. Stockholms-Tidningen, att höger- LJ N N ””" LAHOLMS TIDNING = IEEE No . . . Nn Lördagen den 3 oktober 1964 . - —=1LT HH Högerpartiet satsade på en en- da” fråga under valrörelsen 1964 — det orimliga ' och omöjliga förslaget "att. man skulle ta Jlön- tagarnas "och företagarnas ATP- pengar: till en särskild folkpen- sionshöjning. Väljarna lät sig inte luras, Högern. föll på eget grepp. Detta kan givetvis inte bestridas. Vid sidan härav har det blom- , mat upp en liten eftervalsdebatt Å om vilken effekt högerns ATP- spel "hade i kampen mellan so- cialdemokratin' och oppositionen. Statsminister Tage Erlander har uttalat ' " för — regeringsorganet manövern, var besvärlig för so- ialdemok - som- tvingad ”att hårt och beslutsamt, gå till motangrepp , mot högern och till försvar" för : ATP”, " Socialdemo- kratin fick "enligt hr Erlander ägna en mycket stor del av sina krafter. åt ”denna: försvarsstrid”: ”Valrörelsen. fick läggas upp "på ett helt annat' "sätt än planerat; andra ting som vi welat föra fram inför väljarna. sköts mera ratin 9 i bakgrunden”, Så säger hr Er-|' : "Tander och" "andra framträdande socialdemokrater. 'nu' efter valet. Sådana ord vill högern gärna höra, Högerns huvudorgart Svens- ka Dagbladet instämmer genast. Man kan: inte utesluta, . säger SvD, : ”att: högern” genom sin ATP-politik kommit att fungera som ett 'slags sköld för borger«+ ligheten” och därvid. fått hårda stötar men samtidigt spärrat vägen för socialdemokraterna till den tidigare under året hägrande segern med majoritet bland väl- hands- orimliga” i eft ördagen den 3 oktober 1964 ” samspel : IT= - Ne Eftervalsdebatten: | om: ATP-spelet ' on - sloch I april, 774 begav sig en ung rik, vid namn det inte, Högerns "ATP-manöv gav 'helt : enkelt regeringspartiet ökade möjligheter att slippa sva- rar : . Den uppläggning, som: soélala demokraterna gav sin egen, ÄTP- argumentering, säger allt . om deras eget syfte. Högermanövern var' givetvis inte något angrepp mot ATP-pensionerna. Den var "bara en orimlighet,'.en omöjlig- - het. Man kan inte ta löntagarnas och företagarnas pengar till folk- pensioner. Om socialdemokrater, na velat argumentera sakligt mot högermanövern, så skulle de 'gi- vetvis ha . lagt huvudvikten , vid just detta. Men” det "gjorde de "inte. Deras huvudlinje i argu- menteringen - var [N stället, "att högermanövern skulle vara en attack mot ATP-pensionerna, De slösade mängder av energi på att få denna misstanke kastad även över mittenpartierna, Naturligtvis var detta taktiskt ' fördelaktigt för socialdemokraterna, Men det var inte riågon snygg valrörelse- moral i det, osa Det 'var centern och folkpartiet som fick besväret, med höger- 4. manövern.' :Mellanpartierna fick påta sig uppgiften att inför väl- jarna klargöra vad högerns ATP- spel i verkligheten var — inte ”en attack mot ATP-pensionerna » utan ett politiskt skoj med folk- pensionärerna. Uppgiften - blev sannerligen inte lättare "av att na. att tro, 'att mellanpartierna nog skulle kunna vara med om högerförslaget, "efter valet, På den bunkten var det ett säreget mellan . högerns och ialdemokraternas : t konsträktiorer från såväl. social- . demokraterna ' som ” högern. : Det I var förvisso inte.så” "att social- . deniokraterna kände sig. besvära- de av högerns ATP-manöver. Del. tog'i stället emot” den, som en gåva från skyn. Det var inte .cå|- att söcialdemokraterna: till följd | | av sin motattack mot -högerma-| növern hindrades att presentera |: egna ' förslag . för . väljarna, , Den stående frågan till" regeringspar- valrörelsen ” var . ju .smenade "med ”de : nya > djärva. målen”... Regeringen och | socihldemokråtin 'hade alla. tilll fällen att svara "a men? gjord - ring. Det hör till de stora gläd- jande företeelserna" i valrörelsen, "att mellanpartierna ” i "stort. sett lyckades” klara ” den svåra .upp- giften "att "avslöja högerbluffen. : Högerns' ATP-spel var en hu- vudfråga i valet. Det' hade be- tydande - konsekvenser. -Opposi- tionen ' som . helhet" försvagades genom " - högermanövern. -: Värst 5 drabbades ' högern. 3 Ingen - kan "säga; att 'det var & ittvist. "Fö .-socialdemokraterna vaf. "höge SATP-spel ' "denna ”walrörelses .sto- |£' "ra tillgång. Tyvärr finns det inte plats "för någon. annan' slutsats.” FORTSATT MBS- -SPLITTRING? | - ela tiden |-- ganisatiön, och inget" Fnytt? parti; skriver Y stads Allehan- da: Detta trots. att t Mbs i rik:dags- | valet uppträdde som ett inregi- strerat parti och tog sina röster från högern och folkpartiet. Det förefaller ju också alldeles själv- klart, att om en valorganisation skall etableras för de tre opposi- tionspartierna, så måste' detta ske med dessa partiers sanktion, inte mot, Mot denna ”båkgrund ter det sig lindrigt sagt kufiskt; när Mbs nu inbjuder ” ”intresserade” till bil- : dandet av en Mbs-kommitté, som skall förbereda "kommunalvalet om två år och ”skapa' förutsätt- ningar för en enda gemensam lis- ta på oppositionssidan”, Om man velat förhindra fortsatt splittring och gagna den sak, man påstår sig vilja arbeta för, hade . det väl varit naturligare att först ta kontakt med de berörda par- tiernas lokala ledningar. Eller förutsätter man som = självklart, att dessa — med cirka 40.000 rös- tande bakom sig i senaste valet utan vidare skall kapitulera? Riktiga synpunkter som man helt kan instämma i. UTAN ATT GÖRA NÄGRA SOM HELST VÄRDERINGAR av valrörelsen, valdebatten och valresultatet kan man nog påstå, att det som nu skulle gagna svenskt kristet liv vore en avpo- litisering av kristendomen, skri- ver .. Örebromissionens tidning Missionsbaneret; Det har nämligen sina stora risker att kasta in kristendomen och dess värderingar i en makt- kamp 'mot politiska ideologier — i synnerhet om man i denna kamp använder sig av de vapen och ar- gumenteringar som är gängse i det . allmänna = politiska livet, Kristna synpunkter och kristna värderingar på samhällsfrågor och livsfrågor. må gärna finnas, men kristendomen skall : därför inte blanda sig i kampen om det politiska inflytandet över männi- skor, Kristendomen får inte upp- fattas som. en ideologi bland ideologier eller som en politisk rörelse bland andra utan den måste ligga på ett helt annat plan och arbeta utiifrån helt andra utgångspunkter. Kristendomen ligger högt över änna sig hemma vilka : synpunkter snormer de vill 1ö- öch värdering .. sa de:sociala och politiska frågor- r. med" samhällsbyggan- med "arkitekturen, -'att man kan lösa detaljfrågorna olika på grund av olika ritningar och Erundvärderingar, men det behö- ver inte innebära att någon lös- ”ning skulle vara helt. utan ideella och moraliska värden. Vad vårt land just nu behöver är en opolitisk kristendom, som . allmänheten inte bedömer som 'ett politiskt 'utspel eller som en kris- tendom med partipolitiska ambi- tioner, slutar: Örebromissionens tidning, " of e SKALL DET VERKLIGEN iF :»- VARA OMÖJLIGT stan ct att få även poströsterna räkna- de på samma gång som alla and- ra avgivna röster? Den berättiga- de frågan ställs ay A r betet, som ' vägrar tro att det är, en N omöjlighet: Vi tror oss tolka en mycket stor väljaropinion om vi - deklarerar, att det måste bli slut på metoden att räkna poströster två till tre veckor efter valet, Väljarna: vill : ha klart besked om valutgången redan under valnatten. De kräver att förberedelserna härför skynd- samt tar fast form. att lösa pr ett från valsynpunkt fullt betryg- gande sätt, då kan det nog all- varligt övervägas om poströst- ningen skall bibehållas. Då är det kanske bättre att pröva andra utvägar, En sådan kan möjligen vara att låta valet äga rum under - varav en är en vardag. Både-.i Danmark och Norge röstar man som bekant med framgång under : vardagar. — Poströstningen behöver alls inte äventyras, allra minst som - det förändrade samhället nödvändig- gör den, Men kän man både i Danmark och Norge ordna den så att rösterna finns tillgängliga val- natten, då borde det sannerligen inte vara omöjligt i Sverige...” . FELLAGDA SEDLAR Västerbottens- Ku göras för att undvika felröstning- ar då både andrakammarval och kommunalval — hålls samtidigt. För att råda bot på dessa fel- politiken och i församlingen skall högern ständigt sökte få väljarz) > ett : santiskyldigt helvete. I , Skulle till äventyrs ingen två på varandra följande dagar; = fr iren tycker att något kunde |- Nathanie] William Wraxall på en resa till: Nordeuropa. Redan året därpå utkom en bok av honom, ”Ar ;tour, | through some of the Northern, parts of ' Europe” som väckt pbseende i vida kretsar öch ' översattes till tyska, franska och holländska. Wraxall hade re- dan som 18-åring varit i Bombay, där ' han” fått plats "i East:India Company; Återkommen till Eng- land skyndar han sig att genom Frankrike ' och Spanien resa till Portugal... När han påbörjar ' sin nordiska 'resa är han 23 år gam- mal, har redan rundat Godahopps- udden och gjort ett strandhugg på alla slags militära vapen” , vilka tycktes honom i hög grad förtjäna uppmärksamhet;' Men ju mer. han närmar' sig Stockholm, desto 'bergigare, fatti- gare och skogigare blir. landskapet och vår resenär 'känner sig åter betryckt av så mycken ödslighet. När han. sent omsider " anländer till huvudstaden har han svårt att komma : över sin :känsla av över- givenhet, "' » Han -: kritiserar : Stock= holms ”olämpliga' och okloka” läge och offrar.. mycket - utrymme" för att bevisa 'att Karlskrona hade varit den :-lämpligaste' platsen ' för rikets huvudstad. Hans ' bostad. i närheten av. slottet, kostar 14 shil. lings i;veckan, men: ändå har han knappast nå in bott så tarvligt Malabars kust. Många intr t resor och. ett långt liv väntar ho- nom. Som 80-åring dör han ; i Dover -— "på: väg till” Neapel. Ett :avsnitt.ur Wraxalls bok om sin nordiskå,resa här under rub- riken ”En turrtill. Stockholm 1744” publicerats ” hos” Bokvännerna och av översättaren Thure Nyman. för- setts med :'en upplysande intro- duktion, Den moderna läsaren kan inte undertrycka ett småleende när han jämför, dagens svenska. sam- hälle med den bild Wraxall teck- tvekan var Wraxall en både bort- skämd : och : egenkär herre, Men han hade Jätt att knyta kontakter och rörde, sig säkert i högre- ståndskretar, "Man förstår att folk tyckte om att läsa hans böcker. Wraxalls 'stil är lätt. och underr hållande " "och ; framställningen kryddas ofta med små anekdoter. Författaren ” är förvånansvärt väl ti 'svensk historia' och poli- tik, .men > han saknar: totalt den fantasi. som" behövs för 'att inifrån nar av 1700-talets Sverige. Utanf vo klagar. han. Förgäves söker den engelska" baronen efter lite 'för- ströelse. Det "kungliga hovet befin-! rinte bara bland p ner sig-:just på landet” och Operan spelar bara! en, gång i' " veckan: ”Jag är inte förvånad över”, suc= kar :'mr Wraxall i en: stund : av djupt missmod, ”att Kristina flyd- de från dessa , ociviliserade 'och olitterära trakter till länder med konst och - elegans”. a : Diottningholm — för . finingens' triumf " + Småningom finner sig ' emellertid den engelske 'gästen tillrätta i den främmande" miljön ”och" hans, na- turliga:.: nyfikenhet '» segrar . över hans -hypokondri.' Särskilt, intres- serar - honom : ;. omständigheterna kring Karl XII:s . död... och han försöker på alla. sätt: -— bl. a... ge- riom , en' noggrann ' undersökning av 'den” uniförm; :den: hatt: och de handskar kungen. . bar i Fredriks- hald — bevisa att Karl XII. fallit offer :för' en . lönnmördares kula. förstå och. bedöma ett frå land, i Vilt, fattigt, kall och gudsförgätet! "Början av. Wraxalls reseskildring är full av klagan över de urusla värdshusen ' han är tvungen -: att övernatta 'i. Hans färd genom Skå- li ne ”och'- Småland framställs - som Landet förefaller : - honom"; ; vara, « oändligt stort, ödsligt, vilt," fattigt; kallt och gudsförgätet.. Smålands ensliga skogar.' gör honom : skräckslagen. I en omkrets av. ca 100 kilometer mötte... :han högst 100 - människor glesa befolkningen: på. Karl . XII och de' olyckor denne furste dragit över -sitt land, - Han. finner 'den | svenska allmogen hövlig och hjälps sam och' betydligt mer civiliserad än han föreställt. sig. . Särskilt de svenska "kvinnorna ”wväcker” hans förtjusning och han berömmer de- ”betagande gestalter”, I. Öster> ind njuter. mr ,Wraxalls öga av: det : välskötta” jordbruket och han ”känner” det som.om han åter- -Fvänt..till- civilisationen, Norrköping impone rr, på "honom och han kal- Pen "stor stad. och märklig Att poströsterna numera förde? r sig jämnare på partierna har även Arbetet upptäckt detta, 'Tid- "ningen lämnar följande ” "förkla? ring: ”Poströstningen tycks inte längre ge "det ensidiga utslag till förmån” för högern, som tidigare alltid varit fallet." Förmågan ati -handskäs med Poströstningen har i takt med den ökade uridervis- ningen i samhällskunskap, såväl i skolah som inom bildningsorgani- ”sationerna, spritt 'sig utanför .: de även i fråga om skolgång tidigare privilegierade kretsarna, Detta har 'medfört, att även partier, som traditionellt hämtar åtminstone en del "av sitt röstunderlag i de mindre besuttna kretsarna, får en relativt större andel av poströs- -terna””",. Är det inte att underkänna de "egna. väljarna !att frånkänna dem » förmågan att handskas med post- "röstningen tidigare? Inte behövs det så stor ”bildning "för att läm- na en röst på postkontoret. Md Melsingborgs. Dag- blad) N om att man skulle förlägga såda- na val till skilda dagar. VvK' har . ett annat förslag: . Man behöver exempelvis "endast föreskriva olikfärgat papper för valsedlar och valkuvert i de skil- da valen. Visserligen står 'det i vallagen, ätt valsedel skall vara av vitt papper, men lagar kan ändras, Vill man ge väljarna en smula praktisk service, så skulle förväxlingsrisker kunna genom nkla åtgärder betydligt reduce- as, Det kan sålunda” inte vara nöd- 'vändigt att som nu ha valkuvert för riksdags- och fullmäktigeval, som är så lika i färg och utseen- "de att den” "väljare, som råkat glömma glasögonen hemma, har a röstningar har förslag framförts - ytterst svårt att skilja dem åt, jsmak”. och tio "gårdar Han skyller: denlin "tidigare påpekats, och. nu har|.;' Drottningholms + slott ; framkallar änförelse. Han kallar slottet ' ”förfiningens triumf över. den otämjda vildmarken”: och berömmer både dess läge, inred- ning 'och rikedom "på konstskatter, som vittnar om ägarens -”utsökta "Ju "längre Wraxall + vistas Stockholm, desto "mer 'är :han Böjd att revidera” gamla fördomar och ige sig' hän åt .skärgårdsnatu- N rens romantiska tjusning. Ett out- plånligt « intryck: efterlämnar ”be- söket :i Älvkarleby, och: den' eng- elske gästen tillbringar'en hel'dag -& med: betrakta." de .: dånande . vat- a och > studera. ljusets å "detta ” väldiga” skåde? ppsala haä” kan” inte begripa, att”. hans däremot. hittar] "som behagar honom och |" Blyghet, hemska nm och förfining .1700- talets turistintryck - i Sverige] Den "gästfrihet som möter besökaren på alla slott och herresäten fyller Wraxall med tacksamhet. Svenskarnas : välvilja och ' artighet "gentemot främlingar kan inte: överträffas . av något, framhåller . han. — Mindre ;tilltalad däremot : känner ' sig : vår. engelske 'Nordetropa.' | vän av de svenska måltidssederna: Det förekommer, skriver han, e överflöd av ' rätter vid svenska bjudningar, ” men':' de presenterat utan smak, i. anordningen: Bordet dignar under ett” antal rätter,'som alla bärs in med :'detsamma och sedan lämnas att kallna under en|kai ceremoniös måltid som varar minst två timmar: ”Men prologen. till detta skådespel är ännu wvärre, Innan de sätter sig till bords, tar sällskapet bröd och smör, som de sköljer ner med ett glas brännvin, och 'denna hemska -sed härskar "av börd Aktuell. Regering och utrikesnämnå samtycker . till ytterligare tre månaders ” Cypernengagemang; Medgivandet är såvitt, bekant villkorslöst. Det' beror i så fall dels på att Sverige har skuld-|$ känslor för sina vapensmugg- Jade löjtnanter, dels på att sä- kerhetsrådet, redan fattat - ett bestut' som ånte- innehåller. några krav. på motprestaofr från varna, "måste han till” sin gräns- lösa besvikelse konstatera att han mötte, obönhörligt motstånd: ”Mon- sieur” , sade objektet för hans åtrå, "il faut souvenir que ie suis — var god kom ihåg att utan sträcker sig till damerna lika väl som; till männen”. Ccch, N ”Den svenska synden” ”; var inte uppfunnen - : "Lika litet som det svenska smör- "| gåsbordet, vars utväxter mr Wraxi jag är svenska”. Mr Wraxall in- såg att han givit" sig in på ett företag som översteg hans för- måga och kunde bara försöka dra sig ur spelet med bibehållen ära, Att detta kostade på hans fåfänga kan läsaren lätt förstå av/de dystra tarer, med. vilka mr Wrax- all ' skyller på ' kli extrema kyla, tilltalar den engelske gästen, lika . mycket: hänförs han av den svenska . kvinnans > skönhet, På Mörby slott möter han en. ung dam i 19-årsåldern' som han i sin 'resedagbok ” beskriver på ett så poetiskt" sätt, att läsaren lätt kan räkna: ut; vilka känslor som - bes själade besökaren vid :. anblicken av. denna förtjusande varelse, som både sjöng svenska ' folkvisor och läste ' poesi för honom. Mr Wraxall trodde sig ha ;vunnit en viss fram- gång hos den sköna när han fick kyssa hennes hand. Men när han gjorde ett försök att utvidga den- an avslutar "detta galanta ' kapitel, som ger en så målande. skildring ; av den gustavianska tidens herr- gårdsmiljö. Utan tvekan ' har Wraxall på - Mörby : slott blivit rikligt kompenserat för: den brist på kulturell förfining han" annor- städes så . ofta : anmärkt på. Att han, inte riktigt 'nådde dit han ville, torde mindre haft att ;göra med” den blyghet som han —"i motsats till dagens engelsmän -— anser vara typisk. för den svenska kvinnan än med hans egen själv- godhet och naivitet. Herbert "Connor ' nar intimitet till.:att även omfatta” Amerikansk: opinion, kritisk - mot Re östblockshandel kt 44AZ [aext jr JSVERIGE FRÅN vänner rekommenderat. staden såll sr varmt..-Av.de omkring 1500 -stus«| denter. som -befolkar Uppsala, rap- porterar”Wraxall, är 'de. flesta fat? tiga satar; som. bor fem "eller séx tillsatnimans i usla. ruckel, i armod och smuts. Domkyrkan finner nåd |: i mr- Wraxalls ögon, men "han har svårt att förstå 'att” resterna" av |' Gustav. Vasa och kansler 'Oxen- stierna vilar ” i ett mörkt -kapell|- under. en enkel sten medan en viss S:t. Erik, 'som. var :”kung- och I. T fanatiker "i någon barbarisk ” tids+ ålder” "bevaras i ett skrin av för- lver, till höger om altaret. > Uppsala ; menar "att Linné. bor där, ammanträffar med den världsberömde 60-årige botanikern]: "il häpnar han. över hans universella bildning och intellektuella klarhet. Men .: Wraxall. kan, eftersom 'han råkat höra vissa personer tala illa om den store mannen, inte under- trycka den reflexionen, att tydli- gen . ingen. är profet i: sitt eget a he sk s "Mycket Pänponerad blev” vrasåll av de. uppländska malmgruvornå och han beskriver i alla detaljer de: av : vallonerna " bedrivna järn- bruken "vars, former tycks vara helt okända för honom. Från gru- vän - Dannemora ' åker ;, han -. till Leufsta, bruk, som han anser vara inte: båra :ett av de. vackraste lantställena i Sverige utan i hela | Sveoikå barkföresngan” ir Amerikanska f etag ser "fram Ino att regeringen skall korta ner? den lista över .varor, som är. undantagna från export till det eu-= : : . ropeiska östblocket (embargo-listan). .Bilden visar hur liten del "av USA:s export som går till östblocket jämförd . med "fyra väst- : - europeiska länders andelar av. exporten dit, I nya numret av Eko- :nomisk Revy skriver sekreterare. on ringslivet räknar med. att regeringen 7 Gustaf Delin att det amerikanska . efter . valet mildrar re- : Stockholm UD. ”I-USA räknar man inte längré på. "allvar med ' att regeringen: via handelspolitiken " kan : öva :inflys tände på Sovjets styrka eller dess politik " genom "att . säga nej till export till det europeiska" östbloc- ket, skriver > sekreterare "' Gustaf Delin i en Ekonomisk Revy-arti- kel om: den amerikanska synen” på öst-västhandeln)' ”. vana "Det: amerikanska näringslivet är intresserat ' av ökad" handel med öst, Regeringen delar detta intres- Tex "Matt. 18: 110. - Pyilken är. den : störste i him> melriket?” Så' frågade lärjungarna Jen gång och Jesus svarade: ”Den som så ödmjukar sig att hän bli- ver såsom. ett barn, han är den störste i himmelriket”. Ett under-' ligt och ett förödmjukande svar, kan det. "synas, "Människor mäter ofta sin storhet” med andra mått. Men när själen” möter Gud, gives det 'intet..som är 'saligare ' än ”att läggas såsom ett barn i den Eviges armar. Och är det stort att vara salig — då är förvisso den som så ödmjukar sig, att han bliver såsom ett barn; den störste i himmelriket... Icke i' förhävelse mot andra, men i tacksamhet mot Gud, s Trons hjältar och hjältinnor har alltid ägt något av barnets oför- villade tillit och förtröstan i sin lydnad "under Gud. Därav deras kraft i livet. a ”Men svårt är att värna i denna . värk mot lidelsens ovädersbyar vo den själens innersta, stilla fjärd, som speglar det evigas skyar”, : - - (Jarl Hemmer).: Barnasinnet, såsom en ogrumlad blick och ' fast förtröstan, kan det vara: nog -så. svårt -att--värna och HN Den helige ] Mikaels. dag a För Laholms Tidning av kyrköh! ere Folke. Gjerult, Växjö stift.” bevara i en värld och i en tid som denna, ”Förförelser måste ju komma”. Ondskan. gör. sig bred, Våldet triumferar. Kan man under sådana ' förhållanden tro på det godas makt; på 'gudsviljans seger i: världen? . Med tvivel kommer vanmäkt in i själen, kraften dom- nar, hänförelsen' slocknar! — där den till” äventyrs: brunnit. Kan man bliva såsom ett barn på nytt — i tro "och tillit?. Jesus svarar: ”Om / I icke omvänden" eder och bliver "såsom "barn; skolen i icke komma in: i himmelriket”, Med helhjärtad omvändelse följer , ett förnyat "barnasinne, . odelad för- tröstan, kraft, himmelrik. Md ”Mikael och hans änglar gåvo s sig i strid med draken -— den store draken, den gämle ormen — han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen”. Den striden utkämpas — på jorden — alltjämt. ”Låten eder icke för- villas” — av vredesmod i världen! ("Djävulen har kommit ned till eder” i stor vrede”), Vem vågar |: giva sig i'strid med draken Varje kristen! — som omvän LA H |se, : i kraft av Lammets blod och 'i|. kraft. av sitt vittnesbörds ord"? | utrikesdepartementet : under förutsättning . att framtida -Ååtgär- der leder" till politisk avspänning och ';' finansdepartementet under förutsättning att . handeln": innebär tillströmning av gula. 'och valutor, . Ledaren för: kongressens utri- ké l , Arkar n Wil- liam Fulbright varnar: att. för? bjuda” export av- vissa varor : (em bargo-politiken) kan hota att sät- ta USA i samma isolerade - läge i' den” friä wärlden som Kommu- nistkina i den kommunistiska. Se- "I natorn leder den utredning, 'som undersöker om det är möjligt att mildra nuvarande restriktioner för östhandeln, . - Det är. valår i USA vilket gör att regeringen "avstår från att ta upp så känsliga frågor som han- del med kommunisterna, ' skriver Delin, Den amerikanska: opinionen är "splittrad på två linjer, - en som förordar ' strama ': handelsupp- görelser" ” öck" ,- som "-har;v pres sidentkandidaten Barry Goldwater som förespråkare, 'och en som är företrädd av senator, Fulbright. Tre skäl kan bli avgörande för större, smidighet och rörlighet i USA:s ' handelspolitik gentemot kommunistblockets europeiska län- der: 1): insikten om att embargo- politiken . innebär risk för USA att förlora: inflytande på: utform- ningén av Natoländernnas gemen- samma handelspolitik och därmed riskerna för ' en försämring " av USA:s” exportmöjligheter, 2). den ökande självständigheten hos Sov- jets satelliter och: de därmed 'för- knippade möjligheterna för USA att försvaga Sovjets inflytande i dessa, och 3) de tilltagande kra- ven från amerikanska märings livskretsar på förkortning av em- Bargolistan, —A LL re s och blivit. såsom "ett. barn KORSLAMPAN i 1 "kommentar ova Makarios" sida Han har fått gin vilja fram igen och tror dess« utom att: ban: skall få det även i FN:s generalförsamling. . De svenska "FN-soldaternas "tjänst- göring lär inte bli mindre. på . frestande : & fortsättningen än den "varit hittills. ,. Handelstidningen > ha många röster "att" minna på att söka förvandla även 1964 års val till ett" ATP-val.' Men : pro-.. Pagandamakarna bet: sig i tum- men. Det blev ett ATP-val för mycket. ' | Vislerbottens-Kuriren” ” Ett. tusentat röster måste" vid” sammanräkningen på länsstyrel- sen i Härnösand kasseras sedan de inlagts i fel kuvert;' Detta : är en företeelse- som återkom- mer vid varje valtillfälle: "Inte alltid" behöver den resultera i- att rösterna kasseras, men 'vid - det ' senaste valet, där... man i Sundsvall valde både riksdagsa män och stadsfullmäktige, måste” denna rigorösa föreskrift iaktta-. gas. Detta gör att mån' äfråga= sätter, om det inte skulle vara: möjligt att i någon mån ' ändra vallagen, så att så. obetydliga: inte skall behöva vara skäl-för att röster: kasseras. Det är ju, utan "med walsedeln. Om den har. tydliga beteckningar, till vilket val den gäller, så borde det ' väl” räcka, Valförfarandet skall "inte" wara + , krångligåre än [nödvärdigt, i. >: lan Sundsvalls. s Tidning). -I”eld :-i-svansen” "på. "dem. ;.som är ansvariga" för bristande-.hy=. glen i försvaret. Kan" en hälso- vårdsnämnd. 'stänga ” "en: korv= vatt: rekryterna inte viss justering av socialdemo ra- tins yttre attityd så att. den. blir mindre självbelåten, och Någon: har uttryckt ett mål härom, det var wäl "Afton- bladet, 'och det är inte utan att man :känner ett. kitet behov: äv att instämma i. det;' Tacksam- het för förtroendet och ödmjuk« het inför uppgiften misskläde aldrig den som makten > -haver: "Programmot om; ;' president- mordet 'wisade. vad televisionen kar "åstadkomma" när” de arbeta: /med ett högintres material där bilden kan "spela en "huvudroll; 1 bör vara medveten om” att e finns väsentliga inslag'"i dramat som hade, utelämnats.” nt . Dagens Nyheter] / Man | kan knäppast undgå: ätt reflektera över vad det är för" slags kultur dé tongivande kul- turdirigerarna i detta land:' fir- ner särskild värd uppmuntran. Medan smaktendensen avslöjås - genom guldflödet "till 'sexfilmer- na nödgas verkligt fölkuppfost- : rande verksamhet ' många gånger kämpa "med stora ” svårigheter. Det föll sig så att just i dagars . na :-Sveriges.- ; nykterhetssällskap ' HN funnit. anledning föra till -torgs sina bekymmer i den . vägen: Detta bara nämnt som ett exem pel bland många andra, = Nordvästra Skånes "Tidningar, Den sexualmoral som ”Afton- bladet : pläderar: för. inskränkér sig till en vag rekommendation av vett och hyfs, Så långt ingen annan tar skada, har var och en rätt att inrätta sitt liv efter sitt eget tycke, Det är en för= vånansvänt oskuldsfull livssyn, som ' sannerligen inte ger. ut- ryck för någon djupare med- vetenhet om fivets komplicerade struktur. Därför ger den:heller ingen verklig ledning utan” är ' r lika löst utkastad som allt det andra i denna vidräkning ' med risten livssyn, a " , Veckoposten Skillnaden mellan orätt och rätt är ej alltid så stor, >. , ' Det beror på tidningens s framställningssätt. '”- vad äsaren | Sdcialdomokraterna trodde sig inte kuvertet man röstar 'med,.- : | kan:tvätta händernä: borde den ' H också nm na” stänga” "ett. :regé- i Säknar mi ligheter = att ” sätta” Sc och lätt förklarliga. förbiseenden - REN a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.