—=LT: — - LAHOLMS "TIDNING - | Tisängeri den 20 oktober: 1984" . Tisdagen den 20 oktober 1964 LT = ist ken a R . Efter Chrusjtjov. De två män, som mätte sina respektive länders krafter med .Varandra under Cubakrisens hot- fulla höstdagar 1962, har nu bå- da lämnat den politiska arenan. Kennedy föll på sin post, Chrusj- tjov sopades undan av sina när- maste medarbetare, Kennedy var redan, när han' tillträdde pos- ten som- USA:s president, en symbol för strävandena efter av- - spänning i det kalla kriget och fred i världen, Chrusjtjov blev så småningom också en symbol för detta genom sin fredliga samexistenspolitik, bärskilt .ac- oentuerat sedan han under Cu- bakrisen visat prov på klokhet och realistisk politisk bedöm- ning. När sådana män lämnar statsrodren i andra händer mås- |. te med naturnödvändighet oro ”och fruktan för nya skärpta mot- sättningar uppstå. Så skedde, när budet om Kennedys bortgång . gick ut över världen och så har skett nu, sedan Chrusjtjov ram- lat ned i den fallucka, som hans . kamrater i det kommunistiska partiets centralkommité öppnat för honom. Omständigheterna kring Chrusj- tjovs fall är okända och med den hemlighetsfullhet i vilken stora politiska avgöranden i kommu- niststaterna insvepes, lär : det komma" att dröja åtskillig tid in- nan en klarare bild kan vinnas. , Spekulationer” om de''verkliga orsakerna till hans fall behöver inte bli alltför fantasifulla, det är lätt att räkna upp en mängd politiska problem, som Chrusj- tjov misslyckats med att lösa el- ler i wvarje' fall inte fått något|- stadigt grepp om, På" det inri- kespolitiska fältet är främst att nämna »+ jordbrukspolitiken, :' alla . kommuniststaters : akilleshäl, » på « politik, den" 'utrikespolitiska' konflikten med Kina, som givit de östeuro- peiska kommunistståterna en ut- märkt chans "att alltmer ' frigöra sig från Sovjetunionens förmyn- darskäp, Detsamma" gäller också kommunistpartierna i. Västeuro- pa, : Sovjelunionens politiska in- flytande i Asien och Afrika be- - finner sig 1i"stadigt sjunkande. | På. Chrusjtjovs skuldregister' kan också uppföras en. räd faktorer av' personlig art, Han har-inte alls visat sig okänslig för ”per- sonkult”; när den tog sig uttryck 1 devota hyllningar för honom själv, han Nar inte lagt i dagen den värdighet och det balanse-|. rade uppträdande man väntar av en regeringschef .i:en zv världens mäktigaste stater, Möj- ligen kan. också hans hälsotill- stånd inte ha wvarit det bästa, Det må nu vara hur som helst med spelet kring Chrusjtjovs ut- tåg "ur maktens salar, vad som intresserar människor världen över är de politiska följderna av regimskiftet i Kreml. Hur kom- mer detta att påverka relatio- nerna mellan Sovjetunionen och västvärlden, vilka följder får det för konflikten med Kina, 'vad betyder det för Sovjetunionens inre förhållanden, för livsme- ”delsfön rjningen och för fol- kets krav på högre levnäådsstan- dard. Kommer den nya regimen "att hålla fast vid den utrikes- som karakteriserats av frasen "fredlig samexistens”, el- ler är en anpassning till Kinas hårda revolutionära linje att vänta, I det senare fallet skulle riskerna för en ny världsbrand avsevärt öka efter de senaste årens relativa avspänning . mel- lan öst och väst, - . Frågorna är många och efter- som ingen kan svara på dem nu är det meningslöst att' spekulera över vad som kan hända fram- deles, ingen vet för övrigt hur länge de nya makthavarna i Kreml får sitta kvar. Det är visserligen långt ifrån likgiltigt vem eller vilka personer, som ut- |]. övar den högsta politiska mak- ten i en stat, men det är en överdrift att påstå, att det per: sonliga är det högsta i historien, Denna av en äldre tids histo- riker så omhuldade fras är en mycket skamfilad halvsanning. Med John Kennedy försvann till skuggornas värld den politiska stil, det sätt att ta itu med de politiska problemen som han skapat, men någon väsentlig för- ändring av Förenta Staternas politik innebar detta inte.-Efter- trädaren har med sina metoder fullföljt de politiska programlin- jer Kennedy drog upp. Det är sannolikt om än inte säkert, att mönstret blir detsam- ma i Sovjetunionen. De nya makthavarna kan inte, även om de skulle vilja det, över en natt . vrida om den politiska kursen s i.en stat som Sovjetunionen ett halvt eller ett helt varv, De kan inte - negligera det politiska li- vets realiteter. Sovjetunionen är en stat med allt högre utvecklat och mera komplicerat näringsliv. Dess inbyggare har fått en för- smak åv hög levnadsstandard och fordrar mera. Detta går inte att förena med en lättsinnig världs- revolutionär utrikespolitik, Kon- flikten med Kina är inte bara en ideologisk tvist, det är' en maktkamp mellan två stora sta- ter. De östeuropeiska” staterna fordrar .. ekonomisk och helst även politisk självständighet! Det är också fakta de nya maktha- "varna måste ta hänsyn till. De måste: nog manövrera försiktigt. HÖGERN OCH SAMARBETET Högerpartiet med hr Gunnar Heckscher i spetsen glider allt -längre bort från positionen som "en allvarlig deltagare i debatten om de reella 'samarbetssträvan- dena inom oppositionen, fastslår Ystads. Allehanda (0): vila Det kan. synas egendomligt att få sker. Herr Heckscher är ju en av de flitigaste samarbetstalarna. Senast har han inför de konser- vativa studenterna på Gimo dek- larerat' sin samverkanslära med den välbekanta rekommendatio- nen ”ett fast och öppet redovisat samarbete mellan” de: borgerliga partierna”: Ingen torde kunna bestrida att högerpartiet varit det parti som mest talat om samarbete. Men för de reella kontakter, som varje höst under senare år. I tagits, mellan riksdagskanslierna för att förbe- . reda : vårens arbete har partiet ” dock "visat föga intresse. Inte hel- ler har 'man varit intresserad av kontakter” mellän de olika riks- dågsgruppernas ; ledamöter. '. Att det. är på denna väg folkpartiet Sadlar ”liksom att. det.:block - som" framgångsrikt - skall "kunna | Ide . intressearronderingén en ;nyckel- "En i i politiskt "avseende ytterst ' bister höst har hållit sitt intåg i de” Tyska Förbundsrepubliken. Förbundskanslern "Ludwig Erhard och hans utrikesminister Dr. Ger- hard Schröder har ordentligt rå- susar och brusar i den västtyska . pressens ”Blätterwald”. En 'oför- beredd observatör. kan icke und- tiga tonfall, som anslås i opposi- tionens angrepp, och över mäng-: den av de' ängrepp, som . riktas, mot. regimens :två ledande män. ' Man observerar med "icke mindre förvåning det faktum, att en rad tidningar, -vilka förut 'beflitat: sig om en förnäm moderation i sin - kritik, nu' bröstar, av med -tyng- sta artilleriet mot "regeringen. Det- ta stämmer visserligen med den gamla erfarenheten, att en: olycka sällan kommer: ensam, ” men”, ändå frågar man sig nu: Vad är. det egentligen . kritiken . förebrår -led- ningen i' Bonn? Några" svar kan här i korthet skisseras, . ' ; , De gamla -högerorienterade, mot Adenauer vänligt inställda kret- sarna — som är talrikt företrädda i Erhards eget regeringsparti, CDU — beklagar livligt och med sti- gande häftighet den ”nedkylning”| som ägt. rum i de tysk-spanska re< lationerna. "Man hävdar, att dånna ”nedkylning” ser ut: som ett Sys- tematiskt förstörande av.den gam- le” f.d: förbundskanslerns” ; poli- tiska, verk, och ' man "menar; att FÖR BÄTTRE SKOGSBRUK :: Gemensamma : - krafttag «mot klart uppställda 'mål krävs för. att - snabbt, få kraftiga och välarron: "derade skogsbruk, skriver J o r d- "brukarnhasFörenings, bla d.I denna målsättning intar ällning. Inom vilka områden skall det i fortsättningen «behållas - trivsel och andra möjligheter för enskild "närt övning? Inom vilka om" ta; upp p mot kraterna' inte skapas. i en .heck- dvändning. heten i högerpartiets aktivitet un- derstryks också av. inregistrerin- gen av. Samlingspartiet, en ,åt- "gärd på smalast tänkbara bas, Med ' utgångspunkt från hr: ”Heckschérs " Gimo-funderingar . torde det 'stå helt klart att” höger- partiét” i nuvarande | regi kommer att fortsätta . att. agera på egen hand. Därmed "skulle ; "partiet > självmant: ställa sig. utanför "de strävanden, som, företräds av folkpartiet och centerpartiet, kon- -staterar YA, . NE TVIVELAKTIG RESPEKT Z. or Hr Lennart Hagman har i Da- gens Nyheter i en artikel om op- positionens framtid visat sig va- . ra anfrätt av den. pessimism som drabbat högerpartiet efter årets - val, skriver Un g Center: : Han excellerar'i samma. tanke - nyinköp ligger, Det kan göras a- "na "ändringar, i jordförvärvslagen "råden "skall '-bolagsskogsbrukets > spridda skiften samlas? Var skall statsskogarnas komplex ligga? Åt- » skilliga" problem inställer sig i anslutning till des:a frågor, Det hart. ex, klankats mycket på sta- tens skogsköp; Sådant har alltid .ellt: sett: låga -arealökningen av domänverkets'skogsinnehav,. Det- ta är dock inte det avgörande. Av större betydelse "är "var statens "realmässigt ringa förvärv, som genom « sitt läge. spolierar lant- bruksorganisationens planer på strukturförbättrande åtgärder. ' : Motsvarande kan. gälla" också - ändra ägarekategorier,' Redan nu : möjlig och önskvärd .bytesverk- > samhet vilar i avvaktan på såda- som "skulle" kunna ' ge bolagen mö igheter att köpa in sig på för ' dem lämpliga platser; Domänver- gångar " som Svenska -Di beträffande samarbete mellan de tre borgerliga partierna: Hr Hag man menar att en icolering av den besegrade högern skulle för- djupa motsättningarna inom op- positionen.' Han: säger att ”klyf- tan:skulle accentuera de reaktio- nära krafternas roll inom högern och locka till oavlåtliga till intet förpliktigande utspel med överbud som allvarligt skulle reducera mittalliansens utvecklingsmöjlig- heter. Den skulle därigenom. då " det gäller grupper som jordbru- kare och pensionärer själv kunna : drabbas av en ödesdiger erosion - åt höger.” Menar ver! kligen hr Hagman att Sveriges pensionärer och jord- brukare skulle vara tilltalade av överbud från de reaktionära kraf- - terria från högern? Väljarna har i årets val visat att de tar av- stånd från fräcka utspel från hör gern. i TT > Beträffande erosion, vad tror hr Hagman skulle bli följden om man följde Svenska Dagbladet och hr Hagmans förslag om att ha högern med i ett samarbete mot socialdemokratin? Vilken sida 'skulle erosionen drabba? Det är vår bestämda uppfattning att vänstersidan av centerpartiet och folkpartiet skulle drabbas av ero- sion a, s ikten i lilla måste" enligt artikeln ligga i ett progressivt och socialt pro- gram som på allvar kan tävla med » socialdemokraternas, Vad säger högern? Samma dag som hr Hag- man skriver i DN säger Svenska Dagbladet att ”Det är orealistiskt att föreställa sig att ett parti som under sin långa historia utformat åsikter och intagit ståndpunkter På samhällslivets alla områden, plötsligt skulle kasta bort hela sitt program i t, ex, försvars- och kulturfrågar inför Heskedet att allting skall vara socialt och li- beralt”. Sv. D. har situationen i inom hö- gern klar för sig. Högern kommer att föra högerpolitik i alla väder. De progressiva krafter som utan tvekan finns på högerns vänster- kets självständiga ; handlande, lantbruksorganisationens + och bladet rörelsens ' tappra ' .strä- "Vanden jämte” "skogsbolagens ” i många fall avvaktande 'intre:se bör kunna samordna för en ge- mensam - inriktning "av arbetet ” mot ett bestämt" mål, T. ex. ge- nom en serie diskussioner på , toppnivå” utan. prestigesynpunk- ter, : : . VART BEHOV AV REGERING En amerikansk student som studerat . också i Skandinavien, har i nyutkomna P erspek- t i v tagit till orda ”om trygg- heten och friheten: hemma och i . Europa”, Utgångspunkten = för "hans resonemang är följande: Frånvaron av ett stats kick som håller nära kontakt med medbor- garna och deras angelägenheter tycks ge rum för stor Personlig frihet, Men frihet till ett mycket högt F Pris. Ty avvisandet av rege- ringens rättighet (eller skyldig- het) att övervaka samhällslivet i stort har fått ytterst. säregna följ- der för individens eget liv. Tillspetsat uttryckt är skillna- den mellan den amerikanska de- mokratin och Europas den att a- merikanen har frihet — att fruk- ta, medan européen avstår från mycket för trygghetens skull: Amerikanen emotser en olycka. Han måste leva i, förvänta sig, motarbeta och således formligen "andas i — olyckan. Och inte: en som kommer över honom från fi- ”endehåll, utan från hans eget samhällssystem, Där svensken sitter ombonad, understödd och skyddad äv sitt samhälle, står amerikanen utläm- nad och rädd, kant är välkomna över till cen- tern. Vi hoppas att hr Hagman kan återfinnas där även i fort- sättningen trots att han hyser alltför stor respekt för högerns möjligheter, omskriver Ung Cen- ter, kat ut i blåsvädret, som inte minst ” gå att förvånas både över de häf-- : nöden krävde, ">: » tillbakavisats. med den procentu-]: Fomegeringen mot kristyld hö de: Gaulles tal den. 4 juli iår faktiskt kunde tolkas som ett be- gravningstal. vid den fransk-tyska vänskapens grav. Sön äs De kritiker, 'som ställer sig” på denna "ståndpunkt; bortser emel- lertid från det svåra dilemma, som förbundskansler Erhard "manövre- rats in: i genom president de Ga- ulles ” "hållning, då han efter ' den fräna kritiken från Paris såg sig nödsakad "att "svara i ungefär lika ovänliga' tonfall. Den hårdhet 'och konsekvens,' som ;man ofta. ansett sig ha rätt att efterlysa i Erhards politik, har! denna punkt så att säga vänts i sin motsats: man me- nar, att.Erhard mot de Gaulle an- slagit hårdare tongångar” än vad De svåraste” angreppen mot Er- hards :och Schröders hållning står emellertid i samband med den s. k, :Schwirkmann-affären.; Som :be- kant blev den vid tyska ambassa- den; i: Moskva "verksamme "avlyss- narspecialisten -Horst - Schwirk2 mann offer: för ett attentat. "med "då han bevistade ”en gudstjänst: i. en-klosterkyrka ' 'utan- för :- "Moskva. ”Schwirkmann «blev härvid: : livsfarligt skadad: I sam- band med detta gemena, och, säll- synt lömska attentat stod en rad andra. ytterst provocerande: hand. lingar "från sovj etiska" tjänstemäns å e iv Tyskländ - och ”på Men med "eller ken. De: planerade” att öublicera meddelandet om attentatet i direkt anslutning "Hill Kremls" högst du- biösa "försök" att avsvära"-sig 'allt ansvar för detta. Denna plan miss- lyckades! emellertid därigenom att Berlin-tidningen ” . ”Tagesspiegel” slog: larm : öch. publicerade nyhe- ten om "attentatet :— förmodligen med hjälp äv amerikanska källor — innan«= Erhard och hans :utri- > Detta i hade: Erhard t pet angrepp mot hela hans utri- kespolitik. Det är icke blott på utrikespoliå tikens gebit som Erhard möter en växande kritik, det samma är fak- tiskt också fallet inrikespolitiskt, Han har ett hårdnande motstånd inom sitt” "eget parti men också "från det ' bayerska ' systerpartiet .. CSU, där förre försvarsministern j "Strauss "anför oppositionen mot . Erhard-Schröder. Erhard förebrår "nu sina bayerska landsmän för att hysa ”alltför nationella känslor” sen kritik som i första hand riktar :sig mot Strauss personligen; Men ännu besvärligare för Erhard är iden konflikt, som uppstått mellan ; kristligt—demokratiska ee 1 (CDU) partiet och Fria" Demokraterna (FDP). Denna konflikt utlöstes, Jå 'jErhard den 15 september förkla. rade, "att ”två partier; redan är beredda ' att kapitulera i frågan rörande" passersedlarna till Ber- lin”. Erhard avsåg härmed icke blott FDP utan också socialdemo- kraterna,. vilka sistnämnda utgör kärnan i oppositionen mot den nuvarande regeringskoalitionen. Alt socialdemokraterna tog illa vid sig att Erhards beskyllning war ju i och för sig icke'så farligt. Vär- re var den vrede, som. kom. till uttryck 7 från. FDP:s'. sida... Detta parti tillhör ju regeringskoalitio- nen, och Erhard måste samarbeta med det, om han skall lyckas hål. la ihop. sin regering. Senare i för- sökte : kanslern" mildra sin ankla- gelse utan att dock” nämnvärt lyc- kas . förbättra atmosfären . mellan CDU: och . FDP. -: Mari ;skan:. med största' : sannolikhet : motse ' nya spänningar inom' den' närmaste "ti- den, och det. är: fara 'wärt, 'att en verklig : kris » kommer att uppstå inom '"regeringslägret :'i Bonn, -:så mycket ' "mer. som "det "inom ' FDP finns .många, som tror sig. om "att kunna. frambringa .: en :ledare . och minister under sin ' egen kappa. ; Förbundskansler ' Erhard ' har" i varje fall'att emotse stormiga ti der,. och det ' "gäller då för. honom |: att: bevisa,' att han icke blott är en duktig ekonom ' utan också en politiker 3 av format, som kan köni sten att leda och & regera. Å IF örsta. Tistan: över ss rattfarlig. medicin "— Det är ett viktigt initiativ som här tagits, kommenterar ..do- cent Åke Liljestrand, .medicinal- styrelsen, i motortidningen Vi Bill ägare den "första kompletta listna över ”rattfårliga medicinér som nu släppts w ut av västtyska medicinal. styret. Världens första över trafikfarliga presentrear alltså ' v "utförliga + Aista läkemedel, ”re- ett krafttag i kesminister hunnit föra sin plan. Nu tvingades på så vis ut- rikesdepartementet "i Bonn attt : ställning. i attentatsfrågan — vil ket skedde ' högst. "motvilligt; Men oppositionen "i den tyska pressen blev förbittrad och krävde, att ut- rikesminister Schröder skulle. av- gå. Detta krav riktade sig givet- vis indirekt mot” förbundskansler Erhard ' själv och /innebar ett öp- - Den" nya ' gymnasiereformen ligger på höstriksdagens bord, Riksdagen befinner sig i något : av ett tvångsläge. Trots den dåli- ga "planeringen och trots den bris- tande” tillgången på lärare måste den besluta om en reform. På si- na håll har grundskolan varit i funktion så länge nu, att avgångs- ” elever - ställer sig i' kön för att komma in på gymnasium. Det vo- re givetvis ett missförhållande att ” de skulle gå från en ny skolform till en gammal sådan. Och att det missförhållandet uppkommer kan riksdagen” inte medverka till, ge- nom. att uppskjuta reformen, Därmed inte sagt att gymnasie- reformen 'skall skjutas upp. Men redan nu må:te blickarna riktas mot' nästa steg. Frågan är: När gymnasiereformen på grund av brister i planeringen kommer att stöta på. stora svårigheter vad gäller genomförandet i praktiken, | nas hur skall det då gå med införan- det av den nya fackskolan? trafiksä "intresse — sär- skilt som "umgänget med tabletter vid ratten är en ur "risksynpunkt ofta ; både: underskattad - och. ut- bredd ovana bland dagens: jäktade och -stressade bilister. Vissa medi- ciner är nämligen " avgjort farli- gare än alkohol eftersom vi inte känner till deras effekt lika bra och : efterverkningarna kan ' dröja sig kvar i kroppen ända upp till tre veckor! Den | trafikhistoriskt Äntressänta listan". upptar åtta huvudgrupper av, läkemedel som är . farliga i samband , med bilkörning och på apotekarspråk har dessa : grupp- namnen: narkosmedel, sömn- och lugnande medel, psychopharmaca, antiepileptika, antihistaminer och medel mot ressjukdomar, stimu- lantia och avmagringsmediciner, muskelrelaxantier, (muskelavslapp- nande mediciner) 'och högtrycks- metdel. Vad gäller narkosmedlen så har praktiskt taget alla för den intra- venösa narkosen använda medlen efterverkningar, som. förbjuder den ansvarskännande = fordonsföraren att sätta sig bakom ratten innan 24 timmar gått! Men även efter lustgas och andra gasnarkosér kan koordinations- eller samordnings- förmågan wara störd för minst ett Par. timmar framåt. Och egentli- gen är det läkarens sak att på- minna patienterna om dessa saker efter ett ingrepp där han använt sig av narkos. Sak samma gäller i vissa fall också efter ett enkelt tandläkarbesök... , Har man däremot tagit sömn- medel och fortfarande står under dess inflytande så råder förstås totalförbud mot bilkörning, heter det vidare i den långa listan. Och även här skriver man på läkar- konto, att i recépt till motori- serade patienter rekommendera I ne | Aktuell - out bg kommentar” "De senaste dagarnas händel- ser har fört in världen å ett tillstånd "av 'ökad ovisshet och oro. Vi har under en period kunnat uppleva en glädjande avspänningstendens mellan öst och -väst och vi hade hoppats på en fortsättning på den" vä- gen: Den tråd wi hängt upp des- sa förhoppningar på är skör, det har händelserna ' nu visat, De visar behovet äv ständig, skarp” vaksamhet. Helsingborgs Dagblad. Kina har .: eftertryckligt de- monstrerat åt skilda håll, att dess ledning ; till varje pris vill befästa sitt' lands stormaktspo- sition, Det kinesiska > atom- bombsprovet är ett bakslag i den ' internationella utveckling- en. Men det understryker också att Kinas mnoll.i världspolitiken inte kan nonchaleras.: ' i 'Stockholms-Tidningen. i" I grund: och botten slutade valet. lyckligt för de-:kensetva- tiva. i England, Partiet är för- ; slitet efter tretton år i rege- ringsställning och i starkt be- hov av en tids vila för att finna en ny profil och ordna upp si- na interna. förhållanden. ot ST Handelstidningen. : Typiskt är att. Medborgerlig Samling, den enda trepartisam- verkan gom : existerade i valet, lika skarpt som . centern : och folkpartiet tvingades ta avstånd från den extrema högerpoliti- ken. ' Det är, tycker, vi, walets hårdaste: dom miot högern, en dom . som ” trepartihopslagarna borde ta lärdom AV on a sont yn > Gotlänningen. . Om en försvarskommitté skall tillsättas — vilket kan sättas: i a | fråga efter debatten” om” spio- nen Wennerström — så bör den "lävspegla + det ” parlamentariska läget. Det bör alltså. vara lika många ,. - socialdemokrater som «| borgerliga” ledamöter :i' den. "I sådana" kommittéer .- uppträder de borgerliga" partierna som” vo- re Ide' ett, de "har egna över- läggningar och - enar "sig om gemensamma, förslag som sedan föreläggs beredningen, 1 Det, är emellertid svårt att irötthetstillstånd Ä | följande datgs trafikreaktioner. el : : "Särskilt "under turistsäsöngen reklameras det ständigt för medel mot ressjukdomar och även i det stycket måste man varna mot in- tagandet av i vissa. bestämda me- del, 'inskärper + bilförarnas medi- cinnyckel , i; fortsättningen. ' Och många flygbolag förbjuder "även sina "piloter - strängeligen att” inta sådana medel, : ” Små” mängder . koffein. — som t.; ex. en kopp. kaffe ;— anses ju skärpa ' uppmärksamheten . åtmin- stone ' för .en kortare: stund och gör. det 'väl också, men även om samma effekt nås genom en stör- re dos koffein eller andra stimu- lantia så får man ofta betala detta med både oro och ikoordinations- störningar (störningar i nervsyste- mets. samordning). : Den medicinska hjärntrusten i Köln vill därmed warna också för användningen av den typen läke- medel före längre bilfärder efter- som. överdoser innebär . risk. för akut kretsloppsstrejk. Till. denna grupp räknas även bantningsmed- len i allmänhet. '' Vilken, motåtgärd kan man då sätta in för att råda bot på den ständiga "trafikfara som. medicine- rande bilförare utgör?. Tydligt är i varje fall att läkarna härvidlag inte har möjlighet att garantera patienternas uppträdande” i trafi. ken — och inte heller de even- tuella warningar för" bilkörning som = läkemedelsindustrin — ibland låter trycka på bruksanvisningar. na, vika ju ofta nog dessutom är på främmande språk, = : Det hittills bästa förslaget kom- mer troligen - från Bonn-riksda- gens hälsovårdsutskott, som föror- dar att i framtiden alla läkemedel, som ensamma eller i samband med 1 del eller njutni kan äventyra trafiksäkerheten, "helt enkelt" förses med en röd var. ningstriangel på förpacknt etikett. I varje fall är det ätt ran dikalt- förslag för "att lösa detta med den tilltagande trafiktätheten och ” tablettätandet i vv del (Ystads Allehanda) del med kort varighet för att undvika efterverkningar och Vi Bi 1 trafikköerna allt allvarli Brand gare probl em. fastslår ens förstå varför inte försvaret kan behandlas som. alla" andra” frå. gor: ätt regeringen lägger. fram ett förslag och-att oppositionen i vanlig ordning får lägga fram sina. Då blir det också en de- batt;' som "i längden” stimulerar intresset för försvaret. : Dala-Demokraten; = tioner: Har landstingen besinriat sin lönepolitiks andel i den nu- varande 'sjukvårdskrisen? «Det vore. på "tiden:;” Fråga sjukskör terskorna. et . | " Arbetsledaren, SS Den tid är: och måste" vard det” hette. förr, i. bästa: fall” att välja "mellan att bli skräd- dare: och .skomakare; "Alla yr- ken bör i princip stå öppna, in- tresse ioch. kunskap tillvaratas .j och utvecklas även hos den som har -. ett handikapp. . Men « det finns "många hinder ätt” över- :vinna innan vi når dit, > ee )e ens paragrafer blivit döda, bo stäver, I så gott, som varje s re stad i. landet bryter” bilis- terna ' gladeligen mot reglerna, | medan polisen ser mellan 'fing-' rarna på lagbrotteny därtill nödd och tvungen för att trafiken över. huvud -taget skall '"kunna betänklig utveckling med den- na låga trafikmoral. När. bilis- terna hunnit vänja sig. vid” att ostraffat kunna. bryta: mot någ- ra bestämmelser. sd trafikförord- ningen, får / ide”. ätt Sfuppfatt= ningefi” att ”inan kan "strunta. hela rasket; -Av den anledningen är det sålunda mycket svårt 'tra att-- en" "generell. hastighetsbel gränsning i längden skulle "kom- ma att respekteras annat än av ett ringa fåtal” ägfarande,, 34; t i Svenska Landsbygden, ' "På tal om den. blivande. mån- färden” har en: forskare” blivit tillfrågad om han tror, att mån: fararna kan återvända sbidl den. Nej, svärade han helt pes- simistiskt. «= +. . Detta: svar gör. oss Båsvikna, Hur tokigt vi än har, det, på jorden, komma tillbaka hit efter: imån- turen, : -' r De' som trots am anmälde" sig för en sällskapsresa ill månen bli fasta månbor' för, framtiden. på månen, bara de inte; behöv- Pål i i Västerbottens -Kunrir "Ett "stående skämtnummer vid | olympiaderna är. gångtävlingar- na. Det slår aldrig fel: så snart starten ' gått för etts ”liktorns- derby” sprider -sig' ett gediget löje på läktarna och detta ”är väl icke heller att förundra sig över med. tanke på hur komisk övergången från. löpning . till detta fnattsande egentligen är. . S. H. i Sydsvenskan. : Xl , (ETT ORD "PÅ VÄGEN — är det: allenast få, som: bliva ; frälsta? >. Luk; 13:23. : Med vilken : spänning skulle inte mannen, som ställde! denna: fråga "till Jesus; wmänta. «svaret. Den var ju ställd till en — och den ende, — som. ;borde kunna Svara,” MA k Svaret. I sak kan det uttryckas med orden: Du kan själv bliva utanför — lämna” svekulationer- n na omkring frälsningsfrågan och ag. upp: kampen för att.vinna nn egen 'själl Kämpa för "att o in genom” den” dörren! ” ” Du kan bli utanför - — vilket allvarligt: "ord till den 'som' spör= 4Ér, hur det skall bli till sist. Större, därför att det är Jesus som talar så. Ingen" har ömmat så. som han för "människornas frälsning, ingen . har velar "den ivrigare. AE Kämpa för att "komma in! Luk; 13: 22—28. +. Apropå samhällsfarliga situa- | förbi, då 'en ”puckelrygg” ,. som : flyta.” Men det är -en mycket. måste nog. inrikta sig på att, Det är inte bara i Stockholm : i'som många. av trafikförordning- vill vi: kanske ändå Många skulle nog klara sig bra - de försaka mammas köttbullar, " Hur” överraskande” blev” ite | trånga : Och allvéret - blir så mycket '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.