I ; regeringens LAHOLMS" TIDNING >. pA a : uvsfde - Onsdagen den 7 oktober 1984” =: Småföretagsamhetens villkor: SS Sveriges hantverks- och indu- . striorganisation," SHIO, höll kon- gress' i Norrköping" "häromdagen. SHIO-ordföranden, " optikermä: tare Stig Stefanson, som ju är ”folkpartiriksdagsman, talade op- timistiskt om småföretagsamhe- tens framtid.' Hän protesterade bestämt" mot tendensen att man anser rationell produktion vara liktydig med 'stordrift. . Särskilt framhöll han de mindre företa- gens betydelse i egenskapen av underleverantörer till storföre- tagen. Men, han hade önskemål. Samhället måste visa större in- tresse för lärlingsutbildningen och företagarutbildningen. Det är frågor som centern 'och folkpar- tiet tagit upp i riksdagen, där regeri och social k terna emellertid, inte visat någon större . välvilja mot småföretag- samheten. Nu var. inrikesminister Rune Johansson en hög gäst på SHIO- kongressen.” Hr . Stefansons. - ord ra- . hade "alltså en -: särskild . adress. Inrikesministern uttalade sig' av pressreferaten att. döma inte om ; utbildningsfrågorna. Men . hanl. ”wågade göra den bedömningen, att förutsättningarna förbättrats mycket starkt« för "den mindre företagsamheten under de senare åren. .Småindustrin och hantver- ket har kunnat expandera i takt "med den övriga industrin, sade inrikesminnstern,' Det kan "väl il stort sett wara en. riktig bedöm- ning. De mindre företagen "har |” under 'senare -år fått bättre möj- |. ligheter till krediter, Det är inte . förtjänst, " Det ' är framförallt centern och även folkpartiet som drivit fram för- bättringarna, ; Ng Men den, historie= I Onsdagen "den 7 oktober 1964 LT = säger man inom socialdemokra- tin — när man inte håller. före- drag på småföretagarekonferen- ser. I valupptakten i TV den 25 augusti t. ex. sade den socialde- . mokratiske representanten Ernst "Michanek öppenhjärtigt,. att so- eialdemokratin är närmast stor- företagsvänlig. . ” Sådan har” också den socialde- mokratiska '" —regeringspolitiken varit. Ett exempel "härpå ger frågån om resultatutjämnings- kontoq . De stora företagen har goda förmåner i investeringsfon- derna. De mindre företagen 'har ingen motsvarighet till dessa. De skulle. kunna få det t. ex..i re-' ”sultatutjämningskonton, 2 som "skulle ge de: mindre företagen "väsentligt bättre möjligheter till konsolidering och : självfinansie- ring. Kravet på rätt ill resul- tatutjämning har år efter år förts fram av oppositionspartierna; Re- geringen och socialdemokrater- na har lika regelbundet sagt nej. Ett annat. exempel har man i Det , var under talet” som en” grupp "arbetardiktare på”allvar er- övrade en plats i vår svenska lit-. teratur. Flera av dessa diktare ha- de kommit för att stanna,. De har gett oss bestående -litterära.- verk, En, av de främsta är. statarsonen Ivar Lo-Johansson. - Den fattiga. barndomen. tycks ha Den höll på att suga honom till sig, göra. honom till. jordproletär. Hans skrivarlusta vaknade annars tidigt, född av .en dödsskräck som han ett'par gånger talat om. Kan-, ske var:det;den som drev honom på flykten, som artonåring rymde han hemifrån, till. storstaden. Han korr :sedan att/bli en. flitig rese- ta av Europ: ; Men han skulle för- bli kroppsarbetare ännu många År. Först då han war trettio kunde han : etablera sig so va av pennan: Han .hade "flytt från jorden; men. prövade” ijstället. många yrken' i ningssträvanden,'' han lärde -sig' språk och läste massor, av Jitte- ' ratur som han inte' kunnat få tag på'”då han bodde på landet, - - Det är något ganska underligt att” t. "kom att växa sig "ATP-återlå - Iserna : om dessa är i sin nuvarande ut- . formning direkt diskriminerande mot småföretagen, . som i, reali- teten inte har någon möjlighet till återlån” från ATP-fonderna. Även" socialdemokraterna” har :i riksdagen 'fått ' medge, "ätt: för- hållandena är otillfredsställande. : Men de har ändå inte velat våra "med om ”att. ändra. dem. Oppo- sitionspartierna och främst. cen- ”tern' har krävt t.' ex. att åter- Jånerätten skulle få ackumuleras under en tid, av fem” år, vilket skulle yge de mindre” företagen reella :. möjligheter till" återlån. "Söcialdemokraterna. har emeller- tid sagt. nej... & Öm : dnrikosministe Rune” Jo- -lämnade! SHIO- kongres- Det: är nytt igt a att låta” socia - demokratiska” "statsråd gästa små- företagarekonferenser, Det :. nödvändigt , om - skall kunna få några vänliga ord från den' ”socialdemokratiskd ; re- gerinigen, Den socialdemokratiska ideologin har ju numera ingen större plats för småföretag. Där dominerar: » koneentråtionstanken — så 'som den framfördes härom året 1 LO- boken Samordnad. nä ringspolitik. Produktionen "skall koncentreras till "stora företag, : småföretagarna : ” sén "med ” föresatsen att.-tala: kanslihuset för t.' ex. 1 resultatut- t . jämningskonton” och verklig åter- Men där: kan . man "kanske" "hoppas / ipå. ocialdemokratin”" ar » närmast; stor; retagsvänlig:” Stora företagsenheter "bättre in i "passar | kanske i det: socialdemokratis- lättare ; att socialistiskt dirigera: ett samhäl-. med ett visst begränsat . :an> "storföretag : tigare än vid något fnnat tillfälle + : illustrerat den synnerligen prekä- ra situation söm skolan ställts inför. på grund av" bristand rarresurser,.: erinrar Sv e ns k skolledartidningom: I ett läge, där yrkets negativa sidor för närvarande med rätta tenderar att mest uppmärksam- mas är det än mera angeläget, att » lönesättningen görs så lockande, Ye att man till lärarutbildni Polisens . rätt att' ingripa skall få en ny lydelse: ”fara för dning. säkerhet , eller - södligiet”.;' "Det-'skulle: innebära att polisen — i enlighet med sty- relsens förslag från 1962 :— gavs "möjlighet. att omedelbart 'avlägs- 3 stalterna kan dra så. många: stu- derande att man verkligen kan få ett gott urval av lärarkandidater. Den stelbenthet som det statliga lönesystemet kännetecknas av lär vi väl tyvärr inte komma ifrån i första taget, Däremot får man hoppas, att 'civildepartementet blir tillräckligt informerat om det allvarliga läget genom skolöver- styrelsen och ecklesiastikdeparte- mentet för att vara lyhört för or- ganisationernas förslag att lösa rekryteringsproblemen vid de na i från: riskabla - mil” ”jöer och underrätta barnavårds-- "nämnden, heter det iÖstgöta Correspondenten”. Det : skulle också innebära, att man lättare kunde reda ut de fall, -där en pojke teller flicka rymt hemifrån, något som . med lagens nuvarande lydelse är be- svärligt, De brister som uppenbarligen fanns i fru Lindströms proposi- tion bör, kan 'man tycka, med hänsyn till det material som nu avtalsförhandli na. Det som krävs är inte några löneöverbud. Men ' däremot en sådan lönesättning som gör sko- ans yrken — inte minst skol- ledartjänsterna — minst lika att- raktiva som tjänster inom andra pr rättas till genom att regeringen » bifaller socialstyrel- sens begäran om utredning. Ha- de fru Lindström lyssnat mera till de . sakkunniga. ' förra gången ärendet var aktuellt och låtit sin proposition gå ut på remiss, skul- le dessa brister förmodligen ha kts i ett tidigare skede. : jämförbara yr åden, menar tä lärartidningen .. A - aw FÖRSVARSÖVNINGEN / I SKÄNE - tiken, "är utomordentligt nyttig, un- | derstryker Göteborgs- Posten ' Det fordras praktisk erfarenhet hos befälet och det förutsätter att krigsförbandens +värnplikts- massa också deltar, Enligt all er- farenhet kan nämligen den nöd- vändiga rutinen endast förvärvas under fältmässiga förhållanden, vilket under fredstida övningar betyder att de verkliga krigsför- bandens "levande personal i dess helhet deltar. I- Skånemanövern har just nu många yrkesbefäl tillfälle att för- " värva eller fördjupa sådana prak- tiska erfarenheter. ' Där agerar på scenen en arméfördelningschef, fyra ' brigadchefer, omkring 25 chefer för bataljoner och därmed jämställda krigsförband ur artil- leriet och tr övriga specialtrupp- slag samt ett hund "Nu får hon möjlighet att repa- rera sitt misstag och ta hänsyn till de faktorer som ka göra rag- garparagrafen användbar i prak- SJÄLVBELATENHETEN HOS DE STYRANDE : : | "tas upp till kritisk granskning efter valet av F o 1 k e t (5): Redan på partikongressen gjor- de man.sina reflexioner. Det var lite för mycket paradanföranden från statsråden, Man hade 'ibland en känsla av att då partiets led- ning gjorde sitt utspel var det för mycket byråkratins folk, som hål- = liti pennan och gjort förberedel- serna åt sina departementschefer, Allt var nästan för färdigt och |: perfektionistiskt. Anförandena in- nehöll svar. på alla frågor, Det var så lite som gav utrymme för diskussion, Bristen: på en bred partidebatt är särskilt påfallande i de frågor som berör priser, lö- ner och näringspolitik. chefer och Vatterichefer. Dessas' utbildning är alltså minst lika viktig som de inkalla- de repetitionsvärnpliktigas i övning, även om de inte är så många som 25.000," , ” + raterna mötte väl- jarna utan att ha en klar stånd- punkt i skattefrågorna. I lokalise- ringspolitiken "gjorde man ett ut- spel först fem minuter före tolv. Frågan om priser och löner fick kommunisterna : handlägga i "splendid isolation och kunde där= rr ee - | kologiska förutsättningar för ar- så rotfast, i: Stockholm. Han : tye- ker om 'storstaden därför att han - där är anonym. Dessutom. är. det platsen . där han kan nå kontakt råden,. specialister som' en roman- författare” kan. behöva, Ivar. Lo-- Johansson 'arbetar med: 'minutiös noggrannhet, Han är på sitt sätt ” en "vetenskapsman, - Realisten inom honom ställer stora krav på exakt- het.. Många 'av hans romaner kan läsas också som fakta-böcker. Hans kunskaper om statarna och deras frigörelse ' är enorm. I brett lagda romaner ...gav, han . läsarna statar- nas vardag, fattigdom : och "slit, glädjeämnen vid stadsbesök och på små .kalas,. deras ,triviala kärleks. historier och någras. längtan efter frihet och vidare vyer. Han kom i sina statarromaner att följa upp förändringen då stataren blev lant- arbetare och :då; han fick; männi- skövärde: Han -blev fackförenings- dlem;..Det är: i” givit "Ivar Lo-Johansson något slags ' skräck för landsbygden och jorden, ' när. och . hanh: med att se det mes- författare och de-, ; staden. Det” var en tid av bild> Ek med specialister. inom skilda: om- > ' ”Trak- | k NOVELLISTEN. - - 1928 kom hans första 'skönlitte- | Stalarsonen som Hy ö [0 storstaden -[ "tarna 'hade det” i början av seklet. ; Detta. var .Ivar 'Lo-Johanssons lit- rära- bok ut, Det. war en .novell-|terära program, Hans tanke var att samling med: den: lakoniska ; titeln | ge en :skildring från människor på ”Ett, : -läg'; historier”. > Redan : här | livets : skuggsida,' Om" de: fattiga skönjer: man 'mästarhanden. Det är | som det 'skrivits 'så lite. Han för- arbetarskildringar som äkta . och på. det direkta i sätt som är "Ivar. Lo-Johanssons eget, ger; '0ss inte- . från ; olika.. arbetsplatser. och: i två band . riör fabtiga” hem. ,”Statarna” kom betydligt: torn” "söm" den: moderna lantarbe- 1925 bröt upp.: Han: for. till. Frankrike... Men han' sökte inte upp; storstädernas fina. hotell, "inte "pråliga. lyxorter och inte olika muséer, han var hade inger stor reskassa mutan var tvingad att arbeta sig genom lan- "det. Detta gjorde 'att han kom i kohtakt' med folkets, Och det är skriva "en: -bok om : > arbetarna : i värje land på jorden 'vaknar inom honom; -1927' är. han också” klar för, sin: : debut" med reseskildringen iF ;> Frankrike”, .Den kom att följas av fyra' andra re- seskildringar som” alla har det ge- , [mensantt "att ide skildrar. de! lägre sociala; . grupperna, ofta” de” som led 'ren "nöd, Man kan nämna ”Ne- derstigen i -dödsriket” som ”skild- rar - Eastend,'. Londons ' värsta” fat- de och oftarledde :till döden. ”Ko- let i” våld” är en bok om en an- nan . missgynnad avrbetargrupp. i England, kolgruvearbetarna. Det är litterära - socialreportage äv .myc- ket hög klass. Något nytt inom re- seskildringen - som » tidigare . bara skildrat det "glättade. och vackra, det som turister i allmänhet söker efter då: de reser ut. Så var. han redan tidigt medveten om vad han ville: skriva om: sociala missför- hållanden. Man är:ledsen över att han inte kunde fullfölja sin tanke att skriva "om arbetarna i alla jordens länder: Det : var ett över- mänskligt arbete och det blev det skönlitterära författarskapet som tog överhanden, - Dessvärre måste man konsta- tera att det just nu saknas psy- betet på att 'slå samman de tre oppositionzpartierna till ett. Nu gäller" det att,i första hand ta till vara de hoppfulla tecknen på samarbetsvilja och dit kan .av- under, det senaste året mellan folkpartiet och centern, Men den verksamheten måste då uppfattas som en etapp på vägen mot det egentliga målet. I strävandena mot . detta intar alla potentiella högeranhä e av Medborgerlig Samling runt om 'i landet en : nyckelposition. På deras förut- "sättningar att öva inflytande på högerns politik beror möjlighe- terna att samla hela oppositionen organisatoriskt." = | (Handelstidningen). . med åberopa citat från ledande fackföreningsmän, H » Av sina" egna skall man höra det... vs. ÄR d Ivar «L Johansson tigkvarter; där, nöden var skrian- ös! gjort räknas de goda relationerna |" r, nästanyen de in en ny: samhällsgrupp' är vår litteratur.”. + Men .”Godnatt, -jord” blir också berättelsen om Mikael; Bister, sta- tarpojken : som lär :sig tycka illa åig:”allt' söm; sker. i Eset) Man "kommer. ing: mer. onekligen” att: tänka” P Kalle Känin;”.en', iman :- som - ser till, att. det: "ynglar; avi ungår, omkring .Ho- norm; Statarnas "enda. glädje, stun- Ir den .utdragssoffan.. om kvällen; nt fångat. Men . här "finns också dramatiska” skildringar från kongresser och fackföreningsmöten, RO IF är Lo-Johansson” har "blivit en av våra ledande prosaister, en som fta stått strid omkring» (”Lyc-. ch. ”Geniet”.. för: att nämna maner: som vållat" protester), :-som ”"obevekligt format sin diktarprofil och . växt in'i en bred läsekrets medvetande. Idag är han resen i vår svenska : litteratur, Kanske" en" av de få "som 'har verklig utsikt: att. bli ;Nobel-pris- tagare. ec Redan ' 1932 . kom” han med - sin första roman ”Måna är död”; Den är inte så märklig. Det"var året efter som ' han "slog "igenom som författare med den självbiografis- ka 'rormanen :”Godnatt, jord”. Den -Finledde' hela "den långa raden av självbiografiér bl. a. av. Jan Fri- degård: och Harry. Martinsson.” - Få romaner har så levande för- mått "ge bilder från en svunnen tid. Man får i detalj veta hur'sta- levande : för" "läsarna skrämmande ”riljö, fa kig, . men Ivar Lo-Jol fö drömmer. om a 'skriva «romaner cm, kolléktivet, om människan som nn en; mycket; rik iven" på, en isaklig Al exakt” prosa,” som; dock blir "skön ju, längre. man” läser. den. Och det finns många . fint? uppfångade'. ny- anser,: söm människoskildrare till- hör: Tvärs Lo-Johansson ? vår: elit; så lär sig: tycka om- hennes: stolthet, lida, med ne, I Den "långa självbiö äfiska sviten som "inleddes" med + ”Analfabeten” är ' också" unik i: svensk litteratur, Här lär vi känna Ivar Lo-Johans- son,' i denna: serien - får : vi j hans bildningsväg.:; Han tillh diktaröden som -alltid ska intresse- ra. och. engagera "cc i 3 Själv har Ivar LocJohanss 2 något tillfälle sagt :att han egent- ligen bara skrivit tre verk, näm- ligen : reseskildringarna, ”statar- skildringarna och stridsskrifterna. Det ligger en hel del i det på- ståendet. Helst om man ser också en -roman 'som' ”Lyckan” som en stridsskrift." Det kan man , gärna ligt. i M När det kommer en ny bok äv Ivar Lo-Johansson vill många ge- nast läsa den. Han är en sällsynt levande. berättare och han tillhör de relativt få skrivare, som" man verkligen läser med behållning och glädje. Han är en stor diktare, en -underbar berättare, 1 : I : : Singer. veg Tail "Islag.' En "del kommer: att vilja om. jorden och” som vill bilda sig a oklart” "politiskt "balansläge, som 4 att. vi göra; Att den” bränns är obestrid= Vv | Aktuell > Blir Kinas kärnvapen inled- ningen till en ny kapprustning, kommer) stora resurser” som behövdes bättre att slösas bort i fler länder än Kina, samtidigt som : katastrofriskerna " blir. allt större. Om den senaste utveck. lingen leder till att Kina tidi- gare får plats i FN och därmed accepteras och kan utsättas för påtryckningar. av nationer som önskar fred och ekonomisk ut- veckling i stället för kapprust- ning, har ändå något av värde skett. BÖN Stockholms-Tidningen:; : Vi får under den" kommande tiden höra' mångå "förklaringar sociald leniokraternds ” ”bak- tillskriva iöppositionen hela -för- tjänsten, andra kommer att sär ga' att 'socialdemokratins' mot- gångar” berott". på "att folk stan- nat hemma” i. 'förlitarde' på att segern. 'var given Plant en Den! tillförlitligaste = förkla- ringen torde våra. att ' sociatde- mokraterna funnit 'befiag i'mak- ten” och glömt! att" den - måste brukas som': brukades deri "ej. Och ' när "allt. fler" gjorde” upp- täckten att pbartiet börjat ”bli sig "självt nog "fånn « :de tiden vara' mogen att tänka på en ändring. Man avfärdar inte all- varliga : :forhågor med raljeran= de fraser : oe : " "Göteborgs-Posten > : Det : är, igt. "och regeringen. rn Erlander”. > MU - får ställa "in sig" på. atf möta under komniande fyraårsperiod: > Den får svåräre : "att "behålla ”initia” digare'- självklar.” "pondus.=« Den kommer vatt möta. en. !öppositi jon som är lika: stark "som förut |" men "där tyngdpunkten” förskju-|. tit gig mot mitten” vilket betyder |: att den kan utveckla. större kon- Kurrenskraft » mot socialdemo- kratin!. Det "kar "därför : komma sig ätt: valet. 1964 inte war ”valet där ingenting hände” utan ;”valet .: där - utvecklingén vände”;; Men det beror. på hur mellanpattierna :; "kommer" att förvalta: den "chans / som valut- gången "gett". dem. ver : > Västerbottens-Kuriren. : : Krabban snart slut Räcker högst 5: är "Krabborna håller” på att dö ut! Om . mindre än fem år finns det] /—— inga krabbor längre, siar' en norsk leverantör. i Fri Köpenskap. Den allra största delen'av, de färska krabbor vi äter i Sverige på hös- ten fiskas i Norge. Vår höjda lev. nadsstandard och ökade delika- tesshunger betyder : katastrof för krabborna. De håller på att fiskas ut alldeles, Eftersom man tar dem medan 'de är rombärande minskar man chanserna för släktets fort- bestånd. "I höst verkar krabbliden vara inne, i sitt: skede redan nu) An- nars brukar. säsongen vara till mitten 'av oktober och ofta fort- sätta en bit i november. Då har krabborna normalt lagt rommen och - är inte längre matnyttiga, Andra djur skyddas under sin fortplantningstid, men krabborna fångas just under den tiden, Det är” bara den fullmatade krabban som är en delikatess. Den krabba däremot som man köper i burk läggs in av en jätte. krabba : som väger flera kilo. Krabban som kommer från norska och svenska kusten väger omkring ett halvt kilo, Till ' krabbkonser- ven använder .man ' jättekrabbans ben, Där har rommen inte 'sam- ma betydelse, : , kommentar många saml ällsföreteelser i dag; tivet och "att framträda: med ti Sya Mr RP ”Besultatet av. valet i fyrstads- kretsen blev en : socialdemokra= tisk . mandatvinst. Däremot vi- sade det sig att Medborgerlig samling hade blåst segerfanfa- rer för tidigt, Medvinden räckte inte till ett fjärde .mandat, som man från den'nya' valorganisa-, tionens sida hade räknat så all- varligt med, att resultatet mås- te betraktas ” som en allvarlig motgång, - ..s : MbS våldsarat. uppreklamera- de framträdande har alltså en- -|dast åstadkommit .vad' man ' på sansat. borgerligt håll. fruktade, . |nämligen” en ytterligare 'splitt- rad och" "försvagad borgerlighet och en "förstärkning: av. wocial- demokratin. ” Att.” sparandet inte ' blir” det" bästa när varje människa vet attidet man: sätter in: på bank blir mindre. och mindre värt, är ett. förhållande: som skapar väl- diga . problem på kapitalmark- naden, När. inlåningen 4; ban- .kerna inte är tillräcklig blir det - kreditrestriktioner "som drabbar samhällsuppbyggnaden i: ringslivets, -industrins "tingar > begrärtas,: gandet lider avbräck.” 0. VER Vv. s Men. regeringen blundar "och. fortsätter "sin inflationspoli x mot nya toppnoteringar. ma Nordvästra Skånes" investe. Den: cynism". och den" råkhet, som - sätter ' sin . prägel på 'så vidgad: och par tisk" samhällssyn" byggd.:på. hur manistisk., vetenskap - Och: försk- >> ning: < = Människan åst rädd 'om sin s ärdefullare”. i E a nåzister här ämigit sig in. + "KDS-rörelsen.- : Detta” Har” "be- . att” välja: in kor mister i riks erfarenhet” fö. e giftermålet" rar -föreställningar ” om; att: tenskapet'- lägger en > ningsbörda på mannen, men ite på kvinnan" och att det lyck- ? digaste -är "om" mannen är litet > äldre: än” hustrun, som vid äk=: tenskapets'« ingående ' helst” bör t vara ovetande om rätt. mycket; : : Dagen Nyhet ” Det - : prinsessorna Birgitta och Déåsi-'. "uppmärksammades - satt rée satt med , på: "jakitpassen bredvid : tina, respektive män. Inte brukligt, sägs' det, inen å andra” sidan är . det väl : både” tryggt '.och underbart på" sälla sätt att ha hustrun vid sin sida + i buskarna, vänder skytten sig ' till. makan och viskar: — . Hålla [ randen! ; - ; Kar de” Mumma. Jag vill öckanrk 4 dem och om: dem... ; P5, 40: Det råder bland vår tids: nars upplysta människor” sstor okunnighet om ' det kristna ar-- betet både: ;' hemland och hed- navärld." De föreställningar man” har om församlingar, : samfund. och” arbetare :äro mycket ofta.. rena vanföreställningar. Detta skapar vingaktning och "kanske. fiendskap. -Okunnigheten bör röjas jur = vägen, Det är en del av den kristna -" missionsuppgiften. > Vi. böra känna. det som en kallel- se att inom vår inflytelsekrets . genom att'förtälja om Guts väl=., diga gärningar driva bort okiän> nighet och ” 'vanföreställningar. Den vakné finner tillfällen, '” "Hur är det 'på din drbetsplats i din omgivning? Alla: möjliga rörelser , diskuteras - och bedö- mas kanske, Vill du då” vara. den . kristna I missionens . "tåles-. i farans stund. När det prasslar | Md näs oc dagen. Skall "man utrensa dem ee män än. av kvinnör” konserver, : i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.