EN [d XY "TAN OLMS "TIDNING "7 2 , sa , pa fr krk beror ” Tisdagen den 6 oktobör 1004”. — = LT Tisdagen den 6 oktober 1964 S -Fåfäng. jakt / - personliga del utan för "Frankri- säga. vad. man” vill 'öm general , de Gaulle; men hafi saknar var- "ken mod. eller" fantasi. Han ' är ett unicum i världspolitiken, som förvånat politiker i många -län- der och förargat ännu :- flera. Hans ärelystnad är enorm men han begär inte ära för sin egen kes. Han -anser sig vara det av Ödet utsedda redskapet att åter- ge Frankrike dess storhet och makt. Han vägrar envist att ac- ceptera det faktum att; -Frank- rike numera, är. en: stormakt av andra” rangen, som "inte äger de » resurser som fordras ' för att kunna 'spela samma. politiska och militära: roll som supermakterna Förenta Staterna och Sovjetunio- nen. Men ändock är just detta de Gaulles mål. Han kräver :kon- sekvent att Frankrike skall bli jämställt. med dessa makter, att . få bli lika inflytelserikt och mäk- tigt som de, Hans utrikespolitik har ständigt detta mål i sikte, den, är "inriktad på att förmå andra länder ställa de resurser till Frankrikes ' förfogande, som, det självt inte äger, för att kunna bära upp ställningen som världs- makt, .. « Hans hållning till strävanderia att :skapå. politisk enhet i Euro- på är helt underställd den nämn- da målsättningen.: de Gaulle av- visar kätegoriskt alla förslag att åstadkomma politisk integration efter. storhet . bakslag I KÖP AV SKOG OCH JORDBRUK vårdsstyrelser, i Europa genom att luta dess stater i en federation, Euro- pas förenta stater: I en, sådan statsbildning skulle Frankrike endast bli en delstat bland and- ra delstater, För de Gaulle kan politisk. enhet, i Europa . endast åstadkommas” genom en mycket löslig' union mellan dess stater, De skall i stort sett behålla sin suveränitet : och endast, avstå så mycket av sin självbeslämman- . derätt som är absolut oundgäng. ligt. för att unionen skall "kunna | fungera. Inom + denna". skall |” Frankrike bli den - . tongivande |" makten,' övriga europeiska sta- ter skall. enligt de Gaulle” en- dast fungera som resonansbotten |, åt den franska maktutövningen: Det vänskaps- och :samarbets- fördrag Frankrike ingick. med Västtyskland, : under -. regimen Adenauera - sista dagar har ; d spänna: sig för F änkri es Aris umtvagn: Men, Erhå , hariiväg-H rat. och föredragit fatt låta” ut- bygga Västtysklands, relationer 7 med Förenta Staterna J allt hög]. re grad, medan samtidigt. vän: skapen . med Frankrike 'svalnat och sjunkit « farligt nära noll- punkten. Motståndet. /mot.. le franska planerna på dominans " över den europeiska kontinenten, som ingalunda är: begränsat en-|' bart till Västtyskland, har loc= kat de Gaulle till aktivitet på andra håll i. världen. Meningen med denna är att öka Frankri- kes inflytande och prestige och » genom dessa omvägar mjuka upp de europeiska staternas motstånd mot Frankrikes ambition att di- rigera den europeiska politiken. Frankrikes förslag om neutrali- sering av Sydöstasien var ett ut- slag av, denna franska aktivitet, de Gaulles rundresa till Sydame- rika ett annat. I båda fallen är . udden riktad mot USA, i Den fysiska prestation de Ga> . ulle utför under sin sydameri- kanska resa är beundransvärd. Han skall under en månads tid " genomkorsa hela, den sydameri- kanska kontinenten, besöka fler- talet av dess stater och därun- " der hålla två å tre tal per dag. En vida yngre man skulle sä- kert tveka inför kraven på en "sådan arbetsprestation. Resan är inte heller. riskfri, — åtskilliga OAS-män, som svurit på att röja de Gaulle ur vägen, finns i Sydamerika, Vilka resultat de Gaulle kan utvinna av sin resa ges väl. så småningom besked |- om, Folkmassorna har jublat mot honom i flera sydamerikansk da: mundict my erna, «års: jordbruksutredning, bruksnämnd'' . sällskap och » bruks- «och > rd hövding Gösta Netzén,:, :". Vid köp av en skogs- och jord- bruksfastighet kan köparen kom- ma i den. situationen att han'be- höver ' kontakt: med "såväl :lant- som" :hushållnings- skogsvårdsstyrelse. Det är. då troligt att han kan få sitt. ärende ,snabbare”. avgjort . om han Har: att vända' sig till endast; « ett organ, I sådana fall då:jord- - skögssynpunkterna drar åt olika håll synes möjlighe- terna till en förnuftig lösning va- ra större inom ett organ än 'om ”handläggningen' £ker inom två el- "ler: tre 'parallellt arbetande, sido- |” RE ordnade myndigheter. Vidare får man: förmoda att .den föreslagna |" "men ” YV sällskapen ' och kunde "värderings-, betsverk, SVAGT INTRESSE FÖR : IT mang i de afrikanska stater, « som tidigare varit franska kolonier. Det har talats om att de Ga- 'ulle skulle ha för avsikt att söka samla de syd- och mellanameri- kanska :staterna till ett särskilt|" ” block : inom Förenta Natioherna under fransk ledning. Skulle det- ta lyckas hade Frankrike onek- ligen tagit ett stort steg fram mot deå världsmaktsställning de "Gaulle drömmer" om; I "umgänget stater" emellan ” väger "emellertid ekonomiska realiteter tyngre än sympatier och antipatier, nr "är: det svårt att föreställa "sig att de sydamerikanska staternas ledningar skulle vara beredda ätt låta: sina' stater utnyttjas som ' redskap för: en: fransk politik : med starka :antiamerikanska in- "slag, hur sila amerikanerna” än är sedda på många håll i Cen- "tral- och Sydämerika. Det skulle "inte förvåna, om: de Gaulle i sin) jakt efter ära och storhet ' för Frankrike - drabbas av' ett nytt | Sydamerika, ' ” fd "En sammanslagning av skogs- hushållning:säll- skap och lantbruksnämnder i ett "länsorgan måste skapa möjligheter för en bättre och framförallt ef- fektivare 'samordning av de frå- gor, som behandlas av flera av de skriver » tidskriften Sk ogsägaren: » Man ställer sig sålunda positiv. till den förhandsinformation om en. sådan sammanslagning ' som "signalerats 'av ordföranden i 1960 lands- | att sjord- och skogsbruk. erbjuds eko- 3 nomisk rådgivning för det kombi- "nherade företaget: jordbruk-—-skogs- ruk i betydligt större utsträck- ing än vad-nu'är fallet; F. n. Yr det mycket. svårt att få drift- ' Planläggning grundad på. beräk-' i jningar gjotda av.experter på om- rådet; Man kan förmoda att det till största "delen beror på att des-: sa experter är anställda i olika or. ganisationer och verk och således "har begränsade möjligheter till erforderligt samarbete. Ett fram- tida länsorgan skulle också kunna bli' synnerligen ' effektivt om det blev uppbyggt som Hushållnings- åtnjuta samma förtroende och goodwill, ' Det ligger ju inte heller något orimligt i förslaget när mån vet att lantbruksnämnderna har stora |- .skogliga avdelningar i skogslänen och när man vet att de skogliga belånings- 'och ar- ronderingsfrågorna i hög grad do- minerar arbetet. En naturlig följd av förslaget kan väl också för- väntas bli att lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen på det centra- la planet samordnas till ett äm- | LIN För, åtta månader sedan. avslu- tades "den första arabiska' topp- konferensen . i Kairo. Då kunde dess initiativtagare, president Nas- ser, föra till boks en betydande prestigeframgång för: sin politik. la alla de inbördes tvistande ara- biska bröderna kring konferens- bordet ' i hans egen huvudstad,:att fiende; kung” Hussein- av . Jorda- nien, och koppla in denne åtmin- stone formellt .— i den-egyptisk, dirigerade marschriktningen, hade också lyckats honom att iso- lera det motspänstiga Syrien och att själv framträda som den kraft- fullaste ledarpersonligheten. i arab- världen, 77". I dagarna - har en "ny ” arabisk toppkonferens avslutats. Överblie- kar man ; resultatet och gör en jämförelse med den föregående för 8 månader sedan, blir 'bilden 'en annan, Nassers. fr å ter sig Det hade lyckats honom att sam-. . försona sig med sin envetnaste ' Det X Arabkonferensen nummer få "ingen sförre succé för Nasser] pande av "den. L egyptiska makten i deras inre angelägenheter. Nassers legala : eller illegala infiltrations- politik skall under. alla 'omständig- 5. Den” Hirt, >) 'som "inledde med Egypten Jordanien under . den: första arabiska topp- konferensen. i "vintras,. har .därmed avslöjats .som en” högst tillfällig nu mindre övertygande. I den häf- sal (Saudarabien) om den besvär- liga Jemenkonflikten lyckades"han icke åstalkomma någon kompro- miss till enighet, Från två av sina viktigaste krav, som han' redan i början av konferensen ställde dess deltagare inför, nödgades han dra sig tillbaka ? "utan framgång. Då gällde i första rummet hans krav, att Jordanien. och Libanon skulle avstå Ufrån/ att förvärva västliga vapen för sina arméer och i stäl- let acceptera "sovjetrysk rustnings- hjälp. Båda dessa länder sade be- stämt nej. Tillsammans . med Sy- rien vägrade de också energiskt att tillåta trupper under det för- enade" arabiska . överkommandots befäl att få tillträde till sina resp. territorier.” Det: förenade". arabiska överkommandot, - som "i: : huvudsak omfattar Iraks och Egyptens trup- per, "står som. bekant -under :den egyptiska ”" fältmarskalken, ”: "Ali Amers:' ledning. Jordaniens, : Libaz nons och Syriens vägran. att stäl- la sig "under" detta" överkommando innebar' en klar demonstration, att dessa stater "vill förhindra” ingti- DET LILLA KOMMU. > | . ”NISTPARTIET ': rn » får? precis det inflytandé man tillaclar" det, skriver U Pp s a 1 a Nya Tidning: . é "Ingen'ö är. tvingad att ulldela. et något inflytande genom att hyttja det .som tillhygge i"me ningsutbytet mellan de demokra= tiska partierna. . > : -'Hr Hérmanssons satellitparti u- «tan land här vunnit en liten fram- "gång .med sitt förvandlingsnum- mer. Någon: förvandling är :det inte; bara ett nummer, En del har. förvånande nog fallit för det. En smula ? ”sven:k” blåklint i blicken på hr Hermansson har räckt för att. sona partiets . solidarisering >med den internationella kommu- nismens våldspolitik: ; «>... 2 Det är djupt generande,” anser. UNT, 'som' tillägger: "Kommunis- "terna begär. att vi skall ta dem på allvar. Låt oss göra det — och inte glömma allvaret! | - FÖR. FINANSMINISTERN vi . MÄSTE DET VARA CV en aning obehagligt att veta med sig att | na utgör tiga sammandrabbningen med Fei-. företeel €. Den" ledde icke alls till någon '- varaktig ; samstämmighet mellan: de: två staterna. . Kung Hussein ser "tydligtvis alltjämt... Nasser den”. farliga "miotständaren, som: vill: komma hans. regim till livs, : Hahs "närmande > till" Nässer edan - :diktera- Å "nödvändighe- ten att komma ut ur den politiska isolering, :som: Jordanien, då sedan länge ' befunnit: sig: i." Men - när- mandet till Egypten. förde till ett allt” stärkare” egyptiskt inflytande, som ' Hussein betraktade, som” ett hot "mot '-sin egen "ställning, :-Och han 'har ;nu tydligt och: icke: utan skärpa 1: tonfallen” distanserat sig från de egyptiska ' ambitionerna och, därmed återgått . till en. själv- ständigare : jordansk": utrikespolitik. : President ” Nasser "vår, av allt ati älv" "medveten om satt. "han logynnsamt. utgångsläge | vid den: nu" avslutade” "toppkonfe- rensen.” "betonade han med starkt "efter- tryck, att denna konferens icke - hade kommit tills stånd "på. egyp- tiskt initiativ, såsom fallet” "hade varit med det” första - arabiska toppmötet, "utan som en följd av de beslut, som då hade fattats. : Bortser man från ovan antydda nyorientering inom den arabiska statsgruppen, så hände inga :om- välvande ting vid toppmötet i Kai- ro. De avsedda åtgärderna mot Is- . raels Jordanvattenprojekt debatte- - rades på nytt men ledde icke till några nya beslut. Arabländernas fruktan för att en väpnad israe- lisk reaktion kunde bli följden av en mera "energiskt bedriven ara- bisk ansträngning att avleda Jor- dans källfloder;. > tycktes: verka dämpande, så "mycket mer "som Ali Amer, den egyptiska överbe- fälhavaren betonade, att : arabsta- terna ännu inte" var " tillräckligt starkt rustade « att” kunna fram- gångsrikt; motstå ett israeliskt." an- en tidpunkt ' fixerad så snart som i | möjligt för. ett nytt arabiskt” fältl tåg mot Israel: Men konferensen visade ingen - böjelse ' för: ett! så äventyrligt beslut. I stället beslöt den, "vatt de :-arabiska staternas upprustningsansträngningar . : skall ökas och kostnaderna härför under närmaste”, årsperiod "uppgå till 150 miljone pund ' sterling. . Den som får bästa utdelningen genom detta , beslut ” blir” kung - Hussein, som har att påräkna ökat penning- tillskott; från arabländerna; för sin armé, Den stat, som ser mest pes= simistiskt på denna" arabiska upp- Nings ir givetvis Israel, som otvivelaktigt kommer, att sva Därmed blir ri ken för en 'över- | dimensionerad: Redan”, vid. "dess -öppnange! nn an grepp. Syrien ville, trots detta," fål. ra méed'en; ännu'”mer ökad mili-' tärbudget under de närmaste åren.. Några ärliga nedrustning. sför- sök han ju trots "det myckna pratet i Genéve ännu ej skött och envar känner till vad talet om fredsvilja är värt. Avsikten är .blott . och bart att avväpna de” fria idemokratierna, Vapen |” går till Cypern från + Sovjet. Samtidigt erhåller -Sukarno :'i Indonesien vapensändningar från samma håll. Det går vapenlas- ter till Afrika, Är det med' så- däna : åtgärder man | vill. skapa fred i världen? Upprustning på= går överallt för fullt — 4 den kommunistiska fredsduvans tec- ken: : , Och det Vankruttmänsiga FN står maktlöst! Vad har :vi då på denna. murkna ” galeja att göra, : var det mågon som” frå gade, "ons Nordvästra Skånes Tidningar. "Regeringsorganet St: TS 'be- handlar : frågan: om: ett ev. ny- val i Västernorrland. Mar tryc- ker "därvid i:en artikel på hur dyrbara «sådana omval är, . En stör i apparat måste dras igång, nya" valkampanjer ” göras” och pPoströstning anordrias: över he- la landet, heter det. . "Ja, tänk. En socialdermolkra- tisk tidning” som har sådan omtanke om 'slantarna är vis- serligen värd ett: särskilt om- nämnande,. Men här är det inte någon ' ekonomisk fråga. Det” är en: fundamental:. demokratisk rättighet att ett val skall av- spegla den allmänna meningen. Denna : får "inte . kortigeras ger nom felaktigheter vid valfö tningen.” . " Helsingborgs / Dagbla N Hr Erlander svarade före- let aldrig. på. frågorna -om han att. janvända laser- kommunikationer inel-. iv Californien; > .Daserstråle; > | elektromagnetisk energi av samma slag som. solen utstrålar i form iv värme och" ljus, Den vär, .samman- satt” av sm nheter, ren” "energi som kallag- fotoner. "Laser produ- terar en ytterst: smal och": intensiv ljusstråle,” (Det" behändiga -. ordet ”laser” är f.ö bildat” av. -begyn- nelsebokstäverna i den engelska beskrivningen av. dess ”verknings- sätt; Light Amplification” by Sti- mulated Emission, of Radiation). Till. skillnad” från vanliga lampor, som sprider ' jus i alla riktningar, sänder lasern ljus av. bara” en våg- längd; Det”innebär' att” ljusstrålen kan användas: för kommunikatio- ner på” samma. sätt som rädio- vågor... ” tungan på vågen i skattevoterin- gar, skriver F o 1 ket (sj: ;:' Särskilt olyckligt är läget med tanke på den stundande skattere- visionen. Socialdemokratin kom- .Ljusvå kapacitet "många tusen gånger större än radiovågors. Vetenskaprhännen räknar "med "att en enda laserstråle ' teoretiskt sett kan. "överföra tio; miljoner” "TV- sändningar. " | . Det nu aktuella försöket. sker med en. laser, som . monterats på , mer självklart att eftersträva SKOGSUTBILDNING N största möjliga majoritet för en Det nya läsåret har tyvärr star- ” omläggning, men det kan inte tat med = dålig = beläggning] utesl att riksd joriteten | ett" teleskop för skogsbruksskol soc kommer att motsätta sig en del av "de betydelse skogsbruk får: nat besättas. huvudstäder men det utgör san- nerligen ingen garanti för poli- tisk framgång. Troligen leder re- san till ökad handel och ökat kulturellt utbyte mellan Frank- rike och flera' sydamerikanska . stater, men det är minst sagt tvivelaktigt om de Gaulle lyckas att politiskt knyta dessa stater till Frankrike, Misstroendet mot deras mäktiga granne I norr, Fö- renta Staterna, är djupt rotat, men Förenta Staterna äger dock de materiella resurser som ford- ras för utveckling av deras nä- ringsliv. Frankrikes möjligheter att lämna lån och tekniskt bi- räckte till, d. - "RLF-tidningen och fin- ner detta allvarligt i synnerhet med tanke på den successivt öka- som vårt lands 1 ett viktigt skogslän som Norr- botten har endast hälften av de tillgängliga elevplatserna vid lä- nets fyra skogsbruksskolor kun- Genomsnittet för landet är enligt skogsstyrelsens uppgifter 65—70 procents belägg. ligen erfordras toppbetyg för in- träde, men i år var antalet så lågt att även relativt måttliga betyg förslagen. Skulle detta övervägas i en viktigare fråga kommer rege- ringen Erlander. att ställa kabi- nettsfråga, I ett sådant perspek- tiv skymtar ett nyval som en fö- ga trolig men fullt antagbar möj- lighet även i Sverige. Om bara hr Sträng lägger fram ett vettigt skatteförslag — och avstår från att i kommunistflir- tande syfte förfuska reformen — så behöver han inte oroa sig för utgången. Det gick att få demo- ning av elevplatserna. Samma N : tendens har förmärkts ända upp i kratisk enighet om väsentliga ting lan, Där brukar van- | i skatteberedningen; varför då i, in te också i riksdagen? frågar Svenska Dagbladet (h). Inte minst för b gen: stånd åt Sydamerika är hårt be- . gränsade genom landets engage- . , kets utövare blir en ökad skogs- utbildning helt enkelt ofrånkom- lig om denna kategori företagare skall kunna hävda sig i konkur- rensen med skogsbolag och do- mänverk, fortsätter RLF-tidnin- Och man gör då det nedslående konstaterandet att det kanske i första hand är bondeskogsbrukets folk som sviker. En elevutredning i Norrbotten visar att bonde- skogsbruket trots sina 42 Procent av länets skogsproduktion hittills endast representerats med 5,5 Procent av eleverna vid skogs- bruksskolorna i länet. Situationen torde vara något bättre i vissa andra län, men på det hela taget kan konstateras en alltför liten elevtillströmning till skogsbruks- skolorna av ungdom från I bonde- skogsbruket. Det är en betänklig tendens. Det är, summerar RLF-tidnin- gen, helt enkelt nödvändigt att vi lyckas vrida kurvan uppåt så att det i stället blir trängsel om elev- Platserna på skogsbruksskolorna — särskilt av ungdomar som tän- ker sig en framtid inom bonde- skogsbruket, vid ' amerikanska Det & är. r. uppenbart att resultatet "kunde" Varit bättre och att social- demokraterna inte" har majoritet vid gemensamma omröstningar. i i sked. ,' skriver regeri 'ga- Pet ST och tillägger: Mycket rik- "tigt har den första missräkningen Tedan gett anledning till olika sorters självprövning. En. annan socialdemokratisk tidning Värm- lands Folkblad menar, att: öd- mjukhet inför uppgiften, en mindre ' självbelåten socialdemo- kratisk attityd är på sin plats. - Det är en klädsam blygsamhet som avspeglar sig i de:sa kom- mentarer. Något liknande finner man inte hos landets statsmi försöket lyckas följer senare mera komplicerade; el experiment tv med sändning +. av... meddelanden ; lusstrålen” "från jorderi till. ön a a tellit och” åter ”Daserns användbarhet för rymd- kommunikationer " demonstrerades övertygande. i maj 1962, då fors- kare vid ' Massachusetts” 4 ekniska högskola, MIT, lyste upp tre kilo, meters yta av” ånen :med + Ljuset: kastades .. laserstråle, ad] : br baka" till jorden "och" uppfångades | - av . ett teleskop, Det var "första gången människan -lyckades belysa a en p ande ' tration iv laserns styrkas! oa Ån Forskningen : idag inriktar: sig huvudsakligen på att förbättra la- "Taldemokratiska studenternas ra= |rymånygstyselsens station Wald lops' Island i: "Virginia Ett huvud- problem. blir att fånga in: den Zilla Al] itrala: posterna i vår förvaltning. " rättsstaten” et en rymdkropp och försöket. blev |' soltidariserade sig med” de” soci- dikala”? krav. Nu” uppmanas han inom, sitt” eget" parti” att ta tillj djärvare takter. och han erinras om att det finns en” "stark. oppo- sition där." Skall 'denna" tillmö- tesgås,”: blir det: uppenbarligen inte-”objektiva' meriter som” .av- gör exempelvis ' uthämningspoli= tiken.: Kravet Ifrån: ”vänstervin=- dens”. folk” är som "bekant att partiboken skall bestämma; vil-] ka som "skall. bekläda. de : cen- Om”.så: sker ; Do hån ändå: råkat "manövrera: oskickligt;' att: :han hamnat mitt i en av? skärningspunkterna för I flera industriländer och en v del u-länder: har importrestriktionerna ser: och den för &k nikationer:. Den praktiska använd- ningen av metoden hår under :se- .Jnare år . huvudsakligen gällt ut- nyttjande: av den intensiva hetta som --laserstrålen ' alstrar: Använd- ningen har varierat från skärning av diamant till komplicerade ögon- och : hjärnoperationer, ; Den: första .. laserstrålen - I åstad- koms. i. mitten på sextiotalet av Hughes Aircraft Company i Cali- fornien, , Den ”alstrades med , en bågljuslampa och. metoden var en utveckling. av smaser — en lik- nande . uppfinning "som emellertid .| producerar mikrovågor i stället för ljusvågor. Masern, används nu re- gelbundet | för förstärkning av ra- diosignaler från satelliter. "Cirka 400 laboratorier i USA ä sysselsatta med" förskning om lan sern, många med federalt' stöd. Flera bolag har visat att laser- strålen" kan moduleras till att för- medla signaler 'och ”demodulers<” vid ' mottagningsstationerna — där ljusvågorna omvandlas till tal eller musik. Det är en viktig förbätt- ring jämfört med tidigare använd- red s'. eller : slopats, säger Svensk ' export, Därmed har tul- larna trätt i förgrunden 'som han- delshinder på vilka intresset kon- centrerats i” integrations- - och andra internationella sammanhang. Men det finns också :andra hinder än själva- tulltarifferna - som er- bjuder bekymmer: frågan om hur tullvärdet skall beräknas, tekniska ach administrativa ' bestämmelser samt regler för statlig upphandlirig etc. Tullvärderingen har i många länder fått en 'utformning 'som ibland ökar' tullsatsen väsentligt. Särskilt” i USA 'och Öanada' kar reglerna fått en för 'exportören oförmånlig utformning och kan.i USA leda fram till tullvärden som blir. tre gånger högre än export- Priset, ". ” I Sydafrika, Australien och. Nya Zeeland ' tillämpas ' också ' regler, som orsakar "de utländska 'expor. törerna betydande olägenheter, Det stannar emellertid många gånger” inte med ' detta. ”Tullattachéer” från dessa länder samt USA -och Canada besöker sålunda export- ly, företagen för att kontrollera rik- ning, då lasern fr ungefär som ett ”klädstreck” På vilket ikationsförbindel. hängts upp. Lasern är emellertid ännu på utvecklingsstadiet. Dess dokumen- för vilken ingenting har inträffat och som .”fortsätter.”. (Helsingborgs terade ändni; gsförmåga på oli- ka områden gör, att det ännu är för tidigt att' avgöra war den kom- mer att få sin viktigaste betydelse, Dagblad): tiohet av de lämnade - uppgif- terna och kräver därvid fullstän. |- dig insyn i vederbörande före- tags produktions- och försäljnings- förhållanden, ' En vägran. att visa upp böckerna kan i praktiken medföra ett stopp för fortsatt e€x- port. Tullvärdeproblemet har .emeller- I den interna > > och - | självkrätiska socialdemokratiska' eftervalsde- batten. Han ' har sig själv att skylla. , vt Västerbottens-Kuriren. . . Det” egerdomligaste är väl ändå "att! pastor Pethrus funnit sina — samhällsmoraliska” ideal. ellt ”gudlöst” land som Sovjet- unionen, där 'det 't. ex. inte fö- rekommer någon som helst kris+ tendomsundervisning i skoloma. Det bekräftar en misstanke: det är läg, inte evangelium, KDS har' på sitt program, MrnT Gefle Dagblad. De som svarar: för de stora försäkringsfallen. är ett begrän« sat antal ”olycksfåglar” "di trafi ken. Man tycker det är timligt att de 'då "också får svara. .för den större delen 'av försäkrings" formas "i Praktiken kan" rhan Sundsvalls Tidning. - Mentålsjökvärdens" nya anda och metoder: måste förvisso vid- kriminalvård, nykterhetsvård ständigt :värnas mot risken att därtill. bli en -avstjälpningsplats för de, svårast, skadade," sjuka, misslyckade, besvärliga; i sarnhälle '”som " numera gärna betalar. en del --för .att. döva samvetet : och slippa” se: en till- "höstterminen '-efter:-den 1 Beckman ' föreslår,' vore: vi från skolans '+sida: "tacksamma: för tom leverans av Järoböck på grund av hbril inte kan | tidpunkt i tåndläkarna”. ka värmländska : CiTrör man det” går att. laga" tänder ; smed principer? "vo fö ivJag läste h romdagen: ti: Le wi” "Pethrus tidning ett: .”gald. korn”: av: Plinius:den äldre: 1. ; ”Ingen. bland. dödliga. är var stund av. sin levnad”; - Det är 'skönt att höra det,: så | att' man kän få koppla: av nå-' gon" gång. . Nu sitter ja; uti denna stilla” altonstund : :och undrar. om Vår: gamle vän Lewi Pethrus .-såtte : igång . sitt” nya Nledigt från visdomen. Harry, Hjörne i Götebongs- - Los Posten, RR t fETT ORD-- ;o PA VÄ ÄGEN i intill jordens ända... "Apg, 1: Någon sporde- en' pd Ik. det något fel med min kristen- dom, när jag inte känner nå = särskild Bripenhet för den e mission mycken nöd ör man a yneivning ”?'Känslan av ansvar kan fördelag olika. Detta är må- a ibland oss, Somliga känna' dju- bast för hednafältens nöd, andra , djupast för den närmaste” om- Eiyningens, Men aldrig 'kan en aken kristen få" släppa jur sik- te, att han” står 4 skuld, ill he- fa världen; 7 ' Intill jordens "ända'—' det ett "Inspirerande motiy. Du är väl medi dep'wäldiga "världs- onspännande”; gärningen?- Bed för ' Missionen,' bed för -' "missio= närerna : i dag! NM ' Besinna, att du genom en så- dan "omsorg kan hjälpande” nå nen tid. också aktualiserats på de eu. U. 8. Pr, ess (Forts. å sid. 7) till jordens ända... = >. Apg, 1: 1-8, Mest förverkligade i ett offici- kostnaderna: Hur det skall. tut=". väl ha flera aspekter få:sed a gas till en rad områden :— inora . dås”” ati rekvirera färobödker | jlili, som: ; förlagsredaktör -Birger förbud” mot ': frikostiga "löften ” : parti en av de dagar han hade ' en Guds: hushållning - + och andra fält för social patolo> - gi-— som ger sämre eller ingen, behandling och utsikt till bätt ring. : Desto ” viktigare ..att den. ett
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.