JD -4 = Kd I "=" KAHOLMS TIDNING morsdagen den.29 vltober 1984 > =LT Torsdagen den 29 oktober 1964 LT.=- ” a eft föredrag nyligen uttryck- te sig handelsminister Lange mycket pessimistiskt : om han-| delspolitiken. Han underströk att inga tecken tydde på att någon uppgörelse: skulle kunna träffas mellan BEC och Efta om en ge- knad Han varnade för vad han kalla- de ”rosenröda - framtidsvisioner” om en europeisk handelsgemen- över” utgången av. de ,handels-. förhandlingar i Geneve, som går under namnet - Kennedyrundån och som har till syfte” att sänka tullar: för att "stimulera. världs= |. nas ae stora . - i våras ännu så länge blivit 'skä- . ligen magra. " ” - Säkerligen har he Lange goda skäl för sin pessimism, men man "får inte skruva upp förvänt- ningarna ' högt" på liberalisering av: världshandeln, så länge na- tionella näringspolitiska | intres- sen och nationell prestige väger tyngre än viljan till internatio- nellt samarbete inom produktion och handel. Det skulle vara att våldföra sig ' "på" sanningen, : om mani försökte : ävda, att dylikt samarbete 'helt. lyser. med sin frånvaro. Tvärtom har inom så- väl "EEC och 'Efta "handeln. ut- vecklats gynnsamt och. samarbes tet' över nationsgränserna mellan olika — företag ' och ' koncerner skjutit "fart, ' Det ' förhåller. sig "naturligtvis inte heller "så," att EEC" och Bfta 'sitter.1. var sitt : sluina' rum,” "mellan vilka kom- " munikationer inte, finns, handeln mellan medlemsländer. i de bådå organisationerna ä livlig? "Men den” skulle : vara” ivligare .. och |. föras på en "sundare bas, om' de bägge organisationerna kunde enas "om - riörmerände: . riktlinjer | för ett handelspolitiskt samar- bete 1. Europa.” . + + Inom - - överskådlig framtid : är . chanserna för nya- förhandlingar u " "mellan. EEC och Efta om sett .så- é den 'mellan de bägge - Organisa- tionerna faller knappast på Etta; fastlåsningen har sin grund däri, |. att medlemsländerna .i EEC' inte ; har kunnat 'enas om' 'jordbruks- | | politiken och: — . vilket kanske l 7 betyder mest '— att - Franikriké V «inte kan "komma. öyerens med I” de övriga EBC-ländernå om målz sättning "och former. Öl politiska samarbetet första hand EEC och se Europa. ve . EEC har upplevt åtskilliga kri- ser och motgångar och just nu är en ny kris i faggorna rörande Jordbrukspolitiken, Anledningen till, att denna aktualiserats just nu är den, att de. stater; som deltar i Kennedyrundan, innan den” 16" november skall lämna förteckning över' sådana varor, som: de vill ha undantagna från den 50-procentiga tullsänkning, som är ett av Kennedyrundans viktigaste « mål, . Amerikanerna väntar med att presentera sin undantagslista till dess att EEC, som uppträder som en enhet vid förhandlingarna, har presenterat sin, Amerikanerna synes "anse, att det är meningslöst att fort- sätta förhandlingarna om tull- sänkningar, om inte EEC kan enas. om en gemensam jord- brukspolitik och hur den vill ha tullarna - på jordbruksprodukter utformade, USA har hittills häv- dat den uppfattningen aft jord- bruksprodukterna måste tas med i den allmänna tullsänkningen, medan . Frankrike motsatt sig detta, - Om den franska hållningen till jordbrukstullarna är sakligt el- . ler taktiskt betingad är svårt att säga, men däremot driver Frank- rike med stor energi den linjen att EEC snarast måste komma överens öm en gemensam jord- brukspolitik. Vid förra årsskiftet hotade Frankrike med att lämna EEC om inte överenskommelse därom kunde träffas. En upp- görelse ' träffades då, som emel- lertid i realiteten "långt ifrån löste problemet, motsättningarna mellan å ena sidan Frankrike och å den andra sidan "Tyskland och Holland med stöd av de övriga EEC- . In- Handelspolitisk pc pessimisin” Juridiskt sett är det. omöjligt för Frankrike att lämna. EEC, eftersom Romfördraget; grundva- len för EEC, är ouppsägbart, men Frankrike” har ju möjlig- heter att dra sig undan med- verkan i BEEC:s organ. Troligen är dock' det franska utträdes- hotet endast ett skrämskott för att förmå Tyskland att, falla un- dan”. för de franska kraven på utformningen av. -EEC:s jord- brukspolitik.,, Men, förbundskans-. ler” Erhard 'är kanske -inte. så lättskrämd, + Ne | Kaimeleoniten- 1 dT fyrstads - Den starka " tillbakagången . för socialdemokraterna i valet för- klaras av r med at Svensk grafik kännetecknas. i allmänhet av rädsla för 'starka motsättningar i svart och vitt, för dramatik och expressivitet, av en stundom mot det anemiska .grän- sande förfining. En av de få som gått sin egen väg i vår grafiska konst .var Ture Jörgenson som gick löst på plåten med, våldsam intensitet och ofta gav sina. till formatet väldiga grafiska blad "en djup svärta. 'Han "avled: för två år sedan 55-årig och ägnas nu en minnesutställning på : Nationalmu- seum som ger en samlad bild av hans verk som :tecknare och gra- - I fikep :— han var också skulptör men: den” delen: jav "hans gärning blir ' det Kanske svårare ”att åstad- komma >. någon” minnesutställning utav.” Det är. ett till 'största delen förskingrat: verk ..som enligt: Ture man ej lyckats klargöra sin lo- kaliseringspolitik, Han har delvis rätt, anser Politisk Tidskrift,.or- gan "för Centerns ungdomsför- " bund: : Yocialdemokraternas. . 1 ” kaliseringspolitik går ej att klära - eftersom. den inte - menar tidningen. 'och slår : "fast att' väljarna visat att .opposi- tionspolitiken” skall ; bygga ' på > centerpolitisk. -grund, +. . En väsentlig fråga anser. PT | vara vart de väljare i fyrstads- kretsen som nu röstade på :cen- terpartiet ” och "folkpartiet. skulle ha tagit :vägen om de bara haft älja. mellan. kommunisterna, ”socialdemokraterna ” och den blå- , strimmiga” kameleonten. Mb$S. + Hur" stor . del av: dem 'skulle nå: gått till socialdemokraterna? frågar tidningen ; och + fortsätter: MbS” har”; "misslycka måste ha. "ett" p för. någonting. ..Det ,.desperäta? högsrrope efter : borgerlig. . samverkan... kan: efter |: sommarens : ATP-bluff och "MbS' , misslyckande” tas ' med": :stor 're- " servation... Det. klingar sällsynt illa då det kommer från” "ett parti söm i fråga 'éfter” fråga går emot den. - REALISTISK VÄG S , Länsstyrelsen i Kristianstad har i sitt: yttrande över lokaliserings- utredningens! försläg v anfört « e riktig väg, anser K r is tiä stadsbladet” Den mest realistiska” linjen "+ i "detta problem > att så: långt det "går, 'decentralisera; beslutander ten till län: planet, Det bör gå rätt långt. Inom "vissa centralt — fast- - ställda ramar kan de lokala myn- digheterna på länsplanet 'utan några som helst olägenheter men med stor vinst i tid och papper besluta i betydligt fler ångelägen- heter än vad de f.n. har befogen- het till. Det skulle organisatoriskt innebära en personell utbyggnad av de lokala instanserna. Kanske skulle motsvarande , minskning . inte ske'i de centrala ämbetsver- ken, ty all - allmän. förvaltning tenderar f. n. att öka i takt med att ärendena att handlägga också ökar. > Men man skulle” med all sanno- likhet undvika en fortsatt ansväll- ning av den centrala förvaltning- en och i stället få åtminstone en del av denna ökning på länspla- net, där vål residensstäderna — i allmänhet har större möjligheter att bostadsmäsrigt och trivselmäs- sigt sörja för de nya tjänstemän- nen, TEKNIKERNA FORTSÄTTER , "ATT SÄTTA SIN MASKIN- STÄMPEL | på landskapet, naturen och be- byggelsen, och deras övertag är så bastant att de Personer . som står upp för att slåss för beva- randet av kulturhistoriskt värde- Övriga . demokratiska .oppo- : ” 'sitionen.' : il Jörg egen"; uppgift :dock skulle ha ett visst aktuellt :in- tresse då han. på: egen hand :för- sökte trevd sig. fram till "en, mera realistisk skulptur: genom 'att an- vända maskindelar och skrot, Han gav emellertid upp för att i stället ägna sig åt .etsning och torriåls- gravyr. ' Han hade ' en brokig - Uppväxt, född i' det småländska Långaryd, oäkta - barn, en' flyttfågel mellan fosterhem ' och > skolor, ” till sist Bona :uppfostringsanstalt -: och skeppsgossekåren i Marstrand. Han kom till sjöss i och! härdade ut trots ' en oövervinnerlig - sjörädsla,; Han tecknade 'och skar i trä och kom först under en 'arbetslöshets- period -i > kontakt.- med konstlivet —'isom modell; Här. fann, han” sig till rätta". och' sällade” sig efter ett först. i "skälptur > "och: sedan i skymundan '? men; till slut lossnade det; han tilldelades; våren 1962» ett samhällets idoler och ' idealbildare. : Det" är, ahser VK, en stor upp- gift för den 3 nya skolan och fram- |! a tidens universitet att meddela en . sådan undervisning att'den 'gamla muren mellan tekniz kt och huma- nistiskt kunnande raseras. IDROTTENS sT NKULT, : kan sägas 'vara en "diskutabel företeelse, men iden har även "positiva sidor, "påpekar Öst g ö- ta Correspondente z. » Det intre:sänta "är. eriellertid, att toppidrottsmännen drar ;' med sig motionsfolk genom sina! pres-. tationer. Det 'mest slående exem- plet ;:i, år" är. de' svenska" tennis-. spelarnas. framgångar. Aldrig” ti- digare har väl så få stjärnor dra- git med sig så. många" proselyter » till .så mycket motionsutövning. - Och på tal om toppidrottsmä : eleverna. vid. konsthög- |: i grafik. Han kämpade.' många år |: "Tlighetsskola” som: påver bildningsavdelning, : av de första statliga arbetsstipen- dierna på 10.000 kr. och fick and- rum, fick en sommar på Öland utan "tyngande ekonomiska be- kymmer, Det blev hans sista som- mar, På hösten då han skulle ta itu med skörden: av teckningar från ön avled han plötsligt av en hjärtattack. Han efterlämnade minnet av en' intensivt levande människa, våldsam i sitt konst- närliga uttrycksbehov, vresig,' men samtidigt "vek och" känslig, en drömmare och ' speleman, ” " Minnesutställningen omfattar 47 etsningar och. gravyrer tillkomna under åren ' 1935—1961 - samt ett 1200-tal. teckningar från 1930 till 1962, Ture Jörgensons motivvärld avvek från det vanliga genom sin anknytning '- till : sjölivet, genom sina skildringar av lastfartyg i hamnar, av dånande. maskinrum och" eldare arbetande i mörka, av ugnarnas flammor. spöklikt upplys- ta :fartygsinnandömen, ' Nuförtiden finns inte många kvar av dessa flytande ”helveten men för Ture Jörgenson fick den gamla st Minne av en stor grafiker SS SS Av Ämne Lindström. | skepps. försvunnit, då girlanderna av vitt skum' kring propellern är borta och havet "blivit oroligare, mörkare: det är kampen mot fi- entliga element skildrade med en ovanlig, upplevd och ångestmättad våldsamhet, Men Ture Jörgenson hade också andra motivkretsar än havet. Det var. familjelivet med interiörer och människor, det var ölandsnaturen ” som han älskade, det var en trappa: i ett gammalt stockholmshus, det var hans eget jag i självporträtt, ' I allt finner man en stor kraft, ett öppet sinne och en helhjärtad. upplevelse, tol- kad i en form av personlig egen- art med många ' outnyttjade ut- vecklingsmöjligheter, '' I Teckningarna ger en bakgrund, i dem dyker motiven först upp och det är intressant. att studera deras väg till den slutliga utform- ningen i det grafiska bladet, Av särskild betydelse är en skörd av teckningar från ' sista ölandssom- maren, de har en frihet och lätt- het i handlaget som mwittnar om både a och nya impul- ändhet en ”"symbolisk ” betydelse, "och 'han återkom . ännu ' de sista åren till 'sin stora vision". av - ”Drömland”, lastångaren som i barlast stävar ut mot havet. med: den väldiga aktern upplyst i förgrunden. Den uppträder först i en pennteckning från' 1930 och kom till den slut- liga" utformningen i'en etsning från : 1958, då -fartygsnamnet mid- ser. Han tycktes vara ute för-att studera vågornas rörelser i havet likaväl som strandklippornas arki- tektur - och . roddbåtens ' vila ' på vattenytan. Altsammans väcker till liv ett vemod som. varje oavslu- tad gärning gör, fast med ett extra tillskott. — här- var en konstnär på väg till något nytt då det tra giska' slutet kom. Internationell top : ”Aldrig förr historien - har människor "varit" så beroende : av; varann i sitt 'd gliga' arbete, Ald- rig förr. har: just : serviceyrkena varit så betydelsefulla i samhälls? bilden ; :söm nu”. fia ” Så ' säger ” ICAZ dningen 'omfångsrikt' specialnummer titlat: ”den vänliga: ICA-but en”, Tidningen' når "över "30.000" inom! handeln och "blir därf behandlingen i hela' landet.” M Db T år tar en internationell ” topp-, kraft, intendent Di rk: -Ba kr ker 'upp de "mänskliga - -relatio- : nernä . inom” arbetslaget i butiken: Dirk >J.', Bakker är knuten till rsonaladministrativa' Rådets 'ut- Efter . många års "internationell tjänst. som ex pert "på bl. a. masskommunikatio- ner . sysslar > han nu "inom . det svenska '- PA-rådet främst ' med vuxenutbildning; ärbotslédning och 31 det kan ju aldrig bli fråga om att söka "hindra unga människor från "att satsa kraft, pengar och tid på en'träning som för dem upp i den s. k. världseliten. Varigenom de, för övrigt, uträttar mera för sitt land ur reklam= och ' PR-syn- punkt än många andra ”officiellt godkända” insatser, tatlistor och ändå behålla idrotts- intresset hos de unga lär inte vara möjligt. : För den reguljära handeln spe- lar dörrknackeriet en..mycket li- ten roll, från dess synpunkt utgör det endast i lokala undantagsfall ett men. Möjligen - kan 'man undra över att kända leverantö- rer vill riskera. sin good ' will i dessa sammanhang, ansvaret för repr erna: uppträdand fulla byggnader eller 1 d vattendrag lätt får något löjligt eller kufiskt över sig, skriver Västerbottens-Ku- riren: "CA. Men det är naturligtvis inte kommer de ju aldrig ifrån. SM Dörrknatkeriet har inget socialt försvar i 'ett samhälle med full, ja överfull sysselsättning och kanske försvinner det så små- bara de, som här i brist på bättre ningom ju mer kvalitets- ' och beteckning kallas ”tekniker”, som | pri d n k blir. bär ansvaret för det = främlings- Att ropa på förbud vore förvisso skap som råder mellan ”de två kulturerna”, De s, k. kulturbärar- na har haft svårt att vänja in sig i det nya samhället. Den svenska kulturtraditionen är så- dan, att litterära eller konstnärli- ga insatser, den humanistiska ut- bildningen och strävan att. ge för det amerikanska kravet att EEC skall lägga korten på bor- det innan den 16 november har ! Frankrike åter krävt att EEC innan dess skall enas om en gemensam jordbrukspolitik. Om detta inte sker hotar Frankrike på nytt att utträda ur EEC. na inblick i kulturlivets yttringar betraktas ' som något speciellt fint — medan insikter och kunnande på de naturveten- skapliga, ekonomiska eller teknis- ka områdena setts över axeln, Nu har situationen radikalt. svängt, och kulturbärarnas bitterhet och isolering från omvärlden förkla- ras till en del av besvikelsen över att de inte längre framstår som "' en överloppsgärning. Det riktigaste måste vara att upplysa allmänheten om: vilka risker och nackdelar som dörr- knackeriet för med sig, Att det kan vara fråga om en rekogno- . cering för ett inbrott, att borsten sering för ett inbrott, att borsten saknar stämpeln, att hemslöjds- alstret ofta inte är hemslöjd men betingar ett högre Pris, att kon- kurrentens diamantstil ofta inne- håller de viktigaste uppgifterna, Osv. sv (Köpmannen) Att slopa” tävlingar och resul- | tion... Ju mer jämnställda- våra buti- ker blir : i fråga om” ' sortiment, service, ' allmänna” 'résurser och förmåga : till .priskonkurrens, desto större "utrymme" får. rent, känslo- mässiga argument vid kundens val av butik s Ivfallet en vänlig butik framför en mindre vänlig, hon väljer hellre en. butik 'där atmosfären känns lätt och mänsk- lig än en där .det opersonliga läg- ger sin tunga hand över arbetet. Och det är känslan av 'samhörig- " fhet. och gemensamt” ansvar . som skapar en angenäm atmosfär, som utan” några yttre åtgärder spridar sig även till kunden, ra Det primära ansvaret för at- mosfären .i butik har självfallet dess chef, Hans mål med butiken kan vara skiftande, Elan måste få sin inkomst av den, "han "kan wilja öka sina möjligheter att. utveckla sin rörelse och ge större trygghet åt sig. själv, sina anställda o.s.v. . Medhjälparna å sin sida strävar också mot. varierande mål, Ett centralt mål är att ha ett trivsamt arbete som ger personlig tillfreds- ställelse och lön. Många har am- bitioner. att gå vidare, att göra något utöver det man väntar av dem. Andra röjer sig med att göra vad som krävs och att i övrigt få leva sitt eget liv utanför arbetet, —. ' Vad som är viktigt för en ar- betsledare att komma ihåg, är att det alltid går att ställa ett ge- mensamt mål för en grupp av in- bördes olika människor, bara må- let av dem mppleves som me- ningsfyllt och wvärdeladdat. I alla undersökningar som gjorts om ledarskap har man konstaterat, att de grupper är effektivast, där chefen visar medhjälparna person- ligt intresse samtidigt som han utövar fast'ledning och fungerar som chef. God ledning gynnar trivseln, osäker. ledning ger upp- hov till vantrivsel, - Att planera väl, att fördela ar- betet rätt, att ge information och man honom en klar målsättning. ypkraft 30. 000: vänlighet instruktioner, att vårda personalen | - och utveckla företaget är några : av. de -ansvarsfyllda uppgifter som vilar på” chefen, Detta ansvar, kan” dock inte vila på chefer ensam, påpekar> Dirk Bakker, Han '' har sina « medhjäl- pare. Utan ' dem kan" han inget göra. . Därför , måste : nyckelordet för både !chef och' medhjälpare vara SAMVERKAN. Om inte led- ning "och 'samverkan finns, hjälper det inte med” en aldrig så | perfekt organisation. N : VAD. : BETYDER ' SAMVERKAN? ' Dirk ' Bakker förklarar det så här: Fyra huvudfaktorer bestäm- mer om” det växelspel som exi- sterar, mellan chef och anställda — och mellan” de anställda sins- emellan — skall kunna utvecklas till en fruktbärande . samverkan. -1. Var och" en "måste ha, sin arbetsuppgift klar. Chefens Troll är. den fördelande, den ledande, kontrollerande och stimulerande. Han kan aldrig ta på sig både sin "egen och sina medhjälpares roller, 2. Medhjälparna måste kunna ta emot de informationer och de in- struktioner de -får och omsätta dem i handling men samtidigt ha möjlighet att ge åter något av sina egna, erfarenheter, I ett idea- liskt. samarbete skall de kunna räkna med uppskattning och upp- muntran för denna sin insats och känna arbetsgemenskap och trygg- her 3. Målsättningen skall alltid vara så klar som möjligt. Att begränsa en medhjälpares uppgifter, så att de passar hans erfarenhet och kunskaper, kan vara en sådan målsättning. Att öka den anställ- des. ansvar i takt med hans erfa- renhet hör också till tekniken. Får en medhjälpare kritik för att han lyckats mindre bra. med en uppgift som egentligen översteg hans kapacitet så faller den trot- siga reaktionen ”jag gjorde så gott jag kunde” tillbaka på den som formulerat arbetsuppgiften — che- fen. 4. Blir en anställd rätt infor- .| merad, rätt instruerad och upp- skattad efter förtjänst och ger | Aktuell Det & är "möjligt, kanske + 0.m. troligt, att det fanns saklig an- ledningen är bättre, effektivare, tjov. på många punkter. Det är möjligt att de nya männen i ledningen är bättre effektivare, kan åstadkomma mer. Därom vet vi just ingenting ännu. Men det är omöjligt att undvika att kritisera att en ledande poli- tiker från eri dag till- en annan bara försvinner wutan ett ord till tack för sin" insats, ja, utan en tillfredsställande förklaring till åtgärden, . -Därför väntar världen att en sådan förklaring ges.- - : Ny Dag (£) I dag är de balter, som n flyd- de hit för 20 år sedan, med- lemmar: i vårt. samhälle, men inom sig bär de kvar bilden av: sitt fosterland. . Vi har all anledning att förena oss med dem i minnet av de fruktans- värda höstdagarna. 1944, Vi måste fortsätta att förstå deras fortsatta kamp för sina länders frihet," Den kan synas hopplös, men den bärs upp, av ett fri- hetsideal, som vi svenskar hål- ler på 'att glömma. Våra bal- tiska vänner kan ge oss många erinringar 'om 'hur oändligt mycket. friheten" är :värd och hur angeläget det är att vi slår vakt. om den, «= > > : oe | Smålandsposten . Hr. "Heckscher säger att mit- tenpartierna i stället för sam- gående med högern förordar ett samarbete 'i praktiska frågor :i riksdagen. .” Detta ” anser ' hr Heckscher. vara otillräckligt 'och knappast” möjligt att genomföra i: praktiken. Om det är. otill- räckligt så får väl hr Heckscher rannsaka: sitt hjärta och sina njurar och fråga sig vem' det är som har spolierat opposi- tionssamarbetet' i riksdagen. |. Han kan ju sedan gå utanför riksdagen och fråga vem som i' årets "valrörelse har kommit | med: splittrande. förelag. sw): . När han-fått fram svaret kan han” fråga sig vart 'man- skall gå för att. finna | orsaken till att samarbetet i praktiska frå- gor knappast är möjligt i prak- tiken. : Ung. Center i ”Gymnasiets uppgift äv d gäl- ler att öppna vägarna. för 'ele- verna att nå fram mot en kul- turell helhetssyn: har eftersatts. I linje härmed har de historiska |” och . estetiska 'ämnena fått, en svag” ställning 'och i 'den' mån de förekommer är fkursinnehål- det i allt för hög” grad nutids- inriktat. Ett ”gott- exempel på så" är det "därmed: också bäddat för. det ömsesidiga ansvaret. Om både chef och medarbetare kan konsten att ge och. ta. emot och har förmåga att lyssna på varandra, ' så skapas automatiskt! den "anda. av lojalitet, ' vänlighet och gott kamratskap som, gör, att en kund gärna därdas någon kilo- meter... extra . för» att. få handla jus i en sådan butik, En. butik där man känner för, henne, . där hon blir omhändertagen, där man vågar ta ansvar joch där man vet någonting. ” Atmosfären i en butik skall, hos kunden skapa en hoppfull för- går allt så mycket lättare. både för .medhjälparen och kunden, ” Brödets hållbarhet en emballagefråga Det mjuka brödets: hållbarhet påverkas främst av ' faktorerna fuktförlust, åldring och mögling, skriver i oktobernumret av Kon- sumentinstitutets tidskrift Råd och Rön civilingenjör Carl Axel Björ- kengren, 'örfattaren, som tjänst. gör vid ett emballageföretag i södra Sverige, redogör för hur långt "förpackningsindustrin kom- mit i försöken att bevara brödets hållbarhet, Vid 'bakningen uppstår en rätt stor skillnad i fukthalten mellan brödets skorpa och brödets in- kråm. Hos exempelvis franskbröd är den torra och rispiga skorpan mycket åtråvärd för ten, Detta bidrar till att kh mm heten hos sådant bröd bällbar- skilt kort, eftersom er utjämning av fuktigheten mellan inkråmet och skorpan sker relativt snart, om inte brödet lagras i speciellt torr atmosfär. En fukttät förpack=- ning: bidrar i dett 1 icke önskad utjämn in gall till en > (Forts, A å "sid. nn. väntan, slutar Dirk Bakker, Då > "kommentar. »nutidsinriktning” utgör | denna följande ' avsnitt ur gymnasie utredningens . betänkande be träffande : läroämnet - filosofi, vilket legat till grund för ” hr Edenmans ' proposition: På grund av sin stora betydelse i nutiden bör marxismen : under alla - förhållanden = genomgås. Men värken ' Platon, Berkeby eller Kant kan på samma sätt amses obligatoriska.” Det gäller för riksdagen ait vetet! = | Helsingborgs Dagblad På sina håll har man i. tät- orter inlett ett samarbete med skolan, så 'att polismyndigheter och skolans ledning är överens” om hur förseelser ska' beivras och därtill har man också kopp-, lat in målsmännen. Det är wärt att på allvar prövas "i större ' ke på den förlängda skolgången," som vi snart får, då grundsko= dan genomförts till 100 procent. " Nordvästra Skånes Tidningar Ringdöden tog ett nytt liv på måndagen då 'fjäderviktaren kanska . staten = Zambia . sl medvetslös « till golvet, : hjärn- TV, ' som , under "olympiaden Sprang- ifrån beslutet « atr inte glorifiera- den speciella .. avart täckning. Det gällde mu -visser= högsta grad till bilden 'av box” ningen.” Dödsfallen utgör ' där inte väsensfrämmande : olycks= folländning, NT - : + Dage s Nyheter : - Det sägs ; att flygbolagen ler” :på att i tröttna spå. fylls tröttna på Uölitkommerte trafiksäkerheten. supa, . Spritmångleriet" på” flyg- plan är barbari. och måste. ängs ligen förbjudas. : I Pål i Västerbottens-Kuriren i Tro. ald: g 5 utan vidare; fråga efter "skäl: Och lita inte - på en docent! SR dess arbetssätt är höljt i dun- kel; 'dess -långtidsplaner oklara; övissa och obefästa. De skan- dinaviska ” ”regeringarn vara. "raka "motsatsen. gen. vara 'av, ' genom; 'och. fö folket. Även om gemene" man inte själv sitter med i den, hörig och nära delaktig. När striden uppstår, framkallar "de samhet, wy, man är bland, vä ner, ' Robert Lane i Perspektiv. : rm SIE ETT ORD oc > PÅ VÄGEN - — under allehanda Pröv- : ningar... "Framtö 1 Petr. 1:6. - amför mig. ser jag Dani och hang bröder om förts bort i fångenskap. Hur skulle det nu gå för dem, .. Otron prövade : dem, där de stod mitt i en hednisk omgiv+ fing, De tänkte. och handlade" på sitt sätt, dessa hedningar. För trons folk är det lätt att följa med, Vi besmittas så lätt av den otro som är omkring oss." Ofta bär den visdomens manitel, Vantron prövade dem. inte minst, Det påbjöds att man inte skulle dyrka någon. annan än konungen själv, Det lät ju 3 vackert och övertygande i. der rag riksomstörtande tiders 0: Men Daniel och hang bröder stod fast vid sin Gud. Lejons gropen och; den: brinnande uge nen bara prövade : dem, :«'' Besinna detta, a prövas. Salan i sinom tid skilja agnarna från” : opererades . och - avled. : Svensk . inte längre av folket — den långt "avlägsen från folket, och ./ ner sig likväl var och en sam> ingen fruktån,; än mindre vålds att" du” endast omfattning inte minst med tan: v Boniface ' Mau i den. nya 'afri- -' slogs - av idrott som boxningen utgör, . kommer ' givetvis , att ge” "också tragedin i. Zambia god. nyhetst. a livet, mén' även > sådant: hör" CON fall-i ärbetet, de” representerar." : knockutkonsten driven” till sin ; på flygplanen? Den är ett hor "mot:.: Den” skapar . wvantrivsel i kabinerna bland "7 folk, . som” inte. flyger för :att jämförelse förefaller; de verkli-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.