..-. Låt dig tändas' till mitt! : Fil: 2; 1215, : isolerade från ' sina partier och politiska. sammanhang." I '-' nen, skulle -noterat en klar i ger att det beror på hans grähs-. Trögheten är många försumå | vig. aldrig sådana företeelser" i Något debacle är det inte. fråga se | sexuellt. upphetsad när bon” får Varför : skulle vi bli förols ämpa- 5 v.|de för :en sån sak? Man ” pro= näktengalar och koltrastar också = a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.