POOOOE 2 s JIE CI Lara IR Bin [a ”. LAHOLMS TIDNING i Måndagen den 28 september 1964 - = LT Måndagen den 28 september 1964- LT = Åter. parlamentarisk regim i iF inland Jag hoppas av hela mitt bjärta, , att denna regering i samförstånd 1i Trots den lovande upptakten Lt svårigheterna stora, ' Regerings- enighet k oci sam- förstånd skall kunna sköta landets angelägenheter så att den kan över- lämna sitt drag till den tas på hårda prov. Detta gäller '1 ingen händelse utrikespolitiken. Där helhjärtat bakom som bildas efter nästa lagtima val Med dessa presidentord som väg- kost har dr Virolainens nya minis- tär övertagit regeringsrodret I Fin- land, I sitt tal till regeringen peka= - och" de president Kekkonen på det fak- tum, att varken under hans eller står ”programförklaringens ord Oe fort- satt fast neutralitetspolitik samt fäs- tande av särskild uppmärksamhet vid förhållandet. till Sovjetunionen . betet med: de disk länderna. Som utrikesminister åter- v inträder efter en paus dr Ahti Kar- , som äger stor erfarenhet hans m a o under efterkrigstiden - har någon regering suttit från val till val, Virolainens kabinett är det tred- je 'efter senaste val, varför man I Finland säkert 1 princip förenar sig i - av samarbete med både väst- och östpolitiker. . Det är inom” inrikespolitiken och alldeles särskilt på det ekonomiska fältet problemen anmäler sig. Rege- tierna har visserli en=: om att landet skall undgå ytterligare re- ”geringsskiften fram till nästa val, som förrättas 1966. a Den oväntat snabba och smärtfria hälligt återkallat tjänstemannarege-" ringens impopulära beslut om skat-' tepåslag och höjning av bostadslå-. neräntorna, Detta betyder att fi- i Kaitila får lov att skri-' tillkomsten av Vil tariska majoritetsregering har I po= litiska kretsar i Finland väckt en : viss optimism om god fortsättning, I den nya ministären sitter sju agra= - rer, tre företrädare för samlingspar= ' tiet samt två för finska folkpartiet och lika "många för svenska folk- partiet, Därtill kommer en opolitisk, - men som det heter, folkpartiet när- stående fackminister, Den nye stats- ministern” försäkrade i sitt första . offentliga. framträdande med ' hänvisning till sin långa politiska + erfarenhet — att han sällan varit . med om så försonliga och uppbyg- gande regeringsförhandlingar; kunde slutföras på fyra dagar, . Förhandlingarna underlättades av ” att ' regeringsprogrammet = förelåg praktiskt taget klart sedan det miss- lyckade försöket att bilda regering 1 junl, Då strandade företaget på ' att finska folkpartiet krävde tre ta- buretter, vilket de andra parterna ansåg vara en för mycket. Nu möt- tes man på halva vägen, Agrarerna ' avstod 'från sin åttonde ministerpost” om vilken det hette att den skulle besättas av en finska folkpartiet / närstående person, Folkpartiet för- . klarade sig tillfreds och pekade på . att .agrarerna nu inte längre förfo- gade över absolut majoritet i rege- ringen, ». ; ee pt R aa : ' Persidentens upprepade .maningar . till. partierna att göra 'slut på det- parlamentariska. dödläget — , tjänste- mannaregéringen satt hela 'nid må-- nader — har: knappast” varit utan effekt, inte minst genom att de syn. barligen 'vunnit resonans -hos al männa opinionen, som i sin tur ut Ä övat ett visst tryck på” partipolitis " N kerna, När riksdagen samlades efter ' ferierna förelåg hos de berörda par- terna en helt annan vilja till" sam-; förstånd än senaste vår, Ytterligare" tycks, som Hufvudstadsbladet fram- håller, de va om stora delar av 'sin avgångneé kollega Rekolas budgetförslag, :Ett ministerutskott har redan. tillsatts för att justera förslaget. Utgifterna måste pressas ner. Men på vilka punktér? - Här skymtar redan flera principiella meningsolikheter,' inte minst i fråga om skatterna. De tre små borgerliga regeringspartierna yrkar på skattelättnader, vilket 'de- rag tidningspress i dessa dagar yt- terligare har understrukit. Men ag- rarerna har redan tidigare deklare- , rat, att skattelindringar inte" kan ' tänkas, En annan stötesten är åstad-.: kommandet av : ny”, lantbruksin- komstlag, där åsikterna säkert kom- mer att divergera innan regeringens förslag kan föreläggas riksdagen.' . Regeringen står på en relativt sä- ker parlamentarisk grund med sina ' 113 (inklusive det någonstans mel- lan högern och finska folkpartiet stående frisinnade partiets. enda” ' att sät. FT ner då na : Ungefär, var fjärde älg 1 riket ' kommer att fällas vid årets höst- ”jakter. Hela stammen uppskattas 7 till omkring 120.000 djur. I fjol. fälldes drygt 31.000 och 'man räk- . nar med: att minst lika . många , "kommer att stupa för älgjägar- nas kulor under höstens lopp. "Tyvärr kräver jakten också of- ilger bland dess utövare, När detta skrives har redan tre jägare för-.. . olyckats, och därav 'en t €m före . jaktens början, Dessa olyckor är ett besvärligt problem, säger den” nye'.& riksjaktsvårdskonsulenten, :: jägmästare Jan- Olof Pettersson i ot mandat) röster av 200. O, består av socialdemokrater och folk- :, demokrater samt de två företrädar- - na för den socialdemokratiska oppo- sitionen, vilkas tidningsorgan ger en nya regeringen ett . mycket beskt mottagande, Kommunisternas an Uutiset ' och - simoniternas n Sanomat stämplar kort och "gott. ministären ”Virolainen som en " högérregering,' I det socialdemokra- tiska huvudorganets ledarkommen- tar utlovas ”orubblig oppositionsin- ställning” mot den ”agrarledda bor- garregeringen”, Flera vänstertidnin- ' "gar talar: om” taktiskt "samarbete mellan : Lehtos .tjänstemannamini-) .stär och .de ,borgerliga + partiernas” ” ”skuggregering”.. i, akt. och. mening "att mana fram regeringsskiftet, Å andra sidan” "semi även opposi-: . tionen med 'tillfrédsställelse att lan« - det åter hår'en politisk regering, så- tillvida att då återuppstår det.nor«e' + mala växelspelet mellan regering; - vir goda handlag ha bidragit: till det” snabba resultatet, , : mannaregerings verksa : något ' och . .' Under. en. tjänste- et är det halvt. över, oppositionens" ' TOLLARE mn oe " Vi kän emotse en. lika” "ofrån- komlig strukturrationalisering | av pappersbruk under 1960-talet som sekelskiftet "upplevde "Inom järnhanteringen och xbland små. sågarna, s river A f i o 2 k la- d e t och menar att de stätliga i in- gripandena i Koppom och Tollare förefaller mindre välbetänkta? . De anställda är knappast . längden betjänta av att hälla kvar i dömda företag genom stat- liga subventioner, Pengarna skul- «Je göra större nytta om de sat- sades I expanderande företag och på omskolning och omflyttning av friställda arbetare. Även un- der en valkampanj är det bättre att redovisa fakta än att leka jul- tomte, 1 Tollare-fallet tillkommer yt- terligare en rad olyckliga omstän- digheter, Antalet anställda har under de senaste åren ökat me= dan produktionen. - minskat och priserna sjunkit, Kreditbankens miljoner har ätits upp. Miljoner har investerats i en Pappersma- skin som tydligen inte fungerat. 1962 fick man inte fram mer än 14 000 ton papper trots att kapa- citeten normalt är 35 000 ton. Så får man inte leka med sam- hällets pengar I framtiden slutar tidningen, : OUTNYTTJAD ARBETSKRAFT I höst och vinter skall AMS in- tensifiera omflyttningen av bygg- arbetskraft från glesbygder och skogslän till storstäderna, skriver Skånska Dagbladet: Detta betyder inte att storstads- områdena får fler lägenheter i förhållande till den ökade arbets- kraften, Denna skall nämligen i första hand ha bostäder, Ökad in- flyttning -kräver också ökade ga- tu-, lednings- och andra arbeten, "och detta i sin tur betyder ökad efterfrågan på arbetskraft. Och så är vi inne i spiralen arbetskrafts- brist och arbetstillgång. Denna inflyttade ' arbetskraft orsakar i sin tur efterfrågan på ytterligare arbetskraft men denna skulle kunna komma till använd- ning i. poduktivt arbete på sina hemorter genom omskolning och företagsstöd där. Nu förspills den på serviceanläggningar som i stor utsträckning finns på utflytt- ning:orterna men som inte kan utnyttjas. . Naturligtvis måste en del : ar- betskraft omflyttas; men det bör ske också till andra tätorter än storstäderna, där man aldrig kan bygga ifatt på grund av invand- verk et, som statsministern på- pekade i sitt premiärtal, Ett upp, . kl har skett,' ekan nu direkt rikta sin krifik mot «en polilisk regering, sade 2; iron, lainen och tillade, att han &r över tygad om att den inte kommer ati . rsitta denna möjlighet, -- CEN SVENSK KVINNA : a i : ARRESTERADES ':ce 00 3 den 15 augusti på malagakusten av den spanska polisen, kommen- ir Sydsvenska Dag bladet - I Trots. enträgna” pås tilingar från 'vår. ambassadör 'i: Madrid Carl-Herbert Borgenstierna . har den spanska polisen , enständigt och egenmäktigt vägrat att omta- la den eller de anklagel k- bs det. > Det finns kanske en psykologisk bak- "grund" till) vårdaskotten. . Många som år från år står på pass får kanske - aldrig se en älg, ännu - uindre'skjuta en” och det leder: till sist till eh an: ningar 0 ot sikten "alltså dålig är det särskilt an- geläget att Jägaren ser efter:vad hän bara; att.,man med. : säkerhet." ser "en man::skall också se. var, man "ska M placera skottet. : Och - man : får " inte skjuta förrän man! tydligt iakt- tar hela djuret och) kan utgå: från att'd; F lig träff. jaktledare, fortsätt 'tersson." Först diskuterar man'i la- = get hur+« jakten "skall läggas "upp "och; sedan ; skall -jakt!edaren- ja befä- följas till punkt och pricka. ' Den > och han skall känna till var: gräånnar- med hund skall veta var päasskyttar- na "står och” Ä : sammar”hönom, ' så. att” hat, inte ” för en älg. Dö Pr ter som motiverade anhållandet, Först nu har man bekvämat sig till att upplysa vår beskickning om att. det gällt en i våra ögon och även enligt vår lag straffbar "handling, dock ingenting värre än en trafikförseelse. Vad som skett är en illustration av den noncha- lans som den spanska polisen an- ser sig kunna utöva även gente- mot utlänningar och i detta fall mot vår representation i Madrid. Alla förfrågningar från våra kon- sulära och diplomatiska represen- tanter har ända tills nu mötts med beskedet att ärendet varit hemligstämplat, Man kan inte undgå att ställa sig frågan: Varför Betta hemlig- hetsmakeri? KOMMUNISTPARTIETS TILLVÄXT | är främst en huvudvärk för re- geringen och regering partiet, |. . konstaterar J ön k ö pings- Posten Man kan utgå från att påtryckningarna från yttersta "vänsterkanten efter detta" blir kännbara nog: ' . SS Det är alls inte osannolikt, att — utöver slagnumret med pris- stegringsspiralen — även ett an- nat kommunisti:kt favoritargu- ment verkat attraherande på en del tidigare = socialdemokratiska väljare, vilka nu slutit sig till hr Hermansson nämligen det dema- gogiska talet om demokratiens vidareutveckling till att omfatta även näringslivet. företagen, in- dustrien. Hur kommer — med andra ord sagt — det stora socialistpartiet att i fortsättningen manövrera för att på denna punkt möta kraven från det lilla socialistpartiet? ringen, (sen är otvivelaktigt. nyt- tiga och nödvändiga. . De kan många gånger vara till god nytta 'i näringslivet, handeln inte minst. Men det finns ett slags övertro på: prögnoser — och -man 'kan kanske" inte heller direkt. på tå "Är vädret” "dimmigt eller mulet "och skjuter på. Det räcker för övrigt inte ' Väsentligt i sammanhanget är att Jakten: organiseras' mod jaktlag och : jägmästare Pet- det. Han'.skall ge order: och de skall = som 'står på” pass" skall. stanna : där : na: har. sina..pass.' Och den som går -| ett nytt vapen. Var och en som skjutit -I Det.-bör göra att han när han se- första skottet blir en opdent' NR | "Ett stätligt exemplar av skogens könung. blev. denne norrlännings byte redan jakten säkrare har vi i älgskytteba- norna, som blivit allt flera på senare tid.” På banorna skjuter man på 80 meters håll mot både stillastående och rörligt mål Här lär sig jägarna alt inse sin begränsning. Och här kan de avlägga de kompetensprov, som nu krävs, för att man skall få köpa på en ;sådan bana vet hur svårt det är att träffa med ett ordentligt skott. dan är ute på jakt tänker sig myc- ket noga för innan han skjuter på långt håll, framför allt om älgen be- finner sig i rörelse. Älgskyttebanor- na bör ha det goda med sig att an- talet jaktolyckor minskas undan för undan. sn 100- METERSGRANSEN SLOPAD : "I höst kommer älglakten att "gå ungefär. som vanligt ! men.. nästa är känské kommer med nyheter. En för: ändring... som ” gäller, från "och med: årets jakt. har "dock genomförts. Den sk "hundrametersgrär: senhar slopats. Tidigare har'gällt' att en jägare fått behålla ett djur. som; Chan” "skjutit. på: inom sitt 'jaktområde -men som stu-' pat intill 100 m utanför: jaktområdets gräns. Nu går han” miste om-djuret,': om... det: faller utanför - jaktområdet ' och” "han är” skyldig 'att' underrätta grannen: härom så att denne kan ta hand om villebråde! i "Men nästa år kan jälktutsedningens förslag. börja att genomföras. Det. är ÄR har' än inte, fattat beslut + saken, Jaktu edningen” Vil lägga "bm älg jakten -till 's"k- -reglerad' älgjakt; 'en idé, som Jä ute : på remiss nu ”och regeringen Poinsmttsåldera nu är alltför låg, bes tonar jägmästare Petterssorii Det är önskvärt att denna snedställning rät= tas till, , Älgens skadegörelser på gröda "och på skog är ett särskilt kapitel och vållar bekymmer på många håll, De skador den orsakar på gröda ersätts från. älgskadefonderna men däremot utgår ingen 'ersättning "för skogsska= - dor. Här får skogsägaren söka skyd-- da sig bl a genom lämplig beskatt- ning av älgstammen, ” . Älgjakten har. blivit” en tradition och en' omtyckt sport som lockar många utövare, Bland de 270.000 .per= . soner, som nu årligen löser jaktkort, torde mellan 100.000 och 200.000 vara älgjägare. Men av dem blir det bara ett mindre antal, som varje år lyckas fälla något" exemplar. av v' skogens kao= nung, H . "I spärrning mellan — Öst- - - Västberlin" som muren” innebär | Aktuell: Det är givetvis djupt gläd- jande att den. omänskliga av- i någon mån lättas. Meri lättna- derna är 'enkelriktade.” Östber- att passera muren 'som nu ges ning. Risken för att de' aldrig skall återvända till det kommu- prisar har befunnits alltför stor. Svenska Dagbladet. . Svenska regeringen är utom sig av.sorg Över vapensmugg- lingen på Cypern, och det är nog på sin plats så mycket som vi har skrutit med våra golda- "ter, Man undrar bara. var de älskliga gossarna har” lärt . sig att strunta i 'opartiskheten. Det kan väl' aldrig vara en .miljö- sjukdom, SN N "Handelstidningen: . Valet kan mycket väl tolkas som tecken på vänstervind bland väljarna. - Inom -.de . borgerliga partierna har skett :en:förskjut- | ning från höger mot mitten, elk- ler om man. så . vill "mot vän ster.. En liknande men svagare rörelse . noteras från ' socialde- mokratin till: kommunisterna. I det senare fallet rör det sig om decimaler av. procent. Men det är dock en tendens värd ' att lägga märke till. Den självpröv- ning som : valet "gör. naturlig” i de flesta partier är även på- | kallad : inom'+ socialdemokratin. Alt ”pantiet:-.gjort ett lika bra väl sony; segervalet 1960: är ing- et .motärgumerit;- då: "veresulta- tet känns som en motgång jäm- fört "med. de" högt: "spända. för väntningarna. i ; ' Högerpartiet ” har socialpo- litiska sammanhang . inte n sig med att tjuta med. ulvarn utan '— genom det: våldsamma' bundet sig Till ' en början" skulle 'det; "ske Efter förslag: av till, resp > jaktvårdsföreni ningen: förordat "att.fi från "olika delar av landet” markägarna slår" samrnari sina” "mar 7) ker" till, större jaktområden och att” tal "djur fälls under tid. Jakten skal ske inom länets re- Teg och jägarna utforma' den. som" de finner lämpligast. Det påminner allt- . har' utred-, Försö Kronobergs, Västmanlands. och Jämt- |. fl lands Jän. Det, skulle ge erfarenheter i | hyreshuset håller. nu. p upp” i i kommunerna: i: Sjuhärads- där varje lägenhet | har egen "ent- ré :Iiga | ; så .om den. nuvarande: Ik som för övrigt blivit allt populärare. Den medger jakt under längre tid än "den vanliga allmänna jakttiden ”som bara omfattar några dagar i sep- tember i norra Sverige och i oktober f landets övriga' delar, Licensjakten, som möjliggör en lugnare jakt och. en mer övertänkt beskattning, bevil-. jas. nu för högst en månad. I SKJUT MERA KALVAR : Under li kten får man” fritt att den” dämpas ' av'pr nå: samtliga "upphovsmän. Vi har: i Köpmannen mer än en gång var- nat för den övertron. Om utveck- lingen gick i snörräta banor skul- le "det inte' vara någon. övertro: Men -utvecklingen går nästan aldrig på -det sättet, — ' Nl Kanske är det därför:som en. god regel 'sägs följas av prognos-- "tillverkare, att:ta det försiktigt Det följde i vart fall inte 'de räknemästare' som något i förväg lade fram resultatet av årets val. Det slog visserligen inte fel på så” ' värst många procent. : Men det slog i samtliga fall fel i. de an-. givna riktningarna... Så visst kan det vara bra med prognoser, Men en nypa salt är - alltid på sin plats. (Köpmanne 2 tgeka | textiler åter i blickfånget: :våren-sommaren -65 Stockholm (TT) Efter några år av enfärgat som best seller kommer trycken åter, 4 :D det 1 4 ar Segern för tryck spårar man redan i vinter, där tryckta ylevaror bli- vit mycket åtråvärda, .- . med, mycket kortsiktiga profetior. | skjuta kalvar. Det är däremot för- bjudet under allmän jakttid i vissa län. Det har också "på många håll av gammalt betraktats som olämpligt att skjuta kalv. På detta satt har avskjutningen allt för mycket inrik- tats på de äldre djuren, varför ge- På jersey dyker mönster upp — ofta i breda invävda bårder eller broderade partier — om det nu inte är tal om direkt tryckta bom- ullsjerseyvarör. Det enfärgade gli- der allt å sakta. ur' bilden, I menar modetidskriften, . FullkomY'gt. logisk tycks därför övergången till mönstrade textilier den kommande : våren med stora panelmönster invid lika stora en- färgade ytor, med klänningar i två eller tre. färger — återigen "enfär- .|gade partier satta invid varandra. .| Den enfärgade hegemonien är bru- -] ten, : moderna: designers har åter "] gyllene tider.' Våra tryckare skär- per sig inför svensk och utländsk I konkurrens, ' skriver tidskriften. Tendensen är mycket stora mön- ster på grova kvaliteter "sida vid sida ' med mycket små och täta mönster på fintrådiga "vävnader. Samtidigt som" grov! linnestruktur | och 'kanske' framför allt , Piké är modernt, kommer 'de tunna fina och. lätta batisterna, 'voilerna, de fina helsidenvarorna, alltmer in i bilden. Poplinerna håller dock sin ställning och satinen' finns med. En större efterfrågan än tidi- gare. finns på . bommullsgabardin, drill -och -kangaroo.: Till både. kap- gångar alltså. .Karaktäre : er lösningar . av . varierande ; storlek, av: de” Hörsta kommunerna som byggde : denna hustyp: Husen är uppförda i kommunens regi. : — Då det anses föreligga ett stort . | behov « av flerfamiljshus ' även på landsbygden utgör "denna bostads- form ett" värdefullt :tillskott Alla människor varken kan "eller: vill” bo betande. behöver en ' lägenhet "och många ' pe ärer föredrar”en ini de ar- hus. Alla lägenheter är av g gående typ. -.” " Även Tavalidlägenheter kon! Jätt inordnas i systemet.' Hustypen är vidare. intressant ur låne:ynpunkt; Den, kan idag belånas méd egna- "| hemslånemedel, vilket har stor be- tydelse för landskommunerna som ju får en mycket ringa tilldelning av tertiärlån, Väntetiden för att er- hålla dessa senare lån kan ju dess- utom vara gan'ka lång. Det ger alltså kommunerna tillfälle att byg- ga hyreshus i en utsträckning som tidigare ej varit möjlig. Fritsla kommun i Västergötland med närmare 3.000 invånare var en ' sprängd pensionärslägenhet: Det är bl, a. för att tillgodose déssa be- hov som Fritsla låtit bygga. dessa tvåvåningshus, säger arkitekt SAR Alf Berne com varit med om att projektera husen, Flera kommuier med utbygg- nadsplaner -har förhört sig onpro- jektering av flerfamiljshus av den småhusbyggnationen , kommer ;det alltid att finnas ett visst behov av flerfamiljshus också på landsbyg- den, menar arkitekt Berne, enligt Byggnadstidningen, ' Stockholm (TT). : : En bulletin som utges av Lloyd's Register of Shipping har nyligen publicerat en sammanställning 12v antalet fartygsförlisningar under perioden -1891 till 1963. Denna gör klart att sjösäkerheten förbättrats avsevärt. Under : det "att världstonnaget visar en ökning från 23 miljoner bruttoton 1891 till 146 år 1963 visar förlisningsstatistiken en ned- gång under samma period på 72 år, från 580.000 brt. till 480.000 brt förlorat tonnage. 2 Det är ju ganska uppmuntran- de siffror att beskåda, kommen- terar tidningen Sjömannen, och går man mer i detalj finner man av Lloyd's uppgifter att man år 1891 registrerade - cirka - 1.000 far- por, byxor, tvådelat etc, är dess Nära h tusen v förlisningar - | per år före sekelskiftet tygsförlisningar, vilket ' utgjorde en förlustprocent 3,1 av den to- tala flottan, under det att man för 1963 noterade 240 förlorade fartyg eller cirka 6 procent. av totalflottan. : Utav de 1.000 förlisningarna per år kan mån konstatera att övar 100 av dessa försvunnit utan att man känt deras öde — något som knappast inträffar i våra dagar. Majoriteten av de förlorade far- tygen' åren närmast efter 1891 var segeldrivna, och genomsnittligt var de under 450 ton. Ängfartygen på den tiden var på drygt 1.000 ton, För bägge sedda kategorier är det klart att sjösäkerheten Jåg ganska väsentligt under den norm för säkerhet som gäller - för fartygen av idag. oa Det är emellertid på A bösis av tonnageuppgifterna man - kan /gö- kvaliteter, utmärkta, kommenterar tidskriften, - as eo ra jämförelser som ger en: rättvis > (Forts, å å: sid, De kommentar detta hade lett till röstvinster, vilket . det” och | skulle det ha gem för. någr 3 hade wffrat sin både" själen. och mandaten över linarna får. inte 'den möjlighet |bord,' de . gamla välj utan attt några. nya s en del. av. Västberling befolk- |; nistiska lyckorike Ulbricht och. hams underhuggare så varmtlgern, som dag efter" dag talar om. samarbete, inte kan slopa förslag som: utgör ett vöver-. komligt hinder för samarbete, Att” efter tre misslyckade. val inte ta sitt förnuft till" fånga tyder på den iobotfärdiges -för= > hinder. | ; försökt vill" fcfispensionärerna här typen, ty trots den tilltagande | - alltså inte: gjorde, inneburit att hö- a mandats: skull jäl, Nu gick | jarna 'svek trömmade H Finanstidningen; Nog är det: underligt ” att hö- ? "Skånska Dagbladet! ä Trafikdöden” I måste ' av. de” medel som, använts är ' ningar kom till uttryck både i ena och: andra" riktningen, del5: om hur--långt :man - ckulle gå i hastighetsbegränsning: och dels om vid vilka tillfätlen den bör- de .tillämpas - etc, : Efter årets långa 'hastighetsbegränsningspe-, riod runder" semestertiden" tycks ' man dock; efter. pressuftalande- na att döma, vära ganska enig om att dödsfallen i trafiken un? der juli, 76 '& år mot 90 .i' fjol, : folk i stort Aer On rogpek statspolisen galt och är måhän da ett”betyg i' överkant” Nordvästra. Skånes Tidningar. | 2 Regeningsorganet ST har utdec: Ia bétyg ' för. TV-framträdan-=' dena under: valkampanjen och: i stort «kan man instämma med: idningen. Utrikesminis sten: Nilsson "får klart: underbe. -fränt. är: det soci ati -huvudorganc Hl : ”Utrikesminieter ” "Torsten Nils son slog hårt: (ock” ibland VÄG) i slutdebatten, ett präktigt åter= ; fall i gammal: god Eollomötesstil,. som. har sin: givna” publik —= men söm också stöter” bort ” en” |hel. det hemma i vardags rum: : Så = sant: "som det. är sagt. Skulle". vi inte: vara mogna” att. överge - den . demagogiska "stil som : Torsten . Nilsson så länge + excellerat i. Hans utrikesresor" bör väl ändå lära «honom något. Helsingborgs Dagblad : rigt. fått så många: nya! som KDS. - Naturbarnet erkänner helt och « fult sitt beroende av utveck. lingen — när denna håller: sig kräver samtidigt att all möjlig - hänsyn tag till, de naturens 'es- ' tetiska värden som vi inte äger rätt alt låta gå helt förlorade, . Nils-David Svensson . s i Perspektiv. (ETT ORD. PA VÄ ÄGEN I Baren "fått r "intet. : Matt. 10: 8; Du har fått för intet; så giv ock för intet, säger Jesus. Tänk efter, hur mycket det gäller i ditt liv, Vår I benägenhet att: be- trakta en mängd av våra livs- tillgångar såsom självfallna gör 055 otacksamma och kommer Osg att glömma vår: skuld. Be- gåvning,. , arbete, hem, vänner — är detta" allt själv+ fallma - ting? ÄT det självfallet, att du skall äga” "dessa timliga förmåner, som i dag äro dina? Varför äga då inte alla, vad du äger? - Vi kunna. intet taga, om: det inte varder loss givet från. himz melen.. Ögonblicket och kraften att” nyttja det, brödet och förs mågan att. njuta det, alltsa” mans är gåva "Så må vi också giva för intet, utan snål beräkning, leva med : tacksamma , hjärtan och öppna iv | händer. : : - Huru: myckét. är du skyläig din: Herre? - Pa 108: 21-20. Av ' inom rimliga ; gränser — men ' . motas" så även .-under : tiden ' vetenskaps- män och" experter gör sitt. Ett . fartbegränsningen. Från början -- : vär ' experterna ganska oeniga ” om. lagen och. vitt skilda 'me-- terat. förbudet: - Det Betyget har [Eg
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.