NV - -— fAHOLMS TING: —=LT Tisdagen den 3 november. 1954 IT = Vid centerkvinnornas höstkon- ferens i Stockholm gjorde jord- bruksministern, " Erik Holmqvist, "en hel del intressanta uttalanden > "som bl. a, kommenterats i Stock- holms = Tidningen. Man under- - stryker där mycket starkt att hr Holmqvist gick till storms mot de ” de regelutlösni Här "Holmqvisto om- i a: > prissvängningarna:. rördes även 'strukturutveckling= en, där. jordbruksministern var föga impoherad; Det är natur- Jigtvis lätt att träda fram och "hävda att utvecklingen mot stör- re enheter har gått trögt, om det inte i sammanhanget kräves nå- got klargörande av, de stäl " digheter, under vilka förändring- . na” och att han pläderade för en "fastare prisbildning på jordbru- ” kets produkter, Jordbruksminis- tern torde inte ha sagt att den "prissättning som introducerades i mitten av 1950-talet och som "lett till'de ” "irriterande regelut- ö h »' har | rek " rats. av jordbrukets. talesmän -— « och; vi får givetvis hoppas att | han inte, heller" tänker 'så. Mad den udd som - . framställningen | ' I fått i Stockholms = Tidningen kan | ' det dock tyckas som om kriti- ken. på denna punkt vore riktad mot jordbruket, . i Före mitten av 1950-talet kac . rakteriserades prissättningen "på ' fordbruksprodukterna av. rörliga importavgifter, vilka | utjämnade . och fläskproduktionen. "arna: skett, Om hr Holmqvist]. istället granskar strukturutveck. "lingen utifrån frågeställningen hur många mindre enheter 'som "upphört såsom självständiga, bör bedömningen bli helt annorlun- da. Att denna utveckling som hr . Holmqvist” påstod 'skulle ha gått e. inom uppen är en sanning med stor modifi- kation, "Intressant är även den åttityd som = jordbruksministern intar när det gäller s, k, storföretag inom exempelvis ägg-, broiler- Det är tydligen så att det: föresvävar - både jordbruksministern och er del andra bedömare att betydan- de "vinster skulle kunna ' göras för k om denna på värl k den. Priserna på. "produkterna . var då tämligen fasta med uns " dantag' för . vissa ' :'säsongsväng- . ningar,” som. jordbrukets affärs- "drivande organisationer hade rätt att tillämpa inom . ramen . för]: över i: under året. : Vv " På hösten 1955, då" den sik. ”jordbruksutredningen lade” fram sitt betänkande, blev det emel- lertid en annan ordning. Dåva- rande : chefen för Statens jord- « bruksnämnd ansåg sig kunna uti I Jäsa av'den då rådande utveckling- "en att man hade nått en sådan' i stabilitet” på världsmarknaden att ' priserna på denna marknad bor- "de kunna utgöra "underlag för. ut- vecklingen av "producentpriserna inom” landet, :' Detta blev : också :ställningstagandet - från ' MN statens "och LO:s representanter i utred- ningen. ' en ' Om vin”inte minns fel gjorde emellertid jordbrukets represen- "tanter i utredningen ett särskilt uttalande, vari. bli. a. sades; att "dessa ej ansåg att världsmark- 'naden hade nått en sådan stabi- Jitet att prisutvecklingen borde » 'kunna grundas på världsmark- 'nadsprisernar ”Y' ' i De: nya” systemen: "med. inörd ter och ; Variationer" i” prisnivån eftor! världsmaärknadens ” ”sväng- ningar påtvingadas ”” "emellertid jordbruket. '; Detta "upprepades | 1959 vid. sexårsavtalets ingåen- |: de, trots att treårsavtalet inga-|- lunda: hade utgjort något bevis för? lämpligheten i”att' anknyta "till världsmarknaden, : Ett kärt argument från konsu- menthåll har I vissa fall även varit: att priserna borde ankny- tag till ' världsmarknaden ' med hänsyn till behovet att nå lämp- liga relationer i: priserna mellan olika produkter. Även i detta hänseende torde världsmarknads- « utvecklingen vara” tämligen in- tresselös, "> < Följaktligen blir det antagligen inte , svårt för hr Holmqvist att komma ' överens med jordbruket på den punkten. För jordbru- karna är det givetvis mycket angeläget att man": ' gemensamt kan komma” fram ' till en sådan konstruktion av = prissättningen att man så långt möjligt kommer ifrån svängningar. betingade av en — orealistisk - världsmarknad. : Jordbruket . är "bäst "betjänt av en någorlunda fast prisbildning som underlag för planeringen in. om näringen, ”Jordbruksministern kom även in på livsmedelspriserna, där han enligt referat i Stockholms-Tid- ningen i huvudsak påvisade hu- rusom "livsmedlen i, konsument- prisindex hade ökat starkare än samtliga andra delposter i in- dexunderlaget, Här hade det na- turligtvis varit angenämt om så- väl ' 1 ist som : produktion delvis överfördes till s. k. storföretag. Frågan ' tordé vara väsentligt mera komplice? rad än'så. För jordbruket. bety- der dessa. produktionsgrenar . vid nuvarande struktur och även vid den struktur som "vi har att-räk- "na med under de närmaste åren "en värdefull komplettering ”. till - sysselsättning och arbetsinkomsÅ ter, Samhället i stort tjänar inte på att överföra dessa produk- ”tionsgrenar till s. k, stora enhé- ter utan att man "samtidigt kan "finna lösningar som möjliggör 'en full och jämn sysselsättning inom Njordbruket. Det är ingalunda” sä: ”kert att" det: hela gagnas av att 'söka rycka ut enstaka produk- :tionsgrenar även ' om "dessa 'de- "taljer skulle kuhna . göras med en högre 'arbetseffektivitet i :en= heter utanför det "egentliga jords öruket;; A vgörande på”, lång sikt är hur man kan få hela” Jordi brukshanteringen att fungera, En viktig fråga i detta komplex är hur ; man :bäst : kan ; organisera jordbruks- och. skogsbrukspro= duktionen för att i största möj- liga utsträckning avlägsna. .det handikapp som består ' i att man "under en stor del av året inte kan arbeta med växtodling I i vårt nordliga land. : ETT STATLIGT sTöD ÄT . PRESSEN 4 3 ”måste få jen form som n icke fa 'voriserar och icke diskriminerar — det sistnämnda innebär ett krav på att den nuvarande, orimliga kategoriklyvningen, - som diskri- .minerar , veckotidningar i förhåli "lande till dagstidningar avskaffas, framhåller Upsala N ya T idning "Den rätta vägen är att genom generellt verkande åtgärder ska- pa ett gynnsammare klimat förl. pressen, Det minsta. man kan be- gära är då att man inte genom att lägga mervärdesskatt på tidning- arna skapar .'ett' ogynnsammare klimat och påskyndar den tid- ningsdöd som det har angivits vara ett samhällsintresse att mot- verka, Att fastslå detta är icke att tala i egen sak. När tidningsutgivarnas | organisation med skärpa vänder sig mot åtgärder, som kan inverka menligt på nyhetsförmedling och opinionsbildning i det demokrati- ska samhället, är det ett allmänt medborgerligt intresse som vakt- hållningen gäller. | KLENT MOTIVERAD JORD- ' LAGSREFORM so: " Jordbruksministerns uppseen- deväckande förslag till ny jord- förvärvslag kommenteras givetvis avRLF-tidningen,som konstaterar att villkoren för en- skild jordbruks- och skogsbruks- drift i vårt land kommer att på- verkas kraftigt om förslaget ge- nomförs: Huvudintrycket blir alltså" att -"jordbr Stockholms-Tidningen hade tagit med en del av de fakta i sam- manhanget som lagts fram av en grupp inom 1960 års jordbruks- utredning, Den s, k. distribu- tionsgruppen i utredningen har som bekant visat att jordbrukets |” andel .i livsmedelspriserna har minskat mycket Starkt och att böjningen i' konsumentprisindex i vad. gäller lNivsmodelsposten framför. allt har sin orsak i kost- nadsutvecklingen inom handel och förädlingsverksamhet, vilken i sin tur står i samband med de ökade lönekostnaderna. I det enligt Stockholms - Tid- ningen frispråkiga föredraget be- lagstit att leda till en hårdare konkurrens än nu om "jord och skog. Här är det fram- för allt bolagens öppnade möjlig- heter till skogsinköp som kommer in i bilden, Men även enskilda perzioner med ekonomiska resur- ser liksom t, ex. livsmedelsindu- ”strien "får större möjligheter att konkurrera om jord- och skogs- bruksfastigheterna, Tyvärr saknas ”ameltertid helt i jordbruksdepar- tementets promemoria en analys av hur stark denna konkurrens kan bli, vilka objekt som kan väntas bli mest eherfrågade och konsekvenser en trolig får- ändring av mark- och skogspri- -sema kan få på kort och lång sikt, . Motiveringarna i jordbruksde- :partementets promemoria före- | fris handel «blomstrade är, :. NN och spänning ' som - icke "lätt kan definieras. Att landets förutvaran> de diktator, - general - Schischaki, som levat flera. år i exil i Brasilien, där: nyljgen föll har myndigheterna i hans syriska hemland "inte gjort stort väsen 3v. Den mördades lik fördes hem och den ominösa mordgärningen har i "alla fall riktat Damaskus-bornas ögon mot det , landområde i:s3ö- hade .sin hembygd. ” inrat': :sig. -de" tider, då; general Schischakli residerade i sitt stora palats vid Yusufsel-. Azma-platsen, Då . vär,: Damaskus ' något ' av ett internationellt centrum; dess 'buti> ker innehöll nästan "allt vad. värl- den har att erbjuda, det fannå rikligt "med valuta för impörtaf: färer, handeln blomstrade, stora planer var i utarbetande för jord bråket och allt såg löftesrikt ut. Sedän' kom , andra tider, då den ena; revolutionen avlöste den: and- den, andra kom. och försvann. ''; 1-dag har. Damaskus ett. annat ansikte, ' ett : mycket. bistrare och allvarligare. Det är inte bara po? lisposteringarna vid" alla offentliga byggnader. och banker, som ”åstad- kommer denna nya uppsyn. Män= niskorna själva har blivit förä sade därför ratt de senaste. årens oro "och omvälvning aldrig tillåtit dem: att ' tänka' på framtiden eller ens att planéra för "morgondagen, En återgång till de tider då en icke i a ytterst di - fäller. ; RLF-tidningen CEN i Damaskus råder en viss "olust : obemärkt - offer 'för' en drusisk" lönnmördare; begravdes i stillhet i Hama. Men: dern, Djebel-Druz, där mördaren H Många syrier har också nu eri : ra, ”och den ena ' diktatorn efter j I radé, mera "allvarliga, mera stres- : Pp ANS NM BELO. KONSOT PASTA) Kartan visar Syriens läge i för= hållande till. Irak och : : Egypten, tänkbar. ; "Me det ”betyder,. att medelklassen, öpmansståndet, kommit : till. den. övertygelsen, att det'.i- grund och botten inte. är någon ' skillnad 'mellån Nassers ' re- gim i Egypten, Arefs; regim i Irak och, den nu rådande regimen i Syrien; Och. detta har lett ' till att den gamla” årabiska unionsvil: jan undan för. undan slappnat och försvagats. I stället råder i Damas- skan , att” bevara frihe- ten, och. denna” önskan ,blir för varje: dag starkare ' och mera med- veten, De meddelanden, "som ' då inte heller på att folket. i i Bag dad hyser någon: större entusiasm för samgåendet med Egypten. Men” detta" - Stärmningselände un- | -Syrien, en Kn Sn oroskärd | derlättar;. icke Damaskus-regering- ens försök att lösa de politiska problemen, Ännu existerar i lan- det den revolutionära grupp, som fylkat sig kring rebellen Akram Havurani, vilken hjälpt — till att "störta ”alla diktatorer och alla re- . Beringar. Den nuvarande "regering- en har ivrigt bemödat sig om att > bli, kvitt "den: besvärlige . Haurani . "genom att erbjuda honom en am. bassadörspost i' utlandet. "Hittills - "har det inte lyckats. of ' Ett annat. inte mindre bekym ' mersamt ” problem" > är ; Khaled . Bagdash, kommunistledaren, ” som "visserligen bor 'i' utlandet sedan bevara sitt partis tyglar. i fast hand. 'Är det inte sannolikt att dessa bägge; revolutionärer, - hur olika deras mål och ideologier än är, förr eller senare kommer att attrahera "större och ,större -'an= hängargrupper inom de breda lag- ren, vilka. drömmer om en lysande socialistisk välfärdsframtid,': som det fattiga landet på intet sätt har utsikt att förverkliga? Den kapi- talflykt, som, på sista året. :ytter- ligare förvärrat tillståndet i Syn rien, är givetvis "endast en konse- kvens : av. den :oro : och: ovisshet som råder, Det enda' resultatet är att landet blivit ännu fattigare. än förut och. ännu mer. moget för nya revolter. .och : revolutionsför- "Vid > sidan "av den "medvetna: skattepolitik, som förs av stat och kommun, '' påverkas : . skattetrycket - i hög grad också! av. inflationen. och ' ofullstä Det måste, påpekar tidningen, bei ; tecknas som'' ' utomorder tldgt t man, föreslår förän s ringar som rimligtvis "måste få vi ! sentliga 'samhällsekonomiska kon< sekvenser: liksom” konsekvenser för stora befolkningsgrupper utan "andra motiveringar än några all? männa fraser: - i "Om. t.: ex. resultatet : blir: en ” kraftig uppgång av prisnivån för jord- och iskogsbruk fastigkteter .så betyder ju detta att den nuva- rande. snabba 'strukturrationalise- ringen". inom jord-: och ' skogs- « bruksnäringarna. motverkas ; och att de höjda markvärdena;kan komma att slå igenom i de livs- får betala, Ä andrå sidan kan kanske hävdas 'att det för en hel del som nu :driver:: mindre " lönsamma »brukningsentHeter: kan vara till fördel med en höjning.av mark- priserna om detta kan. ge dessa . brukare ett bättre ekonomiskt val än att fortsätta driva en föga lön- 'sam rörelse. Men här saknas som . sagt varje spår till analys i jord- . bruk:departementets förslag. :' : > RLF-tidningen finner det slut- ligen märkligt att jordbruksminis- tem, valt att gå förbi den arbe- "tande jordbruksutredningen,' som ju skall utforma riktlinjerna för "den framtida jordbrukspolitiken " och i'vilken förvärvslagsstiftning- borde vara en av de centrala frå- gorna = cd RNE k diga: iga. ALKOHÖLISMEN STIGER... . :- OCH FALLER MED PRISET :: Vid .den stora kongressen för någon tid sedan i Frankfurt/Main redovisades en undersökning som genomförts vid världens förnäms- ta centrum för alkoholforskning, Aleoholism Research . Foundation i Toronto, omtalar M o tor f ö- raren (MHF). Under. ökningen ansågs "bevis att alkoholismen stiger och faller med priset: . Likaså underströk man, att den dryck som erbjuder det billigaste sättet att" berwa- sig också blir den dryck, som spelar största rol- len för uppkomsten av alkoho- lism; Den populäraste alkobolist- drycken i USA är av detta” skäl inte sprit utan vin. Omkring 60 70 av allt vin som förbrukas i USA rinner ned i alkoholisternas stru- par. Också den berömde franske forskaren Sully Lederman beto- -nade "prisets betydelse, Han: gav en i -sammanhanget intressant upplysning: inte mindre ä än 50 46 av alk kommer ' från 'alkoholisterna. En annan av hans beräkningar sade, att om man vill minska missbru- ket med hälften, måste man skä- ra ned den totala konsumtionen .med en tredjedel, Det är över hu- ”vud taget intet möjligt att bekäm- pa missbruket utan att bekämpa - bruket; konstaterar han lugnt och odramatiskt, Men det kändes på något sätt befriande att höra den- na sanning upprepad i en kyligt vetenskaplig ton, Vi f ny! kterhetsrörelsen här ve- tat det länge — men insikten om sambandet mellan bruk och miss- bruk är inte särskilt populär i ändra kretsar — som bekant, till- lägger Motorföraren. Skattesy t gör ingen ' skillnad mellan; verkliga.” inkomstförbät! : ringar och -sådana fiktiva. inkomst- sation för penningvärdets försäm. .. ring. Progressiviteten - så -skattesy= stemet. leder till én 'stigande mer” skatt 'och' skärper alltså . beskatt- ningen / utan något. ' beslut däro! i de ” politiska församlingarna, framhåller Hans: artikel : i som / bara "ger ompensation för lägre penningvärde, skåttemässigt behandlas som om”, de, gav in kömsttagaren'! en " högre ' förmåga ätt betala skatt. Met årliga förs sämringar i. penningvärdet på 3—4 procent, "leder skärpning" av: skatten till resultat, som kan” bli: ; allvarliga både. för skattens höjd "och; fördelning. Hans; Söderberg redovisar i Ekonomisk | Revy en finsk ' "undersökning: ed start i: januari '1963.' Sedan” dess. har. levnadskostnaderna ' "gått ? tÖpp! från index 150. till 170 eller med 13,3 ; procent. En . beskattningsbar. : in? komst i” början avi 11963 på 6.000 finska "mark . motsvaras i''dag av 6.790 mark. En sådan. inkomsthöj- ning medför "emellertid en skärp- ning av statsskatten med" ca 12 procent för en familj utan att nå- gon. verklig : ändring har, inträtt: i förmågan att bära ett högre. skat- tetryck. eten Små. och” "medelstora inkomster . '" Favoriserat sin svärson hör .till anklagelserna mot Chrå jtjov. Att mågen Alexej Adsjubej som chef för. "regeringsorganet ” Izvestija tyckte upp tidningen med bilder och diverse annat i västerländsk stil, så att tidningen blev riktigt populär, .tas tydligen ingen hän- syn till. Ett val kan vara lyckat även om den valde är en släkting, och " Adsjubejs efterföljare ' har bara att fortsätta i samma stil, om han vill « sin tidnings fram- gång. ' : e Och så har han ”skjutit fram sin hu:tru i rampljuset”. : Vi minns 'den rart leende hjärtekni- pande lilla Nina från besöket i somras, Men sådant är naturligt- "vis PR i västerländsk stil, och den har de nya herrarna inget sinne för. Fru Chrusjtjov skulle väl ef- ter orientaliskt mönster gå några steg efter sim man. Sv (Göteborgs- Tidningen). öjningar;. som ' bara ger kompené” "denna; hu inflations+ una "INFLATIONEN: i " HÖJER SKATTEN PROCENT ” 107 10000 15000 20000 3200 20009, "Staplarna visar vilken "procentu- "ell merskatt man drabbas av i olika inkomstlägen, när lönen har höjts på grund - av : inflationen. Exemplet utgår från en 10-procen- tig prisökning och motsvarande löneökning, alltså oförändrad real- i lön, På: grund ' av /progressiviteten i i skatteskalorna stiger skatten för- åtland. bbare än vis tionshöjningen .— av "lönen. Frå- gan diskuteras i en artikel i Eko? nomisk Revy, där skribenten för- ordar ' någon form av .inflations- skydd, för. skattebetalarna. abbas "hårdast, . när inflationön på detta: sätt höjer -skatten. .För- hållandet: är likartat i vårt land, framhåller. Hans , Söderberg. Han efterlyser: någon form av infla? tionsskydd för skattebetalarna så att dessa inte skall drabbas av inflationens nyckfulla härjningar i skatteskalorna, nt Md oh ct ; Tjänstémannakéren når 1.5 milj: 1970 Stockholm (TT). : Tjänstemännen ökar snabbt i antal. 1970 beräknas det nuvaran- de antalet om c:a 12 miljoner ha ökat till 1,5 miljoner, Andelen kvinnor bland tjänstemännen kom- mer därvid att stiga från" c:a '47 procent till i runt, tal hälften. Antalet arbetare beräknas under denna "period vara i oförändrat. På företagarsidan kan man notera en minskning, främst genom ett färre' antal jordbruka- re, Förändringarna är en följd av den "tekniska utvecklingen och standardhöjningen. Den senare medför bl.a. ökade krav. på alla former av service, ett område där tjänstemannainslaget är stort. Des. sa och andra omvandlingar på den svenska arbetsmarknaden framgår av en sammanställning, som gjorts inom :-TCO:s utredningsavdelning och som presenteras i TCO-tid- ningen. Med ledning av 1950 och 1960 flera år men som” ändå ' lyckats | även om förmågan att bära en, högre skatt inte. har "stigit med | stort > sett |. Aktuell " Skilda” befattningshavare i spetsen för: Sovjets itvålkluvna makthierarki — . partistyrelsen och regeringen — utgör i och för "sig ”ingen”' garanti mot skräckvälde. ' Stalin övertog inte posten :som regeringschef förr än på våren 1941; den hittills värsta terrorn i Sovjets histo- ria dirigerade han som ”enbart” förste, partisekreterare. Vi Dagens Nyheter . 2 Oma vi verkligen skulle få ett vänstersocialistiskt « parti . återfå, bör det. förresten heta, eftersom ett sådant existerat ti- digare i wårt land —' finns det all anledning för regeringspar- Itiet att ta-sig i akt. Vänsterso-|- cialisterna' blir långt farligare än: kommunisterna. :+ De ' förra kan man inte slå i huvudet-med | : Moskva. Och ytterligare ett bis- är att: Hermansson är en syn- nerligen" framstående .TV-char- mör, .elagfärdig, godmodig , och med” ett i största - allmänhet vinnande ' sätt. att uppträda. Hernmanssons nuna enbart måste dra många väljarröster när det visar sig i bildrutan under. de politiska. "debatterna. . > > : Svenska Landsbygden . ”milt det viktigaste å valresul- tatet hör att centern nu gjorde sitt: definitiva genombrott i stä- derna, År 1956 hade centern 20.000 röster i städerna, Siffran ökades 1958 till 53.000 och 1960 till 97.000, I år fick centern över 116.000 röster i städerna: Särskilt betydelsefullt är det givetvis att centern nu för förs-|- ta gånger erövrade evt riksdags- mandat i Stockholm: mt . Centerpolitiken ' har «vunnit ökat förtroende hos. olika grup- per: av. det svenska ficiket. so : Svensk Politik : Om > bolagsförbudslagen - avi skaffas. lir, det: sarinolikt tvär- stopp” vå fomarkbytena ss «mellan storskogsdbrulken' inbördes "och mellan” dessa och ' bondeskogar. Denna bytesverksamhet har an= setts som dei kanske mest lo- vande rationaliseringslinjer in- om: wåra ckogsbygder. Under något mer än ett decennium har bortåt miljonen hektar redan Professor Gerhard Larsson . 1- " 0 års folkräkningar "är. det möjligt att' erhålla "en: relativt . detaljerad bild: av "utvecklingen på 'arbets- marknaden under 1950-talet. Bl, a. framgår att det totala antalet för- värvsarbetande ökat med 4,5: pro- cent samtidigt som hela befolk- ningen ökat med 6,4 procent, Be: tråktas endast. antalet vänställda noteras en ökning med 11,6 pro- cent. od - Hela den angi antalet förvärvsärbetande har vac rit avhängig den kraftigt stigande yrkesverksamhetsgraden bland gifi ta kvinnor, Antalet ' förvärvsarbe? tande gifta kvinnör. ökade med in- te "mindre 'än 923" "procent under 1950-talet eller "i ' absoluta tal: med c:a. 200.000, Däremot var antalet män i stort sett oförändrat. Ser man ' till yrkesintensiteten för män kan noteras ,en minskning mellan , 1950 och 1960 i de yngre åldersgrupperna - (20—30 år) be- dessa åldrar numera är under ut- bildning. För åldrarna över 65 år noteras - även .en minskad yrkes- intensitet, sannolikt sammanhäng- ande med: förbättrade pensioner. För de gifta kvinnorna har yrkes- intensiteten ökat mellan 1950 och 1960 i samtliga åldrar och inte minst då. bland de medelålders kvinnorna. I hela riket var 1960 c:a en tredjedel av de gifta kvin- norna yrkesverksamma. ; Bakom denna rikssiffra döljer sig 'dock stora regionala olikheter. Sålunda var yrkesintensiteten bland gifta kvinnor ungefär dubbelt så hög 1: i städerna som på landsbygden, - ' Antalet "tjänstemän har ökat från c:a 840.000 år 1950 till 1:135.000 å år 1960, en ökning med c:a 35 pro- cent. Antalet arbetare har under samma. tid varit i stort sett oför- ändrat eller c:a 1.660.009, Detta innebär att' andelen tjänstemän av de förvärvsarbetande ökat från 27 pr ocent år 1950 till 35 procent 1960. kommentar. tert faktum för, Erländer & Col. roende på att fler ungdomar il. = Hr Sträng tycker illa om skattehöjningar — ja, dvs. ör- det. Det utgör . tydligen -ett ”psykologiskt hinder” 'när han . vill” förverkliga "dess indehåll.” Därför skall det heta'inkomst- förstärkningar, Härigenom vinns att 'vi' alla på något gåtfullt sätt skall känna oss inkomstför- stärkta när vi blir inkomstför- svagade. Det politiska språket är förvisso levande." : oo 2 > Upsala Nya” "Tidning Rykten går om att finansmi-: nister Sträng skall höja skatter-' na och uppmuntra oss med nya skatter. Där har wi de nya djär- va målen! >: => ' Snart är det jul igen. Skall vi bereda oss På en' allmän Jjul- skatt? eo ' "Pål i Västerbottens-Kurtrén. Våra förutsättningar att: "bli en. uppmärksammad nation ;i nästa olympiad är, rentav. säm-" re än de var i Tokyo. . Mexiko City" ligger på ett par. tusen meters höjd över havet, . vilket medför " andningsproblem : . för idrottsmännen. Enda verkliga hårdingar "har. därfö att hävda sig. Och, hårdingar i stil. med Sixten Jernberg / har vi inga och lär heller inga få' på fyra? år, åtminstone. bland fri- idvottarna. Det vore bäst / ätt svenskarna stannade. Hemma från Mexiko. De miljoner delta- gandet - skulle. kosta kunde” i stället användas för att: söka fostra fram några verkliga k par "till "olympiaden. 1972. H: et i Svenska Landsbygde: : Det recept, som redan. utskri- vits för nästa olympiad; Tyder på minskat deltagande, en” absolut elitgrupp. Nu har, man 'svånt" att se, varför inte idrottsmän m kanske inte befinner sig i det absoluta elitskikter" men sett under, och som betytt mycket för att ge: stimulans - svenska" idrotten genom” satser på : hemmabanor, kunna belönas 'med -en”resa ' till och "deltagande" i. en olympiad. De erfarenheter de gör där for- de 'på ett eller annat sätt kom- ra "den svenska : idrotten godo, och de: kan ytterligare entusiasmera och: ledä'de unga till ett aktivt idrottsutövande. : Västerbottens-Kuriren Elitidrottens viktiga "funktion ligger ”inte. bara! på "det ungdomsfostrande och -follhäl- sobevarande planet. Ett viktigt inslag är den spänning och av- koppling den bereder sin störa. publik. Internationellt sett den . säkerligen. lockså -.: bidragit till ökad, förståelse mellan” olika nationer över politiska och idéo- logiska gränser. CC: Sundsvalls” Tidning Vad. man kan önska TV. är en” mera genomtänkt program- politik, klara principer: för' hur som folkbildare, informator; 'un= derhållare och opinionsinstru- ment, Just nu verkar det som om man inte vet vad man' vill -]-—' man känner sin kraft; men : har föga aning om hur den skall användas. Därför gäspas det för mycket framför tioåringen; cn 2 Nb Dagbladet. (ETT ORD -: PÅ VÄ (CEN '— vilka äro "de... > I Vilka äro de heliga? I uvkris- trodde på ' Kristus de heliga, Vi nämna inte de. troende så. Varför? Emedan -n wi ha kommit att låta ordet helig betyda em långt hunnen helgelse — som hos den heliga Birgitta, den he- lige Framsiskus, Därför säga vi ”de troende”, där Nya testa- mentet säger de heliga... . Vilka är de heliga? Alla des- sa,' vilkas sinnesart och ställ- ning till Kristus kan uttryckas Med den gamla sångens ord: Vi sagt farväl till synd och värld och hemåt, hemåt går wår fä vi ha gemenskap med vår Gud” och ära Jesu brud — a sker , Men i. ”gemevskapen | helgelsen, meningen, tillväxten. ”Om någon. förbliver & mig — |S5å bär han mycken I frukt, sä- ger Jesus, "Fil är TAR 4 mean. vill .ha det med sin roll . tendomen kallades alla de som -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.