N | att med de besynnerligaste: ho veringar gång på gång försämra | OO an den 25 sept mb 908 <LT-z eh [ år ; framtida Jandsbygd Den svenska 1 k de med 40.000 har pr år under de fem 'åren 1956—1961. Den övervä- gande delen av denna areal utgjor- ' des av jord med dåliga eller mind- re goda odlingsbetingelser. Man räknar med att ytterligare 600.000 har sådan jord kommer att undan- dras produktionen under de när- maste 10—15. åren. I En del av denna terna : tunningen att ske i Pe snabbare takt med alla de problem detta för med sig inte endast för de kom- muner som får känna på folkflyk- ten, utan 'även för tätorternas kom- ' munala instanser som skall klara bostadsfrågan och all övrig service som måste till. Sedan kan man ut-:' vidga diskussionen att gälla även de ek iska tillgångar som finns jord p att planteras med skog. Därmed får den för jordbruksproduktionen ut- rationåliseråde jorden en ny bety delsefull uppgift, i >” Ihrsket Areal medför självfallet en stark minsk=. , ning av' antalet i Jordbruket syssel- satta. ;. människor, Denna beräknas utgöra 3—4 procent årligen. Under 1950-talet försvann omkring 200.000 människor från jordbruksyrket, Om derna utveckling fortsätter, vilket alla tecken tyder på, skulle jord- bruksfolket endast utgöra 6—7 pro- cent :av hela landets yrkesutövare 1975, mot 10 procent nu. = « Siffrorna är hämtade ur en färsk |. undersökning -. om >.jordbrukets strukturutveckling, som 1960 års jordbruksutredning utfört. Själv- klart kan inte jordbruket. spjärna mot utvecklingen. Den strukturut= |: i bostäder, skolor och annat; och. som blir överflödiga i utfllyttnings- områdena för att inte tala om mils - jöproblemen o dyl. oo STATENS AFF, ÄRSBANK? har råkat ut för en ny företags- krasch, skriver Han delsti d- ningen . : Nedläggningen' av Tollare pap- persbruk kommer att förorsaka Kreditbanken mångdubbelt stör- re förluster än Koppom. Denna gång lär inte heller regeringen kunna förebringa några ömman- de sociala skäl för att subven- tionsvägen lindra sviterna av ban- kens engagemang, Det finns gott om” öjligheter | i veckling som pågår inom kommer förmodligen också att fort- sätta ungefär så som undersöknin« gen visar. Den för emellertid andra samhällsproblem med sig, Där nä" ringslivet är ensidigt inriktat på utvecklingen samtidigt att bli mer eller mindre katastrofalt negativ " för bygden. Detta medför utomor- - dentligt stora problem för kommu- : nerna på praktiskt taget. alla -sam- hällslivets olika områden, Det är mot bakgrunden av den= na utveckling lokaliseringspolitiken även måste bedömas. Generellt sett gäller debatten om företagsamheten It allt väsentligt skall" koncentreras till . större tätorter, eller om den skall spridas ' även till mindre sams hällen på landsbygden. Den arbets- kraft som rationalieras bort i jord- bruket kommer givetvis att söka sig ' till orter där wrbetstillfällen finns, Men politikerna: och" samhällspla- " nerarna har onekligen stora möjlig- heter att styra denna utveckling. Blir. denha "styrning - negativ” mot landsbygden "och "de mindre tätor- > 4 - för Kunderna kan dyk + SJ HAR TÖRRLAGT TAGEN » mellah' Västerås 'och' Stockholm. För att spåra pengar har;SJ' slutat att fylla vatttenkarafferna.- Den som brukar bli törstig eller som behöver vatten för att svälja ta- bletter tillråds att ta med en flas- ka vatten ,. vid" tågresa, anför Ve tina nlands. Läns Ti I 21 h 2 och fortsätter." . Det är. litet svårt att trö'att' SJ menar allvar med sitt tilltag, men det gör : man tydligen. ske är det förklarligt; sådaria här -standard hjärnorna' hos ett monopol ekonomer: Postverket har j tills 'varit oöverträffat i' kons sin service, Men Statens järnvägar har inte ettt lika användbart mos nopol »som- postverket.” "Resenärer - som är missnöjda med ji järnvägens service kan till exempel ofta ta bil och buss i stället. Om SJ' tänker" framhärda i'sin missriktade' sparsamhet ,.så : har VLT, flera” pigga upp: lag som kan]: prövas: Har SJ till exempel räknat ut hur mycket man skulle spara på att dra in uppvärmningen av vag- narna under den kalla årstiden? 'Om städningen i vagnarna helt in- ställdes kunde säkert också stora besparingar noteras. ' Men vill hela folkets järnväg behålla några resenärer i bilis- mens tidsålder, får den bekväma sig att hålla ' rimlig standard för sina kunder, betonas det, ” DET TALAS RÄTT MYCKET om bristen på byggnadsarbetare 1 de? större ' städerna, skriver Sydsvenska Dagbla- det: - : Just 3 nu är det emellertid inte tillgången på murare, snickare och byggnadsarbetare i ordets vanliga bemärkelse som utgör det allvarligaste ' problemet. Det är värre med rörläggarna. I Malmö fattas just nu omkring 80 rörläg. gare — en brist som är kännbar och som på ett olyckligt sätt för- dröjer färdigställandet av nybyg- gena, Vid Kockums” är arbetskrafts- behovet alltjämt stort. Det senas- «te tillskottet kommer från Norge och Portugal men bostadsfrågan är besvärlig att lösa för den ny- tillkomnå arbetskraften. På andra håll t, ex, i Höganäs har man lät- tare att tillhandahålla böstäder, och där efterfrågas f. n. 75 man av Höganäsbolaget. = ' Det talas. ofta om den arbets- kraftsreserv som utgöres av hem- mafruar, För flertalet av - dessa kan det emellertid bara vara frå- gan om deltidsarbete och nästan alltid om ett förmiddagspass, Skall deltidsarbetskraften kunna ut- nyttjas rationellt t,-ex,.vid en maskin är det väsentligt att också eftermiddagspasset kan besättas. Tiderna vid barndaghemmen är inte anpassade efter ett deltids- schema -av den modellen, och detta försvårar en utvidgning av systemet med deltidsarbete, AS akliga, y Stockholmsregionen. . Mönstret tycks vara detsamma i de båda - fallen. Banken har åtagit sig att satsa betydande belopp för nyin- vesteringar i anläggningarna en ' kort tid innan det blev SPPen | att företagets ekonomiska ställ- ning var: ohållbar. Anlitar statens affärsbank andra bedömnings- grunder i.sin finansiering” politik :än andra banker? Liksom i fallet” Koppon ter: den sig här minst sagt gåtfull, -, ": > -. Sifos "intryck av stämningen i " valmanskåren' fram "till månads- skiftet" augusti--september skulle man i barmhärtighetens - namn kunnat förbigå med tystnad, om inte de metafysiska '. övningarna hade fått en sådan mördande. pu- . blicitet i i radio: och TV..Det: finns knappt en enda sannolik siffra i Sifös ”räpporter;;” -Sådant” "händer med. opinionsunder. kningar, och så mycket ' mer "omdömeslöst var X tilltaget att proppa alla: landets : högtalare fulla" med. dessa: giss- ningar mitt under valrörelsen, Det pärsta av allt var att man fram- ställde programmen ' som " extra " Ovederhäftigt material och en. partisk presentation un- f der objektivitetens falska flagg — sen jättehumbug 'i i ett nötskal. an elstidningen)” Dataanläggning bokar: P-platser på danska färjor Stockholm (rr: I Köpenhamn har man lätit in- stallera en helelektronisk dataan- läggning för bokning av platser för bilar på de danska statsba- nornas åtta färjleder, berättar tid- skriften "Väg- och vattenbyggaren. Anläggningen är den modernaste i sitt slag i Europa. Tack vare den kan man på ett ögonblick bo- ka plats' för bilen på färjorna och snabbt, få . skriftlig ” bekräftelse. Färjtrafiken har ju varit ett myc- ket stort problem under sommar- månaderna och därför har man nu: sökt: en "lösning ' genom att skaffa anläggningen. Enligt tidskriften " har anlägg- ningen fungerat med mycket gott resultat sedan starten... Man kan direkt från” 120 -bokningsstationer i Danmark samt några i Västtysk- land dagligen boka 15.000 färj- platser ”på åtta olika färjleder. Med en telex 'på -bokningsstatio- nen - överför man till boknings- centralen förbindelsens resdatum, platser och erhåller i retur en bekräftelse. " Själva bokningen görs på 06 sekunder, Skulle en önskad tur vara upptagen, svarar boknings- centralen med att erbjuda när- mast liggande lediga tur, före el- ler efter. För att kunna fylla sin sitt minne alla platser på turerna för de närmaste två månaderna. turnummer ' och antalet önskade |”. uppgift har bokningscentralen ' i|. "Washington, i, september, = "+ - Det ” "amerikanska näringslivet har i år inte haft känning av den vanliga lätta sommarstiltjen.. Alla viktiga . ekonomiska indikatorer har fortsatt ”att visa 'en' uppåtgå- ende kurva "och när höstri en nu "sätter in" väntar” man ett fort. satt uppsving... Det nya mvtalet för b industrii undanröjde ett osäkerhetsmoment, I: Detroit räknar man medr att produktionen" skallsnå en! "topp vå 900.000 : bilar i oktober." : och) att årsproduktionen skall stiga till. rer kordsiffran 8 .miljoner , enheter. : ' : : Den . gynnsamma ., -utvecklingen inom, bilindustrin återverkar . gi- vetvis på stålindustrin, De ameri- kanska :stålverks faller, troligt” att årsproduktionen kan nå upp till. i närheten av, 114 miljoner ton.” "Bara för några må- nader sedan, var .det ovisst. om rekordsiffran' från 1955, 106 miljo= ner ton, "skulle: kunna överträffas, Aluminluhindustrin arbetar ' också jad kapacitet. åas i | anspråk. för högtryck :och tidigare” outnytt= ni Nya töjjrinteringar: för I investeringsplaner. sista kvartal väntas utläggen ligga inte mindre än 38 procent högre Uadet ” årets än . siffrorna -för början - av år 1961, 'då' den nuvarande. ekono- miska expansionen inleddes. För hela - året beräknas investeringar- na stiga till 44,2 miljarder dollar, en ökning "med "13 procent jäm- fört med” 1963. + Denna "snabba" utbyggnad av in- dustrin gör det möjligt att möta en ständigt' ökande efterfrågan vå varor och tjänster. och att hindra prisstegringar. Prisindex för gross- handeln har legat praktiskt. taget stabilt under tre. och ett halvt år av ktur,". 1. ti be- | lägsta: siffror - som: noterats "under ks ärlngsliv under det senaste året, till 72,1 eoiljoner i augusti ' Antalet. ar betslösa "var då 3,8 'miljoner "eller 5,1 . procent av: arbetsstyrkan. Are tet” ddelar att arbetslösheten bland familjeför- sörjare: minskade "till. 2,6 procent i -augusti,. vilket. är en av de betsd. de ' naste sju” åren, "Sysselsätt= ningen. "inom fabriksindustrin” var 17,5 miljoner i augusti, den" hög- sta nivån. för månaden på 10 år. |- Medelinkömsten "per vecka för fa- briksarbetare, steg till 103 dollar, också det « en Fekoånoteäing. 2 Sd ata "UP. 8.1 Förlorar, USA fotfästar i i jä vietnam är det amerikanska in- flytandet i Sydöstasien snart ett minne blott. Hur svår situatio- nen i dag är visas av att. Wash- ington trots "dessa följder” inte längre — avwisi ro förhandlings- tanken mp u + Handelstidsingen:” : Fråga är öm det tyska schack- draget. i samband - med händel- serna 'i: Tonkinbukten. är" till- väckligt för att göra avsett ' in- gusti . översteg försäljningarna 22 miljarder ' dollar: för: första . gång- |. en, summan: justerad med hänsyn till. säsongmässig ariationer,. Det vär 4; procent mer än under sam" mna "månad : 1963, tvecklingeh 2 i | aspekter.” Den stotala sysselsätt! ningen har, ökat med" 1,5 miljoner |” "Tidningen" Sveriges Flotta note- rar med :tillfredsställelse några ra der ur ett lämnat meddelände, ”OL jebolagen, i första hand tre äv: dé största, : genomför nu? ett system som; om” det: accepteras- = snabbt tidningen; på Iodarplats. just. att. den |: ansåg "det vara: bl. «a. oljebolagens |c sak att: se: till” att;det hålls, snyggt utmed sjövägarna från oljekällor- na: till "konsumenterna: In "Systemet". bygger, på. en "metod som kallas ”the load ” on top”. Den innebär: ätt det oljiga - sköljvattnet som använts ,'vid, tankrengöringen behålls ombord . och i pumpas; över att. oljan! kommer att flyta på sjör vattnet. HT nästa fas pumpas så myc= separerade , vattnet: ut, varvid. man noga övervakar” att inga: oljerester följer med, "Oljan och endel: vatten + når? lasthamnen pumpas: nästa! lat: råolja 'ovanpå den olja och det vatten som är kvar: .|Alltsammans , lossas när tankfarty-, get anländer till” raffenåderiet' vid shitet : esan.” Raffeniaderisidan, . får | som, en. följd härav -ta på” sig : vissa kostnader ör att skilja bört det vatten som finns kvar i oljan. ; Metoden har använts och - ut- vecklats under de senaste två åren då man hunnit .lösa alla vä:entliga problem som uppstått, berättar tid- ningen, och kommenterar att det u- tan tvekan är ett gott initiativ i rätt tiktning, Tyvärr. omfattar de tre bo- far .den sortens katastrofer. till én fank, där separering sker, så ” OLJESKADORNA, i läg som anta t systemet "endast co procent av, världens oljetransporte- rande företag. Det gäller alltså att genom lagstiftning: eller på ' annat effektivt sätt förmå "alla :tankfar- tyg rederier och"oljebolag att'ac-|- cepterz'; det Nya systemet. . Det är : inte mins "angeläget att; hamnarna, runt om i världen skapar effektiva Vemottagningsanläggningr, t istå förtyg som på 5 olyckshändelse; grund- s ötning” "el. "dyl "råkat. ut: för läc- karide oljetankar. Det. finns enligt vad tidriingen” e farit "inte någon ef- fektiv€ organiserad .”brandkår”. möt ÄT A oljebolag. tagit i. rätt, riktning är det: "också "på: tideri att: myndighe rna i land: tar på sig” sin del äv arbetet: med: "att skapa; oljefria, hav och stränder; erinrar :tidningen. vid den nybildade Nord'ska oljeskydds- unionens konferens "somras fram” hölls: blra-att det snart: inte finns en" enda”. badstrand > där - man kan ligga" och pola, utan risk ör att' bli nersmord med olja,” | snabbt” och, lätt. bli/ av; med spillolja vid sina hamnbesök, Har 'man inte skapat dessä förutsättningar, är det svårt att begära av. fartygsbefälet att de, skall kunna efterleva ett in- ternationellt totalförbud "mot ' olje- utsläpp” och det är ett iådant för-, bud som nu måste åstadkommas, betonar. tidningen" "Sveriges Flotta; : | Stockholm" av. : SN Internationella : teleunionen : KU Uriion internationale' des: télécom- munications), sannolikt det. äldsta fortfarande 'verksamma samarbets- organet åv världsomfattande räck- vidd kan” nästa år fira! sin hundra= årsdag," : Den 17 :maj. 1865 5 undertecknade vid 'en telegrafkonferens 'i' Paris representanter. för. regeringar i 21 stater (Östernike-Ungern-Böhmen, Baden,' Bayern, Belgien, Danmark, Spanien, '" Frankrike, . Grekland, Fria staden Hamburg, Hannover, Italien,. - Nederländerna, -- Portugal, Pi , Ryssland, S , Sve- rige, Norge, Schweiz, Turkiet och Wärttemberg) en gemensamt ut- arbetad internationell telografkon- vention jämte ett därtill fogat reg- lemente.. Staterna bildade tillsam- mans - en .sinternationell —telegraf- union som under följande år kom att. bestå av allt fler stater. ! 1885 intogs. i reglementet även bestämmelser för internationell te lefontrafik och 1906 antogs en ra- diotelegrafkonvention, Vid -! en kombinerad telegraf-, telefon= och radiokonfereéns i Madrid 1932 sam. manslogs organen -till en gemen- sam union som fick. det ännu rå- dände namnet Internationella tele= unionen.” : fr Inför 'unionens förestående hun: draårsdag har tanken uppstått på -att genom en gemensam gåva hug- räknades -index - till- 100,3" procent | illtav. medeltalet för..1951—59, vilket ; arbetsmarkna- : den : : har ; också haft gynnsamma Nr spekt : i för.; recept”, " olatt informera” allmänheten om nöd- - preparat finns "en sista använd- . gåvan bör utgöras "av en basrelizf . hemställt om regeringens tillstånd er Hur ofta ser, man inte idrotts] r män som ”ä "ute "och träna | vägarna "sedan rkret fallit.” Nu är. det inté ofta som dessa. 'idrotts-- män är utrustade, med reflexer: "I De id (drötsplatserna i : veflexmaterial ” på på. sina: mörka träni aller. smäl- ter sdenästan helt iin i omgiv- ningen och; bilisterna hap' mycket svårt att upptäcka" "dem i tid. Olyc-, kor inträffar varje år och tillbud inträffar "dagligen... nu "Stockholms trafiksäkerhetsköri- mitté .har tillsammans "med. bilkå- risterna: och: "NIF tagit. initiativ till” att - ger de, tränande idrotts- garna. Sveriges .Bilkårers -riksför? bund upplyser; på” förfrågan "att bilkåristerna över hela" landet i är beredda" att hjälpa till "med : att sätta fast 'reflexer' på idrottsmän- nens kläder. Ett erbjudande som trafiksäkerhetskommittéerna och idrottsklubbarna' i alla orter bor= männen ett effektivt mörkerskydd. Under 10 dagar stryker nuv: bilkå- ' de ta vara på. | anslutning til årets: R akors- vecka. som, bö rjar: på” lördag den ver: Medicinalstyrelsen och Svens ska röda korset .bl.'a..Åå samarbete med . Apotekarsocieteten en 'upp- . lysnitigskampanj, 'med mottot .”Re- Ändamålet är vändigheten: attirrätt: förvara. och använda våra många läkemedel, Man : vill "på : :det sättet. bidra till kampen:, mot de. många : förgift- 1. ningsolyckorna.: Anledning .till ini- tiativet.: är: också .nya, bestämmel- ser. om: förvaring m; av läke- medel: samt. ' den ökade förbruk- läkemedel i landet ågrå 7 av ”kaämpanjens 4 landet kän all-, Rödakorsveckan mänheten under få” hjälp med en jfortering av sina gamla" läkemedel, > satt inga olämpliga preparat blir kvar i hus- apoteket. . IMan -. kan: själv” först hemma förstöra "sådana läkemedel, som är för gamla — på en del ningsdag angiven. Sedan tar man resten med sig till sitt apotek, där personalen plockar” ut, de Prepar fästa minnet av unionens tillbli- velse, Bidragen skulle vara helt frivilliga från "medlemmarnas sida Rådet stannade vid ett "förslag att eller en haut- relief att uppsättas på norra fasaden av den nya uni- onsbyggnaden -i' Geneve "eller så byggnadens närhet, ' s Svenska telestyrelsen som fun- nit detta” påssande "har . nyligen att få bidrag med ett belopp på högst 12.000 - kr "ur televerkets tl : drag till. gåvan. driftsmedel.. som" ett frivilligt bi- a Repr för recept” | T under: Rödakorsveckan. "| samarbete Net rat, 'som” man kvar. 7 - 3 "Alla "som": köper: "läkemedel. på läkärrecept under Rödakorsveckan får. på. apoteket -ett flygblad : som | heter ”Respekt för. recept”; där bl 7 huvudpunkterna . i. kampanjen anges. Detta är flygbladets rå 0 : Förvara "Jäkemedel på betry - för « gande plats oåtkömliga barn! - ä z :Rensa, ut och mediciner! -/ - kanin” ec :skrifterf - PN ”Flygbladet. trycks I i en "halv mil- jon exemplar och sänds bl. a. ock-| så ut till-landets , samtliga 2.590 lokala rödakorsorganisationer, Dess budskap understryks av en affisch med texten ”Lås in medicinen” och ett "tidningsurklipp, som illustre- far. riskerna med olämplig förva- ring av läkemedel, :Man hoppas. att "affischer ” 'och annan upplysningsmateriel skall se en särskild karaktär åt många apotek under Rödakorsveckän och I "har rekommenderats mellan" apoteken och Röda -korset på orten. Röda; korset kommer +: rå en del håll att på apoteken väd- ja om bidrag .till Rödakorsveckans riksinsamling " i: samband - med kampanjen. Medlen används. för Röda korsets omfattande arbete i wårt eget, land: och "utornlands. "| Apotekaresocieteten' har, vädjat . till landets apotek om att "på detta sätt stödja Röda korset, - I ett TV-program den 1 okto> ber berättar -TV-doktorn 'BolEbbe] Löfberg, och dess olika ' delar. Programmet Följ kareprogramy ' ingår i dr Löfbergs - serie husläs .|— men samtidigt en framgång .. "I för socialdemiokralterna; som här få : [der oss ”postverkar fö för. några år. Malmö, om.. kampanjen | rn yck. i s döstasten. Ryssarna ade Svan lilla spel”, sä- ger man i "Washington. Det är ” ett för Sovjet ofarligt spel. med blygsamma ”insatser.: Vad kinev' serna kräver: av ryssarna: ett” högt spel med kärnvapen som insats — och där vägrar Chrusitjov: att. vara med. 5 las Dagens" Nyheter, "Även "om de Gaulle hoppas att: de latinamerikanska länder> : na i allt större: utsträckning | skall gravitera åt den nya stor= makter Frankrike, som visat att. det vill spela en självständig - han dock försäkrat, att har. in- te vill medverka till att de an> - tiamerikariska stämningarna för? ” stärks," Det finns ingen anled- Veg i denna försäkran, Skånska: Dagblade : Medbojgerlig "samling .- vann . visserligen en stor framgång i lyckades "kapitalt -med :det som den"angett som 's'n huvudupp- > gilt? att göra inbrytningar. i-so-. cialdemokratin.. Nu blev. resul- ter för högern och folkpartiet kunde notera . en: av si mandatvinster i landet .”.. - : Ystads Allehanda, (fp). På Gotland - lyckades visse ligen centärn " vinna ett . mandat = genora ' mittensamverkan "va röstetalet för . ;7mittenpartierna” örn mitt risamvenkan, | : fiasko nära nog 'ofrånkomlig...: ec ” Helsingborgs : Dagblad. ” Ett brev säger" så "mycket! ket att berätta för läsarna,' åt- minstone” en 'del äv dem. "7 : Men så 'har' postverket 'också än en" gång höjt Postavgiften. ert Dala-Demokraten "Den politiker, som vill "slå vakt "om 'deri kristna eexuamör - ralen > "odh äldtenskapsuppfatt- . ningen i dess 'mer strikta" form, måste”. ovillkorligen” vara : för- pliktad att söka medverka "till ' n ” lösning "av . bostadskrisen; ' derstryker på sitt. sätt 'angelä- genheten i ett initiativ från den | | kristha ”riksdagsgruppens sidas behöver vårdas psykiatriskt.” " > Rubrik é DN. " Tusentals brev ' på posten ” 'kommer,, sägs det,.att' beröva" sossarna tre mandat, Ett:brev-: Pål i I, Västerbottens-Kuriren.” sov (ETT ORD ” -PÅ: VÄ (GEN - " bedrövelse och oavlåtligt i : kval. - "Rom, 9: Här fån vi blicka in i ett Lö nande hjärta, Vi se, alttt det in- te är någon idylleng lågar "som här brinner, Istället är det en låga, som bränner : sin bärare, en förtärande eld. z Det var så även + Jesu. liv. Lågan t hans barm var. inte bara stark "och öm känsla.' FR var, också bedrövelse' och” ång est, Den förtärde honom, . '. Stark, . brinnande kristendom uppleves tinte såsom ostörd lyc- - kokänsla, 'Kwistendomens eld är inte bara en låga att värma sig vid och skapa "trevnad i. hjär- ftats värld med. Stark, brinnan= de kristendom är delaktighet: av den kärlekens, ' -ansvarets : och kampens' förtärande eld;.. som brann: hos Jesus toch .hog Paulus, Hay '(tröst, när ditt hjärtas eld förtär” Se själv = du ä ällskap, roll 'i' "världspolitiken, 'så "har ... ning! att betvivla uppriktigheten Lo fyrstadskretsen, men. den . miss=.... tatet av MBS-aktionen' förluss: . ; läven: om” "utgångsläget": nu var ”. . sådant 'albt en 'mandatvinst” var. Denna sida av problemet” uns. "Vår fjärde'pojke"i Stockholm : betyder .. så "mycket, . Tusentals -: brev betyder ännu mer för "Tas cr ge Erlander. Ett underligt tack'' för Tages. gratulationsbrev till >> födelsedagsfirande väljare. > oa.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.