UI t Re SN LL LT ALAHÖLMS TIDNING — : —=M Finsk: socialdemokrati "är på. bättringsvägen tämnad. Måndagen den 2 oktober 1964-- IT= sted. sk Det nyligen kom- munalvalet i Finland tillmättes re dan i ett tidigt skede rikspolitisk '. betydelse. Detta berodde bl a på att ' ställning stärkt, Det talas därför in " ning, men rent tävkologiskt är den gocialistiska «oppositionens politiska landet under en längre tid saknat ; te utan skäl om nyval eller en parlamentarisk regering och att lö- : ne- och prisproblemen fått en allt mer framskjuten plats i den poli- ' tiska debatten. Stort intresse knöts även kring det socialdemokratiska | partiets politiska hälsotillstånd, som länge: varit otillfredsställande, Va- let. var även det första för den nya : partiledningen med Paasio I spet- sen, Intresset stegrades inte minst ' av att frågan om. ett nytt rödgrönt ; tet. samarbete mellan agrarer och. so- cialdemokrater fick förnyad aktua- litet strax före valet i ett tal.av president ' Kekkonen, vilket mötte positivt gensvar I båda partilägren. Valet blev en otvetydig framgång för socialdemokraterna, Den social- demokratiska valtriumfen kan åter- speglas på många sätt, Partiet fick mest röster i valet, närmare 490.009 och mandatvinster på omkring 400. ” Frammarschen i tätorterna var ock- så iögonenfallande, Partiet är nu störst i. Helsingfors, Tammerfors och '. Åbo — landets trå största städer — där man endast tidigare var främst i Tammerfors, I Helsingfors delar man första platsen med hö- gern, samlingspartiet, som dock gé- nom poströsterna kan få ett visst försprång. : För de. övriga partierna är r sitva- tlonen den att agrarerna, kommu- nisterna och : finska. folkpartiet. i stort sett höll sina bastioner. En-' staka mandatvinster kan antecknas för deras del. Förluster led. däremot högern, svenska folkpartiet och Ven- namos. småbrukarparti.: Hur” det rent manhdatmässigt har gått för dn jald: iska iti "är, » inte helt klart eftersom den på sina håll. var £ förbund dels med mo- . derpartiet, dels med kommunister- na, I.de valkretsar där. oppositio- nen uppträdde . självständigt : är dock ' valframgången ringa. . Från socialdemokratiskt » håll - framhöll man,strax efter valslaget att:oppo=- sitionen. nu: Har spelat .ut sin. roll. Valutgången: komplicerar troligen läget för den nya parlamentariska regeringen med agrarer Johannes Virolainen - >1/ spetsen. Den" består. som bekant, av ledamöter från "de börgerliga ' partierna med : -agrarer: - na ,som kärna, Visserligen spelar inte kommunal valet någon .roll på fot äv INKOMSTFÖR TTRING KAN ' INTE'ANSTA 7 : Jordbrukets 'sexårs; vtal, utgår den-31 aug. 198 RLF-tid- ningen erinrar, om detta öch. konstaterar att. det; måste följas . av. minst. ett års provisorium "> avvaktan på vad Jordbrbksutred-.| ningen, kan komma att 3 föresl. Man får förutsätta, skriver. i ningen, att det inte bli vändringar i sexårsaytele tresset vid de nu påbörjade" £ handlingarna inriktas på inkomst |" bildningen, Sexårravtalet har-som bekant inte lett till att jordbru- . kets eftersläpning kunnat hämtas in, Den av staten och jordbruket gemensamt tillsatta inkomstgrup- pen lade i mars fram sin senaste officiella rapport, Den visade som bekant att skillnaden mellan 'bas- normjordbrukarnas och industri-. arbetarnas inkomst inte minskat utan att inkomstklyftan fortfaran> : de var av storleksordningen 8.000 kronor. . : Detta är givetvis ett tungt «< äl för att en prisjustering bör "ske när sexårsavtalet löper ut. Trots " den allt hastigare rationalisering- en inom jordbruket har det visat sig "omöjligt 'att knappa 'in indu- strins försprång. Därtill har löne- höjningstakten inom industrin varit för snabb: oa Att utjämna inkomstskillnaden genom «att jordbruket -; skulle få röd-grön koalitionsregering som en naturlig följd. av ' kommunalvalet, ” Hur det blir är synnerliger , ovisst. : Men att socialdemokraterna' stärkt .sin ställning i kommunalvalen är, klart, och det kan betyda att par; tiet åter, är att räkna med i”finsl politik efter den långa konvales=: . eenttid det genomgått sedan parti-. splittringen förlamade: dess aktiv; +ver ställs | händling i samarbetsfrågan. Den redan sedan” något år, inträdda politiska avspänningen . de' 'två 'partierna : emellan och det - rätt hyggligt praktiska samarbetet = i riksdagsfrågor erbjuder en platt- form”och en ':: ovanlig politisk chans. : Om fårets' val leder till att mel- lanpartierna tar fasta på . denna chans” att. bilda kärna i en kraft- |" ling på oppositionssid. i sam- | ” tidigt som "socialdemokratin" blir trängd. från. vänster av ett fö nyat och skickligt lett kommu” . nistparti, kan". 1984 års val trots sina "oklara -och svårtydda 'ten- denser bli en' politisk vändpunkt. DEN GAMLA HEDERLIGA GRAMMOFONTIMMEN «53 . kan inte ersättas, skriver . Åke Lellkyi Dagens" Nyheter på tal om det nya grammofon" program, som introducerades "på måndagen i radion: reder Under ' senare år och speciellt = efter. Melodiradions införande har grammofontimmen i sin ”klassis- . och 'nu-haf .den helt tagits" bort, ka” utformning älltmer” inskränkts säkerligen till: stör! saknad -- för rhånga ' lyssnare.:: Ersättare - har blivit det: oavbrutna skvalet ” av den enklare. underhållningsmusi- ken via program 2 och. 3, där man . visserligen då och” "då , bjuder ””Melodiradions + klassiker”, .: men just' den 'smått'försåtliga ” presen- tationen av. god musik till lyss- nare som: annars. knappt :- skulle bry sig om''sådan"niedan de vän- "tar på: kvällsnyheterna; den pro- pagandan har man nu avsagt sig. Det: skall: nu' komma: en- ersätt- hing;.som: dock vänder sig till en on oeciell publik. På måndagen i "introducerades ett .dagligt .gramz- gråm' på” som upptog: inspelningar; av äldre dä- tum med 'svenska' "operaartister. is sitt. givna "intresse. :. > : Men den gamla hederliga gram- ”mofontiminen kan” inte? ersättas, "Den borde få återkomma: : HUR. VET RADIOCHEFE) om de: ”hårda metoderna” verks "ligen behövs för att få fram” den vän entliga' informationen”, frågar Upsala. Nya Tidning i en kritisk kommentar: till radio- chefens försvar "för den ”hårda” intervjuforni,' som "blivit så ökänd Å TV. och radiof (vi Har man i de fall, där I man:en- ligt 'radiochefen skulle: vara höd- sakad att använda den hårda me- »toden,' först försökt ” att. -hålla! en mer + normal. umgängeston ” "och laddat skjutjärnen först när. man upptäckt att civiliserade metoder inte leder till: resultat? Eller för- håller det sig så att man redan från början bestämmer sig för vil- ka som skall kittlas med revolv- | P5 rarna och vilka som skall bemör tas utan folkd in sådan kavalkad har naturligt- sla Under" de 'senaste. veckorna här telegrammen från: Frankrike ve-' blir' en. av århundradets. finaste.: "' trodde”.sig "en "nyhetsbyrå" veta,' att” Frånkrikes : Jordbruksminister i genast beställa vin av årets skörd. 7 skulle det bli' makalöst. '. "Franska tdningar' serverar Tik! nande historier och : korrespon=' tat "berätta att... vinskörden 1964 ” Och xedan för en månad sedan, ' t| lande — även när det gått åt skogen. "rått sina kolleger 1 regeringen att. . — enligt "de uppgifter. han fått. ” denter till. engelska och- ameri.. . kanska blad citerar entusiastiska" Vs ” verkligt kunnige kan naturligtvis med; " spå! Deras reklam " har blivit” mer skrytsam. Förr i tiden kunde man ganska obetingat lita på de hel- eller halvofficiella omdömen som kom från Bordeaux och Bourgogne men på senare år har allting gått enbart strå- Misslyckade .årgångar som 1951 och 1954 kallades utan vidare 'för utmärk- ta, och enkla och ordinära viner sades vara på gränsen till verkligt stora. : Då skörden i fjol misslyckades — så vitt jag kommer ihåg drunknade den i-:ett enda. långt regn just de dagar då den skulle ha haft mest sol — gjorde man det: till en miraku- | till ; sist; Solen'-kom'. emellertid för, :|.sent..och hade" ingen-som - helst in- verkan men bulletinerna gick ändå v Arets "profetior. är föga värda, Den u t från förhålland "t- digare” under "året -dra vissa” slutsat=: «|-ser: om "utsikterna. Om : våren - varit | tidig. och utan svårare trostperioder,' ; (om. blemmorna "inte skölits bort äv! mentärisk' och: expert. "eller part- betonad”; Även: .Köpriannaförbun- epfösenterat. "Utredningen inte | tillfyllest'; med”.att berörda Organisationer Har: velat få fram: ett . På vilka grunder görs i så fall u ur- valet? Vilken roll:spelar: inter- vjuarens egen inställning till: del” frågor eller personer. som, . skall tas upp?. : Frågor av det slaget. är het; "inte behålla vinsterna, vilket man enades om år 1959, " visade sig därför tyvärr vara en orealistisk metod, Både fortsatt . snabb rationalisering och en höj- |. ning av prisnivån är därför nöd- vändiga förutsättningar för en ning av för: på industrisidan.' . Nr Förutsättningen . för ' snabb rationalisering är 'emellertid goda ekonomiska: villkor, ' Med goda konjunkturer för jordbruket blir lusten 'att på olika sätt rationali- sera ännu större än nu, det kan |' statsmakterna lugnt utgå ifrån, FOLKPARTIET OCH — . > CENTERPARTIET | 0 har fått en verklig chans. till oppositionssamling på liberal mel- lanpartigrundval, fastslår IL, i b e- ral: debatt ooo oc Båda" partierna : har. under. rå- dande: omständigheter. hävdat sig väl i valet, och på ingendera si- dan har, man anledning att där- för av prestigeskäl dra sig för en positiv" och allvarlig prövning av. formerna: för ett fastare organi- serat :samarbete, Högern har ge- nom sitt uppträdande i valet och det bakslag som = blivit - följden därav, försatt sig själv i ett så- dant läge att mellanpartierna är > befriade från "handlingsförlaman- de hänsyn åt detta håll, och 'de båda partiledarna har öppet dek- Jarerat' vilja att gå från ord till |. Nobelpris , konstaterar tidningen, och man. kän" illägga att radio- chefen. givit sig ut på hal. is för att försvara en sjuk sak, "> Åderförkalkningen är den mo- derna" välfärdsstatens -främsta "gissel. Det är därför ett verkligt "lyckokast: av Karolinska institu- ”tets kollegium att tilldela årets i. medicin till två fors- kare, vilka' klargjort den meka” nism som ligger "sjukdomar. > Ingen annan” "sjukdom är så] förhärjande' som kärlsjukdomar- na, i vilken" grupp främst står åderförkalkningen. Den är inte enbart .den största faktorn inom |. dödsstätistiken utan orsakar även «de allra flesta fallen av invalidi- tet. "> Detta" års H | nobelpristagares: bakom - dessa om i visar de "svenska regn, 'om- solen räckligt : under »sorhmaren « kommit ; lagom: med” regi finns! det” chanser till:en; stor: årgång. Men det. Är perioden" edelbart, före 'skörden söm är den avgörande. Kanske det bör komma något: regn en: tid före skör-' | den," det: beror" på: hur: torr jorden | är, men, de. sista dagarna måste solen | skina, Endast solen. kange format åt årgången. Den: skall få druvorna att "mogna. och ge dem deras'sötmä. + sn Allt: detta :veti varje. vinodlare i Bordeaux och: Bourgogne. Men. i den moderna reklamens tidsålder har man. lärt sig att. ta lätt 'på fakta. När den ené”. framstående ” fackmannen 7 "efter 'den' andre" bekräftar -succén' långt in-' nan:den inträffat får man nästan ett intryck av att spelet & är avtalat, lyst till : och. det t INKONSEKVENSER Ni kulle det :vara så kan man dock” | glädja sig åt att. man inte är »konseé-: kvent.. .Korrespondenter som , genom-: korsar de stora vindistrikten ; ; möts över. allt 'av trygga leenden och för-- säkringar” om" goda'. skörderesultat.' Men" inkonsekvenserna "avslöjas när man kommer in på detaljer. Argång 1964 kommer att, likna 1955 eller 1959," säger, en' av ' experterna. Den ligger: nästan på samma nivå som 1945, sä-' ger'en annan. Vi räknar med ett vin av 1937. års' klass, hörs det från en. tredje, Och en fjärde expert jämför årets vin. med årgång 1928, en femte med 1929, en sjätte med 1937 och en, sjunde " >xpert säger att endast 1964 års årgång kan jämföras med årets: - i HASARDÖRER I VIN - Om jag minns "rätt ' var somrarna 1928 -och' 1945 ' ganska lika varandra, .| Det. är också ; möjligt. att. förutsätt: ' ningarna . var någorlunda likna under ett par andra av de nämnda, åren, köprmannaföreningar fastlägger öp- pethållandet, I stort sett "har detta Det. "här . särskilt "gällt lördagstiderna. a Särskilt” special- branscherna — främst textil — har hävdat ' att. ;Jördagarnas ; » eftermid- stone > vår och: höst medför att he- ; eftermiddagen a un : mycket, viktig illa familjen vill; j använda "lördags- arna - hör. gjorts: företagsstudier höstarna, 1961, 1962 "och 1963 om försäljning och- kundvariation un- i der: lördagstimmarna, Det: har vi- sat betydande variationer mellan olika orter och olika "branscher; Någc n. klar genomgående : tendens till ökad itotal. lördagsförsäljning vid senare stängningstid har knap- isas, Däremot har jningsintensiteten .' i ” många . ken praktikerna kan hämta bot för” miljontals sjuka? människor, Resultaten kanske inte blir omé- delbart märkbara men för a de :- generationers : hälsa -och> "livslängd blir de säkert av "- avgörande: betydelse. Ii(Sydsvenska Dagbla- y rens specialt + varit” betydligt '] högre under timmarna” "mellan 12 och 15 än före kl. 12, Utvecklingstendenserna 1961—53 är inte, helt ensartade; Det före- faller som" om” timmen 14—15 skulle ha minskat i betydelse i beklädnadsbranscherna.. För livs- medels.. och färghandel var .det en nedgång under sista året men det är omöjligt att' avgöra om det). tendensen är bestående, - "> | lös historia om hur solen tittade fram > ga vinodlingar. täcker stora delar av landskapet, Champagne. Här har skörden börjat och väldiga kor-" fylls med de, druvor vars saft & småningom skall förvandlas till ett festens vin n framför a andra. . i | Men 1 stort sett är | årgångarna så olika, så personliga, att intet vin kan » påminna om dem alla på engång, . Om en av de sju värderingarna är riktig måste fem eller sex av de and= ' ra vara felaktiga. . : Det är kanske något av en sbelara : i även den bäste vinhandlare men un= der senare år synes branschen ha in- vaderats av verkliga hasardörer. De : | köper upp vin innan det är skördat, ibland till och 'med. 9m våren. Var-' för de inte nöjer sig med att inbör= des slå vad om vädret i morgon eller på torsdag eller om en månad är mer än jag förstår. alt ut” på att” Skörden, räddats i sista | Nya gymnasiet - kräver -bättre "Stockholm TT) "Förslag till utformni ng av "Ioka- ler. för” det nya. gymnasiet. har. ut- arbetats 7 av en särskild - -kommitté, Det ' nya” . integrerade ” . gymnasiet ställer nämligen helt. andra - krav på lokaler än' vad det fe LABkol : stora: valmöjligheter upplöser 'klassbegreppet och .; för med 'sig 'Undervisningsavdelningar av mycket varierande storlek. De utkast till. Iokalprögram" som" nu lagts fram avser" visserligen i förs- ta hand "nybyggnader. Men det är uppenbart. att ; åtskilliga ” av." de lckaler-' som "nu ' används” måste byggas "om, för 'att kunna "tjäna det framtida skolväsendet. -:]-- För. ..de. ombyggnadsarbeten som då skall vidtas är det givetvis av | stort värde” att, man har tillgång till. em. "expertutrednings - "syn. på hur -lokalfrågari skall + lösas för det" nya gymnasiet" och. fackskolan. Det går inte: att förverkliga inten- En dod a sak har händelserna i Moskva fört med sig.. Den reaktionäre republikanske pre- sidentkandidaten Barry Gold- water hade i sin desperata kam- panj fått" tag i'ett halmstrå -— en skandal med.en hög. Vita ihuset-medarbetare —— som . ett tag hotade bli ett allvarligt han- dikapp för president. Johnson, 'men rapporterna från Washing- ton talar om att Chrusjtjovs tillbakaträdande minskat bety- delser av detta propagandalort i Goldwaters händer. I stället tycks uppstlutningen kring John- son i den ovissa situationen som nu uppstått ytterligare ha ökat. | . Sydsvenska Dagbladet - : Vi är övertygade om att en mycket stor del av. vårt folk ställer sig främmande för an- vändning av wår krigsmakt till | krigiska operationer utomflands, sådana som vi redan bevittnat, Skall så. dock äga rum, krävs helt andra åtgärder än de hit- tills vidtagna, om vi skall kun- na hedersamt uppfylla förplik- telserna, Det vore därför rikti- gare både ur ekonomisk och politisk synpunkt att icke ha en permanent styrka organiserad, som inbjuder till äventyrligheter av olika slag, och som lätt sät- ter vårt anseende eller vårt för- hållande töl stridände panter på spel. Nordvästra Skånes Tidningar Högern gjorde en dumhet med sitt ATP-förslag,. ty den wutlo- vade utskänkningen skulle ha blivit . "en olycka. -Det kan man kanske kalla ”extremt”; men' i så fall i en annän mening än ' den ve- I dertagna; Röstköp brukar vi inte räkna till extremismen, och det här var" parodi på röstköp. Må ingen dra den slutsatsen, att allt nytänkande. hädanefter "skall va- på ' initiativ, . Vi. 'har råd .med sådana av konservativt och li- beralt ursprung liksom av so- oialistiskt. Handelstidningen | Aktuell ed - : kommentar. diska politikens utformning, De 'konsenvativa, ' samhällsekonomisk | de traditionellt. :: högertänkande skall ha sivt 'par« ti, centern och den: borgerliga vänstern ska ha sitt. Resultatét-' blir kanske vissa omskilktningar : i de riuvarande pantiernas 'sam” mansättning, 'centern och - folk partiet förlorar en del konser=' erhåller i stället en hel det moderata högermän, På sikt blir. det en: klarare : formering i svensk politik. Sen erkurn . Ung Center ve Frågan är huruvida ett flertal. av "löntagarna verkligen "åstun- dar en fortskridande laglig. in- skränkning av arbets- och där- . dan reagerar allt fler på ett från fackföreningssynpunit 'anstötligt oe sätt: genom. att använda d fria : lördagarna :— och ofta kvällar och. annan ledighet til att t förtjäna ”extraknäck” > : Finanstidninger mannen håller mycket noga ré- da på ekonomin: och kan "redo visa "exakt "hur det ligger ” till ' när han iskall svara inför” ta ringsmyndigheterna.- Annars lö- per han risken av skönstaxering : som nu kan" göras även : om” räkenskaperna är. i sin ordning, oe nämligen om hans bruttovinst:- understiger ett branschmedeltal. :: Ändå finns det fortfarande but tantmetoden - i redovisning. ..: Hermanssons' ”TV-charme räcker. ” tydligen inte.-Det behövs kaffé lotteri också för att klara wale Ett lotteri vid mitt: törg har Nn ett särskilt" braskande". anslag om jätteburkar och . ett. betyd-" ligt diskretare om ”att. det: ” Sveriges Vänsterkvinnors'' bund, '. som "finansierar, sig "på detta sätt. En. dam tog en”lott. Ett centerparti "bör vid. sin men gemensamt skall kunna nå positiva 'resultat när det gäller att bryta den socialdemokratizka maktställningen. En liberal cen- ter alltså och vid sidan 'om den- na "enhet — mer eller mindre fast organiserad — en fristående höger. En höger som hyllar den ekonomiska liberalismen, som är sparsam och försvarsvänlig, men som inte har någon större be- tydetse när det gäller den prak- tionerna med dessa skolformer om man "inte ger dem ändamålsenliga lokaler, För närvarande bedrivs E annan åtredning s som gjorts i år wisar att; i orter där. det är möjligt. att köpa på annan än; van” lig :butikstid kände ' bara: 11'pro- cent. :av; befolkningen .'till . denna möjlighet. Av' de. som visste, hade . bara". 43.; procent gjort ;inköp på sx] den förlängda tiden under senaste två. månaderna. På frågan om man -| ansåg . ortens butikstider lämpliga svarade 990: procent" av här hushåll ja. Bara 10 procent ; alltså ha ändring. " Ökad "restid från” hem” in. är betsplats kan” naturligtvis aktua- lisera längre "öppethållande," ändå förefaller, det som om behovet av kvällsöppet ; "skulle vara: : relativt begränsat, "Säger. utredningen. ” . Det gäller att. komma. fram, till en ”förnuftig samordning ' mellan allmänhetens, . "de ;' anställdas '- och företagens. intressen. Det bör kun- a na gå. I företagarintresset får « väl avvägas ett naturli; intresse. av att sälja” mesta. möjliga ' och /att köpmän precis som andra bör ha ett visst skydd för fritiden; Slo- pas en . ramlagstiftning kommer särskilt, under övergångstiden att uppstå sådana . förhållanden . som på sina håll i USA — : affärsinne- havare ser sig svungna för sin ut- komst att ha öppef nära nog vilka tider:som helst, Slopas lagen mås- te. man vidare räkna med .att de anställdas organisationer som .na- turlig, motåtgärd .med ökad kraft kommer att söka reglera affärs- tiderna. via kollektivavtalen, . Ett exempel finns :redan i Sverige, nämligen Fonektivavtalet för fri- sörsalonger. = : En sådan: reglering via kollek- tivavtalen kan bli betydligt mera stelbent och ensidig i sin tillämp- ning än, regler i en samhällelig "Lagstiftning. " : i visning på åtskilliga håll i provisoriska lokaler till stort förfång både för lärare och elever, Skolledningarnas : i och :för sig vällovliga ambitioner att ge gym- nasiet ' stor " kapacitet ” har . gjort att man fått lov att:utnyttja. ofta mycket undermåliga' lokaler. Des: sa har heller inte alltid stått att + 4 "skol delbara närhet, Lärare 'och elever har då varit tvungna att ambulera ' mel- lan 'skolan 'och hyrda lokaler på långt avstånd från den. Självfallet kan sådana provisorier godtas en- dast under en ' kort övergångstid i väntan på de lokaler gymnasie- reformen förutsätter, = Det är. också med tillfredsstäl- lelse. man noterar ätt "den kom- mitté som ” nu utarbetat förslag till. Iokalprogram för: 'gymnasie- skolor utgår ifrån att utrymmena för 'lärarlokaler måste bli mycket större än wad vi hittills varit vana vid. Mycket av lärarens arbete utförs ju före och-efter lektions- tid. Självfallet är det då angeläget att det i skolan finns” Iokaler för detta. ': När det gäller. att bygga ut -lä- rarutrymmena måste man i första hand satsa på att få fram små samtals- och arbetsrum för ' en- två lärare vid sidan av de sam- lingsrum som motsvarar. 'det tra- ditionella kollegierummet, . mindre arbetsrummen kan i lugn och ro ta emot förä och elever för samtal och förbe- reda lektionerna. För 'samtliga ämnen skall institutioner upprät- tas enligt, lokalprogramkommittén, Det är då angeläget att det även i anslutning till warje institution finns ett mindre lärarrum med -neskonferenser" mim, +. > > möjlighet till studier, avkoppling, sida ha ett" högerparti för. att), bestört: : Usch då, jag: som; högerkvinna! ; svenska genomsnittskvinnan helst med — den varukunniga : Willy” Maria Lundberg Eller den” Ppop- te, men vi har. våra misstanka so - Reklam-nyheterna Expressen (fp), för varje" dag: allt:. radikalare, föreslår” ”Krigsmans erinran” slopas, Det är oförenligt med samwetstilhez ten att alla värnpliktiga ska förs: klara att: de” fruktar” Gud io bh vi kan" om? detta ”pieteta an r. em av våra finaste AM aditiorier även "om ”det''i "den « allmännå” nivelleringen: itycks;' ha: blivit ' vanligt att problemet såv. att." officerarna . fortfarande bibehåller Krigsmans” erinran > och ": art deras. under=> ordnade. förklarar. Uta sina Vofficerare när ( gäller” förhållandet till så väl Gud som Hans Majestät Konungen. AA ETT ORD"... ve PÅ VÄ ÄGCEN -— "vid Kristi tillkommelse de som. "höra. honom :' till : :öc "1 Kor. 15:23. ”Den ene skall: "upptagas, den andre lämnas kvar” '— så skåll det ske vid Kristi tillkommelse, Vem' blir 'upptagen? Vem blir lämnad kvar? Man har ansett sig kunna tala 'om "särskilj ; skväs lificerade kristna under "benäm. ningen ”brudesjälar'. st "dessa allenast skulle upptagas Men. Nya testamentet vet inte av nå. gon : skillnad "mellan dem: som; » långt komma i helgelse eller än« nu frestade och: hårt kämpan. de, dock till Kristus' hängivet 'blickande. De som höra Kristus tilly' det :är alla dessa,- som:'ha givit honom .sitt hjärtag tro och kärlek," Och de'skola- upptagas. 'Jag' kände" eder aldrig,: skall Herren säga till: somliga wid den förberedelser och efterarbete, ä äm- sista : prövningen; De: hade- ald= vig. varit. hans, Slan vativa element till högern, men '" med förtjänstmöjligheterna.; Re= + även. Kd Dagens löge kräver att: atfärg” ker som tillämpar den s.k. kon-- deklaration och. sjungande Lill- Babs?” vi vet i ino. inte längre! frukta. . höra : Kristus till, de - små" svara NN i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.