Ca N > = JT fördoren den 24 oktober 1960 TP — | s ; . 0 =” EAHOLMS TIDNING ot . | Lördagen" Jen '.24' oktober 1068 ” et s gå över till 40-' ka blir Frågan om 1 vilken takt arbets- tiden kan minskas är £ n föremål . för diskussion. Anledningen är 'att ' chefen för det centrala planerings= ' rådet, professor Ingvar Svennilsson, t restiderna blir ännu längre." Och . sagt att möjligheterna att snabbt och. restid "> = de skulle vara, om de vore verklig arbetstid, : ön 0- resonans — men är svältfödda hitdnl het: : När t + vårt land under 1S00-talets första Med den ensidi; 3 ier började utvecklas till litik som den för, koncentreras folk allt mer och det är LO:s Iokaliseringspolitik som regeringen för, Det är LO:s koor- dinationshushållni; mindre genom att den hittillsvaran- de ökningen av utbudet av arbets- . kraft kommer att försvinna, och totala . arbetskraftstillgången ' d r a : biser att följden också blir påtagli-: . kommer att hålla sig i stort sett oförändrad fram till 1980, Under sådana omständigheter innebär minskning av arbetstiden, som in= ' te kompenseras av ett effektivare utnyttjande av produktionsfaktorer- na, sänkt levnadsstandard, = ' Från LO-håll är man inte glad &t professor Svennilssons rapport, vilket man kan förstå. Där räknar man ju med en -arbetstidsreform . ganska snart. : Vi skall här inte gå in på frågan om professor Svennilssons syn på hithörande problem är alltför pes- . gimistisk, Men det finns en annan sak som det är anledning erinra om i sammanhanget, Den stora anhopningen av män- niskor till några få centra har gjort, att allt fler människor har fått allt längre tid att resa för att komma till arbetsplatsen. Det torde inte va- - ra ovanligt att folk i Stockholm tillbringar tre till fyra timmar per dag för att komma till och från ” arbetet, Dessa tre till fyra timmar: + lr väl minst lika påfrestande som tlasof svarar för det teoretiska en örelse så 'samlde de tur- ” nerande föreläsarna stora åhörare- : skaror kring sig. Denna folkliga " hunger efter allmänbildning tog : sig bl.a uttryck i startandet av öreläsningsföreningar på nära g da ort av betydelse för regeringspolitiken, Man tror väl att man tillgodoser arbetarnas in: tressen på det sättet, men man för- ga nackdelar för arbetstagarna, och . "en av dem är de långa restiderna,. En aktiv lokaliseringspolitik i en- t lighet med centerpartiets förslag ” skulle emellertid kunna skapa bätt- ', re förhållanden. Genom att satsa - på flera orter än regeringen gör . skulle trycket på de befolknings- - koncentrerade områdena minska, ”. och man skulle kunna :eliminera många kommunikationsproblem och .' " därmed de långa restiderna, " : Detta kan man säga rent allmänt, Under alla omständigheter måste " det vara värdefullt att minska resti- - - derna, Till detta kommer det nu-. ' "varande arbetskraftsläget, som inte " tillåter arbetstidsminskning i den takt som vi önskar, Kan man inte av samhällsekonomiska skäl minska -: arbetstiden, så måste man undvika . att 'de facto förlänga. den genom . långa resor! till” och från "arbetet," Och det gör man genom en aktiv : ”Iokaliseringspolitik,. genom vilken - man också skulle vinna mycket a -nat positivt, - .. - . DEN NUVARANDE STANDARDEN est i landet ligger vid en interna=- tionell jämförelse "på en förhål- landevis hög nivå men är med hänsyn till den allmänna” lev- nadsstandarden i "Sverige knap- past tillfvedsställande, skriver pol. . mag, Arne Näverfelt i tidskriften ».Byggnadsindustrin På grund av fråmför allt kvar- , dröjande : prisregleringar; på :bo- stadsmarknader och: av att byg- gandet hämmats av regleringar.av konjunktur= och 'fördelningspoli- tisk natur finns :ett- efterfrågeö- verskott på . bostad: k naden, BOSTADS- ; rar. det. från - nuläget . ungefär. 5 : MO och I bildandet av studiecirklar I ten mängd ämnen ute i bygder- na, Inte' minst I Halland utveck- + lades denna föreläsnings- och stu- "> diecirkelverksamhet tidigt till be- >> tydande cmfattning. Verksamheten 3 -Åå olika - genom tillkomsten på sin tid av Hallands ,föreläsningsförbund och : [ER som kom att betyda mycket för . den utveckling av blildningsarbe- - tet, som förekom. Fr o m den 1 ”.Jjuli f£.år har dessa båda läns- organisationer sammanslagits till ett förbund,. Hallands Bildnings- . ningen. fått . betydligt bättre re- + surser att, stödja kulturlivet 1 lä- net . än:de båda läinssammans ”rehtint om” bildningsfö verksamheten ifrån, Si vertog arbetarna i vårt län med knappa ek nomiska, resurser, Detta: visas ' bäst genom . det förhållandet, att medan " Hallands läns 'landsting under ,1962 — det år den senaste tillgängliga sta- det ' frivilliga :kulturarbetet: "inom ” sitt. område, så -var . medeltalet ifrå- ga om anslagsbelopp till nämnda än- :- damål', bland '- landets samtliga 25 landsting samma år hela. 330.000. kr Jndetl åde. Visserligen här "procents årlig ökning av bostads- ' byggandet, och vi skulle med en sådan produktionstakt vara uppe i en årsproduktion på c:a 145.000 lägenheter 1975." v.c « .En femprocentig ökningstakt. är mera "än : vad nationalprodukten kan antas komma att öka: nt . Näverfelt , anser det emellertid tekniskt möjligt. ätt klära, ett. så- :;"dant prögram om planeri gsvä= -sendet och byggnädsindustrin ges -. de; villkor söm behövs för ett: ra= Stigande inkomster, urbanisering- en och hushållesprängningen med- ! för också en ökad efterfrågan." ', "År "1960. uppgick antalet .bo- > stadshushåll till 2,581,000' och år 1945 till :2.082.000." Mellan " dessa år: ökade sålunda antalet, hushåll med 499.000 eller 24 procent; Méd hänsyn 'till befolkningsökningen och under antagande. av en. oför- ändrad relation mellan: inkomster och boendekostnader kan' antalet bostadshushåll fram till 1975 än- r tas öka med inemot 700.000. En betydande del av denna efterfråZ gan, i runt tal 300.000 :ellér'om: | kring 40 procent, kan'hänföras till . ekonomiska faktorer ”och' resten till ökad folkmängd samt föränd "ringar i befolkningetis Samr sättning med hänsyn tagen t vilstånd etc. För att den kommande: bostad: efterfrågan på grund av ökad folkmängd, ökade inkomster' och ökade krav "på bostadsutryimme' oci kunna tillgodoses erfordras en'ic- ke' obetydlig stegring av bostads- byggandet, Om man utgår från 1960, «torde fram till 1975 behö- va byggas eller moderniseras om- . kring 1,5 miljoner lägenheter, En betydande del härav gäller sane- ring av gammal bebyggelse i vå- ra tätorter, "Om detta. bostads- " byggnadsbehov skall iyllas ge- utrustningsstandard '” skall | TILL AP-FONDERNA >= får inte utan vidare”ett'större] skilt”. sparande" till. :resultat,' "fastslår Kristianstads Bladet'(fp = Förhållandet är nämligen "det, att .:ATP-avgifterna >trots' att. de "betalas in av företagen är en del .av den utgående lönen; Om: av- terna sänks, har löntagarna. all t att komma till företagen och . Säga, att nu vill de ha ut de där pengarna . kontant ' i" stället:;'Och det finns heller ingen anledning "för företagen att bestrida ett så- dant resonemang: Min:kat ATP- ' uttag kommer. därför... knappast "företagen ' till" godo 'utan kommer ”att utgå i form äv tillägg på lö- nen till de anställda, Men om lön- ”tagarna. får ett par hundringar mer 'i.sina lönekuvert,' rusar de knappast till bankerna och sätter in dessa pengar. De har i allmän- het tusen 'och ett hål 'att stoppa dem i, och det finns all anledning att anta; att huvudparten av des- .sa pengar kommer att gå till kon- 'sumtionsökningar, > Ät .« Och därmed minskar nom "enbart nybyggnad, motsva- det: tota- la sparandet i landet, 5:00 7 Sparand Hi " för v. a — ' Möjligheten "att spara är ett privilegium för oss som lever i länder med relativt hög levnads- standard, På många håll i världen, framför allt i u-länderna, är spa- randet en lyx för ett fåtal av den enkla anledningen att många helt enkelt ingenting har att - Spara, Vårt sparande betyder att vi har ett försprång före de fattiga län- derna — vi kan investera i fler maskiner och verktyg, och det innebär att vår produktion kan öka i omfattning. : Så säger I ett uttalande inför sparbanksveckan 24-30 oktober direktör Olle Lindvall. i Sparfrämjandet, — - sar Sparbanksveckan får i år i an- "ledning av Världsspardagens 40- årsjubileum en internationell prä- gel, och hr Lindvall fortsätter vi- dare med tanke härpå: — I många år har vi nu upp- levt en stark standardhöjning och en inkomstfördelning 'som gjort att var och en fått en rimlig in- komst. . Men frågan är, om wi i framtiden kan tänka oss att som nation kvarstå på denna höga in- komstnivå. - Ty : inkomstomfördel- ningen gäller inte bara individer och grupper av individer — den kommer förr eller senare att gälla också länder och grupper av län- der. Vi måste inrikta oss på att I framtiden leva i ekonomisk jäm- ställdhet- med andra länder och fördela" vårt överskott till mindre lyckligt lottade. Vi måste alla — alla vi ”rika nationer” — dra vårt strå till Wärldsekonomins stora stack, Vi måste dela med oss av vårt överflöd, våra resurser och vår kunskap, om u-länderna nå- gonsin skall kunna förvandlas till moderna länder med modern eko- e förutsättning + see ov ler so va framåtskridandet. vilkas ekonomiska frammarsch nu bara är i sin början. När u-län- derna har nått en sådan Jevnads- standard att deras invånare i allt större utsträckning kan börja spa- ra i kreditinstituten, ökar . också deras möjligheter snabbt att stå på egna ben, : sn ot Sparandet är, således 'en förut- sättning" för-framåtskridande, men inte »bara i u-länder utan även hos oss, Trots'allt lider vårt sven- ska - samhälle av: kapitalbrist och det är svärt att få-låna pengar. Det är således inte likgiltigt för den enskilde hur kapitalbildning- en ordnas i dagens samhälle. De enskilda sparmedlen som anför- tros åt sparbanker och andra kre- ditinstitut fyller en stor uppgift. i vårt eget samhälles utveckling. De skapar ju genom utlåning det kreditunderlag "som "behövs för exempelvis bostadsbyggandet m.m, Sparandet är också väsentligt ur individens egen synpunkt. Den enskilde behöver -sitt sparkapital för att kunna bibehålla och ut- veckla sin levnadsstandard, som hög grad kännetecknas av. rela- tivt kapitalkrävande varor av ty- pen bilar, fritidsstugor, television o. dyl : Mottot för årets'sparbanksvecka är: ”Hela världen -sparar — spa- ra för Din värld”. Det mottot vill framhålla, att hela den svenska sparbanksrörelsen, ' liksom - sina broderorganisationer jorden- runt, gör en internationell” utblick och belyser" det samband 'sbom råder mellan " sparandet i olika länder och sparandet världen över, ' Vi vill alla visa nödvändigheten 'av Bemensamma ' ansträngningar och berätta. om 'sparandets betydelse . nomi. Vi måste också bli en stor och bra kund för dessa länder, inte bara för den enskilde utan för hela världens ekonomi, 3 relsen i: .I mig över dig”? ija per Hallands landsting höjt sitt bidrag något sedan" dess, men fortfarande Jlandstingsområden' ifråga om stödet . till de frivilliga kultursträvandena. me - anställde" Hallands Bildni förbund, som genom sammanslag- ... tistiken är för — anslog 149.000 kr till | ligget ' Halland - långt ' efter flertalet, : as 5 RA = Verkställande led, i" Hallan2s B finns intresseunderlag för detta — -.den" hittillsvarande ' föreståndaren för”; folkbildningsförbundet, Frithiof B som bild; ik lent för " Hallands län, en tjänst som han in- ehar på halvtid "= service eooet Hr Ben - att. Hall Bildningsförbund är 'ett samarbatsor- - gan-"för "den frivilliga” bildningsrö et, Till. förbundet är an- 4 "|utvecklas på d att "inrätta 'kultur- nämnder, Detta resulterade i att 'om- kring 30av länets 38 kommuner in- rättade sådana . organ,” vilket, med- amhälleligt stöd, anser han. >, 1: cs "son vill få till stånd kulturarrangemang i länet varje vardagskväll, Det men verksamheten mäste få MALET: KULTURARRANGEMAN ” I HALLAND VARJE + öv " VARDAGSKVÄLL k Frithiof Bengtssons mål för bild- ningsförbundets. arbete: innevarande verkat till att. bildning rbetet kunnat let :Jokala planet i-inte rirlga gradi sytt för Seb jun att Beträffande samarbetet” med" lokalt " slutet 261 ner. som be- > driver. studiecirkel-" och annan: kul- turell” verksamhet, Därutöver är lä- för- andra brd-'ett: samarbetsorgan ' mellan . a. frivilliga: bildningsorganisa- ioner som är verksamma i länet. ' 2 Verksamheten bedrives dels såsom : samverkan ifråga” om "olika arrange- « mang mellan organisati | tiden inlett ett. mycket fruktb i bundet, Bildningsförbundet sär. med 1 på läns- li: [ lioner > så ”har bildningsförbundet' under den-senaste and, Or k tsår,:.'som började den 1 . sträcker: "sig .fram till; den . 30 juni: nästa -år,” är att man : skall komma" upp i. 600 kurstimmar i Jänet. Det: 'skulle ” betyda; ; att + det '. varje " vardgskväll i genomsnitt ” skulle "gå. av, stapeln ett 2-timmars kulturarr: gemang i Halland, ”: RE samarbete med föräldraföreningarna i vilka f'n' är mycket livaktiga, ar hr Bengtsson. HALLAND-VÄL FRAMME I BILDNINGS-SVERIGE" allänningarnas: bildningstörst plånet 'örk' dets: genom verksamhet på + det Iokala” planet, "Inte "minst" på "det » sistnämnda ': området” är' det. viktigt « med "en gemensam satsning på kul-: . turområdet;- anser hr Bengtsson; På | Jandsbygden är det: ofta inte möjligt för någon av de där verksamma kul-. ' turorganen att ensamma ordna större (och kostnadsslukande : arr "men genom samarbete kan man. nå + goda resultat i kulturarbetet. - ."; Som ett viktigt. led i'denna strä- - van till vidgat samarbete på det kul- : turella ' området i de' olika. kommu- und. ckts. underi senare”, år finns” det. föreläsnings- och - ånga bevis för; "Antalet ” Det nämnda målet för verksamhe-” ten i år kan förefalla ambitiöst. Dock ' | torde "det inte förefinnas någon risk för » att bildningsförbundets - ledning : spänt sin båge'allt för hårt, Hr Bengts< :| son:kan nämligen redan när mindre än fyra månader av arbetsåret är gång- na redovisa 200 färdigplaneråde kurs: arbetet : med bildnihgs som. länsorganisationen medverkat till, har ökat: kraftigt. Frithiof. B f kult bid landsti och Ad; omtalar, att Halland" undef "redovis- hirngsåret 1963—64 ' låg på sjunde plats i landet ifråga 'om 'antalet' anoräna- de, .- 'statsbidragsberättigade '' föreläs- nings-'.och kursverksamhetstimmar. Med -tanke på" att Hal'and är ett-av de minsta länen i landet bleve siffran i'relation till folkmängden i de' olika länen: Sammanlgt; 464 :statsbidrags-]| timmar” kunde ' folkbild=' "nerna I: Halland,. tog, bildningsför- | berättigade-- -bundets föregån Hallands 'folk- | ningsförbundet Idningsförbund, . för' ett par' år 'se- | sin statistik öve i Halland redovisa: i r det gångna arbe årets vu tie ännu bättre, om dessa timmar ställdes |: många fall även".av. kommunala :an="., slag. ' Flertalet kommuner lämnar nämligen numera anslag till bildnings- förbundet för lokala arrangemang, ”HALLANDSKONST” UTSTÄLL- ' - :" NINGSNYHET I JANUARI, : : ;Bland de många planerade 'arran- :' gemangen. innevarande : säsong. näm= : ner Frithiof Bengtsson en konferens i höst om aktuella biblioteks- och folkbildningstrågor.. Deana konferens .: arrangeras i samarbete med. Central: biblioteket i Halmstads, "> fet «. area de ikita Ohrusjtjov var folkets mr I motsats till Stalin hade hans ' popularitet ' aldrig fram- kommenderats. Det var. hans personliga sätt vid direkt : be- röring med folkets alla lager, som skänkte honom hans ställ- ning, Han hade: ändrat väster- landets: inställning. ' Han hade blivit : omtyckt . även utanför kommunistvärlden. : Hans Nina hade blivit en ' symbol för nya mänskligare sidor i det ryska väsendet.” Hans i burdusa manér förlät man : honom, därför att de var. äkta T..o. m. skobank- ningen 4 FN. bidrog till hans popularitet." Man kunde skrat- ta åt Chrusjtjov. Det kan. man i allmänhet Inte' åt en diktator. Nordvästra Skånes Tidningar:- N akurligtvis står inte Ameri- I kas öde och framtid på spel "I därför att-en-presidentrådgiva- re. befunnits ha en ävvikande sexuell läggning; denna ' repub- likanska tolkning av skandalen :' enbart " grotesk. Men ” det skrämmande är att skandalen, i "Iden: mån. demagogerna -lyckas spela effektivt på" de"konven- tionella moralfördomarna, kan få den politiska” hysterin att sprida sig. I värsta fall fram- nar för, nämligen 'om skanda- len (mot all sannolikhet) skul- Je "Iyfta in Barry Goldwater i Vita huset,” mo Tenor » Dagens Nyheter. - Ett kännbart straff var ofrån- komligt, ” men -'att en” svensk "domstol "skulle bedöma :. deras tjänstefel så hårt hade man än- | då inte väntat. Stockholms råd-. husrätt: har uppenbarligen ':me- Ta sneglat åt en- förment stats- 'I Svensk Linje (kon: fervativ) . beskriver "Gunnar Unger. hur "en » ”kämpande : konservatism” ska te sig. ”Det " måste vara en djärv, stridbar och rolig .(!) -konserva- tism, hellre - fräck : än försiktig, :.Hellre hänsynslös än . hänsynsfull :iDet måste kort sagt vara. en o- "konventionell konservatism, på en "gång 'aristrokratisk - i tänkesätt « och folklig i handling, en konser- > vatism som får skrattarna och >-Det framtida folkbiléni i d i på sin sida”. .» et k Pr SAT ; "Allt vad du var skyldi skänkte jag dig, eftersom du bad mig. därom... Borde då icke också du hava förbarmat dig över din medtjänare såsom jag förbarmade 2 Text: Matt, 18: 32 f.. .I dessa husbondens ord till den obarmhärtige medtjänaren:-i- den liknelse, som utgör den stundan- de söndagens evangelium, har icke blott liknelsens ”udd” poängterats utan” överhuvud . taget en sam- manfattning givits av själva grund- valarna för all. kristen gemen- skap. Både'!en' kristens gemenskap med Gud 'och de kristnas gemen- skap inbördes bär som kännemär- ke' Förlåtelse; Förlåtelsen är ge- menskapens grundval; > ov. oc - Förlåtelse är den grundval, var- på en människas gemenskap med Gud vilar.- Det som bryter och hindrar "denna gemenskap är syn- den allena: Och allt som bryter och hindrar gemenskap med Gud är, synd. ”Det är edra missgär- ningar som skilja eder och eder Gud från varandra”, visste pro- feten..- Endast genom .. syndernas förlåtelse nedbrytes detta hinder och återupprättas gemenskapen med Gud. - Icke all egen för- träfflighet .i> världen kan sönder- slita de bojor, som de många re- dan' gjorda försummelserna 'och försyndelserna fängslat "en män- niska i, Men -förlåtelsen från Gud gör det undret. I Kristus Jesus Frälsaren; har Gud själv. fullbor- at denna. ' gemenskapsstiftande förlåtelsegärning. I honom är syn- dernas förlåtelse. ”Jag förbarma- de mig över dig”, detta ord får du höra från din Gud, när du ställer dig som botfärdig syndare inför Kristus och vid hans kors. — Att varda en kristen är att ta. ga mot förlåtelsens : gemenskaps- stiftande '.och nyskapande gåva. Och : att vara en kristen är att dagligen leva av och i syndernas förlåtelse." Vi behöva också som kristna 'daglig förlåtelse: Det vet den som >tager Guds vilja på all- var och aldrig kompromissar med kravet: :”I skolen vara. heliga så- 2:a söndagen. efter Trefaldighet "För Laholms Tidning av kontraktsprosten teol. li Indal... vr som jag är helig”, Daglig bätt- ring, daglig förlåtelse, daglig för- nyelse -—- på. den vägen går en länet "I er. att tas upp. vid én sammankomst" till -våren, till vilken "+ Unger är en skicklig skribent. I : sin ka foll- har han. lyckats företrädare för länets bildni nisationer. kommer att inbjudas.: Till" våren planerar man även en kurs'i. frö : , han trygg — ty i Kristus är Gud Fa- dern 'med honom. Syndernas . för- Tåtelse har låtit. honom. föras in' i barnagemenskap : med Gud; 3 '"Förlåtelsen är: också den. grund- val.. varav .. människors : inbördes gemenskap väsentligen är beroen- de; — Tjänaren i'vår text, som själv fått förlåtelse,” skulle. snart få : tillfälle visa, . om' hans 'sinne därmed blivit förnyat. Han bestod icke. provet... Livets erfarenheter ställa oss gång på gång inför sam- må situation. Vi behöva få och ge förlåtelse i förhållande . till våra medmänniskor. En kristen: är är. ligt redo att erkänna sin skuld och synd gentemot, andra. Men han är också snarare än någon redo att förlåta. Villighet att för- låta är det omedelbara uttrycket för kärleken till nästan, men ock- så det svåraste. — Hur kan icke förlåtelse överbygga svalg mellan människor? Vad kan: binda män- niskor vid -varandra såsom ömse- sidig redobogenhet att förlåta. — Var "redo att erkänna försyndel- ser" och, bed" om förlåtelse! Var snar att helt och fullständigt för- låta din medbroder! På lydnaden för dessa två satser beror väsent- ligen gemenskapen' mellan män- niskor, . I on + På det allra närmaste hör Guds förlåtelse - och : människornas: in- bördes förlåtelse tillsammans, Med ett ”såsom” har Jesus i liknelsen förenat de båda. . Jämför också vad Jesus lärde sina lärjungar bedja: Förlåt . oss våra skulder såsom vi förlåta dem oss skyldi- ga äro”. Tänk över detta' ”såsom” en stund! Tänk på det i synnerhet när du, upprörd över förmenta oförrätter du rönt, finner det svårt eller omöjligt att förlåta den : eller den! Vi behöva - alla. få förlåtelse av Gud '— så låt oss också bli mera villiga till att för- låta ' andra. . Domens dag - skall också ' pröva detta. Den evighet som därpå följer för dem som be- stå provet skall bli en de heligas gemenskap, som har till grundval den förlåtelse som Gud av nåd givit syndare och det därur föd- föreningsteknik, "+: «oh. " Ett. -som 'säk kommer att' bli. livligt uppmärksam-'! mat genomförs med början i januari : Det blir en utställning ' av. grafik och träsnitt av halländska konstnä-' rer. Denna vandringsutställning kom=: mer även att visas i skolorha och i lutning till den konst- föreläsningar. FE la TA Under den gångna sommaren ord- nades en kurs, kallad Halländsk na-, tur och kultur, och som samlade inte, mindre än 150 deltagare. ov « RESURSERNA OTILLRÄCKLIGA . Att det finns god resonans bland hallänningarna för bildningsfrämjan- de "initiativ vittnar den. goda -an-' lutningen , till . bildningsförbund arrangemang vältaligt om, . «oc fu Men bildningsv ten hä pengar. Som nämnts är . Hallands landstings bidrag till bildningsarbetet långt ifrån av den storleksordning, som det är i de flesta andra län, + 7 ' — Även om bidragen höjts något i år .så behövs det ytterligare anslag för att utveckla verksamheten till den : omfattning, som det finns underlag för. Den frivilliga bildningsverksam- heten är nämligen av så stor bety- - delse, att både kommuner och lands- : ting bör inse detta i betydligt högre grad än som fn är fallet, anser hr Bengtsson, + = : 4ls Ränneslövs avdelning Styrelsen och handledarna har rit samlade för att diskutera den kommande studie äsongens . verk- samhet. Ett stort intresse för kur. ser föreligger, och följande ämnen finns att välja på: . Vita linjen — |: mjölkproduktionens teknik, . Med- lem och möten, Brand- och yrkes- risker. i. lantbruket, Försäkring — trygghet tilkammans, För inte så länge sedan samt Vackrare, friska- re flamskvävhad, Anmälan om del- tagande kan göras till Åke Bengts- son, Värestorp, tel. 30015, eller Edit Pettersson, Staffanstorp, tel. 61037. s : ST tid var villigt att förlåta den bro= der som felat; fa tyvärr i inte ringa grad av brist på | vas . fånga den mörkblå högern så tra= "gikomisk den i själva verket ter ++ Så långt kan man ju också med honom tro att den kan få skrat- >'tarna på sin sida. Men att ungdo- ".men skulle attraheras av den vi: .sar att det trots: allt också: hos Gunnar. Unger finns en ljusblå färgnyans, Ch cr. s NE je I (Centerns :-kommen manas det .öde hycklarna var- | "I han skulle kunna 'veta det. Det Nl H sek PV INR nytta (läs: ev. önskemål från geng sida) än tänk på vad som kunde te' sig rimligt enligt .det allmänna vårt land, "> >: Gefle Dagbla i d. > . . r Ifråga om sommarstugorna es par lagar ; och, bestämmelser, som tvingar på människorna ;en standard ,som; de" inte vill ha: ra möjligt för envar. att i stör- sta: möjliga nån 'själva bestäm- ma, "vilken standard han vill ha ' och anser sig ha råd med. Man. bör. alltså "met byggnads-, och, andra föreskrif.- ter som gör det omöjligt för - personer '' med "begränsade , in- komster att. skaffa sig en egen sommarstuga. ER Me Sundsvalls Tidni - Det är: inte bristande resur- ser — inte det alltför stora väl- ståndet —" 5 utan bristen på prisbildning. Sossarnas recept är kvacksalve- ri lika mycket som "deras.op; nenters — och de vet, det. "> 7.” Handelsresanden, Sättet att förbehålla ett vikst Parti rätten till överreprésent: tion praktiserades , framgång rikt av Mussdini som. i b av 1920-talet: ändrade den” it lienska författningen så att fad- cistpartiet "ostört kunde" behålla regeringsmakten utan, -a höva. frukta" att : oppositiorispar tierna ski vinna-m joritet ii parlamentet. Statsminister: E lander -kunde förvisso: hä: funnit mera tilltala han är ute.f som födelsedagsgubl DärJUuDppI det nödvändigt: att. fråg först, 'och” sedan ' gång. Äkta blygsamhet komrmer att 'tävla med "falsk, ' ri med. omvänt, o..s : Det var enklare sålänge. ville. Vi. gjor Sartre detta?” Mu Är det inte "på tiden att sluta upp med att ställa, enfaldiga frågor i TV till allmänheten. om. kvällen skickades en reporter för att inhämta upplyshing” o opinionen efter Chrusjt; — till Centralstationen a Där förbipasserande om ' de trodd att den:ryske premiärministern störtats. eller "avgått på den irriterade person; som "ind. rade hur i all rimlighets hj var en välförtjänt avsnoppning. !I' CPpresstjänst). ; olla Köpmansgatan lane JÄTTEUTRENSNING. FÖR. ATT-GE PLATS-ÅT JULNYHETER - Svenska Dagbladet. di ING. FÖR. 2, Halmstad. regeringens och: försvarslednin= , rättsmedvetandet öd det viktigt; att man inte" ska=", inte " komma. med ” som - vållar : köerna, - utom ”G,,'B. Shaw, ' verkligen vr, fall. gick han omkring . och. frågade - : d> av sjukdom! Man förstår livligt Det skall inom ,lagéns ram va- . | d mer: stora 'svårighåter... Då, bling; är hyckleriet 4; en världshändelse? På torsdabs-,. ” nr ÅS st | omen faner | OO je =p po äs knad kdb I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.