4 . . Hane tr Tördagen Jen? 10. "oktober 1904 OMP RÖg = = LT Lördagen den 10 .sktober 18 1964. LT = = Skrämmande siffro en fjärdedel av dem”är i be- hov” av: ,barnpsykiatrisk wård och att .knappt hälften är fria från neurotiska symtom.. A Undersökningen är 'mycket värdefull, men den bör komplet- teras med minst lika omfattan- de undersökning från småstäder och/Tandsorten, så att man får fram ett jämförelsematerial." vi är övertygade. om att vårdbeho- vet där inte” är alls så stort som i en storstad, Att. storstäder ofta inte är någon lämplig uppväxtmiljö' för barn har många gånger fastsla- gits .av centerpartiet. Enligt en " undersökning 'som nyligen gjorts i London har framkommit: att hälften av: alla småbarn i hög- hus aldrig leker med andra barn. Det skulle vara intressant att få fram : -motsvarande siffrör för barn i höghus” i de svenska stor- städerna.” Även om det inte är så många söm i London, torde det" "vara en hel del. , Ett barn söm inte får leva ut i lek” blir, gt Londonunder- Ett barn ibehi ver nämligen eka med |. andra barn för att därigenom ta de första « stapplande stegen på väg in i den' sociala (gemenskar pen...” + På de. små "ynkliga lekplät- tarnd” "med en liten sandlåda vid |" högt fot, där trängseln of- besvär en "hand; om de minsta. Att skaffa kan få et naturligt utlopp. sannolikt : storstäderna tillräckligt barnvän- "för det uppväxande släktet. Vi ”utbilda aldrig. så ' många barn- . psykologer "och barnpsykiater, de tant Or: om: m psykiska. gå hårt åt sina kamrater, Varje höghus (och över huvud taget varje hyreshus) skulle kanske behöva en lekledare, som . tog resurser till detta torde dock vara omöjligt. CT -' I : När barnen kommer upp i 10 —12-årsåldern,; kräver: de ' något | ”vildare” "lekar." De: behöver då rasa ut, .men. hur skall det gå till i en storstad mutan naturliga lekområden?. "Denna ”uppdämda energi kår senare ta sig uttryck i bus”. och raggarliv, sober Vi kommer förmodligen aldrig ur den häxkittel som. storstäder. na utgör - framför. allt för bar- nen. Det enda vi kan- göra är att försöka "styra utvecklingen i form av lokalisering " av. arbetstillfäl- len "till ett tätortsnät över hela landet, där man kan få männi-| skovänligare ' boendefs och där ' barns' leklusta och" energi Vi kommer aldrig ifrån att vi aldrig " lyckas göra liga. Strömmen dit, måste stop" pas, öm vi känner något ansvar löser ' inga problem "genom" att kommer inte att räcka till. ! Enda möjligheten ' är att göra samhället människovänligare, Det kan bara, ske genom" en ' aktiv lokali itik, Vi hoppas att ta är stor, leker de små i stor otrygghet. Små barn är nämligen inga ”: samhällsvarelser, :de kan M "nan det 'är' alldeles för. sent, " regeringsparkiet "inser ' detta, 'in- ": I sex" mil; på längden och : halvans I | iyon möts tre floder: Rhone, . Saone ech Beaujolais, säger Lyon- borna. Två av floderna, Rhone och . på; : att, utvinna elektricitet ur och andra nyh iga” saker: iDen tredje, Beaujolais, är ”blot til lyst”. Den ' tjänar som komplement till - det” utomordentliga . lyonaisiska köket, dricks av hög och låg under be=" låtna grymtningar och .Änspirerar .. bä Bilar . man stora riksvägen frå Paris wia « Lyon: mot Medelhavet : får. man inte. mycket kontakt. med ! vingårdarna i Beaujolais, - Vägen följer Saone på. den flacka, a västs ra. stranden. norr 'om' Lyon. Ti höger: tonar . blå, diset bortom -- slättlandet, - Det-: där, Beaujolaisvinet växer mognar, , lagras och tappas, .. Har man ' inte, alltför . bråttom :! Beaujolais, väl 'värt en "omväg. . Hela , området är inte mer: än : nan mil på: bredden. Utan att jäki ta'reser Ni-genom det på en dag. Och 'jäkt hör liksom inte ihop med livet och" landskapet i Beaujolais, Autostrador och, motorvägar finns. här inga. Nej, Ni får nöja tt. windla runt på 'små permanentade — vägar "över kul- lar, längs ådalar och genom små byar. ” . : | LITTERÄRT MOTIV. : mm av byarna bär. det klingan- de. namnet Clochemerle, vilket sä. ger en del om stämningarna i dess sa ” stillsam dalgångar, . Ja, i i I ANKNYTNING; -- till. generalpoststyrelsens. hund- rade: årsberättelse.: gör . S må- Tin ”växlingarna i Postväsendet genom tiderna hör även ändring arna 1 dess service gentemot all- mänheten; Vi'skall här inte inlåta oss på frågan, huruvida det gam- la talesätt, att ”det går säkert som ett brev på posten” fortfarande är vall blott slå fast, att | s till vida att allmänheten "inte får post så ofta som förr, När seklet var vägt, utdelades i städerna post tre gånger om dax gen — i Växjö skedde" utdelning morgon, middag och eftermiddag, Med tiden blev det emellertid erjx'. dast. utdelning två gånger. på da= |. . gen — och för inte så länge'sedar 1? drog postverket in pöstutdelningz 2 en på sön- och helgdagar." t >< i Det-har även blivit.en viss in= ++ varigenom snabbheten ä även T' der] vardagliga 'posttrafiken i mella olika platser minskat. | sk Brevkorten som tidigare länge minskat har ökat — "genom vy- kortsskrivandet från Mallorca m, fl, Sydliga. platser”, . 2 ri POLITISK JULGRANS- | EE ER: PLUNDRING | ' n Kuriös för att-inte säga dubiös blev valutgången i fyrstadskretsen genom insatser av' Medborgerlig samling, ' betonar Eskils t u- na-Kuriren Under valrörelsen gick denna ledband till strid särskilt mot hö- gern I'ATP-frågan men även mot folkpartiet och centern. När valet väl är över och gruppen tagit tre mandat från högern — intet har crövrats från fp, c eller soc.-dem, sy vilket senare från början angetts som enda syftet — delar man ut dessa tre på det sättet, att högern får ett, folkpartiet ett och "centern ett, Det kan man om något I kalla politisk — julgransplundring. " Hö- gerröster i stor. utsträckning har KE FÖRSTAKAMM RMAN-? . Bammalet : "tema i” "debatten" om "förstakammarvalen, "nämligen! de egenartade former av partisamar- bete 'som” är. stundom uppträder, ternorrland och Jämtland "har ö- vereriskom else” ”ock”det > och NN tycker: det ä -egendomligt » att gentern; som ; annärs tär'så bestärnt "avstånd" från: högern, nu . plötsligt ' efter andrakammarvalet tycker; att» ”det ' går, bra” hand 'i hånd' med högern”. bi ättre: "Vetande, då: tidningen, för- tydelse dragning av postkupeer si, tågeri, FT göre . valuppgörelser,. Så länge vi har - kvar de: indirekta' förstakammar- valen,: där alla kan” på förhand överblicka . befintliga" s.k, överskottsröster, kommer denna trista mandathan. del partierna” (emellan att fortsät har hållit . sig för" goda att in- veckla ' sig i sådant köpslående, om mandat står på. spel eller är att' vinna. Intet parti kan kosta "på sig att avstå från att utnyttja möjligheterna till' röstuppgörelser partier och olika valkretsar. emel- grupp i Sydsvenska. Dagbladets |. Jan, mandathandel är att avskaffa för- sta kammaren och de. indirekta valen, Men det är, som bekant, hr Erlander som' här sätter sig på tvären. Det är det av honom så varmt uppskattade ”kommuna- la sambandet”, som är den verk- liga grundorsaken till den olusti- ga kohandeln partierna. emellan "om förstakammarmandaten.: eo UDATEN Nya Norrland: &. tuggar på ett "I det förestående” valet för Vä om: -: samarbete a dragit: ”turistisk" valuta a gav 'mandat” "träffats : mellan: högern och -centerpartiet, verkligheten'; har” byn ett. annat och namn, "men har accepterat namn" som författaren "till: på gelsens hus”; Chevalier,' fann på. 'yDiktens. Clochemerle är väl i helt. i överensstämmelse med ver] lighetens,' umen" den förargliga : be kvämlighet inrättningen'' står där ialla fall på. torget med en g skande' vinsluttning nedanfö i PS Här" i Beaujolais . "finns många andra städer och" småbyar, där Ii Saone ' tjänar till att frakta varor : burleska och satiriska. kvickheter. : böljande. berg i; ned till Medelhavets plager, så jär b OM har, lagras och tappas Beaujoulzis-vinet, . På "bilden - skärs” dru' ti. klasen med varsam hand loss från stocken. ev vet Vd lika” Jugnt - fram. Här. finns små kloster med :underbara | rosenträdgårdar, halvt ' övervuxna, borgar, där feodalherrar: en- gång härskade; må kyrkor och. kapell och! | bondgårdar. Det; är kring” viz net som "livet kretsar; Här finns bara ett fåtal: vinslott "med större odlingar; ””wingårdårna lär. små, tarkt.. utvecklad. "Nya'. -Norrland: talar "här inot öker inl lägga: någon. politisk .be- ristå mandatupp- ! förstakammarvalen, är sig varken att morali- över "eller politiskt 'spekule- a i'dessa uteslutande praktiska -"rö:tlördelning: .-. och ant . Inte: hellér 'socialdernokraterna "Enda ' sättet att "slippa ” denna fått välja in folk från de andra |: oppositionspartierna utan — att kunna göra det ringaste åt sos- sarna, Nog måste denna, nyordning i vårt politiska liv betecknas som egendomlig summerar EK. oc NICOLIN OCH ATP ” Så här efter valet lär ingen misstycka, säger Örebro- Kuriren (s), om man kon- staterar att bestämda uppgifter nu gör gällande att de något oklara relationerna mellan" dir Curt Nicolin och hr Heckscher i själva verket kom att misstolkas genom den. bor- gerliga förtegenheten. Hr Nicolins initiativ. hade tydligen ingenting direkt att göra med högerns spe- del överlämnas åt glömskan, mes nr Stockholms-Tid- ningen (sj AM Vid en konferens i Skara på söndagen, anordnad av Måls- männens riksförbund och läns? ciella utspel -till erna. Hr Nicolin var intresserad av nä- ringslivet och ATP-fonderna, inte av pensionärerna. Om hr Nicolin är representativ . för näringslivet i stort :kan vi inte bedöma, men om han är det, har högern med sitt pensionärspåhitt . gjort ett dubbbelt nederlag — inför väljar- na och inför näringslivet, som in- te alls ville dela ut pengarna på detta' lättsinniga vis, men ville få en diskussion av avgiftsuttaget. Så här efter valet kan samspe- let, Heckscher—Nicolin med för- en pPersonakt över varje barn och . integriteten, LA en d i Skaraborgs län diskuterade man ett förslag från skolöverstyrelsen om att man re- dan, i förskolan skall lägga upp registrera eleviakttagelser under hela skoltiden, Flera av konfe- rensdeltagarna uttryckte farhå- gor för att sekretessen om dessa]. Personakter skulle bli svår att upprätthålla och att dylika akter kunde äventyra den Personliga sitt slut. och texterna blir så varsamma” och” påminner. ost både tid och" evighet. Och :det är| n:en gång lider Kyrkoå; inte .”endäst skriften. som Jär . Oss detta, -det säger” oss. även samvetet och förrvftet, "När man läser "och begrundar Jesu liknelser ' måste. man hålla:-i ninret ett par saker; Jesus. diktar ieke, om- verkligheten; mtan . skild- rar. den såsom den är och menar, alt åhöraren själv: skall draga sina slutsatser och lärdomar. I. dagens liknelse berättar Jesus om, hur er österländsk. potentat kunde: fara fram,:-men” därmed” har : han - icke velat beskriva Gud. Och i allmän - et' har Jesu liknelser en huvud- |. tanke, som” man skall stanna in- för och tärka på. , . ie . I dagens berättelse stannar | man väl särskilt inför slutet, som" be- tättar om: mannen; som" hade lye< kais komma in i bröllopssalen utan "bröllopskläder och som där. för blev bortvisad.- Vad - vill. nu Jesus lära. oss . därmed? ' När en storman, eller : som nu i liknelsen en konung i Österlandet bjöd till bröllop eller annan fest, så fanns i något av förrummen en mantel, som varje gäst fick: som” gåva av värden att. bäras :först. på festen, varefter manteln fick tagas med av gästen hem. ' ”Manren i liknelsen var för stolt och självgod att tåga emot denna gåva och tyckte: tydligen, att det inte var så noga, han kunde golt komma i sina vanliga kläder. Det fick "den gode värden: vara så snäll att finna sig i. Det var hög- mod, trots och egenrättfärdighet. Men han räknade. fel, Konungen höll icke till godo med mannens trots och självgodhet, Mannen blev bortvisad. I vår gamla syndabekännelse Hal 7 känna, sig själv! och" veta pretentioner Till--Gud. Vi 055, själ Pp vän En. Ckristen sSkalf'vara” så snäll, ch.» att..var och en. skall .göra räken- beskedli, bakadragen; ätt skäp för: sitt liv och att det finns harr allt FE bakgrun-. en skillnad mellan 'gott. och" ont -i Sd missförstånd. När, det J inte.” Ett = visst” "mått" 'äv. själ tillit. måste till,: > annars .kom-' Man : måste: alltid svåra ” konsten. ”att bå d vi kan, kar vi ä täns kar att-vi är: blott onyttiga tjänare. Det; betyder helt ' enkelt; «att Gud som -skapat. oss har rätt fordra” alt vi. lever som Guds barn ägnar ock anstår,': för att: tala::med- Lither; Och ' vi kan aldrig komma med i får ald: ri! inbilla: oss,” att vi är så bral å: alla" de vis; så -vi- förtjänar åd :och himmelens- eviga iksom"' konungen i liknel- öd alla” till bröllopsmålti- deny; så: kallar 'Gud på oss alles Sah. man -till' gemenskap med: ho: näm Ci tid «och "evighet. Men: vi skå" "komma i den. .rätta' "bröllops struden! 4 1: den. "gamla ' syndabekännelsén står det även att.vi ska - "fly till Guds facerliga barmhärtighet" och Frälsarens ' Jesu ' Kristi. förtjänst”. Och i psalmen - 38 i.vår psalmbok heter" det: ”Gud har av sin barm- härtighet till- nåd oss arma tagit, Och : all ; vår : orättfärdighet med katta” "sig: själv färd | visar” från Olaus Petri ”Jag fattig, dagar säger vi: syndig människa... vet mig vara värd att förkastas från ditt ansikte”, Ibland kan man "Detta måste man hålla med om. Vi får akta oss så att vi inte hamnar i ett system som erinrar om en polisstat och där varje in divid känner sig i hemlighet be- vakad för varje steg. Det kan heller inte vara riktigt att unga elevers beteende eventuell brist på beteende — tidigarot år i livet skall, nedtecknade på ett kort, följa dem allt framgent, Om detta system hade funnits förr i tiden undrar vi, hur mån- "ga män i staten i dag som kunnat - peka på ett fläckfritt kort; D "(Sundsvalls Tidning). måste ikläda dig förlåtet Kristi blod avtvagit. All vår: för- tjänst är uteflyckt. Vår själ av syn- dens börda tryckt till nåden mås- te" falla”. Att ärligt: inse och be- känna 'sin 'synd inför Gud med bön : om syndernas' förlåtelse och om hjälp och kraft till att bli'en bättre människa, det är den enda rätta 'inställnirigen till Gud. "Du kläd- Yr cm Lyon. växer och mog- ; ket | om. Beaujolaisvinet och dess speciella". egenskaper: / ska: drickas z ungt” och alltså inte lagras: mer än "högst. tre-fyra år. Ska drickas svålare än de:- röda Bourgogne- och . Bordeauxvinerna' men; någon varmare" än" vita. viner, = ”kä llar- svalt” ,.: : kx Lyxhotell. finns" inga: i Beaujo- lais. Knäppäst ” några: storhotell i andra -- klasser -' heller: Däremot värdshus och; "småhotell. För. dena "Tfår begränsad politisk betydelse, år begrän it. | Finländsk politik är ett” hårt [fattas av president . Kekkonen. '|.. Detta kan. väl förefalla. förvå- Ttill är otvi ; j tagen” låter ofta: :4 särskilda ' förhållanden ' skull | kwinnor, levande” reklam. för vå fl land" och för: vad som här ” pro- När de Gaulle återkommer tilll Paris kan hån konstatera /att han satsade rätt: att Iden långa färden blev en stor personlig triumf —' även om den' kanske >. Sydsvenska Dagbladet. " Beslut om . riksdagsupplösning Om "presidenten ' upplöser qriks- dagen och utlyser nyval, sker det säkert mindre i uträkning- den. interna reklamforskningen. ; nande ' med hänsyn till reklamuti gifternas : totala" storlek” — över on miljard kronor” i Sverige enbart — . som” iden "ofta? uppflammande debatten kring reklamen. Orsaken; eller rättare en av” orsakerna, här- laktigt att: probl är mycket svårbemästrade, Före- 1 ' reklamanslaget utgöra ” en viss, . fast - procent. av Omsättningen, utan” hänsyn till "om nödvändiggjort en . betydande k ning. «En, annan, mycket 5 ktig satt reklämiens fram i tiden "och att de omedel- bara” resultaten” av de "aktuella ré- klamutgifterna | kan. vara, svår. ät klassificer . Alla behöver reklam; PR; och svensk" industri” ”och turistnäring samarbetar just nu med statsmak- terna om. en” propagandadrive' i USA, som förefaller ha skett .un- iförd KOR res tele Aiken en: att t socialdeniokratiska pars tfet 'skall gå frarnåt än att Faa sio skall kunna manövrera! bor Leskinen. Håller inte den. jute räkningen, lär det: heller '; inte bli : någon. siksdagsipplösning. spel, "drivet i: skuggan, SBM jen mäktig. granne, . Do L Dagens; Nyheter. av ter: val tagit sig sådana yttring. : tvingats ta avstånd. Detta - är politiska fakta som inté går att komma förbi. Det går inte" att, tvinga, ihop i en ”pantibildning delar som inte har naturlig po- litisk : samhörighet. - Man kan , skor ' mot deras egen. vilja. ningsfulta' tillverkare" av ' sam” lära gig den läxan. '- Västerb ttens-Kuriren. politik." Årets vel har. visat, att roll i sammanhanget behöver"vi ' fön.: inte, spilla: många. ord. Hör gern är: nu r scinte minst” ger nom ATP-manöverni--'en svår fast vid sin'extrema politik, får : de. "närmaste : åren. kommer - att lationerna ; partierna . "olika avseenden PR: duceras. "Allt. som "kän" leda” till att alla” dessa" media noga 'under- söks och "deras verkningar : regi- streras och ' kanäliseras" bör : också göras, Det: skall inte vara” reklam som" mycket väl: kan skademiskå 7 SN 'studier, konstaterar: iften Kommunal- tjänst a äl bildningsverksamhets - nyutkomna | skrift ;”Akademisk.. utbildning på fritid” ställs frågan om sdet. inte är lämpligt. att öppna uni ersitet och/ högskolor för : andra ' än stu- dénter, i: betydligt , högre" grad i än vad som £. n. är fallet. > Civilekonom Bo; Widenborg har utfört undersökningen, som redo- -erfarenheterna :; från . den verksamhet som: TBV i Stockholm sedan” fem' år tillbaka” i bedriver med” företa miska". ; universi, tetskurser. Ett av, utredningens mest. intres- santa resultat : är- att. en liten grupp, personer med enbart folk- skola : som , bakgrund svarar för ,"diplomeringsfrekven- sen. Övriga grupper med ' god di- plomeringsfrekvens' är bl. a. gym- nasieingenjörer . och > akademiker. Från” 1959. tv 0. m, 1963 har 569 elever. ; antagits. till TBV:s . ettbe- tygskurser- i. företagsekonomi. En den , högsta - "istor del av deverna har". i Ii jedel ha; över Hälften studentexamen. [i Enfarenheternå från TBV:s före-|. ortsatt på. tvåbetygsnivå.: : Drygt .en "tréd. realexamen . ller lägre utbildning : som ” grund... Sju' pro- cent. har. akademisk : examen > och | tagsekoriomiska :””. "kursverksamhet visar” ätt. det "måste. anses betydel” sefullt ätt ha andra akademiska utbildningsalternativ än de.'tradi- tionella att tillgå. Resultaten. tyder på. att en' undervisning ' av' detta slag ' borde prövas: i större" ut- sträckning inom andra områden och för-andra yrkeskategorier... Lic.. Wiedenborg - anser. att..un- dersökningen Klart ”dökuménterat |” att det finns en utbildningsreserv, ” som trots att den saknar forrnella skolmeriter kan klara "akademiska studier. Han frågar därför om in- te tiden är "mogen att öppna uni? versiteten i betydligt sförre ut- sträckning för andra än studen: ter, bl. a. för sådana, som genom | Innebar tin isk nivåj kulturell visat att de är "tillräckligt ” kom- som” petenta och: intresserade > för' 'att tik är no hn tillgodogöra . sig en sådan utbild relativt. - någonting ganska fritidsstudier på akad ning. + nad. Du får "den ny warje.dag. Ty att' vara 'kristen 'är att var dag leva — "inte 'av sitt-eget — utan |. av ' Guds "nåd." Då " släpper- jaget sit! tag om människan, Då blir det” bättre plats för glädjen: Nu kallar klockorna igen. Kom-= - mer du till gästabudet? förd Kristi rättfärdighets ' skrud, . som du får just genom att bekänna din synd och få förlåtelse. . : ”Jag kommer Jesus på ditt bud Men kläd mig själv. i Min Herre och min Ikläd Gud. mig din rättfärdighet "Att jag må se din salighet”, helig skrud] - 4 . H - i fem: största ; :välkre ar.'i ett' "närmande mokräatiska ” och ”Bilstandé "vaksamhet kan be tyda svåra fortsatta lidanden" fö, att barr under pågående: utred- kunnät' misshärd! hemmet "visar också: än” stundom" från Yndig- heternias ” sida "inte. tar. "så all. varligt på inkomna" anmälningar som". omständigheterna '' faktiskt pålkalar, ' Då man kan” "befara att ett barn” är- utsatt ” för? ett allvarligt ” hot och snabba och | oyndigheterna inte köva. ie - Svenska Dagbladet, cieras med fallet en förlegad syn. Och vad har” egentligen” högerpartiet: ve lat uträtta eller auträttat Hå det sista åren" kån man fråga sig. te. 1960 . års politik nedskärning. Nej vad konservativ kulturpoli= v Sydsveriskan.” Samhällehas utveckling är numera så ct blir d snabb,” att. det” T dags att fi som kultunmi : me Välltngby SN "GAMMAL, Uv På Th DET SATT EN.( LEN ER, 0 MR HAN BEGREP, 3 JU SÅ SKULLE ALLA T ” | NINGSMAN GÖRA, "id är att man från mellanpartihåll . de har' alla "möjligheter "att. lyc- " kas med uppgiften. På högerns en öppen» -fråga:: Eft bes; fölkpäriiet som" DN här, är : det intressant att” i tidningen som ett: »” ; sr plågade småttingar. Dejt" faktum” ; Ekonomen, > lingspartier” kommer, nog att få - « De rafter som Will. bryta.den N socialdemokratiska -makten har :' ms vägen klari — mellanpartiernas ” f belastning: för-den progressiva”. ; borgerligheten: .;. Håller -.högerfr :..> den finna sig i -att' spela én: 'helt vr åra > > fyra . resoluta. åtgärder” behövs, ' får : Att konservativ skulle asso- - statskyrkan ä är själv= . . kulturella området under ' de ” addera -siffror men inte männi- Mbs:are och "andra -förhopp-: - ÅA X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.