.' för denna dryck under fjolåret och » förhand, Det är den traditionella . anses:? misslyckat. "gången på "alkohol är grundförut- . skulle vid ett längre stopp och even” os 0 RA 1 DE Ed DT 2 TN Ro rn a mn nr i ber ”"" LAHOLMS "TIDNING 7 2 Måndagen den 12 oktober 1864 = LT Måndagen den 12 oktober” 1964 IT = EL Ungdomsorg anisationerna .. - och folkn ykterheten - - omhändertagna "för fylleri ger vid handen att denna kurva följer va konsumtionen. Va åren blivit bättre eiler sämre? Detta — vecklingen av å är en fråga som många ställer sig. som är att märka i . fyleristatisti . Hur är nykterhetsläget i dagens Sverige? Har det under de senare Te då tyd ” efulla frågor togs upp till debatt då . Ett flertal synner gen bet ydelsi i vå ftdasen. Ule | Landstinget slår va kt öm: det ballä ndska. närin odlar ningen är att landstingen får sin re- visionsfråga ordnad genom ett ge- derar konsumtionskurvan ken; är det till nm vader de senaste 15 åren, finner vi fylleriet. Under de senaste åtta åren att konsumtionen är relativt oför- = har nämligen missbrukarna | gra” ändra[ under denna period med ben FR år dreduPRT detta? va man finna ors följärn. av db erg tafafnde. eftertanke finner man in- Vinkonsurationen har tilltagit men te denna tendens orealistisk, säl detta tycks inte nämnvärt ha påver- ' den är 2 frukt äv. må er de se- itförtär in- - omdaning sol ; kat minskilngen av spri : Sr Lilondena, + I ee 5k kan , Den befolkningsoimflyttning ” som « Orsaken. CC vinets äl ning Fan - sker från landsbygden eller mindre vara finna I el ff torde varå tätorter till de större städerna Ä av rå 2 Mr 4 jämförelse med. de de-. expansionsorterna, äl i de Ikohöldryckerna är ber Hl denna nekling a Inom: stor-. sätet billigare F "ora se stadsregionen. rå helt a möjligheten . ningseffe ' att kunna vara helt anonym och . "förbi skott i världen med snabbare "vidare har : man lättare: att skaffa koden i : alkohol «>. massmedia som radio och "TV bär. "Tillgången : til sända förströelset - gjort att. vi är inte av den- omfattningen den finenter, där vinföre er I natt borde vara. Vidare är gängbildnin= re och pi :gen en av faktorerna med bl a pa- Intryck av andra konsumtionsvaz, follen ””såsom gänget gör, gör även -" Por, ft EET jag”. Inte minst trångboddheten ' Under fjolåret var det en liten, och därmed. det hämmande famil- nedgång vi: spritförtäringen," vilket” jelivet är kanske den största käl- till stor del berodde på spritstrej- Jan till denna uppåipekande ung" ken under, våren 1963. Starkölet var domsfyllerikurva, . den alkoholdryck som fick ersätta . Familjen och hemmet är ej än, och ökningen ligger på 1,3 procent ra den. vanligaste samlingspunkten ev för den unga människan, varför 3 " hemmet ej som förut ger fostran'. och normer... Dagens ungdom söker : gemenskap med. "andra" ; genom .. gruppbildningar . och genom : dess: . bildar man sin uppfattning och "na normer. När man som ung män” niska hamnar i en grupp, följer ” - man i regel gruppens lag och dess handlingssätt «antingen denna -har - goda eller dåliga sidor. Är gruppen -- tståndare till alkohol blir natur- ligtvis även jag det. Xr det där- emot vanligt med aikoholförtäring |. ökningen: härrör sig från det första” ri göra in essanta akttagelser i de rapporter” "som "strömmade in 'och som sédan hopsummerades av: bl a CFN. På grund -av att inte sprit fanns ätt tillgå, minskades helt na: de till-följd att intagningarna på våra alkolrolisthera "och anstalter Äve kvensen ”, minskade påfallande. Från polisen . koppla '. landstingets + gare så att man har ett klart alterna- | tivt förslag : til nyvarande system. Di deblt dl fastställdes till av fö tskoltet sl kr 6:10 gan liksom kom- » debiteringen fastställdes ti! a tolkar tskottets : i ed 35 öre. föranled- Hr Jepson to | "Re Federa Ng uför bn ittelse att flera nya frågor aktua- skrivning alldeles fel, till je hr om T "Jiserades Blånd dessa var den itlon mot den pl son och yrkade bifall ti denna. h i Alvar " Andersson , återkom ” oc dustrin 2 Värö, som gjort sig särskill markant gällande 1 Göteborg och Borås, Även landstingets arbetsformer blev föremål för debatt, och hr + 4" Alvar Andersson i Knäred beklagade, att man Inte gått in för en re- i d missdebatt redan första landstingsdagen, så alt dessa problem äv även kun- nat bli föremål för -utskottens uppmärksamhet, . oe "Hr Tore Bengtsson, Halmstad 'an- såg det dock rimligt att. Halmstad : Dagens: första debattämne gällde I rasida .Lantbruksförbundets revi- uttryckte förvåning över den stings-- lighet vissa halmstadslandstingsmän visar samt instämde helt med he Ols- son, ' . — Men ni måste väl förstå stadens 2ituation, då vi sagt upp vårt nuva- rande r tal, . replikerade hr " sionsbyrå i Halmstad även i fortsätt- | ningen skall anlitas för revisicxy i landstinget eller samarbete etableras med :Halmstad stad om ett, gemen- samt ”evisionsorgan. Fu. hade föresla-. j git Jandstinget att detta skulle förkla- ra'sig berett att uppta samarbete med : : Halmstad stad 1 form av en förening "med syte att: stillhandahålla revisions- sakkunnigt hiträde åt Jandstingskom- får klart besked redah nu, så att sta- den kan ordna sin revisionsfråga med ledning därav. . Hr Tuwe Jepson i Halmståd hävade att landstinget hade ett moraliskt ansvar för att staden får klart besked. I fortsättningen an- grep hr Jepscn' de landstingsmän som ville ha' ytterligare klarhet i frågan innan beslut fattas," > i Erik Bengtsson, I fortsättningen gav hr Yngve Olsson i Varberg sin anslut- ning till Fu:s skrivning, liksom hr Kurt Jalmarsson. Hr Olof Stenström ansåg det lämpligast med helt fristå- ende reyislan. VS » Det bl otering "varvid förslaget. om förutsättningslös utredning föll först, Sedan slog finansutskottets för- slag ut förvaltni ts med he- Hr Ragnar Olsson i Ost .munens.-och stadens valda revisorer "med inledning av samarbelet den 1 jan 1966. Finansutskottet - hade efter gick omedelbart till motangrepp och framhöll att den framtida målsätt- la 33 röster mot'3, Fem ledamöter från Halmstad avstod från att rösta, : frågans behandling skrivit Utet för- siktigare och stannat. vid att förhand- lingar skulle upptas med, Halmsta? stad i detta syfte. . > ME " HrJohanned 'Samue!sson i Idala an- såg. att det. tanns risk att samman- revision . med ”samsha organ som skall sköta revi- sioner! i Halmstad. — Halmstad kan ordnå 5 sin revision utan att landstin- get, håller staden i handen, menade '. hr Samuälsson,. som begärde en "för- utsättningslös utredning av frågan in- nar "landstinget tar stårdpunkt, Även "hr Nils Ch Månsson i Halmstad fram- höll att frågan måste belysas ytterli-|- provas. >. Stockholm" (TT) " Skall "drivningsavfall ' - toppar, kvistar och barr - kunna användas : i tillverkning framtiden av. wallboard? Det hoppas : led- ningen wid ASSI:s wallboardfabrik ; gån. linget' fattar principbe- i Skinnskatteberg, / upplyser" Do-]- r Erik Bengtsson — Dk-chef i män”-Posten, Dre Halmstad — erinrade om att initia« " Tidningen "berättar . 'att försök tivet om . samarbete 'i denna fråga rapporterades att fylleriet minska-= de och: gator" och festplatser: blev lugnare”. och fria från störande .upp- "bland. gruppens . mer också jag att använda det även äl kom- från landsti Ett even- pågått. där ' sedan i "maj, med att ituell samarbete betyder : - inte 2 : att Hi stad får någon hjälp blanda upp klenvirke med driv: om jag innerst inne är : re till detta. ' SEN i : "Det gäller att samla in unga män niskor i rätt grupp och en av dessa” : och kanske den” viktigaste. gruppen | träden: . Den öjning som. > genomför- . des parallellt med den 7 rådande ill följd att biga pa=- nikköp" eller. 'hamstringar förekom; är = Det' förekom, även negativa jakttar ' för föreningarna är en boctiv faktor vv gelser junder. denna, period” SåsOM —. dagens samhälle ur många 'synvink- "langningen. med kraftigt" höjda pri lar, ' de" är bl a.en skola-för de- , ser, farliga ersättningsmedel ' som , mokratisk fostran och : stilbildning, röd-' och blsprit samt s k inköps När det gäller föreningarna och al. resor till vån grannländer; aa koholen, visar ett flertal undersök= > Man 'kan :s. viss. mån med 1ed- » ningar att föreningen har..en posi- ning av detta: konstatera att till tv verkan för avhållsamheten från H ger intryck av alt”landstinget nu vill av; ; landstinget. Utskottets skrivning ningsavfall." Än; så länge” koncen- treras , intresset , till: de tekniska | Hela träd och drivningsävfall : för. board- framställning perspektiv för - : skogsbruket, Det kan bli: fråga om nya och" kanske effektivare arbetsmetoder. En av- verkningstrakt på cirka 1.000 kbm har ställts till förfogande för pro= "| Landstingsmän valda 1962 kom? vets genomförande, - ; Aktuell se kommentar: mer alltså att. "1966 . utse. "rikes dagsmän som skall sitta ända till 1974, Det är en trög ord- ning som inte har mycket med fullgod demokrati att göra. Un- der mandatperioden hinner tre allmänna val att slå igenom in= nan dessa riksdagsmän, utsedda av en ”två val gammal” försam= ling avgår. ove Reflexionerna gör sig själva.” Vore det inte lämpligt att'hr Erlander 'redte över till. -Hel- singfors och diskuterade saken med sina partikolleger? - >.< : Helsingborgs Dagblad. "Det finns allt skäl att ställa frågan vad som skall ske när Kina har blivit en kärmvapens- makt, Intet tvivel om att man ställer den lika oroligt i Moskva som '.i Washington. Fjolårets provstopp vittnade om en rysk- amerikansk = intressegemenskap riktad mbt Kina, En woutsagd gemenskap och. en begränsad gemenskap, Hur begränsad — ja, det avgör lä sista hand kine- serna, fö Dagens Nyheter. Nyval kräver de finländska socialdemokraterna, som. inte mill ha någon spärr på folkvil- jan: Det kan till jämförelse nå- got beröras hur mi hör hemma har det. Mandatperioden i vår första , kammare , är ' åtta år. Ett genomgående fel är äyd ligen att "de personer söm it- seg att sitta i. utredningar Är för arbetstyngda, Bristen på er- forderlig expentis kan bara ha giltighet i vissa fall. Om nu inte de . landshövdingar, " generaldi- rektörer, riksdagsmän och and- ga för utredningsuppdrag själv, kan tacka nej på grund av tids=" . brist borde :dock vederbörande a" - | statsråd vara på det klara med es | Cia värdet av att människor som er- SOLGÅVAN . håller sådana här uppdrag ock- : TILL BLINDA ' - så snabbt som möjligt.. si trend 60 900326 Östergötlands. Folkblad (5). — KICRAASETA bd ; Hallänningarna vill själva m privat intervjuundersök- ning i Stockholm wisar att hy" Treskontrollen i äldre. hus har starkare stöd hos högerns väl jare än ihos socialdemokrater-. nas. Detta - är märkligt : med hänsyn till partiernas. stånd- så skall ha tid att mtföra dessa vila på; frågan" ett år för att sedan kunna" dra. sig tillbaka. För Halmstad "stad är -det emellertid angeläget med klart esked' redan. vid årets Jands- —-- Det. finns: Hortfarande intres- se "hos; :landstinget” för. ett framtida samarbete i' revisionsfrågan,' framhöll hr Andersson i Knäred, Att utskot- tets - skrivning blivit försiktigare 'än förval tet beror på att oli- för all i alkoholdrycker. "Detta: gäller den ör al och föreningar inte bara den social skadeverkning, Blir alkoho- ” henyktra eruppen. Aa "a . len svåråtkomligare, förbättras nyk= . dividuell : insat- ka' fynpunkter på : frågan. 'samman- förutsättningarna. Om det på lång | sikt, inte” "mycket i E ; ekonomiskt. vet man 2 dock dag. boardved som tvingar oss att un- dersöka alla möjligheter att sänka kostnad t Fritz "enligt : Domän-Posten. N säger di p Malmström, — Det: är de höga priserna på | bestämma utvecklingen. -Reglonalplanekontoret i Göteborg har som bekant - nyligen fäst kom-; på fa för att den pianerade' rin 1 Värö ner vatten och luft inom ett vidsträckt” område" av' västkustens fritidsområde och begär att skogsägarna. inte - : skall erhålla tillstånd till bygget. Med utgångspunkt från detta och en hel rad liknande - - opinionsyttringar "från utomlänsorganisationer och. enskilda, tog hr Artur Andersson i Bua spörsmålet i landstinget då” dess veri d Talaren' tackade - - ", landstinget för dess "positiva inställning tin denna industriprojektering N - och föreslog att tinget skulle ge sin » mening . tillkänna genom "ett + offentligt uttalande. Detta blev också tingets beslut och uttalandet: pu- » klarläggas ytterligare, jämkats, . -.Kostnadssidan måste hävdade -hr| Bristen på massaved kan enligt terhetstillståndet, Om förbättringen - kunde bestå under en längre tids- period -. än. spritstrejken varade är: svårt alt uttala sig om.. Troligen” ser för. ökad folknykterhet och spe- ciellt en nyktrare ungdom, är en av de positiva bilderna” I” denna" .samhällsföreteelse.” 'Mot' 'den ' bak« ' grunden kan och bör man också se samhällets ekonomiska stöd till des- sa organisationer,' vilket utan bi- avsikter kan vara skäl erinra om då bl a Hallands läns landsting / dessa dagar; beslutar om sådant stöd. . tuellt totålförbud den illegala sprits " handeln"få en omfattande betydel- - En titt på siffrorna på personer rdligt- mer på nykterhetsrörelsen ALLTFÖR STÄDAT räk 1 ge den större ekonomiska re- MÅNGA att det går. ul i den. svenska ;tivare., Detta ligger i -lande in- valdebatten, "enar Dagens ut i tresse! På den" "punkten är ju alla "ense." När det" blir fråga om an- "slagens storlek och fördelning” - = att i en a ned som Ii regel är - kommer. ordentligt lika fåtalig. "som" övertygad « på : Men andra vidlyftiga och kost- ”nadskrävande reformer, som del- , vis anses ' nödvändiga : just. på "grund av det utbredda alkohol- bruket,: betraktas såsom väl moti- verade, vt bilden. Eller. också , arrangerar man en duell mellan representan- ter för två partier för att få det hela mera spännande och locka flera åhörare från flera partier. I England har det av ålder gått, annorlunda till; man har där ett system med ”häcklare” som har till uppgift att avbryta täla- ren och att ställa frågor, helst så obekväma som möjligt. Ett val- möte utan Käcklare skulle snarast »Falaren skall helt enkelt,störas, ungefär som i underhuset, där det aldrig är tyst i klassen. som i den svenska, riks- dagen: Men det måste finnas gränser också för. häcklandet;, De. över- skreds när premiärminister Doug- las-Home nyligen skulle tala i York och! Leeds men knappast kunde” ta till-orda för publikens skrän "och :fyrop — ”Dumhet "Försvinn!” — med resultatet att premiärministern "mycket riktigt försvann, varefter han anklagade arbetarpartiet för att hyra busar: för att'sabotera hans framträdan- den, En lika oförsiktig anklagelse som när arbetarledaren ,' Wilson beskyllde de konservativa för att ha provocerat en strejk i syfte att kompromettera . fackförening. arna och 'arbetarpartiet.' Friden under striden här i lan- det ären: företeelse 'som kanske något; tål att ledas åt men mera att hedras ändå. NYKTERHETSRÖRELSENS S- FINANSIERING har'i.diskuterats ; av Sveriges nyktert ällskaps 'repr : församling” och ' Dagen yrkar på kraftigare ' "statligt. stöd åt " verksamheten: + +. sa Medlemmar" 'i. "den esentliga nykterhetsrörelsen' svarar för he- la sextiofem procent av dess sam- manlagda utgifter och genom lot- terier inflyter ca tio procent. Sta-= [SITUATIONEN INFÖR DET "BEGÄRDA OMVALET - i Västernorrland är -högst in- tressant mot bakgrunden av total- "resultatet i hela "riket av årets "val, skriver Med borgaren (h): Socialdemokraterna har förlorat ett mandat och kommunisterna vunnit tre, Blir det omval har - centerpartiet god chans att få till- baka Thorbjörn Fälldin i rikeda- gen. Även högerpartiet har chans satt ta tillbaka sitt mandat (från isterna). Mycket hänger]. "på om KDS, som fick drygt 5 600 wöster men :' blev utan mandat, ställer upp även i omvalet. det -vore utmanande att. göra 'det i den situationen som nu föreligger. Om det nya partiet icke heller denna gång avstår får man förut- sätta att deras väljare tar lärdom av det inträffade och ser till' att -kommunisterna icke får maridat. ' För alla de tre borgerliga 'parti- erna .borde målet vara att ta till- "baka mandat från: både socialde- .-mokraterna och kommunisterna i t rland. "Val: an bör etableras så att detta' mål kan nås — det är dock med nuvaran- de valmetod inte säkert att tre- - partisamverkan ger det bästa re- - sultatet.. -.Centerpartiets .: andra mandat. bör kunna räddas med så att se: till att högerpartiet tar tillbaka det mandat kommuisterna » erövrade, ,.« ocN : detta mål för ögonen vill samver- "ka med högerpartiet eller center- "partiet, Det kan bli hög valfeber i ten bidrar med blott sjutton pro- - den kalla decembermånaden; till- | -cent.;.Kan: man . verkligen mot fogar Medborgaren, "denna bakgrund påstå, att rörel- |. . ti som ansåg S linje tillfredsställande. tidningen, också påverka priset på > och Värmland-Dalarna; Man kan | ” inte'riktigt F på den socialdemokra- + ökat intresse för energiska insat- "god marginal, men det gäller ock- |' " Frågan är om folkpartiet med | klenvirke i framtiden, speciellt. vid högkonjunkturer -Mäåssaindustrizn tenderar att:gå ne på allt lägre "när det definitiva resuliatet 1 nu ka ”Konstateras, ” onekligen "en viss motgång för det” allmänt 'se- gertippade regsringspart. et, påp kar RLF-tidningen! : Påfallande,, dåligt : gick det fö socialdemokraterna i : Norrland dimensioner för att täcka sitt rå- varubehov. : Mån” får "räkna med att det på ett "eller, anhat sätt även kommer :att påverka .wallboardin- dustrin, skriver tidningen.” tas "Att: "Wwallboarderi kommer att” lerr sättas äv 'ännät' måterial är ingen risk, , försäkrar ' disponent Malm- ström, Behovet av wallboard kom- mer sannolikt att öka. Det törde ännu finnas en "mängd områden där. "produkten med fördel skulle kunna utnyttjas, anser han. N » Försöken vid ASEILi Skinnskat- teberg' bedrivs” i intimt samarbete med Domänverket. Skulle” pröven slå : väl ut” "öppnar. "det: vidgade nog utgå ifrån att lokaliseringspo- litiken.därJtepelade en icke, ringa -roll, Människorna i avfolknings-, hotade” områden : trodde - tydligen "tiska viljan när det gäller att säk- ra dessa: bygders framtid. ”Troli- Béri. kan. .välutgången betyda ett 'ser 'i' lokalisering politiken, och därmed blev: väljarnas reaktion "betydelsefull". trots' att den inte medförde :några större förändrin- + gar av den parl riska situa-' bliceras in extenso här bredvid: . Ett ' enhälligt / landsting ' slöt - upp : bakom hr Andersson. Hr: Idewald i ', Idala framhöll att. det är kretsar. utom = nackdelarna” som man” befarar : skall följa med fabriksbygget. Tyvärr har framställningen varit mycket oveder- ” häftig, bl a i vissa göteborgstidnin- ” gar, . Men alla kommunala instanser - har tillstyrkt, : liksora länsstyrelsen, .'sade hr Idewald, som instämde i att . ett yttrande borde komma från lands- tinget. : " Le e— Vi vill också åeva i i Halland, sade hr Tore B H och länet, som talat och- skrivit . mest 'om | .. projektet blir det svårt för oss i nor- ra Halland att intressera andra indus strier för lokalisering dit. öts - länsdelen för sina fritidsin- tressen,. så kommer kanske Hälsing- borg, Malmö och varför inte Köpen- hamn med liknande krav på länets södra delar, sade hr Andersson i Knä- red, som befarade att hallänningarna själva får det trångt då. Hr Nestrup I Halmstad deklarerade stigande olust mot. Göteborgs och Borås försök att förvandla norra Halland till enbart Halland kan inte bara vara till för : göteborgare och boråsare. — De sto- ra tidningarna i Göteborg och Stock- . hola är starka motståndare till Värö- projektet, och Radio-TV- ensidiga, framhöll hr Gösta Svensson i Kungs- H backa, "Lyckas det att stoppa Värö- AG "SKRÄPET MED HEM ' ID WEEKENDUTFLYKTEN tionen,” i a ir 3 - HUR GAR DET MED VARBERGSLASARETTET? Hr Fridolf : Pettersson i Var- berg ställde frågan hur långt förbe- redelserna för det nya varbergslasa- rettet avancerat. Hr Nils Ch Månsson Ånstämde, och tog samtidigt upp spörsmålet om den framtida planerin- gen av centrallasarettet i Halmstad. Hr Olof Stenström var kritisk mot. att ofta så lång tid förflyter mellan "En? "annan. råga s som möjligen också bidrog till. de: socialdemo- ”kråtiska - 'bakslagen i norr. och väst är ”Jordpolitiken. De' rykten "och antydningar om en uppmjuk- ning av bolag förbudslagen söm förmärkts gjorde säkerligen mån- . ga som annars kanske skulle lagt ina röster på regeringspartiet be- nksamma. Den svenska väljar- kåren ä är mycket lyhörd för nyan- ”ser- -- det är en sak som valma- Kare av olika färg bör akta sig för att glömma. även? när det gäller jordpolitikén"' kanske, valutgå | därför blev” en: varningssignal; i såfall en mycket - nyttig sådan. nt planerade massaindustrin i Värö, jande uttalande: : ” Landstinget finner att vid kaliseringssynpunkter och länets näringsliv. Hallands strialisering och dess läge munikati långt det är möjligt, - fabrik i Värö, som uttalats av länss' kommunala myndigheter m JL Den ga har i stor utsträ Halland he Al : för flera in ustrier > | : Med. anledning av den debatt som förekom i landstinget med anled- ning av de protester som rests från speciellt Göteborg och Borås mot den : ; planeringen ' av. Jänets (framtida u kli; måste vägas mellan "fritidsintressen och b sive oc önskemålen'som en go differentiering av län ger utrymme för en ytterligare indu- i anslutning tll råvarutillgångar ch = — såväl till lands bör utnyttjes. a "Landstinget delar det pösttiva intresse av sy k utrymme beslöt landstinget enhälligt göra föl- landstingsbeslut: och ' verkställig- het..." att: stora . fördyringar in- träder. Fru Berna Aronsson ville -ve- ta hur långt utredningen ,cm famil- jerådgivningsbyrå "kommit och fick omedelbart svar av liandstingsdirek- tören » att " den "remitterats för yttrande till olika instanser.. i De frågor . som ställts föranledde förvaltn ord Tore Bengtsson; att ta till orda "och framhålla att projekteringen av Var- bergs . lasarett förbereds ' samtidigt som flera andra stora frågor utreds, vilket ställer stora krav. både på för- På 4 10- som till havs -— bör utnyttjas så i för ällkomsten av' en massa. tyrelsen. och andra länsorgan samt offentliga diskussionen i denna frå- organ utanför länet, som ett sådant ' ansvar, Striprojekt, £ icke ha något. ansvar för tiv utveckling av Hallands län i alla av: beklagar de aklioner, från i och en långsiktig posi- seenden. Landstinget, som har som riktats mot detta indu- I (ETT ORD PÅ VÄ (CEN — till tt vänta hans Son' från : : himmelen... - »1 Tess, I: 10 Jesus lärde sina. lärjungar att t : | Engelsmännen” är just” nu oin- tresserade" av hela Europafrågan, De? 'väntar "och ser. Spaak, EEC:s na skapare; - söm. förut befunnit. sig "i konflikt med de Gaulle, har nu | vänta denna tidsåldens avslut- lagt fram” en plan på: politisk | ning - och sig egen Återkomst.” samordning,” som har åtskilligt | gemensamt med de Gaulles linje, den ss. k. Fouchéplanen, "Spaak vill ha ”tre. vise män”, som ”skall] som han själv effektivt hjälpt till företräda De Sex och sämlas med att skapa, . jämna” mellanrum för debatter > Men ingenting kommer 'att ske och konsultationer. ve ' före det engelska valet, det 'amez > Erhard, "och Schroeder ' säger eg .rikaneka valet och” det västtyska snart "komma med en plan för] valet, N hard skulle " därmed : ivi a "göra sitt för att komma ur ett dödläge, sen ”lever på staten” och att dess "Laholms Tidning] - resurser sär tillräckliga fören ef- fektiv > informationsverksamhet —Iokeltidningen och upplysning? Samhället har en » självklar skyldighet att satsa be- | Nos politisk . samverkan, .'som påstås| (Nor dvä stra Skå n es : ligga Fouchéplanen rätt nära, Er- Tidnin ga Tr). 3 Därför stod "också den” uckrist- na ; församlingens liv helt i deh- na väntans” tecken, Hela- Nya testamentet sträcker: sig fram mot Jesu återkomst. Till den I knyter det alt, som inrymmes i det kristna hoppet, -' "Och "vad är denna ' väntans grund? Vi bygga den, inte på någon dunkel aning om att den nuvarande världsordningen” med nödvändighet ' måste avlösas' av en annan och bättre, Vi grunda den allenast på Jesu' ord, . Så- som i. allting annat, ” när det gäller de eviga tingen, äro. de vår enda, säkra" grund, Gör det visst för. din tro, att det stundar ett avslutningsdra= » och att Kristus, din Fräl- sare, - skall återkomma, ', > >> "utfört arbete. I fortsättningen tog hr Matt; 24: 3036, = tskottet — och = landstin- gets kansli. Man kan inte heller an- ställa mer personal utan får försöka kldra "ut dem . efter hand. Hr : Andersson i Knäred påpekade att en trollen, men förklaras av. att de scm tjänar mest på :alt hyrorna är dåga i förkrigshus' i regel hör till de 'mera- ekonomiskt .väl- ställda. 7. - Sveriges" Busmodersförening- ars riksförbund har vid:en kon=' ferens i Saltsjöbaden diskuterat frågan. om antalet barn ' i miljerna och bl a. uppmärk sammat en tendens i USA, te böra ha mindye än fem ba att man kan spåra en liknande". tendens här i Sverige, säkert inte speciellt bland akademiker, Att ha många barn blir en & cial status-symbol som får e sätta bilen, som ju nu är snart” sagt var mans egendom och in- te längre tecken på något sper ciellt välstånd. Sundsvalls Tidning. . "Lewi Pethrus förkunnar, nazisterna tillämpade, kristna mopmer, Sällan skrevs 'det nå- got mer osant om en ” poli ish åskådning. > ' > Sydsvenska , Dagbladet, - De gömda barnen är fortfa= > äldrar = till ” utvecklingsstörda > barn skygger för att 'ge sina problem till känna, 'och ”gön det. : i så hög 'grad att de hellyé av=. står från den hjälp som! såm: hället kan erbjuda. Skyggheten ” bottnar i de fördomar som all upplysning till trots” ännu ”om- ger de psykiskt eller; fysiskt starkt avvikande individerna? Att. vilja bygga” upp en .mur mot en oförstående omvärld, att till va is > skydda «barnen för "insyn "är "en - reaktion som rad betydelsefulla frågor tagits upp i landstingets slutskede. Dessa borde .ha blivit föremål för debatt redan "första dagen, Detta visar önskvärdhe- ten av remissdebatt i landstinget. = - I den fortsatta debatten om den ständigt stigande arbetsbördan . på |" landstinget och dess kansli kastade hr Olof Stenström fram tanken om att förvaltningsutskottets ordförande borde avstå från andra arbetskrävan- 'de uppdrag. Detta föranledde hr To- re Bengtsson till ett fränt genmäle att han är beredd att wir som helt ställa Fu-ordförandeplatsen till förfo- gande. ; mö . TINGETS AVSLUTNING . fick en som vanligt högtidlig prägel Ordföranden, ' Johannes Antonsson, t de : först lar för dennes intresse för landstingets verk- samhet och landstingsdirektören och kanslipersonalen fick ett särskilt tack för god arbetskapacitet och noggrant Antonsson upp landstingens (framtida och som sin mening att landstingen inte har för många arbetsuppgifter. Dess för- valtning är effektiv och billig och besluten sker så nära den enskilde medborgaren som möjligt, vilket främjar samhällets demokratiska ut- veckling. Sedan landstingets vice ord- förande, hr Nilsson i Göingegården, framfört landstingsledamöternas tack till" "ordföranden, förklarade denne 1964 års Jagtima 1 landstingsmöte av- alutat. sö sticker då skallar” och förståsigpåare fram i ur buskarna "och lägger fram . fåniga förslag: Det: Mesta åker.i se Papperskorgen, men en del bli sl och med Iagfäst” Fn Gösta Elfving och man skall förbjuda” terna att /köra mer mar i följ ras i både Press, radio och TV, Det som ka i vara allvarligt menalt. läst”, vill vi utropa till herr Elf- ving; d, wv. g iu och kaffebjudningar' och sånt. Låt bli att föreslå ' idiotregler! på frafikområdet, Det kan ju hän, da att en eller annan” slin! sö igenom & hastigheten. sa är lika beklaglig som begriplig; - Den : självvalda isoleringen gör inte bördan lättare att bära utan dubbelt tyngre. . ack Handelstidningen, MM På ' ” Arafiksäkerhetsområdåt 'och då en del dum- fana Nu landshövding föreslår ”att ” privatbilis. - " än 5 ltims. d. Förslaget presente-" förefaller 'varå en an- bästa" Strix-skl; > ”Skomakare, bliv wid ' din! sköt inwmigningar. ce Sunt Förnuft, [ESS SER Ingenjör Oskår Jarllund- so satt! | rande en” tragisk realitet. För-.' ' ococc|]rT& som vanligen kommer i frås 2 V punkter i fråga om, hyreskon= är "tex. akademiker, anser: ”sigänn tta Deltagare i konferensen ansåg, -- Å AX
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.