Vt SN — LAHOLMS TIDNING rödags de den =LT Lördagen den 26 september 1964” IT mu Är samarbetstanken realistisk? Redan under valrörelsen stod det Förutsättningarna” tull fördjupat bete mellan centern och folk- klart att efterval e fortsätta att syssla med den same. verkanstanke inom den demokra- tiska oppositionen, som speciellt hö- gern omhuldat 'eedan förra valet. För detta borgade bl a de nya val- deltagarna, Medborgerlig samling ; och Kristen demokratisk samling. När därtill högerpartiet inregistre- rade ett allvarligt valnederlag, var det bäddat för en, sådan debatt. Och den har inte heller uteblivit. Den första åtgärd debatten bor- " partiet är onekligen bättre än mel- "Jan samtliga tre partier. Men det finns förmodligen prövostenar även för ett sådant, Centern har satsat hårt på en aktiv Iokaliseringspoli- - tik inte minst i årets valrörelse. Denna satsning vann utan tvivel väljarnas förtroende och därmed " har centern skyldigb ter att- -full-" följa sin lokaliseringslinje. Är folk-' partiet lika" positivt till detta? Den ' ida jordbr ik ligger de inriktas mot är att till nästa val ' eliminera de oroshärdar de båda nykomlingarna utgjort. I fyrstads- | kretsen ' sopade Medborgerlig sam=> ling nästan bort högerpartiet och . i de sexton valkretsar Kristen de- mokratisk ' samling ställde upp till val i gick sannolikt detta valdel- tagande ut' främst över högerpar: tiet, men även över folk- och cen- terpartierna. Resultatet härav blev givetvis en- försvagad opposition, ' vilket även framgår av den decime- ring av valmanskåren som den sam= lade oppositionen : råkade ut för. För att börja med Medborgerlig samling ”vär” förutsättningarna for - dess lokala aktion goda. Initiati- från vet Bydsvenska' Dagbladet och Kvälls- posten””och 'hade följaktligen " ett - starkt presstöd. Högerpartiet" var ojämförligt starkast i denna val: > krets, och genom högerpropagandari om "samverkan var? grogrunden god för handling, Tyvärr blev ex- de för h tiet, som förlorade .3 av sina 4 tis:- digare mandat och ca 43.000 röster, - Folkpartiet förlorade :över hälften av sin 'valmanskår i fyrstadskret-; gen, Bäst klarade. sig centern med ett röstbortfall på.ca 3.000. av 8.000 röster. ' Socialdemokraterna ökade med bortåt 5.000 röster och fick ett nytt mandat... . Om fyrstadsexperlmentet skett på: andra håll i landet, skulle en sådan effekt aldrig uppstått. Men det ha- de kunnat åstadkomma . allvarlig skada för oppositionspartierna där också. Det framgår av Kristen, de-, bratisk "samti Idelt. d Av de gott och väl 71.000 röster som plottrades bort på KDS fick säker- ligen'de tre borgerliga 'oppositions< partierna släppa till de allra flesta; Frågan är dock om injé KDS-fram-; dande skadar dess:t iga 'syf« också i stöpsleven. Beträffande jord- bruksnäringen har centern ett för- flutet som förpliktar och jordbru- ket behöver onekligen partiets stöd då riktlinjerna för dess framtid dras upp. Folkpartiet är i dag åtskilligt i mer positivt till jordbruket än för . några år sedan. Men inom partiet finns även. .ganska negativa me- ningsriktningar i denna fråga, vil-' ket kan förorsaka meningsmotsätt- , .BDingar, Det måste alltså till god "vilja för att överbrygga de motsätt-.. ningar som trots allt finns. ' "Frågan är 'också om de konser- vativa kretsarna i vårt land vill va= ra utan ett högerparti. Dragkampen' inom högerpartiet mellan de s k mörkblå och ljusblå högeråsikterna — eller de extremt högerbetonade , "och de mer' liberala — varslar om behovet av ett speciellt konservativt parti. Det vore föga vunnet med i ” ett trepartisamarbete modell mit-:- tenpartipolitik som får. till följd; ett nytt högerparti, Årets val visar ' att det finns folk som är hågade att experimentera, una En analys ' av. samarbetstanken . ” manar inte-precis till forcering. av frågan, Årets valutslag — även. om detta blev långt ifrån lysande för oppositionen på grund av högerpar- - tiets stora' förluster — bör 'minst - &v 'allt utlösa någon slags samar-'. . betspanik, Endast så långt naturli-. : ga förutsättningar finns för ett så. . dant kan positiva resultat växa . fram därur; ; ” moset BÄTTRE PLANERING GER: . FLER LÄRARE - -: " Ecklesiastikministern har. för- klarat "att man inte. genom ”pla- nering kän öka inga "människors iihet att bli lärare i samma ten mer än "oppositionen. Förmod-' ligen spekulerade dess'tillskyrdäre, 1, de omkring' två milj , namn som "takt som; ungdomens eget utbild- ningsintresse, ökar. Det:är ett: bra istiskt r som in- petili list för kr : ie lade.” der ig Men från. dessa ull intet förplik-' tigande namnunderskrifter, , där massor av människor 'skrev på utan att ha någon som helst upps fattning om vad saken gällde, pch! till ett politiskt ställningstagande, .ä är; steget] ångt. Räknar man dessa mass-' petitloner :som ett utslag för. posi-, tivt kristet intresse ' ock I konse- kvens, därmed. uppslutningen kring Kristen "demokratisk + 'såmling för detsarnma, är fjasko "för det sist-. nämnda Inte, ett för starkt ord. Och' då kan ' allvarligt . ifrågasättas . om inte KDS valdeltagande” skadat: de - kristna intressena mer än'det främzt : Jat dem, Efter ett sådant ”misslyed. kande borde ett nytt, försök på den, . politiska vädjot te heller, går "bra ihop. 'med den stora rekryteringskampanj för.lä- raryrket « skolöverstyrelsen' har inlett; Självfallet" kan ' man "inte genom " planeringsarbete" tvinga ungdomarna att välja ett visst yr- ke, Men” man kan' stimulera "de studerande att ägna ' sig åt lärar- yrket, hävdar S k olvärflden Och" till" det ”planering arbete” en "regering kan utföra för att . locka folk till en viss bana Kör givetvis också att göra den” att- ktiv, ge' den sådana villkor: att den, kan konkurrera med andra Zyrken oms rungdomens intresse. a vara För att återgå till samlingsdebat-' ten höjs nu'röster förvett intimare' samarbete mellan de tfe'demokra-f” tiska oppositlonspartierna. Men frå” gan är vad som är realistiskt. Ceri” tern och folkpartiet har i riksda= gen nått samförstånd -4 -åtskilliga'- frågor under de senaste riksdagar- na. Högerpartiet har ibland gått emot sina oppositlonskolleger och t o m anslutit aig till regerings- linjen. I två valrörelser har hö- gerledningen backat upp frågor, som föranlett hrr 'Hedlund öch' Ohlin att bestämt ta avstånd från dessa, Nu senast gällde det ATP-fonderna och tidigare familjepolitiken, Hur skulle ett intimare oppositionssam- arbete te sig i en sådan politisk atmosfär? VALTABELLERNA SKVALL- RAR GANSKA TYDLIGT om att centern är det enda op- positionsparti som kunnat plocka socialdemokratiska röster, heter det bl. ac 1 Aftonbladet och Skånska Dagbladet kommenterar: Detta är klart berked, som op- positionsväljarna bör uppmärk- samma om de önskar tränga till. baka socialdemokraterna, Det som centern främst gått fram på är lokaliseringspolitiken. Socialdemokraterna tror (liksom högern ifråga om ATP-förslaget) att de inte lyckats förklara sin lo= kaliseringspolitik tillräckligt bra. Det är väl snarare så att de lyc- kats allt för bra. Väljarna begrep nämligen mycket väl att den sö- atiska lokali litiken skulle innebära ett satsan- de enbart på mycket stora orter, medan 'alla övriga tätorter skulle lämnas åt sitt öde. Även,.de mindre tätorterna bör stödjas, detta krav kommer cen- tern aldrig att överge, Däremot begär inte centern, som det heter i den socialdemokratiska buskagi tationen, en industri i varje by. SVERIGES "KREDITBANK - GJORDE UPPENBARLIGEN en :battenaffär när den för ett år sedan övertog Tollare pappers- bruk.-' 25 miljoner kronor eller nästan hälften av bankéns re:erv- fond stryker med när bruket om ett par, månader läggs ned och dess skulder skall klaras upp, Expressenk "Den ' lär som kunnat' registreras på sistone hös ,våra Uuniversitetsstuderande Visar, väl hur, angeläget det är att "statsmakterna! försöker - tillgodo e de” krav på? rimliga arbets- och ..Jönevillkor "som , lärarkåren stäl- "ler. I en rad uppvaktningar: från - LR har pekats på olika möjlig- heter att underlätta. lärarnas är- betsbördä, En del av önskemålen har myndigheterna också hörsam- mat, Obrervationskliniker får in- föras från och med den här ter- minen för elever med. grava an- passningssvårigheter, Utvidgade försök med att avlasta klassföre- ståndarna på grundskolans hög- stadium icke pedagogiska arbets- är enbart små — låt vara mycket välkomna — etapper på väg mot mer idealiska arbetsvillkor för lärarna, Det gäller också de an- utgår nu för första gången. Först i sista stund då lärarbristen är synnerligen prekär' har krav på medel för skrivhjälp åt lärare be- aktats i en blygsam skala. Inga andra yrkesgrupper med en ut- bildning motsvarande den våra lärare i läroämnen på högstadiet och i högre skolformer måste ha är tvingade att sätta av så myc- ket tid för rena rutingöromål — här sker onekligen ett slöseri med kvalificerad arbetskraft. Det är allmänt omvittnat att den nya skolan i betydande ut- sträckning har ökat pappersexer- cisen och den sammanlagda ar- betsbördan för lärarna utan att de har fått kompensation för det- ta." ” uppgifter skall få göras, Men det | - slag till skrivhjälp. åt lärare som |. ina möten med. Båstad - TE >" väl till pass, och fanns det ej mat "att köpa:för andra 'handlare,' si ' behövde i'warje fall inte. Petrus ' Eriksson fara. förgäves vid inkö- I oleåld a Slickepi kapplöpning un-=..- Författaren i för Somhnåten 1 io04 "kom: min farfar till Båstad. Han kom" med. hustru och fem barn t snåren,, Agda, Greta,,. Ernst , (15 » år), . Nils 'och Torsten. Samtliga, torde. ha: haft åtskilligt med Kandbagage med”; sig i kupén och en godsvagn "med di- verse möbler: och annat bohag in- gick också : i: utrustningen." Petrus "I Eriksson hade'haft stor lanthardel och speceriaffär ett par mil öster om Uppsala i Alunda” "socken och hån hade: it upp på landet: Då Foghamma ård, "där" ”häns far den" tidens: lantbrukare » fått vän-: ja sig vid hårt” arbete ;sedan barn- | domefr, men till: hans ' strävsamhet | kom ett'kanske, medfött "sinne. för affärer, som i, mogen ålder så små” ningom gjorde honom ; till; den störste "lanthandelsinnehavaren på trakten. ; Men” eftersom . affärerna gick" så bra, och han ej hade för-. månen av att driva” sin :verksam- het i' egen | fastighet, kom . hyres- värden en dag. och; ville ha me or hyra för lökaliteterna” Då han” ti- digare givit sitt hedersord. på "att ej ändra hyran, . blev hyreshöj- ningen. en konfliktorsak, och "Pet= rus Eriksson beslöt sig eft get övervägande att. lämna ten. t 7 Därvid lämnade. han också sist gamla yrke, tyli Båst han tänkt 'driva hotellrörelse Pp för ändamålet inköpta Turistgår- den, som méd' sina pampiga fasa- der ned mot badhusparken säker- ligen hörde till sevärdheterna |i den tidens Båstad, Trots den ar- betsvilliga barnaskaran, som som= martid. inte: håde; något emot att utbyta vinterns /strävsamma ,:stu- dier mot litet förvärvsarbete i ho tellrörelsen, "gick: företaget iinte varit lantbrukare. ; Han hade som | där der, gymnastikdirentör Thorwald Iolmbergs ledning på strandängen. | | Båstad. (Foto: fru Greta . Fåhré).. 1 | Eriksson måste" dryga ut fikom- -sterna" med :sitt kafferosteri i hu- vudbyggnadens' bottenvåning ' och med cykelturer runt Hallandsås -= ofta i vintriga: regn-. och yrväder, Dessa ' cykelturer: byggde upp an: s fortsatt: "kondition: "och ' hälsa och ändamålet. Var. att köpa, buxboms- avfallet ” vid ' buxbomshäckarnas' klippning,' vilket "avfall sedan sål- des till binderierna och där få å vandlades till vackra begravnings-!, ” 'krarisar: Böriderna blév- i "början mycket." förvånade ' över, t vatt det; Iarmår. rö varje, fall ti förbindel "med ” trakten 'och. det skulle:senare. visa sig: komma ”' väl. till” pass, ” : Naturligtvis. måste det burit stora påfrestningar! i början både. för farfar och farmor; , att na specerierna för ett helt nytt yrike" — 'hotellägareris. Farmor ha- de” farfar i' yngre år hämtat från Konga i. Skåne" och förmodligen! hade han träffat henne där under; ser någon ':8 ser i cykel; Ångusta Eriksson ' Å emellertid. : :Fliksom; sin "make : knappast repre. sentativ.. och: inge dem hade. någon högr utbildning; som kun- | dé. ”underlä onversationen med badgästerna ” på” restaurangen. . I stället såg. de. till, att Jbarnen fick den utbildni ing, som "de försaka, .; och . sålunda . fick Agda och - Greta - sköta" syskonens skol- hushåll i Lund: o "vintrarna, ” där inte. bara :Ernst;' Nils och - ”Torsten gick på "Katedralskolan och sedan vid universitetet, utan också Agda och? Greta fick en viss skolning i inte minst! genom att höra ' upp särskilt bra de första åren. Petrus syskonens 'läxor, gda' hade. för R socialla skadeverkningar tycks u- tebli får inte mildra kravet på ett fullständ'gt klarläggande av af- fären Tollare. Det är fullkomligt ofattbart hur statens affärsbank kunde förmås att överta en an- läggning som redan efter ett år skulle uppvisa ett sådant förlust- konto, 2 a Påståendet ' att banken inte brytt sig om att kontrollera lön- famhetskalkylerna -— något som d ej bör Eivetvis föranleda en utred- ning som föreläggs riksdagen. det var bankdirektören personli- gen eller någon person i än mer framskjuten — samhällsställning som såg till att nedläggningsbe- Lyckligtvis drabbas de dre da inte av arbetslöshet — Stock- : holmsregionen vimlar av arbets- slutet hemlighölls fyra dagar — tills väljarna fått slicka igen alla kuverten med socialdemokratiska . tillfällen. Men det förhållandet att 1 sedlar i, slutar tidni Det bör också klarläggas om |. ä Å Ett nytaget fato av Sverker Foghammar, född Eriksson). Foto: Mi- roslawa Foghammar). : Partiledaren Lewi Pethrus tyc- ker bra om den nye kommunist- ledaren Hermansson. ”Jag tycker att han är en bra och trevlig karl, och klok är han också — han tar upp frågor som Medelsvensson förstår, t'ex, det här med pris- stegringar. Han är bättre än mån- ga borgerliga politiker.” att: säga om 'moralen i Sovjet. ”Efter en moralupplösningsperiod under 1920- och 30-talen införde ryssarna en ny äktenskapslag som är en av de strängaste i Europa. Nej, någon sådan lösaktighet som man.ser här i gator och gränder ser man sannerligen inte längre i Sovjet.” Lewi Pethrus lär ha röstat med de flesta partier innan. Kanske kommunisterna nu står i tur, no- ta bene om KDS skulle försvinna från den politiska arenan till näs- ta val. oof- tra : (Helsingborgs | Hr Pethrus har även några ord om -att tala de flesta europeiska .-. mot en. . kordtid, Torsten blev 'folkskollä- ” delen av sitt liv. Av barnen "är " Nils och Torsten ej längre i livet. - som hotell- aa .strävsamma, så skulle tidsförhål- - + landena ute i. världen snart med- " snart mycket knappt med livsme- " dyrtiden. Nu kom farfars goda för- övrigt "en "medfödd språkbegåv- ning — och lärde sig så småning- språk flytande. Ernst. gick snabbt magisterexamen på re- rare och ' Nils tog kansliexamen och blev -så. småningom härads- skrivare i Göteborg. Agda blev sjukgymnast och ” vistades en stor del av sitt liv på Cuba, medan Greta ' stannade inom . hotell- och restaurangbranschen - för större Var, Petrus Erikssons första år och ' restaurangägare föra en väsentlig . förbättring. När världskriget utbröt -1914, blev det del, men på Turistgården och restaurang fanns det mat — bindelser .med bönderna i trakten pen. Dessutom , drygade han ut - kosthållet genom att hålla en egen hönsgård "på matavfallet från” re- staurangen. 1910 var Ernst nybli- ven magister, 1911-22, war han extralärare i Halmstad, -1913—14 vikarierande.,. läroverksadjunkt i Lund -- och sommaren 1914 hän- | Aktuell = komm :Kan man starta en ny ochlpå djärv politik med en" gammalt och trött regering? Se där dea pinsamma eftervalsfrågan för hr Erlander som. vid så många andra tidigare dillfällen ' demon- strerat sin oförmåga at ta re- soluta "grepp t centrala, person- frågor. Det är mu rätt länge sedan den senaste persönföränd=.]- ringen i regeringen, soch det vo- re. väl naturligt att någon om- flyttning av portföljer sker ef- ter detta val. Men någon ”radi- kal förnyelse: och ” förstärkning vågar sig hr Erlander nog inte ristgården" i "Båstad. ; Bland bad- gästerna det året kom nämligen en ung förmögen: fabrikör från Älvsered med stor familj till Bå- stad, Det” "var disponenten. Gustaf Gustafsson ' med hustru Gertrud och barnen ;Sven och Gösta. En å| syster till fru Gertrud vid namn Gerda kom då och 'då och hälsade på i Turistgården, vilket gick lätt, | 3 då hon tjänade hos en godsägare i” Laholmstrakten och också hade förlovat sig med denne” — trots en” betydande åldersskillnad. På Turistgården träffade ”hon' hu Pet-|' rus' Erikssons många levnadsglada barn 4 samma ålder, — och när hon, träffade Ernst' på en dans-' de, honom: åtskilligt nere på Tu- + (Porta, å sid. 0. ende” Tre "generationer: ” Sittande” förre handlanden Petrus Eriksson, stå- "Ernst och i sjömanskostym” sonsonen förf. (Foto: Ate=' ing, Båstad), - Dagens text framställer : Guds kräv på oss människor, men här möter ock 'Guds gåva; till oss. ” Lagen är ett .uttryck för Guds vilja ' med sitt. folk, I enkla bud och "stadgar säger den, huru vi bör leva i denna värld. Ingen be- höver vara i ' okunnighet om vad som är Guds vilja. Inte ens dea som aldrig blivit undervisad i Guds . lag 'skall kunna frambärd detta som ursäkt, ty vi hava alla Guds lag skriven i våra hjärtan. (Rom. 2: 15). Men lever wi i ISverensstämmelse med den då är vi inne' på den' fullkomlighetens väg, varom . denna ' dagens texter talar. Vi 'är kallade 'att gå den vägen. ”Varen alltså I fullkomli- ga, såsom eder ,himmelske Fader är fullkomlig”. . s + Men detta. höga krav kan icke uppfylla. Vi vet väl Guds vilja men ”förmå icke göra den, ty kött och blod äro oss till hin- ders”. Även om viljan att göra det goda finnes, så är dock alltid det onda tillstädes och förhindrar dess förverkligande. Pauli erfarenhet blir vår: ”Det goda 'som jag vill; gör jag icke, men det onda, som jag icke vill, det gör jag”. Inför: denna, den egna förmågans bankruttförkla. ring måste vi alla ställas. Även hos den, lagkloke var. förvisso känslan av egen oförmåga inför lagens krav och behov av hjälp hos Jesus 'starkare än önskan att snärja honom, Enligt Markus ger Jesus honom det vitsordet: ”Du är icke långt från Guds rike”, Det är gott om vi "Dagblad; lagen får vara vår uppfostrare, För Läkolms' Tidning av kyrkoherde Arthur - Degerman,. Byske, som för kn Kristus. my lagen har fått sin ände i Kristus”, "Guds gåva till oss :är Jesus Kristus. ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son”. Men för att den gåvan skall bli min tillhörighet, måste jag taga emct den. Detta ville. Jesus göra klart för fariséerna och . riktade därför till dem den frågar ”Vad synes eder om' Messias, . vems son är -han”? Frågan ville! föra deras egna tankar bort från vad de själva var till Gud, bort från vad de hade uträttat till vad Gud | gjort. - Vad synes dig om Kristus? Många svar kan' givas, alla i och för sig riktiga. Ingen will förneka att fariséernas svar var rätt ”Han är Davids son”. 'Men detta svar rymmer endast halva sanningen, |” Jesus påvisar detta genom att er- inra om hur David kallar honom Herre, .Vore han endast Davids son, då hade han föga 'mer at giva oss än ett gott föredöme. Men nu är hap ock Davids Herre, han är Guds Son och ”var och en som tror på” honom skall icke förgås utan hava evigt liv”. Och har du tagit emot honom så kan lb du med aposteln" utbrista: ”Gud vare tack för hans outsägligt rika gåva. Men gåvan förpliktar. Med alls var och flit må vi söka förverk- liga det dubbla kärleksbudet, att älska Gud högre än allt'annat och vår nästa som oss själva. Ty Jesus säger: ”I skolen icke mena att jag har kommit för att upp- häva lagen och profeterna, Jag har icke kommit för att upphäva utan för att fullborda", - nedför sades et långa. malktbes följder börjar. -drabba det makt» artiet Själv. PR kan man vara "ganska säker på: någon författningsrer. form” plir det inte' i brådrasket. En gammal-lch-: trött regering vill sitta & fred / möbleringar. . rt AN Y sterbottens-Kuriren (fp). : "Efter 1960 års val trodde, vi Därför "kom högerns angrepp mycket "överraskande där- till: vid en sen tidpunkt. "Vibe dömde det som” ”oundgängligen nödvändigt alt hårt och, beslut- samt gå till motangrepp; mot larider" T Stockholms-Tidningen och" passar? "på: satt gråta" en rade - 'socialdemokraterna 7 att inför "väljarna göra" rättvisa nya djärva mål”, ..... :: + Krokodiltårar;. hr - statsmi tert Den 'dag'i juni då höge en skänk från ovan en fullkom= ätt : ATP-val ' och . slippa + den le förklaras, frågar... Svenska: Dag> bladet (h) förvånat: Före svalet et .för utvidgning? av penéionärerna”; ”Varfi ögon? Valet är- ju. över; "och hr Högenn ensam skulle presentena' centern, "Han tvingad gå som Vilde eEneri. fn Skånska Dagbladet, porr even 2 skapsmän till JUSÅ för at pengar och för” att” rädd. egen forskning. Dessa .ord från. en. framstå- ' tigga vår geringen / '$annerligen icke' har någon. anledning till självbelå-' svenska forskningen; så ydsvenska”. -Dägbhlade Den. ende, i Sverige. Som skul. 1e kunna göra sg På ett valmös te i Chicago är hans. excellens jrtsrådet? och chefen ' för utris js Fo hr. Torsten a st 1" Göteborgs-Posten: Nn An Läppstt; med”. ”smaktillsata har. blivit” Pöpulära i AS läppstiftsfabrikant fa dersökning bland" män för att > veta wilka smaker de: föred drog. De flesta" föredrog frukt= smaker men : : mågrar stycken pe at ör "skulle. vara det gjorde en Om fabrikanten följer under sö Zeng anvisningar och bör- smak "måste 'impont av sådant läppstift till Sverige förbjudas. Att på ett: så ffästbetonat" sätt väcka mäns smak på öl är bra tveksamt" med tanke på nyk- terhetstillståndet. Möjligen skul- 1e' man kunna tänka sig en fö säljning' <endast genom: systema. butikerna . attt. pensionsreformen låg fast, högern”, säger statsminister , Er- . skvätt" över - att. .vakthållningen . kring. ljänstepensionerna' hindé ' från åt innebörden i sin paroll ”Mcot egérn "om det; bijvit "nål | jar tillverka läppstift 'med' öl- för sådana" om” ligt sagolik chans 'altt göra ännu - långt "atacksammare” uppgiften . Vi "sänder "våra, "bästa vetén- | 26 sker 1008 "a ledareri.: kom. honom till njälp >> wisso en av hr Erlanders lyck. or digaste på-länge.-- Han fick -som Dagen Nyheter. book skall högerns - inolgång i ATP P till: att även ”Ornfatta folk” - omväxlings” skull; "se "på -Sifoc - siffrornä. med en emmula kritiska USA, En : i ende fysiker vöttnar om allt res tenhet i fråga om stödet åt: den ” MN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.