fneeeresn>ma» [DS [BR SR RR rr rn rr ra arv - — > LAHOLMS - TIDNING ferAgdgt I niodagtn. den 320 läker” 15647 =1T "Fredagen den 2 oktober. 1968. 1T= = på att folkhöj a sin givna uppgift ”att fylla gavs när. apso vid Skurusun- det ” ” Stockholms län" invigde sina: nyanläggningar. Den om- fattande byggnationen har varit nödvändig . för att skolan. skall kunna klara tillströmningen "ov elever. Den har också varit nöd- vändig” med hänsyn till skolans fråmtida - ställning. - Liksom flertalet andra folk- isk landet hår Tollare- "avvisa alltför många elöver; på grund av platsbrist. Vid Tollare” har 'man kunnat ta emot var tredje "sökande , och ungefär så” ligger det” sannolikt till även på andra håll. H " Alla, dystra profetior om folk- högskolans ”- fortsatta ' ”existens- möjligheter: 1 det "moderna . ut-. bildringsfamhället har kommit på skam, Man har också haft enledning förvåna sig över "den debattstorm, som : ett tag rasade . när 1957 års skolberedning kom ” med förslaget " om fackskolor. Det ansågs även från folkhög- skolans egna företrädare; att fackskolorna” skulle ”inkräkta på områden som tidigare” varit för- | behålla folkhögskolan. ., Doe Med den. .Änriktning , falkhög- skolorna har finns det sannerli-] gen inget motiv' för sådan räds- la; Dels har denna' skolform om någon under sin tillvaro under- gått ständig förnyelse, en stän- dig; . anpassning till , samhället: , Dels” "är behovet av” vuxenut-' f bildning så stort att möjlighe-' terna för t.ex, fackskolorna, att kunna täcka det: torde vara ute-' slutna, Till detta kan läggas: 3 tt | | varken de redan existerande" Je "beslutade" 'skolofna Jär k LEN tävla” om, den, fria SSE - F olkhögskolan. planerar alla de reformer det moderria | 'gott som, något skolsamhället uppvisar." "Den "står gskolan alltjämt har 2” Nga på fast grund. ” framtida uppgift ' som: utbild- och nödvändig som hittills: Som redan . nämnts ;' är. ' behovet” på vuxenutbildningsområdet så. stort "att stödet i ekonomiskt - hänse- ende. måste följa med”. utveck- - lingen. I « För folkhögskolan: "gäller. get inte” bara "att tillgodose , kravet på : ökade” Kunskaper . för" "de många som, inte fått: ta del:av nioårig grundskola, Den ' uppgif I, ten torde vara klarad under en tioårsperiod framöver, Dess ut- "dét nya -måste "underlättas - ge- nom: en "positiv: sym från de 'an- Bvariga. : Så oo Vid Tollareskolan - planerar man livligt för framtiden.” Enligt rektor: Sven" Sundin -'will : man starta en universitetsverksamhet anpassad ' "efter elevernas : behov. Vidare önskar man att'få folk- högskolel ktoratet" å lic vå, > Att "dessa liksom andra' fratn- tidsplaner ställer ökade” krav ' på folkhö är uppenbart, Men lika 'uppehbart: ter "sig "också behovet 'av : sådana planer. För att: de 'ska kunna förverkligas behöver - skolan ” ett aktivt” och . effektivt stöd. . » Det: har sagts — bland annat av ecklesiastikminister ”' ' Ragnar Edenman watt viss "försiktighet bör. iakttas | när. det. äller; satt uppföra nya , folkhögskolor. Den bedömningen kan Nara sriktig, CYKELTOLKNING I DET MILITÄRA”. vara. , ; rent "livsfarliga: Värmlands Fol skriver; ” Det är cgendomligt at militärt håll intehar insett vilka . risker som kan vara förknippade med övningar av detta lage) Nu gon inotivering: att väljarna inte. : intresserade av den; ' Der "Vi tror" för vår:del, ätt. folk. i ' allmänhet inte alls är så likgiltiga för denna väsentliga ”fråga;; "som: "företrädarna för; regeringspartiet har MO emellertid framti itt, här- oc mast med anledning av 'en döds-|Y olycka i fjor, och ifrågasatt' én kraftig skärpning av säkerhefsber stämmelserna,' '« Cykeltolki bör, heter det I MOZpromerris , om möjligt förlägga$ till,vägar” där trafikintensiteten kan antagas oa ra ringa och fredstid bör den: ber hr nd. "Det bör stå- klart även för statsmakterna” att folkhögskolans ningsanstalt är lika betydelsefull vecklingsmöjligheter i takt, med ö svält,” TBC; '”Boucra” vänta på” hjälp för sitt sjuka-barn. P21 chock, lika vänligt," som det är fattigt”. ”' Orden” tianssons- + från tjänstgör! sedan Jemen” ”och”han här gäller £ det. s "Det ; socialt. och" "kulturellt "Södertälje" . "Felix Arabia Arabient- 3" gränslös, " där” barnen'? är " skinn>- torra; mtsvultna, sjuka, döende "och det : »Vänlighet”, med en barria- dödlighet. på 80 procent, med sju guldets' ">; oljans — "miljonärer, är en' enda stor, tyst. tragedi och som för! årtusenden sedan styrdes av, drottningen : av: Saba, iv” Förtjänsten' av att Jemen ? ”upp- täcktes” akan tillskrivas den tra- giskt bortgångne”, ingenjören : Tage Gustafsson. Det: :var han som "för två år sedan larmade” Rädda Bar- nen. Han stod inte ut med åsynen barn: som-svalt. och dog. Han uthärdade inte tanken på att åtta. sav tio barn. måste dö-av. smuts, elände joch diarréer i SA sömda land: -Men ;: med änsyn; till: "den: störa [na "tillströmning en av. sökande , "och |: da Bardens" -barnavårdscentral bbla "led; deti tar | Hldrig Mina? barö. svälter ihjäl! Kan sådant inträffa i "dag? En skinn torr, mager, skäggig pappa sitter dda" Barnen i Taiz i Jemen i = han" kan , konsten att ”Första kontakten med Jemen, landet” vid" Röda ' havet, är en En : chock" som : man : kom-| mer--Över- därför att Jemen är doktor Gunnar Chris- fr Han några . månader i |” hävdar också att inte ” enbart att IA gäller. att satsa ' Jemen är: landet där svälten är "den; Sgig mot |: ena gäst”. Denna gång är det 'en li- ten - gäst i Jemen. Kan vi verkli- gen med rent samvete leva i medvetandet som. dessa "bottenlösa tragedier? Rädda Barnens aktion går ut på att låta mer än två av tio: barn få leva: Parallellt med jemenak- tionen har Rädda Barnen gått in fronten. Även detta en pionjär- gärning.” Det gäller” våra" dubbelt handikappade barn - — våra glömda barn. Det gällé att göra a livets så dräg- ligt som möjligt för dessa. Om. vi "| hårt för -att” hjälpa även på hemma-|' hjälps åt kan vi ge dem special- leksaker," sommarkolonier, kort- tidshem och väl utbildad personal som” kan sköta dem. Även deras prövade mödrar behöver hjälp ibland för att orka gå i land med uppgiften: att sköta och fostra : ett dubbelt handikappat barn. Rädda Barnen siktar högt i hös- tens kampanj. Inte mindre än 12 miljoner kronor " hoppas man att denna insamling skall ge. Som vanligt är Rädda Barnens postgiro 900 100. es ” Te IB. Berlins kossor: a El 2 Västberlin. i. "oktober: - Västberlins. 2.400 kossor: är: värl- dens" duktigaste, :' Det ' har "FAO (FN:s livsmedels och” jordbruks- organisation)" intygat sedan . de olika ländernas kors mjölkavkast- ning jämförts. med varandra. Ber- lins; kor . producerade i :genom- snitt 4.974 kg . mjölk "per. år, ; På andra ' rummet ; kom” Israels kor med 4.480 kg., följda av' de ne- derländska " korna : med ' 4.230 'kg. Det . är . ganska märkligt -att: en tvåmiljoners storstad som Västber- lin har :ett omfattande jordbruk med ' 2.400 -kor,'. 4.000 "hektar .:od- lingsbar: areal : samt.. 2.400" hektar småträdgårdår. : :Det finns”fortfarande 200 ) jord- bruk: inom. Västberlins hank och stör. Utom" de” duktigaste kossorna håller. man mer. än 10.000 svin, 2.000 "får. . och / getter . samt, 300.000 fjäderfän: som levererar: färska” ägg och fågelkött.. Västberlin kan: dock Tinte? livnära "sig av] Produktion av. "grönsaker, kommer bara” upp. ti procent, av: ägg. med ””psykisk hälsovård”, att ;sti- mulera till självverksatnhet, så + bjudas 'i plankorsning mellan väg | - - och järnväg, Möjligheten att-'utse en tolkande till trafikvarnare bör vidare elimineras, anser MO, och draglinan bör vara av sådan bes skaffenhet att den är synlig även i mörker. Dessutom bör även den sista cykeln i tolklaget:vara för- sedd med varningsskylt. . >» Det är tillfredsställande, att MO Intresserar sig för denna fråga. KLOKT HANDLAT . Rådman Harald-Ljungström be- klagar sig över personförföljelser 1 och med att han lämnat KDS, konstaterar J ö n k ö pi Dn s- Posten och finner att kritiken mot rådmannen onekligen ibland tagit sig otrevliga former . men erinrar bl. a. om följande: Men Harald Ljungström kritise- s rades också av sina egna inom KDS. Inom politiken skiftas ju ofta, hårda hugg, Främsta orsa- ken till att hr Ljungströms ställ- ning blev ohållbar är dock att sö- ka hos honom själv, Han var hård och frän mot oliktänkande” och utdömde bl. a. riksdagsmän, vilka inom sina partier under åratal .för- sökt hävda kristna intressen. i åd Jr betet. arrogant och i Alland "med 105 procent sodan "1949 sar de jordbruksministern' .häromda- "gen och tog siffran som, utgångs- tatet för den politiken i allmänhet till och : hans anmärkningsvärda nedvär- deringar, Detta -är betänkligt skriver Jordbrukarnas Föreningsblad:; TJördbruksministern : kan "inte och får i varje fall inte vara pkunnig om att utvecklingen av pris index ingalunda utan vidare åter- speglar resultatet av vår 'jord- ”brukspolitik och jordbrukarnas Ibemödanden.. Dels ingår i dennä po:t en rad produkter, som inte har något som helst med svenskt jordbruk och svenska . produkter att skaffa — fisk, kaffe och syd- . frukter för att ta ett par exempel. — dels och framförallt. ligger i , denna post kostnaderna ; för all "förädling, distribution och haridel. Enligt en nyligen inom . Jord- bruksutr ad ut- redning är jordbrukarandelen av iset 1i politiska tal och utfallen åt olika håll var ovanligt tråkiga. Meto- derna motverkade de syften han ville främja. Då rådmannen nu lämnat ord- förandeuppdraget i KDS avdels ning i ”huvudstaden, är detta utan tvivel klokt handlat, FO FÖRFATTNINGEN : En av de frågor som den nu valda riksdagen måste ta ställning till är: författningsfrågan under- stryker Svensk Politik (cp). Den nu gällande författning- en från åren 1809 och 1866 måste bli' föremål för en grundlig revi- dering: ” . KE från. svenska jordbruksprodukter för närvarande knappa 50 Procent. Man är med andra ord långt borta från priserna till jordbrukarna '— de som påverkas av jordbrukspo= |: Ntiken. > Vill man däremot få en ”upp- fattning” om. jordbrukspolitikens inverkan. , på” ;livsmedelsposten i konsumentprisindex måste man givetvis titta på utvecklingen av avräkningspriserna till jordbru- karna. Hade jordbruksministern gjort detta, hade han fått en helt |: annan siffra som svårligen kunnat | -- : Var "går svälteränsen? På sin mottagning :får ' han.- hand: om "barn . som är så”. magra, juka”” och” utsvultha i.tillföra "normal ' väg. Till- ståndet "är; oftast.: sådant att livs- lågan kan”. slockna inom ven” halv timme: vEnda ' möjlighet. till rädd- Jä 'droppinjektion, + Och mirakel sker. Efter några dagar "visar "barnet påtagliga livs- tecken: Ett av åtta barn behövde inte odören "Den: stora . höstkampanjen som Rädda Barnen ' startar . i- dagarna gäller ' fortfarande ”En'” -osynlig "I par "Hllfredsställelse - och! ger” ljusare Nm skriver distriktsi léve! en organiserad pensionärsi hälsovård,” som bedrevs av: lands- ting, "kommun "eller - varför « inte ? | båda "i: samarbete? I likhet nöd barnhälsovården”. . borde... -mottag- ningar ” "anordnas för "pensionärs” hälsovården. : Pensionärerna skulle där få kontrollera sina ålderssjuk. domar 't.' ex, hjärtan;' blodtryck, socker etc, '— .:fotvård : erhållas samt tillfälle beredas för samtal med läkare och leg, sjuksköterska. Vid "behov 'borde kunna 'anordnas specialmottagningar av psykiatriskt utbildad Fäkare. + Denna - ”hälso- vårdscentral” skulle också : verka som ' ett: rådgivande” organ, när det gäller ” pensionärernas individuella sysselsättning,' fysisk träning med TV har blivit vår tids aftonlam-. -Pa för många familjer. Det fanns "åtskilliga. som. befarade, att TV skulle bli en övermäktig konkur- rent till många kulturella aktivi- "teter. Teatrar och biografer skulle : avfolkas, läsintresset skulle min- ska och biblioteken förlora en del av sin betydelse. TV skulle vida- re leda till passivitet bland tittar- .na.. Det slöa tittandet kväll efter kväll; på ”dumburkens” program kunde inte stimulera till. någon . aktivitet, trodde man. ; Knappast har farhågorna be- Det har väl i stället visat tjäna .som för hans kritik. - Avräkningspriserna har nämligen sedan 1949 stigit ined endast" ca 65 procent, vilket är Men kraterna tycker inte att det är någon brådska, Den konservativa maximen som säger att man skall skynda långsamt har socialdemokraterna gjort till sin, åtminstone då det gäller för- fattningsreformen. I valrörelsen sköt man frågan ifrån sig under väsentligt mindre än den genom- snittliga ökningen av konsument- prisindex under samma tid, ' « s sig att IV ibland haft förmågan "att skapa aktivitet på flera om- - råden. Den har ibland kunnat gy ik, ev, arbete i form av timtjänst ” m,m, -Den ' stimulerande heten för p na bör bedrivas i egna "lokaler. ”Pensionärsklubben” där. material, verktyg, maskiner, vävstolar, ' mu, sikinstrument,' "biljard; "bibliotek m.m, skall finnas för utövande av olika : hobbies. För denna . verk-. självverk ärer- "| samhet bör utbildad ärbetsterapeut stå till" förfogande. - st En . pensionärskonsulent skulle vara samordnande länk mellan hälsovårdscentral, gymnastik, själv- verksamhet ' "och övrig "kulturell verksamhet ' m. m. -Tänkbart vore väl att varje "landsting hade en läkare med speciell utbildning i geriatrik. och" psykiatri som chef för. pensionärshälsovården i sin helhet ' och' tjänsteläkarna . funge- rade på det "Iokala planet. Varje tork "skulle d ha sin” egen pensionärskonsulent med utbildning ' samt mångårigt, prak- tiskt. arbete bland pensionärer. Denna konsulent skulle vara idé- givande och organisera verksam- heten efter det mönster som bäst passar kommunens struktur, i väcka "ett .sl d. i vida kretsar för människor och verksamheter, som hittills endast » ett fåtal närmare känt till. Det gäller" det kulturella fältet lika- . väl som det idrottsliga. HALL RENT I SKOG OCH MARK! - ' (Gefle Dagblad), Distriktssh na, som i sitt dagliga "arbete har insyn och de bästa tänkbara kontakter med h Ach är ialutbildade i hälsovård, har förutsättningar att bli en "värdefull: grupp medarbe- tare, RN : | och kaniner" uppfödes: på bakgår: |. det” väl. i högsta” grad ängeläget 1 är duktigast 5 Procent, Jordbruket och ' "allting som ” därmed : sammanhänger sär berlinernas skötebarn. Och syn- nerligen ' "omhuldad ; är - djurupp= födning.”. et Mjölkkor finns? inte "bara "på Berlin-stadens 'lantgårdar ' utan också mitt i'storstaden. Mellan hus och gator på någon -:av miljonsta-' dens många bakgårdar, kan man upptäcka . mjölkproducerande. kor som delvis utfordras "med avfallen från - Västberlins ' hushåll; - Dessa ”bakgårdsmejerier” :är typiska för dagens Berlin. : » Fastän: detta system : kan före-' falla ganska : föråldrat ; och , be” svärligt, håller man” likväl fast vid det i, Västberlin, för under bloc- kaden 1948/49 var korna på bak- gårdsmejerierna de' enda. som"]e? vererade färsk mjölk. till småbarn och. sjuka. Med tanke" på even: tuella förvecklingar vill man inte gärna vara utan! | dessa”” duktiga eftertraktade ullen. Tusentals Höns dar ochi i trädgårdar, "och 'så' finns det. inom ästberlins område fom biodlare” om Ustadens fria 'del. Det största' tfarande skötes Å full igendom Marien- cberlinare vandrar för en gångs skull ”lantluft, ”riktig”? ven: : skolungdomen bet söker "ofta. Marienfelde” för aft få titta på stallar och ladugårdar och på åkrar och ängar, Marienfelde ger I många Västberlin-barn det: enda tillfället att lära känna ar- betslivet på: landet. SER Nea Sigfrid sl vägande "58. kg. tillägg" för vissa (grupper, / värnpliktiga, Världskommunismen har. med, Chrusitjovs försvinnande ' från scenen spelat ut sin roll. Andra krafter ' och intressen kommer givetvis fortfarande att utgöra sammanhållande kitt inom det s, k. kommunistblocket. . Men | inom ”de ”olika "länderna ”kan strävandena till självständighet i politik och värderingar vän- tas få större ' svängrum samti- digt söm ' de kommunistiska partierna i' de västliga delarna Kaloriintaget sänkt: inya näringsnormer |” näringsnormer som utgivits i USA, berättar professor Ernst Abram-| son; Statens Institut för' Folkhäl- san, i tidskriften Näringsforskning. Han refererar där till nya "normer som "Ungefär samtidigt utarbetats i USA. och, Kanada. Det . mest intressanta , anser författaren ;är skillnaden mellan de båda länder- nås normer, De amerikanska nör- merna är i fråga" om vissa vik- tiga ämnen” mer generösa, upp- rättade 'med större . säkerhetsmar- ginal utöver de normala fysiolo- giska behoven. För. dem som an- vänder normerna är detta en tan- keställare, säger professorn, Ingen kan :i dag säga om amerikanerna hemfallit ' åt den” inte "ovanliga föreställningen att om något är bra”, så: är mera. bättre” eller. om kanadensarna är för njugga. nn "-USA normerna utgår - ifrå: man” "vid "25 -år,” vägande” ky; samt en- kvinna vid samma "ålder, Båda . antas leva vars médeltem: >en omgivning,” i 'Peratur & är 20 gråder: De' antas "ha ”måttlig” "aktivitet, -yrken som var- ken” är :stillasittande” ”eller unga. En! "närmare : granskning ha” lett. till att det ö oden; behövs? dock. kalori- -Energibehove med åldern.” "Man: antar. ätt' "intaget T kan? reduceras? med fem procent] Al pr decennium mellari ;35 och:-55 år menderas. för. åldrar" rån”. 757 år och uppåt. Även dessa” reduktioner är: större än” i: 1958 - års" USA- upplaga." Att märka "dock att. propor tionen äggviteämnen” i. kosten bör öka med stigande” ålder. KÖP: os :RÖDA-' LKORSLAMPAN | dj Betraktelse på Alla "Helgons dag över "dagens kontraktsprosten Olof! Mörk, Sr . Text: "Matt 5: ; Alla ”Helgons dag-är: de heliga: minnenas dag. Då går tankarna) till den stora hopen av vittnen, som nu äro hemma hos Gud, både till dem, vilkas namn bevarats :i historien, kringstrålade vv ärans och berömmelsens skimmer - och till dem, som världen icke känner, men vilkas namn du och jag tän- ka , på inför. Gud. med. täcksam- het. c Th 1. Låt minnena tala ”om : vad Guds : heliga betytt för - världen. : Jesus såg det ondas fruktans- värda makt utbreda sig i världen, Utan . de goda och : gudfruktiga människorna är, världen: dömd , att gå under. Men Jesus, vet, :att också det godas makt är. stor. Han tänker på sina lärjungar," som åt- minstone börjat att i sina hjärtan mottaga hans sanning: och kär- lek. . Och detta är' det ljus och den ' kraft, som världen behöver. Det har alltid funnits människor, som verkat för det' goda, för män- niskokärlek och rättfärdighet. ! 2, Låt de heliga "minnena på- minna om att Gud väntar av 'oss att vi skola stå i det godas tjänst, 112; s I där han ställt oss. ' "Från tidens storm de hamn "evangelium : Lunds” stift. "Harrié, Nn ” Vi: som . vilja ,; vara Jesu ' lär- jungar i denna tid, äro kallade att vara Guds redskap; Guds med- arbetare i det stora verket, 'som syftar till ' medmänniskors: både timliga ” och” eviga väl, hungrande efter — rättfärdighet, barmhärtiga, renhjärtade,. fridsamma, -saktmodi= ga och sanningskära. "3. Låt de heliga" minnena "tala, det behövs icke minst i vår egen tid. ur ; Vår tid. präglas på . många sätt av jäkt och oro mer än någonsin, De heliga minnena skulle kunna ge oss något av den själens vila, som vi alla så väl behöver. Tiden. är stormig. Många vindar' blåsa, Vi behöver ta vara på förbindel- sen med Kristi församling i nu: tiden och med gångna ' tiders |2 kristna. Vad tusenden och ' åter tusenden haft som sitt fäste gch sin tillflykt, det få vi ej tanklöst släppa ifrån "oss. : Ja, Herrens ljus e Fast det i moln Flea ockrar'ut ut. Det goda segra skall: till s slut, Cut fanlen, fet förföljer. Skall än välsignad kodoms namn Och samla i en evig : : " OENTERUNGDOMEN 'Kaloriintaget är :sänkt i de nya|l. skvärda kaloriintaget me . érån ” "3.200 "till 2.900-.för - man och | från "2.300 - till', 2.100 för "kvinna. 1 kan : åstadkomma vad världen: könimer: att allt me= a äalkera: självständighet” och oberoende av Moskva Chrusje tjovs fall har utlöst sönderfalls= tendenser inom hela kommäör= . nistvärllen. a I Västorbottens-Kurifen : Under det .senaste världskarta get flygbombades Centraleuropa och ' England, ;' men" USA : låg utom skotthåll: Vårt" land FT har” alltid legat sinom ' räckhåll för | bombning. Därför har vi aldrig: "| haft USA:s rätt att planera be- byggelse utan hänsyn till krig och därmed samimanhörande bombhot. = =; ”Amne, Bodin Perspektiv, I I dag är de balter: söm flygs . de' hit: för 20” år 'sedan med-' lemmar "i; vårt” samhälle” men inom” sig” bär" de: kvar" bilden av ”sitt-"fosterland. Vi här &l. ånledning "att förena. osskmed . dem i minnet' av "de frulktans-.. värda Höstdagarna"'1944, vad som” då ' hände: bör tjä + ett” memento för” - Vi måste' fortsätta- Ör deras ; fortsätta.:-kamp för sina | länders srihet:s Deiikan ”kyhas hopplös, men den ett frihetsideal” som” vi” "svenskär håller på att: glömma +! ewvn, ' Nordvästra Skånes" Tidningar? + Någon höjning av Je n direlda skatten” kan". sknappast blizaktå : ell; Hr, Sträng"är pinsamt: med- veten "om att den nått 'er "sådan ' höjd : att den: inte kan skärpas synnerhet inte "som ” ” ytterligare,” kommunalskatten tingsskatten dande gott. som "vi jer höjs så : stället»är - ning Uler eventuellt” på en hö ning "av d har ingen "större framgår, tå: : Med. ”även ; iom, c ville åstadkomma: s succé för deras da påmpar tar förBlveria begriper "allting ättre har varit orsak till | munala” skandaler, ”v « "Demokrati ' är "någo: nat "än" några. få sindividet it centrum.”> Demokrati ;krävet; att ' medborgaina” "esäniföämerds - kontinuerligt; att: de styrande kännér'-sitt ansvar” ock" bidrar till> att sho 3 ; vad j "Det behövs 5; nog" mång sedes lärande" berättelser tom "Kvmnör vaten, ': innan"" körwentionerna släpper. Materi: et för en: läses bok i. ämnet ärVi et stort; Låt" öss nu: dänför få ett antal kvinnliga : landshövdingar, generaldirektörer, . - uppfinnare och industrichefer, så att vi in- tera n" sådan "antologi, i . Handelstidninge många tjänstemän i ”metprestatiom”: dag -en Som. går: vida kan: åläggas id "bistånd, avi S sat Fat sno sin verksam nå "Pressen. Det kan". någon ; gång vara anledning” att Ppmärksamheten d et- ta förhållande... på. p De "verkliga : kulturbårarna håller på att äedsjunka till: en isolerad 'minoritétsgrupp;. som "Istår främmande , och. fentlig; tll tel lets "ideal "och. ido= ler. Den harsföga attisägar till Om, saker: och” ting sker::den förutan, "den odlarsisina' tycke . intressen vid sidan om da=' gens värld och koriimer "i" allt , |. e behöver. vänta ännu. en. .ge- , TY informationsayscenda ge N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.