TY i s Re ESS , fsessasasner -—= = LT o I den. 28 ol ktob rant JT = Varför blir ungdom kriminell? lådor för de yngsta, där otrygg- het och aggressivitet frodas och Av m mina 8 år har jag i 25 levt i tält, så egentligen vet jag kanske” något om det jag ska be- - FM i d. inte som” 4 "Ytterst. få av de ungdomar, som blivit kriminella, har del- tagit "i fritidsverksamhet. Orga« inpräglas. Och när barnen vuxit iätta. pa . " Nuvarande oklara läge, såväl Däremot "räcker gran niserad barn- och.ungd k-|+ ur såndlådorna återstår gathör-| Och det visste” Rosa Taikon, zi "| mellan Sovjet och västmaktema linte för att ge 50000 utlands= . samhet har alltså en stor uppgift | nen..Vad skall ungdomarna: tå lgenarkvinna” och desslikes stude som mellan Kreml och Peking, svenskar rösträtt. vlädet att fylla när det gäller att lotsa! sig till? rande i silversmide vid Konstfack : "| kan göra det svårare att bringa S venska Dag t- i Stockholm: En lika. charmfull ;'. E som intelligent . uppenbarelse, vid centerkvinnornas ,' ” konferens ” "i Det -är ofattbart att myndig- heterna ännu inte insett nödvän- ” digheten -av- » krafttag på ”barn- och ungdomsverksamhetens om- råde, så att. inte” ”ungdomskrimi- naliteten alldeles" växer oss över huvudet. En aldrig så' dyr fri- tidsverksamhet -« för.” barn. och ungdom, blir dock, billigare än den. vård | som: "senare bestås pål kol "om; man nå skall" se" problemet även ur ekonomiska ' synpunkter. ', ” Frågan hänger emellertid sam- in det uppväxande släktet i en social gemenskap. Bara cirka 20 procent av föräldrarna har -så goda' relationer med sina: barn att de kan länka in dessas fri- ti lsät på ”utveck lingsfrämjande banor. De behö- wer med afidra ord hjälp. = ' Tidskriften ”Att bo” har i en artikel tagit upp detta problem. I artikeln inskärps nödvändig heten - av att ,barn=- och ung- domslokaler Bör komma "till stånd i samtliga tätorter i lan- kineserna in i en hyfsad över- läggning: kring blemet — men : | någonsin. "Aftonbladets ” jedaravdelning: är em outsinlig guldgruva, när det gäller att-få representativa uttryck för populära och "ytliga nustupptattningar om den krist i Stockholm. En konferens späckad av högaktuellå samhällsproblem. + : : Hur ser vi — präktiga svenskar! ' — på zigenare? Även de svenskar . här i” ländet.” Hur många av oss! ställer frågan: ..-Kan ni. inte. bli som vi, "skicka "era. barn. till sko". dor, : leva; som > vi? : > Vi är: många 'som "undrar, Men I [få av ” oss ”som” bryr sin hjärna med” a tänka ' vad. frågan. inne- na förefaller vara misstänkt väl regisserade. : Den stora frågan blir "då vem som Vär den store regissören. Västgöt -Demokraten ”' and : i "Då Kon s älvfallet ägas I satt det, men för detta fordras nör-|- man” '. med .” lokaliseringen," '. Ju I här, ” - : ] . arbetsgivarna har: sig själva att mer för de planerande organen. större” " koncentrationen till ;ett . Zigenarna 1 ärstammar "från "In. : la, om de bötalar långt mer Lokalerna bör också färdigställas fåtal. orter, blir ; desto svårare dien, vilket "förklarar « klädselö. - miljoner för. mycket i 80-11 så måtto, att den kan kv. blir! ungdomsproblemen. En an hopning : av > tusentals. barn på I ett. ställe . ger" med ”maturnöd= .. vändighet, upphöv till en mängd svåra problem, oavsett hur myer rar”; någonstaris - = tillfälligt eller :: ket man' lägger: ner på fritids- |. 3, men. det går > | verksamhet. Även om' man kan hyggligt. ändå,” "vi blir " accepterade - mildra” "verkningarna kommer vilmed .våra : underliga”. » beteende-" aldrig | helt! ifrån - dem I "mönster. in sr städerna... . an år : 2 Tronlene lättare. att be-l' ästra "T-'småstäder och : andra tätorter: Vi. måste "stoppa ' den[ . i samma. takt som bostäderna. Det är också viktigt att de blir tillräckligt många, då det wvisat sig att attraktionskraften ,sjuh- ker med avståndet, Déssä loka- ler bör också ha den; rätta storleken och utrustningen, Tidskriftens synpunkter förtjä- | nar att. understrykas, Vi har också vid ett, flertal tillfällen pläderat för att fånga 'in så många 'barn och ungdomar som möjligt: i fritidsverksamhet ” för - att därigenom: motverka dåligt |. till; synes. aldrig > sinande. tolk- |; inflytande från sämre el t trö till > . ——' vilka £, ö. kanske inte hade na: genom en vettig :lokalise- kommit , på .glid med-rätt hand- ringspolitik." Kan” verkligen” inte ledning" från början; ” oc | regeringen: lära: sig: inse? det el- Ett skräckexempel" på vad” det |- ler har den alldeles förblindats betyder att glömma” barn' "och I i sin: syn på” människornas . ungdom. d . planering . utgör | cialavgifter. »- Men det! 'är en |hålla de' större jordbrukarna ohållbar uppfattning — framför intresse för .mjölkproduktionen. allt 'de' 'mindre' "företagen kan I: ” nämligen ett faktum, . att inte bygga upp en administra- | åtskilliga producenter av denna : [tion,, som —,ofta sid sidan -av kategori" redan: skulle? ha "| bokslutsarbetet: — "under :janu- ari målad på” ett; perfekt. sätt klarar / "så krävande ”redovis- | ningsuppgitter : som ,t.. "ex. kon- "| tvolluppgifterna ” till : taxerings-| myndigheterna: på de”anställdas ' : inkomster. och . 'redovisningarna .] till ATP; särskilt: som- det rår der" speciella” regler inom .0o branscher. för .om :en viss kormst” är pensionsgrunda e Teller inte: Ett "system, som deder "I till'50, "kanske ;100 miljoner för i kommit "och öbjudit väsentliga arbetsbesparingar .- och , andra fördelar. : Alla” . medlemmat , här | gagn ' av. att. mejeriet "utnyttjas tll: sin fulla". kapacitet,. alltså är "det även" ett småbrukarin=" tresse att de större” producen- .terna hjälper till att skaffa den. idealiska mjölkmängden: NER Tana vi från ätt. sätta” 'bo.. Myndigheterna ; har: tävlat om”: att. kasta. ut oss: aktioner: för" att” :”zigenarpacket där” i väg. OSS, NM Göteborgs nyaste och modernaste ” stadsdel. Västra, Frölunda, "som én' modern 'stadsdel 'med nästan enbart höghus... övertygar säride ]- ur FRÅN STOCKHOLM? ' RLF har i ett yttrande tillstyrkt |- den eckerbergska utre; ingen "om décentralisering”, BYN sg statlig k ihet..I sin 'h tär till yttrandet erinrar R L F-tid. t söm nte: vill k nängenomatt' stockholmsför” | ströms bistånd i partiets. fortsatta hållandena, måd' bl, a. märkbrist arbete, Och detta" kommer, ändå och orimligt, höga markkostnader | att bjuda på åtskilliga bekymmer gör att man sedan flera år tillbaka |'- då - man "skall: utforma- sitt pro=- laborerar med 'att flytta ut för- |; Eam och försöka få ordning på valtningsgrenar till mera "perifera "gin -ekoriom vid -dess ; senaste :möt delar av Storstockholm. Med 'det- I ”holm..”- : P ta får man de nackdelar söm föl- ).::s. Så: alldeles enkelt är. det. inte | jer med en splittrad förvaltning att uppträda: på den, politiska are- utan att få del av de fördelar som | ” nan. ”Rädman Ljungströms" senas- verklig decentralisering för . med | ..te' utfall” mot pressen gör ett'ber sig: | i »iklämmande ån yck., Gråtmilt tal Till nackdelarna med ”utbygg- "om personförföljelse : visar -bara nad i Stockholmsområdet hör” de oförmåga . att” "acceptera "ett. miss- höga investeringskostnader : som lyckande.' "Så nog var det klokt där, Gäng der gäng har På ödagent av rådmannen att ta sin Mats ur den Politiska skolan, övertyga, . punkt, ,— mala . ig Snarast vittnar rådman Ljung- ströms, obehärskade - och suddiga I: -.tal,om:att det råder:stor, oenighet inom KDS, Ösnigheten tycks ha 2 böcker; föreligger alltid risken att: pt bör föra med. på, spri, ratt citera CKF. onfe. priset är ; den största” av risker= na Tilt råga på allt vålla detta slagnå: ceremonier "och dessutom kaffe "med "dopp 1 Lucia-ottan, något som: knappåst hör” till det gomla';s för! agsinteckningens värde” som” - lånesäkerhet,: när den igt [framträder sin.i nyd gestalt i Stock- i : | form av” företagsinteckning. .Detta | beror: dels . på . dess nya funktion att behandlas som pant, vilket har ö- | betydelse "vid 'konkurs;" mutmätning, lagsökning etc., dels på'att inteck- ningen utsträcks till : att: omfatta | RS och materialistisk. "Man: kan? hålla” med r | tillgångar, som, É.n. inte ”kan- in- tecknas. Den intressantaste och för "| de mindre företagen värdefullaste ara Alfred Nobel uppfuhhnit” annat än dynamit... "Pål i ning" beretts missvår. nn : i utvidgningen. härvidlag torde att, vissa slag av fordringar. fått "ta del av skandalmässiga överskridanden av anslagsramar n "Den ” gamla: och gällande .: Lyckolådor. kan sman. lära om för ygoffentliga . nybyggen. . Till SEMESTERKONCENTRATIO- a lågen om (förlagst teckning" är, er fföretatsinteoknas;. t. ex. fordran på ackdelarna hör även det ökadel sova om senaste nytt i ien stockholm - n vederlag för: utförande 'av. tjänst. i ) h | NENS VÅDOR; 8 s I : ; i rö på bostadsmarkn gaden nu N rykes >: fritidsutred- "tidning. Men det handlar inte om "arbetar på "LM restriktiv på många punkter”; fram: |I "Övrigt -skall enligt "kommitténs | 2782n Aktuellt läser" , ideologiska skolningen är efter< "| satt: inom :' socialdeniokratin: Även hos många socialdemokr ter" med ' förtroendeuppdr kunskaperna om :"socialis alltför bristfälliga”. | förslag -företagsinteckning : kunna meddelas i följande lösa. egendom; som ingår i den intecknade verk- samheten; :” nämligen '. varor och andra lösören, byggnad eller där. "tivoli. söm man kunde ha anled- ning tro. Lyckolådorna finns. på . Stockholms: stads. bostad förmed= lin; "ling. I dessa - lådor läggs. korten "på bostadsköande. som har, chans nikationerna, som den starkt växande statsförvaltningen för med sig, - Fördelarna med en utflyttning till andra orter i landet är, för- utom de lägre investeringskost- naderna vid nybygge däri förhål- ningen, Utredningen omfattar ju " befolkningen i åldern. 18-—65 år i städer 'med mer än tiotusen invå- nare; 90 procerit av dem hade se” | mester under år 1963, och 90 pro? förallt : ifråga som werksamhetenså art och 'ormfattning,' vilket begrän- i (sat såväl "möjligheterna att erhålla i inteckningar,” i som. : värdet erhetzs ympunkt.: De nya' förs + 18 "år. Har har lande till: nybyggen i huvudsta- den, även lägre lönekostnader vid bibehållen dyrortsgruppering eller alternativt möjligheter att få per- sonal vid avskaffad dyrortsgrup- pering. Man kan också vinna bättre ar- betsmiljöer utan alltför slitsamma resor till arbetsplatserna och med möjligheter att bättre kunna kon- centrera sig på. arbetsuppgifterna, Med detta vinner man en: bättre hushållning med den = väsentli cent av dessa har förlagt semes- tern till perioden juni-augusti. Vad detta betyder av toppbelast- . ning på kommunikationsnät, bäd- stränder och :' friluftsanläggningar står klart skriver Es kilstu- na-Kuriren: ce. vax Allt detta” är frågor som' det blir skäl att återkomma till, men i dag kan man väl framförallt understryka vikten av kommuna- |. faktorn i sammanhanget: männi- skan, Givetvis har kommunikationer- nas och inte minst telekommuni- kationernas utveckling ökat möj- Tohej A, IH la ir ingar i 'fritidsanlägg- » ningar -— och kommunal. plane- ring av gemensamma anläggning- ar inklusive en rationell markan- vändning. Här behövs ett samar- bete mellan i första hand tätorten och närliggande. kommuner, » en för ad förvaltning. Man behöver -inte hålla fast vid samma - organisa- tionsmönster i dag som på de hästburna kurirernas tid. Att de- centralisera är bara att ta konse= kvenserna av den tekniska -ut- vecklingen, Det gör man emeller- tid inte när man flyttar från city till Solna eller Råcksta. DEN SOM SJÄLV TAR. MUNNEN FULL -: : . får nog i det politiska livet vara beredd att bli kritiserad, skriverGöteborgs-Pos- ten (fp) om rådman Harald Ljungströms offentliga = tillbaka- trädande från KDS: Tydligt är att rådmannen blev kritiserad inte bara av utomstå- ende utan också av sina egna. KDS ville göra anspråk 'på att ha bättre moral och ett mera kristet sinnelag än andra men vid när- mare granskning har medlemmar- . na uppenbarligen inte- lyckats ing i bästa sämja så att man på ett . bättre. sätt än mångenstädes uppges vara fallet kan bygga för framtiden och fri- tiden. Friluftslivet Borde också kunna konkurrera med — och inte en- dast komplettera ” bilen och TV:n som det väsentliga i i svensk feitidssysselsättning, | KÄRNVAPENKLUBBEN I HAR . FATT EN NY MEDLEM : Och man kan fråga sig, om inte Sverige" på "denna punkt kan bli tvunget att ta sin försvarspolitik under förnyat övervägande, anser Barometern (b) och gör en ibbskiss över det läget: ' Alla västdemokratier i "Atlant- pakten, däribland även de minsta, är med det gemensamma försva- ret skyddade med kärnvapen, Av de alliansfria länder i Europa, "som är hänvisade till eget försvar, är Österrike och Finland i i enligr. 1 till bostad. inom det” närma. te å- "ret, . Och där här. de > mycket. rik- tigt hamnat efter något som ock- "så har' smak av, tivoliattraktion. Nästan som man matar spelauto- mater "med poletter matar man nu in korten på bostadslösa i en datamaskin. En och annan får ut- delning. De hamnar i lyckolådan, « "Så" långt "har det” alltså gått i . ”planering:samhället”. och '”väl- ståndslandet”. Att" få tak över huvudet - innebär en sådan Pri- vilegiering" att". .det är rena : lye- "kan! Men ingen ska tro att det bara är att ställa upp i lyckokön. Först måste man ha varit utan bostad " i minst tio år. "Nordvästra! Skånes Tidninga 1). het med .sina speciella fredsavtal förhindrade att skaffa kärnvapen, och med tanke på sitt geografiska läge lär det alliansfria Irland icke vara i behov av atomvapen, Det finns därutöver bara två länder i Europa som står utanför Nato och som dessutom har full handlings- frihet, d. v. s. inte är bundna av några mér eller "mindre påtvin- gade fredsavtal. Det ena är Schweiz, det. andra är Sverige, och av dessa "båda är Schweiz se- dan flera år tillbaka klart inrik- tat på att stärka' neutralitetsför- svaret med kärnvapen. - Det ' är för sent att ta saken under övervägande i en krigssi- ”tuation — vi borde i tid försäkra .0ss om garantier för vår hand- Och" igen denna” allt” fä gande, bostadsfråga: , NE astmasjuk, hade” bott i en buss som; "sett sina bästa. dar. Efter många. om: och. men. fick” .de - till: stånd :av. kommunen. att få bygga étt”hus på 'en" tomt. Glädjen v var obeskrivlig: " Beslutet från "kommunen var klart. Men: så kom grannarna” in i bilden.: "Det plitades ” med omsorg ihop en ”prötestskrivelse Hill: landshöv-= dingen,.! 7: Li ; En skrivelse som tyvärr: bl ett dokument. över gedigna svenskars sätt att: reagera inför” något "som är annorlunda”, Det blir ett do” kument .därför. att det är orda- grant” citerat i Katarina -Taikens bok om zigenarna. . Det gällde" bevars att bevara den” goda" atmosfären : i villaom- rådet, .. -Fastighetspriserna " kan sjunka, de berörda lida stor eko- momisk förlust" också däri att hustrur ”nu ' måste "stanna hemma från: sitt - förvärvs; skulle ju kunna. s vidare. ' Men inte nog: med det. Det försäkrades" 'att- man så självklart omhuldar principen om de mänsk- liga rättigheterna ”oberoende av nationalitet, . hudfärg ete”, Men » (två srader efter denna principiella dekl ): ”Zigi re är zigenare”, CV : . lingsfrihet, menar B De - fört tvislade, präktiga egna- h En familj, 'där 'manneni var svårt | ! söm nu ”läggs' fram, erbjuder en väsentlig förbättring 4 åvi för- NE låne- som gäller i fråga om pant, Detta betyder : bl. ä., att förlagsinteck- ning eller företagsinteckning, som föreslås bli detta rättsinstituts' "nya namn, kommer. att . besvära den egendom, för vilken sådan inteck- ning erhållits under en wiss över- gångstid; 'sedan den” intecknade verksamheten överlåtits till ny in- nehavare, Denna övergångstid har satts till: sex "månader, :'.« Kommitténs förslag betyder, : som redan påpekats, en förbättring av med jämförlig anläggning på an- nans mark, vissa "slag av: nyttjan- derätt, patent, "Upphovsrätt. samt fordran på vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av. här uppräknad i | egendom eller ersättning på grund av. skada på sådan” Fgendom eller för att den. gått förlorad, - Förlag ittén har gjort ett 'gott arbete, genom att . modernisera ett” gammalt” rättsin- stitut på sådant sätt, att alla föred tag och ' framförallt de ' mindre företagen ' får förbättrade ”möjlig- heter att anskaffa kapital.” Detta kan sannerligen behövas, om nu ind ecknii | "|hågra krediter med "dagens restrik- tioner går att uppbringa ens med de bästa "säkerheter. VAUXHALL VICTOR SERIE 101 T.r. Stationsvagns-modellen, - H ä. lyckades inte, Deal; Hm! ' Vi undrar om "inte. Ak-' tuellt-skribenten : undenskattar sina "partivänner,' "Kan" det” inte vara. så att socialdemokratiska förtroendemän känner socialis- men alltför. väl. och därför fö redrar: att "inte. tala om den? "| Åtminstone inte högt: ;: . Nordvästra. Skånes Tidningar (ETT ORD : = " PÅ VÄGEN Min Gud, på dig förtröstar S fager . Psi 25: 0,17 En kristen Kar mitt: ja 1- vets kamp en "förunderlig frid, . en 'outsägbar ro till -själenöch det är förtröstan på , Gud, «a Förtröstan på. Gud' är som ett själens ankare.' Utan «den skulle mitt livg bräckliga '- båt driva med vinden 'och slås sön= der bland ekären och klipporna. Förtröstan på Gud -är: det håller . mig fast och ..som ger mig ro och 'trygghet 1-allt..-. En kristen har ej löfte on att undkomma nöden och svårig- heterna. Nöden. får, han - dela med alla övriga. Men. han har något som andra. inte, har,..det är vissheten om att Gud är med och att'allt: skall lända” "Hill; eri då en slö resignation, utån en bäraride trygghet, Äger. du: den= ma trygghet? :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.