"= LAHOLMS TIDNING | 7-7 , —=LT N > Ett av de mest markanta dragen den' 29 september 1961 : LIT = — Kömmunistpartiets framgångar framföralltt väljare i socialdemo- i av valen kratiens mot vänster, atien har i deras ögon var iets Mätt i absoluta tal var framgången inte särskilt stor men relativt sett i förhållande till partiets tidigare röstsiffror skulle den kunna kallas imponerande, Framgången har an- setts vara den nye partiledaren Her- manssons personliga förtjänst. Man menar att utan dennes skickliga sätt att leda sitt parti skulle fram- gången ha uteblivit. Det är kanske riktigt, men enbart personlig charm och ' överlägsen debattkonst kan knappast ge ett parti stora röst- vinster, det måste också finnas re- sgonans för partiets propaganda, När det gäller kommunistpartiet till- kommer dessutom ännu en faktor, möjligheten för partiets ledning att - operera utan att behöva lyda order från Moskva. oo Det är den sistnämnda faktorn som är den intressantaste och mest - betydelsefulla i det svenska kom- .. munistpartiets frammarsch, Ännu för några få år sedan skulle det ha varit otänkbart att ett kommunist- parti i ett europeiskt land skulle hä vågat företa sig något, som stod i strid med de direktiv som utfär- dats av det ryska kommunistpartiets ledning, Varje svängning i den rys- ka politiken spred sig som en ring - genom röstavtappningar blivit allt för förborgerligad, de ser ” med tillfredsställelse, om ett radi- kalt alternativ till det socialdemo- kratiska regeringspartiet kan erbju- das dem, Det finns med all säker- het väljarunderlag för ett demokra- tiskt vänstersocialistiskt parti och . det är denna opinionsinriktning hr Hermansson skickligt har utnyttjat, ien har: faran från kommunismen i dess nya" : kostym "och har'fått sota för detta till den- samma. De kommunistiska framgån« , garna är beklagliga, ty. alla. nya månér och attityder till trots är det. kommunistiska partiet 'ett' antide-- mokratiskt parti, ett totalitärt parti, - vars mål är att kiossa vår själv- styrelse och upprätta ett samhälls-" system, där personlig frihet ersatts av .devot lydnad för en diktatur.' | SKÖRDESKADEBEKYMMER | . - Det ser'ut som vi skulle kunna bokföra en i stort sett bra svensk .skörd, . väl. inbärgad, . skriver RLF-tidningen, men understryker alt det finns många d ; både i norr och öster i vattnet ut till k tier- na i andra länder, Även om man. ibland knöt näven I ilska över rys-' sarnas ukaser, så blev näven knu-; ten :i byxfickan, Man vågade inte öppet opponera mot Moskva, Nu har: läget förändrats, Konflikten mellan: Sovjetunionen och Kina i förening med avspänningen mellan 'öst.och väst har gett rörelsefrihet även åt' kommunistpartierna utanför öst- blocket. Dessa partier sneglar: inte längre ängsligt mot Kreml för att söka finna ut vilken vindriktning som råder för tillfället. Chrusjtjov och de andra kommunistkoryfeerna kan inte längre ge order och vänta” att bli'åtlydda, de måste resonera med partikamraterna, om de vill få. sina synpunkter tillgodosedda, + När mar vill analysera orsakerna. till kommunistframgången' i Sveri-:- ge måste man 'utgå' från att "denna vidgade rörelsefrihet»'för' körimu-. nistpartieriia utgör den" grundval, på vilken hr Hermansson förde sin'val- rörelse, Språckan i den, kommunis-, tiska världen gav honomi möjlighet att presentera sitt: parti 'och dess, politiska program 'på ett -sådant' sätt att det för en okritisk; ; åhörare fick en förvillande likhet med ett demo" kratiskt - program, Hr” Hermansson .sopade rent efter Hilding Hagbergs gtalinistiska period, han mönstrade ut gamla utslitna paroller och slag- ord, sköt undan den ideologiska brå- ten och: anknöt, 1' sin 'argumente-' ring! till 'sådana frågor; som intres- serade de flesta väljare, prissteg- ringar, beskattning, , företagsdemo- krati m fl, Hr :Hermansson "kan konsten att argumentera på ett tak- tiskt riktigt sätt, han är en driven debattör och kan lägga anletsdragen I sådana veck att effekten. hos :mån- ga åhörare blir en känsla” "av sym» pati; Hr'Hermarisson h: gjort, en ansiktslyftning hos. sitt pParti,.. det, framträdde med en 'helt annan stil än umer den hägbergska eran... ns, Denua stilomläggning! gav” natur- ligtv. många väljare dev Intrycket att det kommunistiska partiet "är ett demokratiskt '' parti : likz . alla land." "andra ---partier'. Så Detta ' -' gäller som vårt oM MAN SKÅDAR BAKOM KULISSERNA > 00 till Medborgerlig - Samling” är fiaskot fullständigt, skriver N y'a Wermlands Tidning en (hj; . Avsikten hade ju varit" att stär- ka den borgerliga fronten och att slå socialdemokraterna = tillbaka, Inom Medborgerlig Samling var man så hypnotiserad av . splitt- ringsarbetet inom högerväljarna att: man helt glömde bort at att hu- 1 "mälan skall inlämnas: senast 1 ok > tober: : - "nämnden; Det kan ju. komma ett - omöjliggöra bärgningen. Har man då inte före 1 oktober: sänt in sin anmälan går. man. miste. om den ; berättigade ersättningen. . «... ::n. och väst, från den regeln, Även i år kommer :' skördeskadeskyddet därför in i bilden, speciellt des- "sa dagar eftersom skördeskadean- Både:den försenade” pannmåls- skörden i vissa områden och re- dan inträffade skördeskador med- för att vårt nu ' permanentade skördeskadeskydd även i år blir i hög grad aktuellt för tiotusentals lantbrukare! I dessa dagar är det] dags attt sända in anmälan, och i områden där frosten eller torkan . gått fram är det självklart att]. ingen lantbrukare bör försumma den detaljen. Har man spann- ”,målsgröda kvar ute på fälten är ..det,lika naturligt att göra denna enkla . anmälan; «till . lantbruks- "skyfall efter: den I oktober och dränka de oskördade' fälten och . Skördeskadesystemet är mycket É omdiskuterat; och förvisso har det :många brister, påpekar RLF-tid- 'hingen. Det går inte' att nå milli- . meterrättvisa. ett kollektivt" så- : dant skydd, och” ett. individuellt "skördeskydd skulle antagligen bli " alldeles'; orimligt dyrt.” .. Men. det " gäller att göra bästa möjliga" av » systemet," och vad odlaren 'kan » göra är först och främst att sän- ida in en anmälan; PCR ted de Det-är "något av.en principfråga. "detta med" insändandet av .anmär |" lan. Skall'man skicka in sin blan- |-2? ».kett: väven... om "skörden ' på "den egna 'gården är hygglig men ska- dor -har uppstått i grannkommu- "nen? Vi .vill.svara att ingen bör -avstå från att "göra. denna enkla -"anmälan inom . landsändar ' där skördeskador inträffat eller där en hel del gröda fortfarande står ute — även om vederbörande själv |. har haft bättre tur. : >: 'Jordbrukarna gör varje år stora " inbetalningar till skyddet. Då har de verkligen, understryker RLF- tidningen, rätt att få all den åter- bäring som systemet självt möj- liggör. Man garderar sig bäst ge- nom att sända'in en anmälan när " minsta anledning föreligger. Ända "till dess' obligatorisk arealanmä- Jan införts bör parollen "vara: Bättre tusen” anmälningar för många än tio för få en var kraterna. Tendensen för - valet landet runt var att regeringspar- tiet ej kunde hålla sina positioner från 1962 och att man även mins- kade i jämförelse med 1960. . I ' Värmland var sålunda: röstförlus- ten omkring 5.000, Men huru kla- rade Medborgerlig - Samling - sin kamp med socialdemokraterna. Jo på det sättet att socialdemokra- terna i denna krets visar en av de vackraste röstökningarna i landet, . Man överträffar även utan hjälp av postsiffrorna de positioner som uppnåddes 1960. Så kan det gå när amatörer sköter det politiska spelet och re- dan från början förväxlar orsak och verkan, konstaterar den cite- rade. högertidningen. L CHANPAGNEKORKARNA . SMÄLLDE, : filmstjärnorna glittrade, stats råden myste och . operakören sjöng i Royals vinterträdgård, när — enligt Stockholms-Tidningen-— svensk film" firade sin myndig- hetsdag mellan kl. 19 fredågs- kvällen .och 'kl. 4 lördag morgon, Myndighetsförklaringen bestod i att filmbrarischen gått med på att i stället för nöjesskatt betala 10 procent av biljettintäkterna till en fond,.-ur vilken pengar , nu fördelas, kommenterar. 5 v e n - ska Dagbladet: | Här fick alltså producenterna av filmerna "Tystnad en” och "Kvarteret Korpen” omkring 400 000 kronor vardera; 491” fick nöja sig med en kvarts miljon. .. Jörn Donners ”En söndag i sep- . Genteles ”En vacker dag” tember”, en film som väckt var- ken kritikens .eller publikens sär- skilda bevågenhet, belönades med 122 000 kronor, medan Göran inte fick ett öre. Den undran som de enskilda belöningarna kan väcka är emellertid ringa i jämförelse med det överraskande lättsinne med vilket regeringen överlåtit bestämmanderätten över två mil- "joner av biobesökarnas pengar åt «en jury. - Men vet man att juryns ordfö- rande och det nya systemets till- skyndare är Harry chein, är man inte längre överraskad. Han är inte bara mannen som gör vad som faller honom in utan också uppenbarligen mannen som får som han vill — åtminstone om han vänder sig till regeringen. Virserligen hade han inte lyckats få finansminister Sträng att presi- dera vid galaspektaklet på Royal, han fick nöja sig med högstden- sammes "statssekreterare, men detta lilla. missöde kompen-era- des av att också statsrådet Eden- man var närvarande. Att denne . blev märkbart gripen när ' man hurrade sju gånger för honom är ingenting att förundra sig över, särskilt som hr Schein uttryckli- gen försäkrade att den sittande regeringen är den bästa han vet (det skulle bara fattas annat). Sedan fattades bara en kantat att kröna detta galaspektakel, och en sådan följde också mycket rik- tigt: ”Svensk films monument, biggest bland de bigga/söndrade vi stå, enade vi ligga”. Det är så sant som det är sagt, och strax intill ligger Grönköping enat i sin nya glamour, : ” obetydlig” ): - "Trots "alla dåliga: erfarenheter med- politiska öar” — man, tän-- ker: på; Kuba, 'Sansibar och: Cy- r nu 'engelsmännen- Medelhavet. -och ” överlåta : den "åt öde; Det .-wvar den 22 september;: som hertigen av Edin" bärghy: :prins? Philip,; på ' ort” och ATT "AVSKAFFA | : s "LANTBRUKSNÄMNDERNA 1 ""eHer rättare: dh funktioner "de - ”gan är' om en omorgani ation” tillräckligt; "genomgripande ..skri- r Gert Tiderius — Lundalicen-' ten med si sin bekanta: undersöl - ning. av, strukturomvandlingen , "lantbruket; — i i.J or d bru "som handhas « av + andra” organ, ;exempelvis's" hu hållningssällska- |” . P / 2 öriskade' ge "uttryck” åt "under. på: stående, att. Maltas "oberoende, blott "blir" ett «skenärrangemang: ; : Dabourledaren : Dom. . Mintof., oil Je. för några år sedan; och: då med pen; och lantmäteriväsendet,. Ge- nom att skapa ett för, flera jord- :bruksfrågor gemensarmt centralt länsorgan;skulle denna överlapp- ning eller. -övertäckning - kunna | - elimineras samtidigt. som 'en nö- dig. bred överblick. kunde erhål- las” pårat" med ' en smidig :anpass- nidg för insättande; av & resurser där så 'bedöms erforderligt. Tantbruksnämnderna, har. "Malta, som en.. gång, betraktades. som ”Englands osänkbara slag- skepp” i Medelhavet, kommer i fortsätt : flottbas samtidigt” ingen - att bli en skäligen " dokumenten ';till'. öns ' nye. parla> mentariske " statschef,' Borg Olivier, "brittiska" flaggan halades "ner på" + citadellet ' i ”hu- i |vudstaden” + Valetta " och - ersattes med Maltas egen -korsprydda na- tionalsymbol; : Arn aeN : ; Sedan år". 1802, "mel här Malta lytt under engelskt sty- te” och: varit 'en av den: brittiska sjömaktens allra ” viktigaste": och starkaste baser. Ön förblev i' den= ria roll. ännu”. under "det "andra fyller Jöser inga problem, och frå-' världskriget och 'uthärdade då itap- pert det ' tyska: flygets” förbittrade insatser” mot öns militära” anläggs som". hängighetsdagén; ingår Malta :. som ;|den- 29:e staten vi Brittiska Sam- väldet och erkänner därmed drott- Malta erperinent i davhängighetens fsk a ' engelsmännen inte ville ådagalå -ga den generositet med subsidier. som man hoppats på. Nu förkla- rar :sig Dom Mintoff vara ”neu- ”tralist”, och "anklagar sin konkur- rent, 'katolska partiets ledare och , landets nye statschef Borg 'Oli- vier, för att denne förknippat Mal- : tas öde med Englands på ett-an- "nat "sätt" än "som" ursprungligen hade tänkts. . I' sak kan man ge Mintoft. rätt, Ett verkligt” ”oberoende” . Malta "kan" det ej bli fråga 'om, Ön' kan ; absolut ej : .existera "på egna ré- 1 surser. Nu kommer: den i stället att” äv” "England" "erhålla 50 milj. pund om" året i: utbetalning för att en flottbas 'av mindre 'omfatt-' » ning: fortfarande, får. bli kvar på För öns befolkning, ca, 330.000 invånare, blir? +.dessa, pengar av grundläggande ekonomisk betydel- : se: Men ännu mer, väntar man sig s "hj älpbidråg, - som ' England dessutom” lovat” spendera : «på Malta . |1i samband: med flottbasens .under- håll, Dessa subsidier är avsedda att utgöra .kompensation för de förlus- ter ' av. arbete: och. inkomst, som Maltas. folk . kommer -att lida till följd av dé stora marinvarvens och försvarsanläggningarnås reducering eller. nedläggande.' (Maltas strate- , giska betydelse ä är numera tämli- gen' obetydlig). NT I stort sett bar maltesarna arit ett "ganska" välbärgat och lyckligt folk: —'trots' den skarpa rivalitet, som länge rått mellan Laböurpar' tiet 'och ' det katolska nationalist- partiet; Man levde på den brittiska sjömakten « och : dess / militära. an- i | läggningar.. Då dessa nu till stor del upphör att -ge' arbete och bröd, så gäller:det för ön att skaffa 3ig nya "inkomstkällor. Men ' sådana är det ont. om” "på. en: klippa i havet. Nu "har .man i alla fall7inriktat sig på vatt söka: upprätta: en: del lätta industrier och för övrigt ut nyttja turismen” som; näringsgren. 1 | Engelsmännen - » har. å 'sin sida” lo- vat” att” hjälpa "till: genom” att, vestera pengar både för industri- och; hotellbyggen. Att” dessa : dock » | kommer: att.bliven rätt svag: kom- pensation «. för > den: bortseglande brittiska", flottan, ..kan -man . ta för givet. ! Så ..det' är. alls 'vicke ;: med ljusa finansiella; utsikter, som den nya; 'samväldsstatén: Malta nu slår . lin på. föihötens och / ”oavhängig- hetens” . : Ms ter”in på. don dels "torde" allt fler 'åv' dé- enheter som. f. ä utarrenderade' att säljas när äga - na £aller. från. "Flera faktorer kan komma till- och mindre men, väl betydelsefulla förskjutningar, äga rum. -Som' helhet betraktat kan 'man dock utgå från utrymme kommer att finnas för ökat sam- hälleligt stöd. Samtidigt kommer 'det att ställas större krav på den organisation som' skall omhänder- av :polismännens | uniformer" Yr "poliser stortfarande. är pnad med sabel. :-Många ; artiser sabel otidsenlig” >men :den”- här ändå! fått. hänga -kvar vid - polis mannens "sida, Konstaterar tidskrif” tet. Svensk "Polis" söm "anser. "att ha rationaliseringen, jordbruksnäringen ' "Den 'svenska v I en - redaktionell ' ' kommentar . framhåller JF" att Tiderius;blivit misstolkad av dem som ansett att kan : klara Trationaliseringsprocessen' statligt rationaliserings. töd." Dess behövlighet har ju också "under: strukits av Jordbrukets” organisa- ena omprö vning av hela? uniform” frågan är på sin "plats: i Det . finns inom ordningsmakten de" som ”menår-'att 'sabeln. är” ett verkningsfullt och högst användbart vapen när ingenting annat hjälper. Det är. också, sant att sabeln väc-, ker örre respekt hos; bråkmakare än” batongen. "Men vi lever. lyck-| ligtvist, inte längre. i: kravallernas tid, "me: heten för polisen : att, uppträda i militär .slagordning” med - chocker mot större människomassor. är allt- de, flesta "behov av . kan: uppstå”. i polisarbetét, Även 'om .det . skulle vara så ait sabeln i vissa speciella situationer” kan. vara till, större nytta; måste der. enligt” tidskriften” numera an>- ses innebära” "eh så: "stor: olägenhet i det” ruti -polisarbetet;” ätt tidningen.” Nödvändig- : ett museiföremål. vara inne, fortsätter. tid- i skriften: Sedan tillkomsten av nu- varande :uniformsinodell har 'det rört sig en hel del i uniforms- modebranschen. "Åtskilliga uppslag finns till moderniseringar och för- bättringar .. av det svenska polis- uniformen : ända från 24 "I camouflage; ' M ljud ' och sar Aktuell - "Om "de Gaulle otvivelaktigt kommer ' att uppväcka: inte inom en relatirrt nära framtid infrias är det fara värt atit'den entusiasm han för-' mår uppväcka genom sin blotta närvaro . snart . svalnar, Om. han 1962 blev föremål för frenetiska hyllningar i Västtyskland för att två år senare mötas med kyla eller likgiltighet så kan stäm- ningsomslaget i. det lättrörliga Sydamerika bli ännu långt. kraf- tigare.- Nv sor "Svenska a Dagbladet .. Hur "det skall : bli. med det svenska : FN-engagemanget . i fortsättningen återstår ratt se. På Cypern kommer tydligen de svenska ' trupperna, efter detta att ses med misstro av den gre- "cypriotiska delen av befolkning- en och: detta. är i'och för sig ett: tillräckligt "starkt : skäl för att de. svenska trupperna skall dras tillbaka. :En ny cypernba- täljon har redan sammandragits till” infanteriets stridsskola i Östergötland... Dess vidare öden vet man: för närvarande. ingen- ting om. Statsminister Erlander har för Sin del förklarat, 'att det inte” är helt otänkbart, - att det: svenska": FN-engagemanget på Cypern” måste avvecklas Sir ce ; Helsingborgs Dagblad”. FN:s mandat: her. förlängts. Det bör då slås : fast. att FN- styrkorna. t.. ex. : måste åtnjuta rörelsefrihet. ' De. får ' inte”. praktiken! fungera som en ridå bakom "vilken : :Partemna fortsät- Cypern” vatt :skåffa,. och. . världs! organisationen. visker: på läng- re -sikt' att. förlora. ösa: I an = seende än som skett genom den beklagliga men isolerade förse- else som wi nyss: har: bevittnat. |, bn Dagens: Nyheter... dalta ; med . våra .. allra. minist deny som försyndar sig; det "har . varit: alldeles :till- räckligt. med . sådant. dalt. i det il förgångna. Vad den sårade na- tionella ::fåfängan "beträffar så -Ikan den med fördel. tiga still Men .1åt. framförallt. detta vara: "I detta; De omdömeslösa löjtnan- terna "har med :sitt. partiska in- gripande” gjort ungefär .detsam- ma som cyniska diplomater gör i mycket större skala. : Skillna- den är att.de senare har -bättre mäktigare + skydd och mycket större - framgång. Denna. gång , får, de hålla: sin ”indignation i: "styr: Den nung "och ett par mollskinnsbyxor. Mor låg" och hörde "ett :skrapande. ”det mar farligt vad . Vad själva ; bör det, vara möjligt att skapa en både, snyggare och ledigare uni form än den nuvarande, Vad är det . som säger att, just den "mörk- blåa färgen "måste bibehållas ” i evighet? Varför skulle ' man "inte kunna nyttiggöra ; erfarenheterna av. de nya konstfibermaterialen för e även polisen en lättare och re och mera smätsavvisan. de tjänstedräkt, frågar : sig" Hide skriften. : Mycket talar för att den omda- ning som väntar vårt polisväsen i i organisatoriskt- och 'andra avseen- den också" bör utsträckas' till att ormfatta ” en: ” modernisering till: dat yttre. . rutom de -praktiska syn? punkterna skall man: i samman? hanget inte bortse från den 'sti- mulerande effekt detta kan-. ha. Även en polisman bör unnas :det |; på Cypern är. en beklaglig "och allvarlig ': sak. " Ene + FN-soldats främsta skyldighet är ått- iaktta obrottslig--.opartiskhet, Hans upp- drag är känsligt och dess fram- gång beror i hög grad I på om det sköts opartiskt. : "Att hysa sympati med den's sva- gare i en ojämn kamp & är: mänsk- ligt, -men' en FN-soldät får intel låta" känslorha löpa åstad" "med förnuftet. Det land han represen" terär; hela "FN-aktionen misskre- diteras då. "Hår i är det nåturligtvis fråga om några enskilda soldaters förlöpning och hemkallandé av dem är ofrånkomligt. "Man: vill hoppas & att affären därmed är uta- gerad och att den leder till för- dess snara avskaffande” nu -bör tas upp till: definitivt "avgörande: I många distrikt är sabeln i prakti- ken redan, borta, tillägger den. Blotta förekomsten av sabel söm ingående - "i polisbeväpningen "' rim- mar inte särskilt väl med' polisens alltmer ; servicebetonade. ställning i samhället. Därtill anser - -tidskriften att. ”sabeln” knappas! "kan: främja den. ö skåde ökade” örligheten "hos polismännen, "Den ökade moto ringen- ssom är gen av. förutsät fiingarna "för den nya : polisorgani- sationen skulle "också kunna anfö- ras. som , skäl: för .ätt "man + inom det-svenska polisväsendet bör. hän- föra sabeln till kategorien - polis- historisk rekvisita eller. en uni- djupad information av våra styr- | f för Pparadänd; kör i uppdrag av denna art, : Helsingborgs Dag. - blad) , "ändamåls liga vara avgörande, torde tiden .: för en omprövning av uniformsfrågan [välbehag som ' är förknippat med att vara: trevligt-.och ändamåls- enligt — klädd, ...slutar = tidskriften Svensk Polis” FT Én händelse för många år. sen det talades: om kloka gubben An- ders Hansson i Hallaryd,. så fick jag tanken på en händelse, som timade i mitt hem'i Trälshult för många 'år sen” Jag var wäl: då mycket; liten, för jag har' inget minne av "händelsen, men far har berättat om att en nätt blev" det stulet. hos; "mina; föräldrar. "Mor hade. "just. bakat ”detas julabröd, som ”stod bak”, och det hade tju- - När jag fick se i tidningen, att |-' wäsnas”. Men tjuvarna var inte nöjda med brödet. På andra ändan av: huset! stod många fat mjölk för att grädden skulle gå upp och kunna användas till smör, det fanns väl inga separatorer då, grädden ' skulle ' kärnas ' till" smör. Mjölken. hade tjuvarna' tagit; men satt alla" faten så vackert vid väg: gen, då de" antagligen haft. span- nar med, sig, Tänk det blev mjölk till julagröten och” bröd ö över hela julen. Så vardet så att, mor "ville tvunget att far skulle gå till Hal- laryd « tilll Anders' Hansson och höra . om han kunde. .säga vilka tjuvarna var, men han fick till svar, att de ger sig väl till känna honom, och kunde ingenting säga, men en gumma som gick till ho- nom i ärende åt en annan och” därför fått en ost, tänkte att hon skulle. behålla osten och. i stället betala med pengar. Men:när hon Fr stod öga mot öga, med honom, .så säger. han: ”Jag kan. väl få smaka på osten”; Men då. blev. . gumman förskräckt 'och gick, om det sista är. sant, : får man tro, om man vill, 0. I. J. M-dal. varna." kommit” :över," liksom.. ho-!. : "kommentar förhoppningar ' de . ter: att.ladda upp." Skulle detta bör, bli fallet; har FN' ingenting på |: " Det finns ingen anledning att | a FN-soldater, |: '$ . Handelstidningen dh med tiden, Far. trodde. inte på]. ov Kyrkor, Ner ' växer inte upp: ur jörden > Ores genom penningmedel, 1. valdebattens :' sista skede hoppade Expressen kommunisterna väckta prishöj- ningsdebatten. Tidningen" ägna- de en helsida åt att redovisa livsmedlen och ingenting annat. Annars kunde> en: hel mängd andra exempel på mycket kraf- tigare = prisstegringar, t. ex, lösnummerpriset på" tid- ningen Expressen: Det har un- der samma år stigit från 35” till :]45 öre eller' med 28,67 procent. Där ligger. tivsmedlen efter. Jordbrukarnas Föreningsblad TD "Centern i Dalarna som '1958 hade drygt 13.000 röster' ökade, med 120 procent till 28.500, vil: ket . innebär en ökning . med. nära 2,400 sedan. förra riksdags valet. Det är den största: röst dän och därtill den största ök-. ning av. valmanskåren: som nå- ” got . lä noterade, Framgången gick i första hand ut över sg-" cialdemokraterna, som förlorade nära 6.000 röster och 2,8. pro- cent. av. ” valmanskåren jämfört med. 1960 års ' niksdagsval.: > en Dalabygden CN ling, frågar dig onekligen, inte bolsjevismens skapare skul, le vänt .sig. i .sin- grav, därest han hört talas "om C. H. Her- mansson, ' Här" står alltså" "en tvättäkta” "kommunist, "därtill partiets- högste chef i sitt land,” och påstår att han! är lika dé-" mokratisk som? 'exémbelvis'. de han tar avstånd från åldshand- |tariatets' diktatur vara detsamnia sak. som” "förvånar äller >: listorna: från is didaterna placeras på valsedlar ra att de blir. valda. I städer och samhällen vet man mycket. damölterna gör stora insatser på många områden, men” i lands- orten : är . ännu - -riksdagsmanda-" ka pojken lägger beslag på, "inte för-iatt bara” han :förtjänar : det men för att han är starkast: och knepigast.:” Detta är till nackdel : för i landsbygden: - » som: helhet: Var säker på -det, : ” över " :landets mest. ' välklädda Mumma ; etc. Silfverschiöld.' Han råkade. ju gilta in sig med. Stockholm och rådets synfält. . I lilla. "London går'ju en del välklätt folk 'om- kring men det utmärkande för en välklädd gentleman är! att han inte märks; > Så det, skulle inte hjälpa. nom -herrmoderådet sände en kunskapare hit. ner”. MS Göteborgs-Tidningen . PSN ETT ORD - Gud älskar e en. glad” . givare... oh : 20 Kor. 9:71. os” kollekten ' .som av gudstjänsten ehuru ofrånkormlig, Detta beror de n. ytlig - uppfattning” av kol- r 'Bivandets innebörd, Det gäl: r ju: dock en gåva "åt missio= nens Herre, Det är en handling mellan dig voch' honom. Det: är vi nd hand "du lägger: din FL titan” giv, ” såsom". Frälsarens '; geni” borsade hände os pe ""Missionen beror av penningar. en som: förkunnar "evangelium Evangelium, säger "skolor, misstonsstatio= såsom . fö träd i skogen. De.upp=: : Hermoderådets. Tr ankinglista | i den av hur livsmedlen stigit på ett år; . anförts, - långt: H ökning partiet gjorde i. något ” lingar; noch "att. han - anser. prole” - an. landsorter är: medr vilken. slug- ” het och finess de kvinnliga kan= .: na för att man inte skall riske- - väl att de kvinnliga riksdagste-, - ten en grindslant som den står- s män har plötsligt utöver Hasse - Ekman, Tore. Wretman, Kar; de :. upptäckt Niclas. lo kom därigenom inom herrmode- '. skall hava sitt ” uppehälle : äv ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.