JIE IT ansa green: B | SR | aramte | fe ”" LAHOLMS TIDNING N Voklgag | piedigen "den 2' oktober 2084 Ulla re = LT - Fredagen den 2 oktober 1964 IT = = " Skatt på sommarstugor När kommunernas service beträf- fande vägar, parkeringsplatser; vat- ten och avlopp med flera för nui- tidsmänniskan och « därmed ä även för ”fstidshet "saker diskuteras - och ofta RS na. Avsikten är också att de högsta avgifterna skall tas ut kring tät- orterna och vid västkusten; där be-. hovet av god service är allra störst. Det finns sommarstugeägare som vistas både två och tv av årets tolv månader 4 sommar- eller fri- kritiseras —k frågan på tal. Visst utgör turismen och semes- terfirarna till exempel på hallands- kusten stimulans för hela bygden tiolt I varje fall. tillbringar de hela semestern där och dessutom alla veckoslut från tidig vår till sen . höst. Men de lägger hela kommu- « nalskatten i den kommun där de är i Detta kan inte va- ur olika synp Dep ta servicenäringarna upplever hög- konjunktur varje sommar och mån- ga människor får tillfälliga inkoms- dahäll. ra rättvist mot ”semesterkommu- nen”, som de dock fordrar skall- uppfylla. vissa elementära service- där till 1 vat- Frankfurt i septeniber. I tilldelats årets Goethe-pris av: sta- den ' Frankfurt am "Main: Priset lämnades till honom. i den histo- riska ”Frankfurter den 28 äugusti' på Johann Wolf- gang von Goethes 215:e födelsedag. Goethe-priset som inte är något litteraturpris utan. avsett, som ”hyllning åt. en personlighet . på diktk eller ter genom att till pro= dukter och tjänster. även kommu-= . nerna får givetvis. del av de ökade I regel utgör - "emellertid denna ökade kommunala inkomst endast en ringa del av' de kommunala ut- gifterna för här ovan angivna kom=' munala' servicekostnader. Följaktli=-. gen kan inte badgäster och furis- ter begära, att kommunernas" in« satset skall bli särskilt stora då d "härför faller på samtliga skattebetalare där, oavsett om dessa har inkomster av turist- ' näringen eller inte, Vanliga mindre bad- och fritids- stugor är som bekant inte taxerade, varför de inte heller lämnar någon”. till k Nu har det emellertid -läckt ut via en stockholmstidning, att den s k fri- tidsutredningen, som lär vara klar med ett betänkande i början av ok- tober, kommer att föreslå en sär- skild sommarstugeskatt direkt av- sedd att kompensera kommunerna ten och avlopp samt vägar kostar avsevärda skattepengar. Följaktli- gen bör sommarstugeägarna rimli- gen inte missunna ”sommarkommu- nen” en viss kompensation för dess "utgifter. för gästb ' Dessa - nationalekonomins område” "torde kunna anses. vara idet. västtyska andliga och kulturella livets mest pri iva ”utmärkelsernar, Priset får å andra sidan därmed större rätt att hävda fordringarna på kom- munal service, . Räknar man med att det finns + cirka 300.000 sommarstugor i hela landet, vilka: faller under de till- ; tänkta avgiftsbestämmelserna, skul-: le tillämpning av. högsta avgiften ge 60 milj kr i kommunala intäk- ter. Men denna kommer inte att tas ut överallt, Antar man att genom- snittsavgiften skulle bli 150 kr pr stuga, skulle kommunerna 'få in 45 milj kr pr år i dessa avgifter. För -. Hallands del skulle den kommunala inkomsten på c:a 25.000 stugor bli 5 milj kr efter en avgift på 200. kr pr styck. Utslagen på alla de' kommuner som kommer ifråga som- sommargästvärdar, blir väl inte de för de ökade ser som av som-' fritidsbebyggelsen för med sig, Den= na skatt skulle variera mellan 109 och » 200. kr pr-år, Meningen är ' att avgiftens storlek skall stå i pro- . portion till de åtgärder kommuner- na vidtar just för marstugeavgifterna särskilt impo-: nerande, men åtskilligt I service- . väg bör dock kunna åstadkommas " härav, Det aviserade förslaget bör "därför i princip hälsas med till- > fredsställel: AL - EN HELMEKANISERAD er VALRÖRELSE, M med en -alltmer specialiserad grupp deltagare måste komplette- ras. med personliga "insatser. och personligt ." engågemäng, " hävdar Östergötlands "Dag blad” ” ” Man behöver inte förringa den betydelsefulla del av' de' politiska livsyttringarnå som radion och te- levisionen förmedlar, Den behövs och kommer att behövas, Men den får inte överdimensionerag' 'dit- hän ; att. 'det'. personliga ansvaret och den personliga politiska kön- takten, tunnas ut, Det finns alla skäl att ta" dessa frågor under övervägande. Det finns säkert åtskilligt som kan :göras. - Man kan ju börja med att slopa den krysiade och ibland :"enfaldiga aflischering som tydligen alltjämt är så populär på många håll, Det kunde räcka med att man enades om en affisch, som påminde om |: att det är val — någon annan funktion fyller inte. de nuvarande ' plakaten' heller. : Sedan kan det vara tid att fundera över -om intd de 'små: sammankoqsterna,... de. personliga kontakterna mer skul- le få komma till heders igen. De utgör ett alltför värdefullt medi- um I den politiska verksamheten för att kastas i' skräpkamrmaren, » En sådan ordning skulle med- verka till en fördjupad demokra- STILLSAMT SKJUTJÄRN.. +" Myndigheter, . organisationer och ' företag ' råkar ibland .ut för hart när oförklarliga serier : av missförstånd och: felgrepp, i ef- terhand helt 'obegripbara för alla, påpekar Ör ebr'o= Kuri- r e n fromt i anledning av JO- kritiken mot polisens - arbete i Berit-fallet: Sannolikt låter Berit-fallet in- ordna sig I den kategorin.' Ingen KONSUMENTERNA” ÄR be | HÖGVILT VN . i allra högsta grad, och det vore nog skäl i att höja 'anslaget för upplysning och forskning,” tycker Jordbrukarnas Före- > Bl; unde. .man -ta reda! på här: "mycket allt » "pappersskräpet | i brevlådofna” —' masskorsband; o. dyl — påverkar: våra: köpvanor och 'sätta. detta i-relätion till om- kostnaderna” för" det hela, - Roligt- vore att,veta,; om denna påverkan . är i positiv riktning, när det gäl- ler livsmedel och kapitalvaror, så att konsumenterna verkligen jäm- för "olika :affärers' priser: och väl- den rentav har motsatt ;..verkan "och! stimulerar till impulsköp. «eMen den här sortens: rekla JUST NU RÅDER cv - . HÖGKONJUNKTURER ni "men utvecklingstendenserna fö- refaller oroande? skriver tidning- en Företägaren. "Vårt land äri mycket hög grad bero” ende av, utrikeshandeln, men sti- . ger våra kostnader alltför ' högt ; blir våra exportmöjl: gheter' mini- mala; - | 2 Den ekonomiska; "balåns en störs av brist på. arbetskraft" samtidigt som kostnaderna stiger, vilket, i in? nebär stora risker för vår export. produktionen går på export och ett bakslag för denna utrikeshan- del skulle få allvarliga återverk- ningar också för andra produk= tionsgrenar, Eftersom de svenska .exportpriserna sedan 1960 ' stigit med endast en dryg procent mot är 12 proc, för de inhemska av de I bör sannolikt : misstänkas, för uppsåt- lig nonchalans, ingen av dem har betett sig brottsligt. Men att vara allmänhetens tjä- nare Innebär också att vara ut- satt för kritik, Men kritiken bör helst sätta in innan ett barn me= ningslöst har fått sätta livet till. Därför avstår vi denna gång från att yla med hundarna, avslu- tar Herbert Söderström sin leda- re. Yla med hundarna? Menar han möjligen "knalla med skjut- järnen”? — frågar = partikollegan Stockholms Tidning- en. a ALLT TAL I FOLKPARTITID- NINGAR om ”framgången” i årets val föranleder Da l a = De mo- kraten att titta närmare på partiets röstsiffror vid de senaste valen: - Om man bortser från poströs- terna fick folkpartiet vid valet 1956 892535 röster, vid pensions- vetet 1958 blev antalet 670 215, vid valet 1960 700329 och vid årets val 633 H46, Av det närmast kata- strofala bartfall av röster som folkpartiet fick vidkännas i pen- sionsvalet har det på sex år en= dast varit möjligt att åter erövra 13.000. I jämförelse med valet 1960, då en mindre framgång kunde registreras i förhållande till pensionsvalet, har folkpartiet nu åter fallit tillbaka. Så ser alltså de siffror ut som ger anledning till sådan glädje inom folkpartiet. Normalt borde de I stället ge anledning till den partipriserna så betyder detta att exportörerna inte bara måst in- till det orimliga pressa sina vinst- marginaler utan också" tvingats till en allt annat än nyttig åter- hållsamhet när det gäller nyin- vesteringarna, Detta är .en utveckling, som inte kan fortsätta någon " längre tid. Kan inte den samhällsekono- miska balansen upprätthållas är det fara värt att de ”goda tider- na” förbyts i en tid, då man har starkt inflationstryck på en del av näringslivet medan samtidigt de viktiga — exportnäringarna hamna i en katastrofsituation, 36 miljoner till Indien är vår senaste och hittills största bilate- rala hjälpinsats. Två tredjedelar av summan är ett lån som skall finansiera mejeri- och elcktrifie- ringsprojekt, Man tycks ha skapat tillfredsställande garantier för att pengarna skall bli väl utnyttjade. Baktanken att svenska tillverkare skall stå för materialleveranserna största oro, framhålls det, man inte uppställt detta som ett Ungefär 20 proc. av den' svenska |. > kan; är uppenbar men klokt nog har skapades i,.1926 .. i - åminnelse"; av Frankfurts största son' och utd2- med varje år och sedan. 1952 vait tredje” år "sammanlagt 26 gån er. : Den första - pristagaren var. Stefan "George, som ' följdes "av Albert > Schweitzer, Siegmund ' Freud, Gerhard. Hauptmann, kom positören Hans : Pfitzner, "fysikern Thomas "Mann; Bland de” senaste ' Tårens pristagare : finns” diktaren Karl Zuckmayer, fysikern och fi- säcker -- samt . arkitekten ' Walter själv alltid som ”journalist”,; Men det går . väl inte” an 'att inordna en man:"av "dylik universalitet "i. No ett bestämt fack eller till och med i étt' bestämt yrke.” Det är nog sant, att han tillbragt största de- len av. sitt liv vid” journalistens skrivbord, men - hans . penna som: en mästerlig och slipad prosa ema. agnar journälismen hällets - samvete! genom makt: Ir "hans; ; skrifter s känns an Det ryska regeringsorganet Iz- vestija har kritiserat bristen på konsumentupplysande reklam ij det moderna Sovjet. En skribent kri- tiserar 'de -urvatinade och. mycket allmänna uppmaningar i ”reklam- form, som nu förekommer. Teck- narens inte helt osanna bild av Sovjet-reklam är gjord på grund- val av uppgifterna i Izvestija, som kommenteras : i ' bankföreningens Ekonomisk Revy, .- - l - 3 . Mitt under värsta rusningstid: på Moskvas mest frekventerade järn- vägsstation' (Kursk) "lyser denna uppmaning på jätteplakat mot re- senärerna: "CC ”Använd järnvägarna för” era transportbehov!” . / | . En löjeväckande form av reklam, framhåller med rätta en skribent ryska regeringsorganet Izvestija, som går så långt i kritiken av den sovjetiska reklamen att han för- ordar inrättandet av en statlig re- klambyrå, bemannad med reklam- konstnärer och marknad: ter. I senaste numret av affärsban- kernas tidskrift Ekonomisk Revy har Herman Stolpe granskat den sovjetiska helomvändningen i in- ställningen till reklamen som kon- Benno Reifenberg, den T2-årige , publicisten och skriftställaren, har ; Paulskirche” ; eftersträvade". pris..blånd ide. re” : lades sedan dess till att. börja - Max Planck, Herman” Hesse " och .: losofen Karl Friedrich von, Weiz- - Gropius.'. PN 4 Bruno . Reifenberg, .' den '' 27:e Goetheprisfagaren, ' tecknade "sig Jtur- r ;' |han i: sex-år "förestod. ' 1930 reste | fet om . kulturella äm] ör Benno Å avlidne publicisten Fried- rich Sieburg; sagt: —7 ”främst soch nytt. och. till sin. v.tillva sl avi sådan fullständighet .som: det nu för: tider: knappast "Frankfurter, Zeitung”, vars kul? och underhållningsavdelning han .som: korrespondent «till Paris, men återkallades till .centralredak- tionen) efter: två år; där: arbetade han med alla. krafter för att vid- makthålla' den hotade demokratin. Från, och. smed . 1938 var "han. bara mera verksam som friståe e "skri-' Reifenberg[”A ”Frankfurtér" ”Allgömeine -utgivare., Man” har. ofta lösa,” enästående; ojämn törbara hos Goethe förbjuder "ett förtroligt närmande,, Likväl; gjorde” han” för- . rna, fram; äl "Goethe: ny varje "mening : hos! Gqethe. kan |, idag och i, i, framtiden få en män- sin egen? person och därigenom” på den rätta ' vägen”, yttrade”! Reifen- berg: " 1 i Richard Wilm | ! Bonn. i i september. Ett - av .de. modernaste instituten för. astrofys” k uppföres. i 5. ebenge: birge i,-Rhenlandet, beläget - -på knapp 39 km:s avstånd. från den” tyska huvudstaden Bonn, Trettio veten kapare tillsammans med lika nya sovjetiska synen på reklamen. Tidigare har. man på sovjethåll velat framställa affärsreklam som ett kapitalistiskt. knep att. lura konsumenterna. . Nu här man fun? nit att. efterhand som varupro- duktionen för konsumtionsändamål blir större och rikare varierad i Sovjetunionen det även där, finns anledning att vägleda konsumen- erna i. deras 'varuval ”utan att hänge sig åt det dåliga inflytande som frenetiskt strömmar ut från Broadways elektriska reklamcen= a”. Något . varuöverflöd å | västéuro- peisk och amerikansk mening rå- der inte i'dagens ryska samhälle, men tillgången på konsumtions- varor är ojämförligt mycket större än för 15-20 år sedan, konstaterar Herman Stolpe. I Izvestija-artikeln påpekas t. ex. att det finns tre villkor. Utöver lånet får Indien motta bland annat en ny pappers- gåva värd åtta miljoner kr. Det är fi d som sumentupplysande ' och = försälj- ningsstimulerande faktor, Izvestija- |, +, . artikeln är symp isk för den ky ärken att välja på ,i Sovjet 'i dag och att enbart nam- nen på dessa inte säger konsumen- ten mycket . ; Det säger sig självt att införan=- L det av moderna reklammetoder i står för det nya projektet. Ett nytt belägg för att man helt upp- givit den ursprungliga tanken att nämnden för internationellt . bi- stånd skulle administrera all vår bilaterala u-landshjälp. . MHandelstidningen) Sovjetunionen inte kan råda bot på den varubrist som flerstädes] - framhåller Herman |" ännu råder, Stolpe, För att nå dithän krävs åtgärder av helt annan art, vilket Chrusjtjov och hans kolleger & avlysonar dess” hemligheter. I många assistenter: o. laboratoriebi- träden skall avlyssna : världsalltet dess heml'gheter i tre stora bygg- nader som-är utrustade med forsk- mitt'uppe i.en våldsam; välstrid; :Erhards : styrka ö trots allt: har: kvar: en hel del av "sitt. anseende: söm" det” tyska mundrets" fader. . Han | är alltjämt" CDU:s' "största för att inte säga enda dragplåster. Utan Erhard har partiet ingen chans. Om Erhard hade Adenauers fö; krossande auktoritet. och: :poli- i int: borde. han. alltså det- inte: "otroligt Jatt: det:klir: ett. vaktombyte «1 Palais 7 . Schaumburg: om också enbart i sytt "rädda? stormaktshegemonin i-FN, är: nödvändigt. Alternati- vet är: ett.; ; politiskt - skaos,: som Amerika. befinner sig just. n President Johnson. vill inte ; ;ha onödigt mycket bränsle på? eli den: Warrenrapponten : publice- rade exakt den beskrivning, som man . väntade sig.. Att” kommu” nisterna.' inte . står man några: månader- tidigare, mistgrupper. . at kan : ; bakom .: sär uppenbart. Att högerextremis- terna änte hade Oswald gom sin : bevisas -bl, 'a. av: hans mordförsök på general Walker Men det -kanske finns andra - -extré- ernorrland "bade kom- munisternas - egna röster" "inte räckt tll "ett "mandat, om inte KDS hade minskat röstsiffrorna för de andra partierna. I Värm land är situationen likartad. Det blev alltså facit av. KDS-inhop- pet i årets valrörelse. Två anti- andra kammaren. Det finns än- ledning : för. 'partibildare. Pethrus att gå in i.sin: kammare. -och meditera över utgången. Helsingborgs Dagblad. 2 Llad, - Försvarsminister ' "Anderssötis : | befattning: med uttagningen ; av FN-löjtnanten "Lars W. Lindh” till Cypern-bataljonen tycks: ha” inskränkt: sig ' till. säkerhetsäs.- t| pekten med anledning. av Lindhs tidigare, engagemang i sk." hr' Andersson därvidlag be ömt saken rätt... Och; någon ' anled- €erad:' för: FN-tjäns : . Är: en. sek viktig dålig. slår det sällan fel att debatten kring ser?! Da går nte system. för statliga konstnärs med. - Tidigare” så kritiserat; nu"ä det. "också. neg SOLGÅVAN TILLBLINDA' ä er 900326. förslag. . Förslagen"; "och >dera: behandling. i riksdagen "kommer > att” bli ett "blodprov: på partis ernås' verkliga: vilja att”ge pen sionärerna ' rättvisa, . Den som" venstekniska' 'expeé men fom: "försöken inte säl Han” utförs niska. att ”Kornma : till "insikt om. tjockt” prismaglas söm i "sto; sträckning är värmebeständigt och motståndskraftigt moti. tryck; glas- väggarna är ahordnade' på sådant sätt att varje laboratorium ständigt |; går att observeras från ett annat rum. Glasväggarna skall ge mö het att vid olycksfall i något" av. v de olika-laboratorierna vid ä ningens! mode; : hjälp del från: datamaskinen - ll de känsli- gaste mätinstrumenten, Institutets viktigaste forskningssektor kommer att utgöras: av högfrekvenstekniken på a trofysikens område," en. ny gren inom astronomin som utröner tilldragelserna 'i' världsalltet inte genom: optiska instrument utan ge- nom "antenner " och iradioteleskop. Redan -på- nuvarande stadium .jande » : forskningen). Tomtmarken på Sie-]:; dmål nliga åtgärde räknats till i runt tal 4 miljoner DMk har uppförts på uppdrag av ”Deutzche : Gesellschaft zur Förde- rung der astrophysikalischen For- schung” (ryskt samfund för främ- ; den astrofysikaliska bengebirges högplatå är så: pass rikligt tilltagen ' att : detta ; > första visar in- och utländska vet män stort i tresse. för detta nya in- stitut! » "Den första 'av de tre byggnade na vilkas stommar redan står fä; diga 'skall' hysa den tekniska för- vältningen; Den andra byggnaden ; | rymmer 3 laboratorier och en verk-- by dsk lex ' när - som. -helst kan kompletteras med nya. byggn: der, För den närmste framtiden är byggnad för en datamaskin,. mot- tagarstation för: kosmiska radiovå” gor och ett teleskop, ” : 5 : i Urs M. Alen. : kanske fått en aning om genon sina besök i USA och Norden. 1965 CHEVROLET "CORVÄIR MONZA CABRIOLET och CORSA COUPE ” a » | värt: det planerat att uppföra en särskild |- njutningen: Därför. beklagar: också - att: Göteborg :-i> mots oskyldiga -restaurangnöje sort sa striptease kan' erbjuda: Vill "har; bevisa sin "tes kan” han. till : | börja” med- ta reda på: om mal: möborna-är' lyckligare. "| börgarna 'Krögarna' bör givet- vis inte-ingå i undersöknings=3. ningen : : utspelas mönster, kommer. vår. import: (och. införseln "av peppar tilf pepparkakor). att stiga yses Det ger Oss " möjli, hot: att ja "mer, till: Brasilien. och pårkakslandet.” ..Så kom inte och säg att val- . rörelser saknar: -betydelse.?.? vTim i "Arbetet: ÖRON PA VÄGEN - Tjänsterna” är många- oa handa. teen 1 Ko or, 12: Jag har blott två tomma h der, hör man stundom männi skor säga. ", Tänk, två tomma händer '—'i många fall är det. kanske" två. lediga händer, som kunde - gripa in tjänande ' här. eller där. je 7 Tjänsterna - : är. mångahanda -- det är inte bara den omedel< bara missiönsuppgiften, som kan bli en, tjänst i evangeliets "och församlingens ' intresse. + Här finns hem, där ”två tomma häns' der” kunde taga ' husmoder 3. uppgifter en kväll eller en sön=' dag för att bereda henne 'till=: fälle att besöka" en gudstjänst eller tillfälle . tll. välbehövlig tekreation.. väntar på din tjänst, eller» nå-. gon, som skulle bli mycket! glad. åt din tjänst, kanske: en" sjuk, som du kunde läsa en g6d. bolz kanske någon > annan; 2 religiösa: kommunister tillfördes . «en .poli= : ning att "pröva 'Lindhs lämplig- '- het ”.ur. militär 'synvinkel--hade''' han > knappast : sedan 'armésta-"' bens FN-avdelning "och ' chefen ' för armén funnit Lindh kvalifi- : ödet. med ett så illa genomtänkt Det finns kanske någon; som ee > den” snabbt. når ; ;lågvattenmär= | på med att. göra upp. pensions?” I si till- Malmö : "saknar: det relativt; : I :göte- bu 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.