". ningsplikt, naturligtvis . med ré- LAHOLMS TIDNING: '7 von Val ie Festngn den. 23" oktober 1008 —=LT > Vem skall. ersätta Skador. genom: Det ”svårlösta "och angelägna spörsmålet om ersättning av all- männa. medel för: skador "som . vållatg genom brottsligt förfa- rande har under det senaste år- tiondet, genom den tilltagande brottsligheten, fått allt -mer ökad aktualitet ': och därför vid flera tillfällen varit föremål för stats- makternas' uppmärksamhet; Det har påpekats, att liksom det ter sig självklart, att sam- hället söker ' hindra och beivra brott, borde det också vara na- turligt "alt se till, att den som utan ' egen skuld drabbas: av brott får gottgörelse för skador. Det är ju en ofta omvittnad er- farenhet, att möjligheterna : för en .skadelidande att. utfå det . skadestånd, som kan :ha till-]. A. 4al. Fredagen den. 23 oktober: 2904 LT brott? hä om Det Är” "fråga anstaltsväsendet-” svara ” tillvida" som erkäntg honom” genom utslag, ofta är ganska små; "för att' inte! Nsäga praktiskt taget obefintliga.” En försvårande om-| ständighet är, att skadestånd icke — i motsats till böter: — kan uttagas' genom : införsel” skadevållarens "arbetsinkomst. Många gånger saknar den för- pliktade förmåga eller vilja att) inom skac destånd. det. eta 24 jäkr lg. ersättning, - Lusiör NN Iadestå erlägga det utdömda' det, Ofta karl” även 'oaktsamt förfarande" eller t.. 0. m. ringa och rent av ursäktlig . vårdslös- "het få så vittgående skadeverk- ningar; x att” "den " vållande, ”hur gärna han än villj i "realiteten ej. förmår : "gottgöra... Då 'betal- ningsoförmåga föreligger, och även försäkringsskydd " saknas, blir 'samhällets : reaktion ' helt verkningslös, ett slag i tomma rfuften.; i 4 » Det emellertid 8e8,' "att ; vissa, noga "avgränsa |. | de'fall en skadelidande' blir 'gah« | | fö ska, effektivt, hjälpt; genom "sam= j hälleliga ', .åtgärder,, "Härvid- rmå | framförallt "hänvi ligptoriska. trafikfi den. allmänna” socialf först anstalter, etc. I inte: "så förekommer. det;ju även; eller RE . LK riksdagen. den, bestående He stone » delvis . varit. be framför allt i de mång de, fall brottskrönika återgé, 1 principiellt, a har man dock ansett: det egen ligt att endast: ta fas dor? följd." av ' gärningar; som erlligb” lag "stämplats" soni brott; För den skadelidande är det sä- kerligen :;i' allmänhet. skällgen likgiltigt, hur skadan uppkom- mit, huruvida den' skadevållande hal id gen, juridiskt sett "inne- röttslig gärning, - grov shet eller ursäktligt slarv, eller om den kan. betecknas som ren olyckshändelse) Det avgöran- de är, hur skadan: träffat honom i personligt eller ekonomiskt av- seende, En statlig garanti finge därför utformas främst med hän- 'syn till den skadelidandes för- hållanden, Man skulle därvid kunna . tänka sig en. ” obligato- |. risk försäkring, kanske av sam- ma art som den, wilken: gäller för den motoriserade trafiken. Eller också kanske staten kunde överta — skadevållarens. - ersätt- Eressrätt mot skadevållaren,- Emellertid. har man inom riks; dagen ej ”velat stahna inför upp- dragandet av sådana allmänna Progra; linjer 7 på: "längre sikt utan också pekat på vissa kon- kreta åtgärder. av mera begrän- sad räckvidd, vilka. kan och bör vidtag' för 3 att så långt möjligt "en utvidgning, av, införselinsti- tutets. användning. till: att. avse även, en lär den : närmaste ” framtiden” fram: : förslag, i frågan. or BRN annan väg. att förbättra mål ytterligare vidga tillämpningen av det sedan. ett. årtionde Prak- tiserade systemet med ersättning av allmänna medel för skador som . vållats av rymlingar från - fängelsers eller andra offentliga anstalter. På denna möjlighet att snabbt nå praktiska och verk- ningsfulla resultat har center- partiet särskilt inriktat sig ge- |. högre stadium ä : att att de = enskilda” på Heget; vin tiativ? skydr indens. ställhing” är: att). Läran "kortas LUS och” gör "skäl för nam-" "net, tycker Norrb'ottens-' Kurir en .Takten för att häva sak! igad ningsnivån,. för lärarna ligger - universiteten :. förutsätter. «Drygt; 1/3: av" lärarna tjänstgör på” ett”. de har k mängd Det föruniderliga är bi det fåt lärhäl Italien, Det ' börjar : bli. ont 'om "kalvar. i Sverige ock:å. Från ex-' perthåll' har ' rekommenderats att n ko kunde” föda" upp två kalvar jer år: De :skulle dia "kon: direkt. re d,' varför föriset- på livkaly. har. stigit: Kan ck-å bero på att det här va "jordbrukaren' "envisas . hålla kor och föda upp kalvar HÖGERN oc SAMARBETET. ”. Under senare år har högerpar pan; Nya Tidning” t har mån tapet I bot Det har framhållits, att faran för skador till följd av brott är sär- skilt stor i. grannskapet av vissa anstalter, och att det därför vo- re obilligt, att just de'där kring- ” boeride skulle behöva löpa stör- re, risker än. andra "medborgare. I. sådana speciella förhållanden att. staten ” bör som ett slags omkostnad -för n för: att skadorna blir ersatta. Riksdagen anslöt sig till 'deras mening,.så- ”den' förordade, ”att frågan om - ytterligare : använd- ning av. denna 'ersättningsmetod t. v.- borde prövas med ledning av efter hand ' gjorda erfarenhe- ter. Längre ville man f. ni inte gå, Man ansåg sig t. v. böra av- vakta "den fortsatta utvecklingen rättens och för- : så att: man kunde tå en "säkrare ” grundval ' för: att”. bedöma "de rättsliga ” "och de: statsfinansiella konsekvenserna av vidgad. stat lärarbristen är mer. än "långsam, It terna” om att' den reella SEE ; sevärt under den. skolstadgån och it köp N "> Möd de | fans JE as livkälvar” . na i 'Pappkartönger. från USA till en livlig! propaganda från ”ex= erterna” ”att'vi" har' för många r'i Sverige? Måste det vara 'kor M för”att”det skall bli kalvar? Räc- ker det. inte med fina 'seminsta- Honer? Man: kan ju alltid undra. " Vi kan väl också importera, kal- var från USA? Det blir. väl bil- : ligare 7 än” att” låta "den. mindre med satt tiet fört ett slags tvåvåningspoli- tik "med "ständigt ”spring' i' trap- konstaterar" U ps ala FETMAN OCH 'DEsS VADOR; Är det sy Vän behov. av” föda och vår passa sig förvånansvärt väl:'till varandra: och, det centrum, .an- Itagligen; "beläget, i mellanhjär- ten;ej värierar. "mer än vad den verkligen. gör,: "Men. så händer något " Eh "den art: som "jag sökt skissera "i" tidigare- artiklar som stör jämvikten, ioch man börjar att kbili fet. ... Behandlingen av fetman. byg- ger på "en "diet söm innehåller tillräckligt, med. äggviteämnen, är. "mycket fattig på fett och: re- lativt fättig på kolhydrater samt ger tillräckligt. med mineraläm- nen. och .sviteminer, = Jag vill här endast ange några : allmänna riktlinjer::” Mah "kan "helt und- sylt re något, så :; kom, ihåg” att” torrt bröd, såsom hårt bröd: och skor- por är. betydligt imer' kaloririkt ö vanligt- bröd. > Ingen .mjölmat i form av puddingar eller pann- T kakor och inga: söta efterrätter. Grönsakérna & är kalorifattiga och smälta, att det för deras. sön- derdelning åtgår .mer' energi, än "fr förbrukning av energi synes an= vara brödet, men skall man ätal. . väl: ersättningsmedel. ss mm on nd om « de korpulenta? - Inte alltid - de har att. Y bär ansvaret. Var och en får I sin :tredje och avslutande artikel om folksjukdomen , fet- mar ger överläkaren Fritz Karlström. några : konkreta råd fill de sjuka. Ty sjuk är den som har övervikt. . Men de . allra flesta. lider frivilligt . av den sjukdomen och tar därmed Jalla, de. risker "den medför, : lär man sig snart att tycka om den, På grund äv ringa' efter- frågan har den, tidigare inte all- tid varit färsk. vid örsäljning- en; men gehom att sfolk lärt sig "dricka den får man nu mjöl- ken färskare. I. Karlstad, tex. har "konsumtionen: under: de sista årem. stigit.med det. dubbla eller..tredubbla. Den är. också avsevärt mycket Piligaré / än vanlig mjölk, ” -1Så några mer konkreta” råd. Ät buljong. istället för: redda soppor, "kokt mat mer än stekt och stuvad: Stekt. potatis : och stuvad blomkål innehåller. dub- belt.. så : mycket ..kalorier.; som kokt potatis. och kokt blomkål. = Ät magert. kött och. mager fisk (t.ex. Vox och kalvkött, t är r | sältsjöfisk, gädda och abborre) | - istället” för” feta Ikött= och fisk- (såsom. ; wienerschnitzel, sorter Lom dagen, med. ingar .mel- lanmål, Använd ;ej. sockf i sta, "av. iden. örsaked rederbörande själv Dabbelsparlå pe " visad oppositionssamverkan: filskapande gästfriheten inte togs I ' "Ett av de stående frågeteck- länge denna besynnerliga . del skall. fortsätta. - Samarbetsekva. tionen kan i alla händelser inte lösas. förrän den har upphört. framkallat bestörtning, säger”par: Rom m motioner i båda kamrarna. » rat. väggarna med krav på en fast, konsekvent och öppet redo- SI övervåningen har den sk, pro- högerpolitiken vår- dats, "När de två andra oppositi-- ”onspartierna av begripliga ' skäl dragit sig för att inträda i denna boning har. högerledningen rusat upp på andra 'etaget, under. hän- . visning till att intet annat: fanns att göra när nu..den generösa nen i svensk politik har gällt hur ""Ombytet i | Sövjetunionen har skett i former som hos många tiledare Hermansson, och det har | han alldeles rätt i. En mera öppen diskussion . skulle skapa, större förutsättningar för en saklig bes 1 dömning av sovjetisk politik och därmed för ökat internationellt — förtroend fager han, Otvivel- er ån iopulär Jåneform intro=] duceras i dagarna, av. Skandina- viska Banken, som med det s. ki dubbelsparlånet gör det möjligt för var och en som 'sparat regel- bundet under: en viss tid att utan säkerhet få låna dubbelt så myc] ket som" han sparat, Om man ex- empelvis 'sätter in 100 kr. i må- naden under tjugo månader, disc ponerar man. inklusive ränta 6.230 kr,:Gör man 'en större regelbun- den insättning, exempelvis 400 kr. i 'månaden, disponerar man efter samma "tid -inte mindre än 24.900 kr.;' varav. 8.000 kr. är eget spa- rande och 900 kr; ränta. I sist- nämnda exemplet har emellertid förutsatts, ;. att låntagaren lämnar säkerhet —'t.. ex, "inteckning ' i villa eller"sommarstuga.— för den del av. lånet, som ligger & Pver 15.000 kr. detta fall alltså för 1.000 kr, Högsta, .lånebeloppet utan säker= het är nämligen 15.000 kr., men banken kan om godtagbar säker. het? odämnas . bevilja lån upp till k e Fu > åkäigt Det är angenämt att kun "na: nöja sig 'med att instämma; "Inte", Jens. en så sakkunnig kän- ”Yare äv rysk politik som hr. Her- > mans:on har kunnat erbjuda oss ,en någorlunda bestämd tolkning "av Jombytets politiska - innebörd, "och" det är onekligen ett mått på , mörkläggningens förödande verk- ningår. lån- hos? ”Skandinavis ka” .] belsparlån. på 4.000 kr., viska v Banken - nu: >introducerar denna :nya låneform '' är bankens goda : erfarenheter av "det 'sparlå- nesystem; som "hitintills: tillämpats och som banken var bland de första att' erbjuda! sina kunder. Det förhåller sig också "på. det ittet "att. kravet” på kontantinsats för” t. ex. villa och sommarstuga har ökat kraftigt,. och banken vill ge spararna möjlighet: att. snab- bare "nå sitt mål,” Lånerätten : är till - fastighetsförvärv. Den kan även. « utnyttjas. t. exe förvärv av'en. båt eller någon -annan ka- pitalvara; för resor eller som .in- sats i hyresrättslägenhet.. INS ed - Amorteringstiden är mycket för- inånlig; lånet. , skall. avbetalas +i samma takt, som låntagaren spa- rat ihop -. £ill det. lånerättsgrun- dahdé beloppet. "Om man- alltså sparar 100 kr. i' månadén under tjugo månader- och. får. ett dub- så . skall det amorteras med .100. kr, i må- naden,. varvid amorteringstiden alltså blir omkring.” fyrtio. måna- der eller tre år och fyra månader. I regel får dock amorteringstiden inte utsträckas längre. än fem år men för större ' lån; som användes för, t, ex. villa och fuga, 'som sliter ut vederbörande i ZI bies som innebär stora risker. [ning av: World's " Anledriingeti ull att Skandina- ; genom ' det , nya dubbelsparlånet | emellertid på intet: sätt bunden|-” välja inrätta. sitt liv som 'hon eller], han vill En del finner kanske behag i ett intensivt arbete, förtid, andra kanske ägnar sig åt "ett föga hälsosamt möjesliv eller- åt - sport -och..andra- hob- En -del människor » finner; god mat, med majonnäs, såser, ka- kor, choklad och . dylikt wara livets största glädjeämnen.” . Det är i alla händelser vik- tigt att vederbörande upplyses om nackdelar och risker. De som intensivt, målmedvetet och under lång tid förgäves kämpar mot en tilltagande fetma måste dock beklagas.' För några” år sedan var! jag uppe i.-norra Värmland och höll föredrag om ett hithörande ämne, Ordföran- den i föreningen befanns vara en kvinna på minst 120 kg. Hon fick stiga framför auditoriet och tacka föredragshållaren,:;. men just när jag skulle gå så hon: tyst till mig på sin breda värm- dändska: ”Ja,. vi fete, vi har då inte gött”! . — Jag nickade ina stämmande. : oa c F Föregående artiklar" var i förda dén (21/19 och och ' 22/10. > : Laholms: Tidning]. i : FAS, B- ioch C-regioner — som = lokalridningen : . : det” Haltför lätt, | Aktuell - "Högern har "sannerligen för- satt sig själv i en underlig si- tuation, Samtidigt som man nu solidariserar: sig med det ATP- utspel, 'som mellanpartierna uni der walrörelsen. mycket bestämt tog avstånd från, säger mån sig vilja arbeta för ätt ”de bör- hej gerliga partierna wid '1966 års kommunalval | går fram 'under gemensam "beteckning i valför- bundets form”. Hur menar man |. - att det skal på till? Valutgång- en medförde en förstärkning av mellanpartiernas position, me- dan : högern fick" vidkännas ett klart bakslag. Menar alltså hö- gern på allvar att dej två par- tier, som hade. framgång, skall ssa sin politik till det par- äg, som led nederlag? " "Är det på: den grunden man inbjuder mellanpartierna till... ”valför- bund”? . "4 ol Västerbottens-Kuriren. "De" av oss inom ” "förbundet, 'som .i 'valdebatterna på lan- dets kårorter” haft till uppgift |: ' att övertyga motståndare och publik” om 'djärvheten £' -”mot nya djärva mål”, har ånte' haft Libertas (2). Det hår Handet . består inte bara: av. ett : antal läggbitar — kan” pusslas "samman, så "att de 17. oktober, bar” varit ”å allt? "dominerande". "evenemang '- New. York? Men. intresse oncen- trerades , inte” bara till" ningsområdet; I World Fair's: skug- ga pågick en rad. mindre”. utställ- ningar; på stadens olika kulturella än i förminskad. skala: - Officiellt - centrum . för aktiviteter inom . världsutställning. ens: ram. är, Lincoln Center, där det: bjudits”. på; teater; . dans: och misik med, amerikanska eller :ut- ländska artisters En. rad andra in stitutioner har. gett World's Fair sin” inofficiella : hyllning, Särskilt gäller détta museer och konstgal-' lerier,' som . därmed erbjudit vär- de Ylndustrie” / kärna: steg, Den" "omdiskuterade - World's Chicago Columbian ; i Exhibition i: nama-Pacific-utställningen:: Francisco : 1915" visad påverkad. "arkitektur. På. Parisutz defull balans” åt” den huvudsakli- ren - gen tekniskt orienterade 'världsut- ställningen genom att wisa på kul I! turella”. landvinningar. genom "Metropolitan Musetm.. of, Art vars "fasad nyligen fått en välbe- hövlig ' putsning : - har -gett: en överblick "över världsutställnidgar under två "sekel; Denna utställning över "utställningar är, dock .endast det mindre: fav. fvå arrangemang som museet planerar : med anled- Fair. Nästa ” år kommer "man "igen med” en stor och påkostad exposé över ameri” kansk konst från kolonialtiden till våra dagar. ”"Sammanställningen omfattar sex- ton: internationella, : utställningar och mässor. —. från London. 1851 till! förra New York-utställningen 1939. Avsikten har varit att fånga något av den karaktär och anda, som gjort . varje. utställning Unik i sitt slag och man har lyckats j(. bra ”— bl.a: med hjälp av sam- tida ” tidskriftsillustrationer, .. af- fischer, kataloger : och - böcker, «= ' .UTSTÄLLNINGSÅARKI- - : : -- TEKTUR NYSKAPANDE." : Tyngdpunkten har lagts på-ut- ställningsårkitekturen ibland revolutionär, ibland bara' bizarr, men sällan helt och hållet likgil- tig. . Redan ' utställningen i Lon- don 1851 gav prov på radikalt” ny- skapande. Själva ' utställningsloka- len — Kristallpalatset —' innebar en liten revolution inom arkitek- turen med sin omfattande använd. ning av spegelglas och monterings- färdiga delar. Ljust och blänkan- de i solskenet återspeglade Kri- stallpalatset "något av förra år hundradets optimism, dess tro att framtiden” tack vare "teknikens amorteringstid. En annan nyhet är, -att man ef- ter sfomton månaders regelbundna insä gar ' på sparlånekonto i | Skandinaviska Banken får rätt att .Giandelstidningen). låna en och en halv gång det ber lopp man sparat, kan banken gå med på en längre | land ingar "skulle bli "ett jor- diskt paradis. Drottning Victoria kallade anblicken ”förtrollande” och de sex x. miljoner. besökarna in- stämde, ' > Medan! summerat ” "Metropol i 55 b MEN tarer till de "HYLLNING 2 WORLD'S : FAIR”. förbluffade beste kommentar | byggnad: ien nyklassisk stad. "Pai +. San romantisk |A ställningen > 1937 : däremot. "prägla- des i byggnaderna av enkel” och « Två” år » senäre oc Je "utställningen," i 'New York! ån e framtiden: "med. "sina: " kraftigt markerade” geometriska symboler, vilka” pröfeterade : om” ”rymdäldern. ; "Museuin ningar ger andra museer” konst- rk närliga: eller” "historiska " kommen- ; kulturella utveck- lingen” ”—r några. av "dem ” som komplement till ordinarie” utställ- spirerats till överblickar över sina egna, samlingar, -'Slatkin” Gallery visar t. ex.'en förnämlig samling målningar, ;teckningar och skulp- turer från 1700-talet ” till våra. da= gar "på "motivet ”Kvinnan”.: Ut- ställningen kallas . kort -och el : Åtskilliga konstgallerier. har in-|. bildar . ett: "tilltalande mönster. Åtminstone" i'.vissa landsändar €xisterar en "speciell känsla av . samhörighet som säkerligen bl5 dragit till att landstingen. lycs kats påfallande. väl med sina Uppgifter, '. » Det borde uppfordra Trama '-atts gå varligt fram. Men Vi. är rädda för att så:-1rs rationella ”element i planering» en Passerar dem öbemärkta, ' - Handelstidninge! "Den nya "grundskolan «har kanske "kommit som en chock, mén - det nya” gymnasidt >. blir antagligen: en "skräll, Vet ni att år 1970 35 procent äv Sölevernä kommer ' att ta, studentexamen men ' nu: Oftast - kommer den: inte "att kunna” följas? av?unii versitetsstudier, mutan av it. ettåriga kurser. som sekrete: "ti. Undervisning ådet " Sven Erie Henrieson, Det finns Bara att sätt” att! få” de hittills framlagda olika upp= jakten och” "slänga --demi /sop-: tunnorna : samt" tillsätta en ny förutsättningslös . utredning såvida man” inte" vill vara personialén -— får Situationen är på tastrofal. Som” "belysning ' vilmis terns "uppfattning staten" går” i "spetsen ån p Im. till”: och så vidare. alltså : ut, det inte: kan" övertalning så bi ske” med, våld, "exempelvis: nom att man tar "ifrån vede. rande Hans - bilnycklar;: Många tar "lätt. på”-den”, skyldigheten , det borde inte vara” så, ? Helsingborgs Dagbla NN a inåste backa och packa och; slus' : ta: snacka, tacka för:det! + "Pål i Västerbottens-Kurir men att. denna då inte kommer : att vara mera "värd än" Tealeka= I ordning" på den framtida DE jakten. Det: är att helt förkasta ” lagorna" om: den. reglerade älg” V nn so ”Hyllning "till. World's Fair”. "Whitney "Museum of -American Art koncentrerar sig på ”ameri- kansk "konst; under: det, senaste kvartsseklet, Utställningen ”Mel- lan världsutställningarna 1939—64” omfattar konstnärer,. En tredjedel "kommer från ” galleriets . egna samlingar, återstoden har lånats ;från olika eller "privata - museer." z.'”" "Utställningen ' visar arbeten . av Jackson : Pollock; Mark, Tobéy och Franz Kline 4. ex. — tillsammans nått : utanför ' den: amerikanska kontinenten. ” Eftersom ' en « dyna- [4 misk . ny amerikansk konst wäxt fram under 'de senaste tjugofem åren är Whitneys Sammanställ- ning: av särskilt intresse, ' Förenta Staternas tidigare” hi- gtoria är också föremål för" in. tresse. Ambitiösast är - kanske Stadsmuseet i New, York, - åskådliggör New York 1664, I ställningen innehåller : en mängd "Vid" sekelskiftet : var det störra .. utställningar i New Xorn, Kondonj s> : Konstnärligt, dekorativt och hi- (Forts, å sid. Tys 150. arbeten- av. 118]: . konstnärer'. vars inflytande nu" är man” kr att märkbart över hela | världen ”.— I man, +. med andra vars rykte ännu inte |1 som”. ett > ”grundackord genom Hebreerbrevetg” elfte" kapitel. Genom” tron förstå vi, geriom” tron 7 var. Mi » Uppgifter, .: I Abräham. bröt upp, . från ” sina "ombonade 'och in= vända förhållanden .ochgioktpå - veta vart, Förklaras'” detta nat” än genom tion! om | det för dén 'gudsmänniska' sont i denna tid: vill leva med SO Guds kallelse åstad,. utan. akt "Så är det ännu € dag. säker.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.