: Lördagen der movurrat | Lördsgen. den. —=LT Ett. "problem som återkommer méd"jämna' mellanrum är discip- linproblemet i skolorna,: Elever- na skolkar, bråkar och trakasse- rar lärare både' på- skol- och fritid. NM at or ”Disciplinen i skolan är, ett svårlöst problem, . då "det inte finns några medel mot disciplin-|- upplösningen. En återgång. till införände av aga är otänkbar. . En: utbyggd psykiatrisk vård för mentalt skadade eléver "bör komma till stånd, Ofta nås goda resultat med psykiatrisk behand- ling. En god kontakt mellan sko- la och hem kan också lösa många problem, Här gäller det emeller- tid ofta”att övervinna ett visst föräldramotstånd, Många har tys värr. en "negativ ” inställning till skolan.” "Andra gör vad de kan men har-ingen hand med bar: nen, oi RA Dn | Disciplinen i 1: "skolan ran har 'missförståtts i hög årad. Trots att den moderna fostrans förespråkare i åratal predikat att "förbud måste finnas och respek- teras, ha det liksom gått, förbi många "föräldrar, som 'i stället fastnat för det lilla ordet frihet. Dessa har. inte förstått att det gäller "frihet 'i' förhållande till mognad, utveckling o.s.v. med andra, ord en frihet, som är av- - passad.. till vars och ens förut- sättningar. === NM: . Detta är emellertid en bedö; ningssak ' som är ytterst svår för alla föräldrar. Att sätta upp nor- mer i detta fall 'är. också "svårt "men "kanske värt :ett försök, En tillbakagång Hill gamla . "auktoritära fostran skulle - vara . olycklig, ,. men "varför inte en medelväg mellan” "gammal .: och "moden". ”fostr: n? > Något måste " nämligen: göras, dy. även "om Varpå beror sistnämnda få re- teelse? Här kan man naturligtvis inte ge något generellt svar, men till en del beror det nog på att den "moderna, psykologiska fost- " rättande ' omkring 1930 : var HR HECKSCHER I PORSLINSBUTIKEN ” För ovisst vilken gång i ord- ningen har hr Heckscher n nu igen ionstrerat sin häpnadsväck de förmåga att klampa på som en tjur i.en porslinsbutik”och slänga illa övertänkta politiska uttalan- den : omkring sig, . konstaterar Vestmanlands Läns Tidning (fp) med anledning av högérledarens samarbetstal på Gimo: : M Hr Heckscher har ideligen. för: an- säkrat att han önskar borgerligt |. gamarbete hellre än det. mesta, och han :har. rätt 'att bli- trodd på sitt ord. ,- Men låt oss.gö öra» den tankeleken”att' Han. inte för. världen ' ville ;veta -av något bor- gerligt samarbete, I'så fall" skulle han ha sagt precis, som han” gjor- dei i sitt" tal i Gimo, «=. 0 cv disciplinproblemen , i! många "fall överdrivs, kan man: inte komma ifrån att ' ett fåtal elever kan förstöra -" undervisningen "' för många. Och. eleverna . måste ha lärt sig disciplin i hemmen, Man har, ibland talat. om obli- gatoriska kurser : för. alla som går, ir giftastankar. Idén: är : inte så förflugen som ” den . verkar, n rmodligen: omöjlig Satt genomföra. Hemkunskapen! i skolan bör utvidgas. och där kan också" ”uppfostrings- : och " andra "problem -behandlas. Även ungdos mar, har sin syn på uppfostran, och med: rätt vägledning kan de få. goda , impulser för ' franitiden. >> Psykologutbildningen är i stöp- "sleven. Det verkar emellertid som om man -bara tänker att psyko- logerna' skall verka” i näringslivet. Glöm” inte skolan 'i i 'sämmanhang- Skolpsykolögerna I kommer att d : Först skulle han tala' om hur - tiden "oense dé. borgerliga ä är om samar- |, - betstagen;; och. sedan: skulle; hån I fortsätta. med "att: orera' om "hur fenomenalt samarbetsvillig ” hös gern. är Vi i högern är de enda | som «är -riktigt-samarbetsvilligä, - samarbetsvilliga, ' ni .i-:centerpar- tiet och folkpartiet vill' inte' vara ni i centerpartiet ; och. folkpartiet så vill inte 'vara "med! — 1: sanning . ett "effektivt sätt ätt. isolera sig! och! Sn parti. 4 "Det har: tidigare. vid ett: pa tilll fällen "verkat ; som: om. lögern tänkte förtöka ta 'monopol på dé erna om borgerligt samarbete och rent av göra ”samarbetsparollerna till tillhyggen mot de partier. mån: säger: 'sig vilja samarbeta”: med; Tänker nu högern , verkligei,r på allvar slå in på den återvänds- d LÅ samarbets-idéerna till: högermoö- nopol och slagträn kan' högern för lång tid' framöver förstöra " alla |: möjligheter till samarbete mellan alla de tre borgerliga partierna.' Och inte lär det heller bli lätt för högern att framstå som det enda parti som arbetar för bor- gerlig enighet, om man står för sig själv och ropar medan folk- partiet och centern fortsätter att > bygga ut sitt" samarbete, fastslår " — VÄRFÖR SKAPADES - > NS KOLCHOZERNA, = varför fick inte de ryska. bön- |... derna driva sina jordbruk som de hade gjort sedan revolutionen? Åtskilliga bland TV-publiken måste ha ställt den frågan när de såg tisdagskvällens i och för sig skickligt sammanställda program från en rysk kolchoz, menar Dagens Nyheter: Mera i förbigående förklarade en av programledarna att det dröjde ett par årtionden efter re- volutionen innan systemet mied kolchozer hade genomförts. ' Men ingenting sades om att en huvudorsak till kolchozernas upp- att bringa den ryske bonden under effektiv politisk" kontroll — un- | der 1920-talet hade bönderna ef- ter hand blivit så starka att de utgjorde: ett latent hot mot hela regimen, En annan orsak var nöd- vändigheten att flytta arbetskraft från landsbygden till städerna för att genomföra industrialiseringen. Vidare gällde det att 'skapa ett effektivt system för skatteindriv- ning i form av-tvångsleveranser av jordbruksprodukter till staten. Kollektiviseringen = var en smärtsam operation, I TV-pro- grammet mötte man 'en kolchoz- ledare som talade om den gamla onda tiden under tsarismen, då godsägaren ostraffat kunde miss- handla ”sina” bönder, Barbariska förhållanden. Men ingen vet hur rhånga bönder med familjer som fick sätta livet till efter att ha deporterats till -slavarbetsläger vid kollektiviseringen. Ingen vet heller hur många som svalt ihjäl på grund av jordbruksproduktio- nens samtidiga katastrofala ned- gång. Med all säkerhet rörde det sig om miljoner dödsoffer. Inte heller därom gavs en an- tydan i ett TV-program som bild- » mässigt -hade stora förtjänster, t "GRIPIT I : en” del a Svenska fölket, befar man gör rent hus med. gamla t tiders > ”tabuföreställningar = och "mystik" och ' att” sexualiteten : den : plats i:undervisning;,.- konst och "kultur "som. tillkommer: den. Mått uträtta för. den som vill riva » åt-ljus 'öch luft, | om. de människor ' som” "betrakta som vägrödjare 'för- de « sansade och. Positiva - krafter :som ".séxualdebatten- så innerligt . väl » behövers.:. Man -kari mycket" väl tänka sig att allmänheten tvärt- om blir så trött på all denna upp- lysningsmaskérade: spekulation" i - sexuell ;nöd: — ofta är det inte frågan 'om något annat —- att den blir "mer: eller. mindre oemottag- lig för den sakliga : information som är av så:stort 'värde, ' Rätt 'märkligt 'är det ätt när'en ” politisk ungdomsorganisation trä- der fram för att kräva ökad fri- hét,'så gäller det sexuallivet, me- nr Dala. Demokraten De' avsnitt, 'som visades i' TV, gav . också obehagliga intryck; med” vida gester och gälla röster angreps polisen, socialvården och andra myndigheter som har : att öva uppsikt och ta ansvar på des- sa områden, Det gäller ju inte bara att ge ”minoriteterna” rätt » att utöva sina lustar, det är ock- så angeläget ! att . skydda andra människor, inte minst minderåri- ga, från att.bli utsatta för dem, --Det är en sak. En annan är att . kristna' personer inom folkpartiet, » som gärna och ofta angriper and- ra rörelser och enskilda; som har en radikal och från kristendomen avvikande mening; nu tiger still och. inte als protester: BEBYGGELSEPLANERING FörR KRIGSFARA ' . diskuteras i i nya Perspe - tivlav: "agronom Arne Bodin, Hammenhög, som även är enga- gerad i den frivilliga f försvarsut- bildningen: : Kan vårt. land anslå stora be- lopp till skyddsrumsbyggen, be- fästningar, vapen och annan ut- rustning och kan vårt folk avstå månader och år av kitt liv till för- svaret, då kan också bebyggelse planeringen dirigeras med hänsyn till samma krigshot, som motive- rar de andra åtgärderna. « Med hänsyn till de nya strids- naste världskriget, flygbomben och dess variant raketen, innebär förekomsten av stora befolknings- oner en dålig utgå punkt för försvar, heter det fort- sättningsvis, Bättre än koncentra- tion är spridning av bebyggelsen: får |” Här, finns 'det' säkert -en' hel del : : ner och" bygga upp och ge. plats - Men” frågan är |, = . ha' fått sexualiteten på hjärnan och 4. :»som-hörs-och: syns överallt är att |' medel som kom fram under se-| Om: urbaniseringen av-en bygd mer får. : "Efter. ett. par. års tjänstgö vid Katedralskolan i Lund, där han bara fem år tidigare tagit sin studentexamen, "blev min far'den "29104 + adjunk: id s | Högre -. Allmänna Läroverket 'i Norrköping i matematik" och fysik. Mina föräldrar” erfor nyheten, då de: läste dagbladet. på Atenéum i Lund, Efter fem år i Norrköping öd ' "förnumstigt Ni, "vet ju "alla heter Men . vad ; heter inister? Vad. e-. ter Sveriges utrikesminister - : vad heter ' Sveriges enda” kv ga statsråd > « På vilken! råga : det ena, läget svarade och sade: : U”Den första" "frågan kän > vi inte besvara. På "den" andra frågan U. Thahten. Den tredje frågan kan vi inte”; no Dligade säja på rospiggska. Vad dom” kan! ,: Fastän' laget rättade svaret på: andra: frågan . till: U. . Thant; fick det dock ingen poäng. Och det'var ju nästan småaktigt — ty faktiskt ligger det'en hel del kunskap om den svenska 'utrikes- politiken i svaret! — Men radi gubbarna "verkade närmast gene- rade, Naturligtvis.” (Nordvästra' Skånes Slas Tidningar) tvingas att ta'sig formen: av ett antal små orter skilda åt av någ- ra kilometer friområden och med de stora- > produktionsanläggning- -arna spridda : på friområdena, måste en bombinsats göras mye- 'ket stor för att ge resultat. . " Det finns, "hävdar hr Bodin av- "slutningsvis, enkla och små medel att lösa 'problemen med, vilka emellertid de teknikglada plane- rarna förefaller varä blinda för: När -teknikerglädjen löser pro- blem, t. ex.. problemet med att utnyttja marken för boende, ska- par den höghus. Därmed skapar den även nya tekniska , problem för t. ex. brandförsvaret, för hiss- konstruktörer och inte minst för människorna, som skall bo i hu- set," ' Det 'ser gunås mindre heroiskt ut att placera människorna i små- "orter med småhus än att göra det i storstadsområden med hus, som är tekniska underverk och som man "kan 'visa upp för häpna främlingar, som bringas att be- undra den amerikanska prägel, - som vårt svenska : samhälle allt- > Ja- jädrart., som: Sigurd ; Wallén de. då och" då"'resc om folkbildningsverksamheten; och det.:var .då alltid, stor ;fest,', när han kom: hem ligen. Ofta - hade hån? nämligen kommit jver i litet : extra. "livsmedel ute på Jlandsbyg- den, och ofta hade: han presenter | = med . sig «till. mor :och mig, ;: Efter I. ett och" "ett halvt å år "hade jag "också i fått..en bror, som lystrade till. det också fornnordiska Torgny. När min. syster knappt fem år "senare kom till världen i Göteborg, fick hon: namnen Gerd Berit Margaz reta. i . H Under Norrköpingsåren blev” re- sörna ner till-Båstad på grund äv avståndet" inte 'så många, men se- dan vi kommit till Göteborg, gick det lättare att komma ned : till farmor och farfar och Turistgår- den, Och när-min syster skulle komma till ' världen, fick jag resa ned till ' farmor och farfar medan min -bror skickades till släktingar i Värmland; Överflyttningen | till Göteborg hade -: ingalunda gått så lätt för sig, ty min far hade måst bjuda en betydande summa under bordet, då. det var ont om bostä- der då som nu, och följaktligen måste mor den första tiden ' sköta barn och hushåll utan hjälp av hembiträde. Genom: min transport till Båstad, kom jag en längre tid att få vistas hos farmor och far- far och lärde då också känna bar- nen i "grannskapet, , H . Jag tyckte bra om att få komma ned till farmor och farfar, "särskilt som jag sorh, sexåring uppskattade löftet att få ha” min kära trähäst med mig. Farmor framstod alltid för mig som en "av världens snäl- laste människor och farfar hade jag alltid stor respekt för, . vare sig jag fick ' bevittna hur . han nackade "höns på en huggkubb i hönsgården, . varvid jag till min häpnad. fick se huvudlösa hönor löpa en avsevärd väg,' eller när han om "vintrarna - och höstarna ett. biobesök emellan | åtskilliga - «till: Janssons om. : kvällarna, - och at anssons had : stället i väg. till farbror ”Bjerstedt tanduppsättning som" följd, "vilket i fortsättningen kostade 'mina” för- äldrar 'stora bengar. "Min far gjor" t på bygden som. populärföreläsare sind: | Tack -för- ren förglömda tårar. svingade: samma : yxa: mot : björk-. veden och 'så småningom lade 'upp en imponerande hög ved vid Tu- ristgårdens wänstra flank, som se- dan brändes” i kakelugnarna" under den , kommande: vintern. ; + ' > - Sedan sommarsäsongen avslutats, kunde farfar och-farmor taga Ji- vet litet lugnare under höst och vinter, Det blev: merendels minst ivveckan' och där- priffekvällar, varvid -mestadels. familjen Jansson på väster. kom, på, .besök,. Jag. lärde mig så småningom detta spel: så bra,., att.' jag så. småningom själv ibland " fick spela” med de vuxna. Fru. Jansson Jlärde mig .patience och att spela trekarl .— eller heter det kanske träkarl. Ibland gick farfar; farmor..-och. jag. i : stället att vi ej klarade” [EE "utan ficklampa. fina plommionträd och ofta fick jag. en ; påse "full ig hem;' "Ibland bar? det i på åsen eller till - "Ahlgrens på Övre gatan; Hos farbror” och tant livs : | Aktuell (. Frågan är, om inte "den egyp" tiske diktatorn gjort ett av sitt » stora. "misstag,. när han iscensatt intrigen. mot Tshombe. Inte nog 'med att han efter en eventuell” regeringsseger kongolesiska inbördeskriget för- satt sina möjligheter i. Afrikas hjänta. Han har dessutom spe- fat sina israeliska fiender i hän- derha. Att Tshombe efter vad som hänt, hellre kommer att göra affärer med. Tel Aviv än med Kairo ligger i öppen dag.: Nordvästra: Skånes Tidningar. . Det "blir ingen. politisk stiltje i höst; Tvärtom förefaller de första ' veckorna 4 december att bli lika hektiska” i .riksdagen som slutskedet i våras, Mot .den bakgrunden är det svårt att för- stå "att. man även "skjuter : på - höstens remissdebatt, så att den inträffar först närmare en må- nad efter det att riksdager, sam- lats, Det vittnar om dålig pla- nering när de båda remissdebat- terna kommer med 'endast två månaders mellanrum. : : Handelstidningen. . Gyrmnasiets uppgift är att för- bereda för - universitetsstudier, står det inskrivet i gymnasie- propositionen. Till universitetet skall det sedan vara fritt fram, | v Det är” således ” universitetens] 0 intressant, ty hos farmor fanns bara huskatten' utom hönsen," Mina lekkamrater i-yngre år var fiskare "Anderssons två äldsta barn, |Å Vincent ' och hans' syster, medan yngste sorien "Torsten var. för li- ten- Hör” våra: "lekar, Fiskare SAn- derssön hade' en batong i en by- rålåda hemma; -Aty-han' var: ibland polisman och. uppträdde då: "också i .. uniform. fEn sommar ' var jag mycket” tillsammans med en mörk- Bjärstedt" fänns både svin och häst « (Ports. å sid. 7): Som fötögraf var min får föregångare i familjen, Med;en gam?" - mal. lådkamera med : plåtar . togs denna bild av min mor, mig och ror. utanför kallbadhuset. i- Båstad - ad sorh varit” , Tack för allt vad: du . beskär, - Tack för tiderna som farit; ': Tack för stund som”inne är. Tack för ljusa' varma wårar Tack för mörk och kulen hös Tack för friden" ix mitt: bröst. ”... +; Tack, Det lilla. ordet lärde mig mor och: far att uttala, när jag var riktigt: liter.» Ja, det var väl bland de första -ord, som jag fick lära mig, Därmed Jades in :i min själ något av det; som skall utgöra grunden för karaktären. z Att säga tack är inte endast att visa artighet. Tacksamhet och öd- mjukhet förutsätter varandra, Tack- samhet är också ett uttryck för tro.. Tro på Gud är själens inre trygghet och vwila.. Tacksamhet är trons 'yttersida, En tacksam män- niska” sprider ljus och värme om- kring sig. Det är gott att vara i hennes. närhet. I. den tacksamma” människans liv 'och verk återspeglas alltid nå. got av det, för' vilket Jesus prisar en mänriska salig: Andens fattig- dom, ödmjukhet, allvarssinne, sakt- mod, rättfärdighetssinne, barmhär- tighet, fridsamhet och tålamod. Vi måste lära Oss att vara tack. samma. Huru mången har inte insett sin otacksamhet - när . han först förlorat något, som han an- såg vara så naturligt att äga, T.ex. hälsan. Först på sjukbädden ' lära vi 0ss 'riktigt "tacka för hälsans gåva. Tack, o Gud för Vad som varit. Men det. är inte så lätt att fortsätta — Tack för stund som inne är, När vi säger "tack tänker vi väl särskilt på någon gåva. Det är, fn om vi a lock. något avslutat i säga tack, Vår tacksamhet är förlagd till hösten. | är Det är skördens' tid, Lantmannens och trädgårdsmannens plikttrogna Laholms: Tidning av kyrkoherde em, aivia Rosengren, NS « Göteb . Org. och strävsammaå "arbete är vi alla beroende av. ”Tack för ljusa, var- ma vårar”, Det är inte svårt att tacka för ljusa vårar, På många" ställen i ”wårt land vandrar man på Tacksägelsedagen |: upp: till församlingens helgedom och. tackar. för, årets. skörd, . Då samlas : man |, täcksamhet inför Gud, Då tackar man Gud för vad han beskär. Ja, nog har vi mycket att tacka för, Du. och . jag. Det finns mycket" lidande 'i världen, som -vi förskonats från. Det är värt att tacka för, Gör vi-det. Tackar wi för att vi har. det gott här hemma, För ett tryggat hem, en kyrka att gå i, mat: och kläder och allt detta andra wi räknar som "något helt naturligt. Tackar vi Gud för alt detta? . Och huc skall vi tacka? Vi skall tacka genom att -hjälpa där nöden busom värst, Vi har måne som behöver hjälp . här , hemm: ute i världen Br hjälpbehovet. stort. Vi kan hjälpa många genom en åva till: Lutherhjälpen. : Vi. skall således Hacka icke blott i ord utan i handling. Vi skall tacka Gud för att vi har det så bra att vi kan hjälpa "andra, vår tro på Gud och vår kärlek ti honom och 'våra medmänniskor skall få -sitt vackraste uttryck för tacksamheten just i' denna tid i hjäl het, När vi tackar Gud så, blir vi själva väl: . Gu själv håller sina välsignande hän- der. över alla facksamma: 0 oci samma människor. hjälps väster, norr och söder » korsets armar överskygga: Alla äro våra bröder, : som - på jorden bo och bygga. Då vi bröders bördor bära, med och för wvarandra lida, är oss: Kristus åter nära, - - = vandrar osedd vid = vår sida. > 3 Psalm 2413, ee sed 0 0 tar och en snäll spets, vilket var|” ch bara möjligheten , att | svårigheter att tt klara c en fri till-, strömning det gäller, också, Är det rimligt att hårt spärra. den" av: elever öräldrar mest och fi eftertraktade ”' skolutbildningen i detl|med hänsyn till önskan om öpp 7 na uniwersitetsportar? Frågan hänger ihop med hela. skolsy- stemets uppbyggnad . ovanför underlag att.” diskutera om ett' par veckor när ”eymnästepkopoa sitionen läggs fram: 7. Dagens, Nyheter)" | "Det finng för närvarande om- kring 150.000. förtidspensionera”, , de Personer, , men alla av, dessa . är intel shandikappade. Någon : exakt ' silfra.:, kan inte anges. . Bristen på framtid har det sagts, är kanske centralproblemet. för , händikappade ungdomar. ' Många kämpar: hårt för att skapa sig, en. egen tillvaro; besegra” sitt öde och övervinna "ensamhet och tristess. 'Samtidigt äger man I dessa kretsar en ' märklig för- måga” att: tillvarata ' livets - små” glädjeämnen.” Det "är en beris ' kande uppgift att arbeta bland, de handikappade,” säger de ' som” har erfarenhet på området.” Dét måste framstå som ett ”ofrån- sar 'de resurser som är "nöd vändiga för att "handikappade 'i olika åldrar skall få sina berät- tigade anspråk tillgodosedda. a > Fönköpings-Posten kurva; och det säger strängt" ta- 'Taksbräckar skfrivt;' & även självmordsförsök de utsät er? sig; själva och "andra för genom att leva ”på' tikställd: ekono misk: nivå: Detta skall ske genom” satt! börtfallen? avbetsförmåga - åter- äm genom: kompletterande 'j råden,; ki formar ; sitt liv: S Socialpoltiska: kommittén kon statera" -att verkligheten” än ligger' dångt.: efter detta- rideal:» Sundsvalls" Ti Arga unga män nor — finns det 'gött 'om i'vårå: dagars ' samhälle... De ' uppträder. i skilda ' sammänhäng, "skriver debattböcker, gör indignations- reportage - och "skjutjärnsinters till gives. Gemensam nämnare för arga unga män är :att: de ker under stol ined sina "åsikter; åntingen' det nu gäller, kulturel- "la företeelser som de”inté gillar eller kampen för sexuella minor riteter” för" att ta ett exempel frånjett aktuellt område: - oh : Föstergötlands Dagblad, z ' Det meddelas; att 9 elevér vid en folkhögskio larna använder atkohol i, någon form, 57. av 100 har varit be- rusåde" det. senaste året. : Också en folk-högskolaf” as , Rektorn anser, att man 'måste acceptera det faktum, att ung domen använder sprit. Kvar. står fära de unga dricka måttligt. . L Och vad är, måttligt? Det r kanske, skolundervisning i kons- ten att dricka måttligt?” Med bakläxa för den som bl rusad genom at C ket kunnandé.: grundskolan, vilken'-vi fårimér ” slösheten: 1 hos vjuer i TV så font, tillfälle där: . har 'röstresurser och inte stici : komligt krav, att samhället sat- 7" -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.