— = ma NL vo Ehvighe - , Xx az - a «ST DAROLMS: TNG - TT Torsdagen- den 5 november. 1964 - IT SS Aktuell . SR "kommentar | "Utvecklingen går > obevekligt sin gång. Kinas uppmarsch till världsmakt av första ordningen pågår för fullt. -Polmörlen skurken | Tänk häxjakt? - = När dödsstraffet för trolldom för d hundra år sedan definitivt upphäv- des hade ingen avrättning för det brottet skett sedan 1704 — om man skall tro historikerna. Men ingen forskare har ännu utrett det slut- liga öde som : drabbade ett tiotal kvinnor: som 1720 sattes i fängelse Jordbruk på egna aber” st kt Tidni har i sin "ledare den 25/10 tagit till orda under ovanstående rubrik med anledning av bl a. den från jordbruksdepartementet leverera- : de promemorian med förslag till velse. Sedan var det i stort sett) slut med häxjakten. N Enstaka häxprocesser förekom [|] dock ännu några år och histori- kerna brukar ange årtalet 1704 som det sista år då någon avrät- tades för trolldom. Det var en åttioårig kvinna i Eskilstuna som anklagades för att ”medelst troll. I läkare om detta att nden bekanta verkan av bolmörten att förvirra föreställningarna och framkalla ett av gyckelbilder. uppfyllt sinnestill- stånd, samt det förhållandet, att denna ' ört "allmänt förekommer i Sverige och hela Europa och. så- lunda säkerligen var det på denna tid "lättast åtkomliga narkotiska trin, | där man ingalunda kan skylla på att det är. låglönegrupper som” behöver skyddas, Men även andra näs ringar kännetecknas av betydan- de statliga ingrepp, som sätter UN tadsind Det är inte. att. undra, på om investeringsviljan ' inte är. vad > den :borde vara: Men samtidigt ter det sig uppenbart att en - de för att ny jordförvärvslagstiftning. Det stora kapitalbelopp . i '- rörelse, på Brebro lott, anklagad nde. > | medel, gör det i hög grad troligt, | dom och året skadat I Nils Nordvästra Skånes Tidningar mycket hög mekaniseringsgraäd är emellertid den tank som italbelopp som - åstadkh esl Det var en' dyster fläck 'i vårlatt det: just var bolmörten som | Jonsson därsamma es syn, - ”Jär en första förutsättning för hörsel och mun”, Häradsrätten dömde henne till döden men hovrätten begärde att hon skulle benådas. Häxtron var dock ännu så djupt rotad att Kungl. Maj:t fastställde underrät- tens dom och kvinnan avrättades. under det sjuttonde århundradet förpassade så många '-människor först i inbillningen till. Blåkulla och' sedan ' i verkligheten till bå- leta . Sedan” häxjakten på allvar sattes tin. kunde ingen känna sig:säker. Det var lätt att bli misstänkt för att stå i förbindelse med den on- de. En angivelse :från en avund- sjuk. granne var' nog' för att en undersökning "skulle sättas i gång. Missväxt - > eller översvämningar skylldes ofta på någon misshaglig sockenbo, och skolljuset, den som | hade lättare: för att lära än sina och hela Europas kulturhistoria som” man" år” 1864 officiellt satte punkt för i. Sverige genom - att upphäva lagen. om dödsstraff för trolldom... Från . 1734 hade lagen dock" endast gällt sådan bevislig trolldom” som förorsakat ”annans död. Md son Tidigare : " ända sedan våra landskapslagars tid — var emeller- tid all trolldom belagd med döds- straff. Det var Gamla testamentets ord om ,att ”en -trollkvinna skall du icke låta leva”, (2 Mos. 22:18) som - låg / till grund för. "denna stränga: lag: som i Europa beräk- att vi skall kunna slå.väkt om vår konkurrenskraft." Stagnatio= nen i investeringarna är betyd= ligt 'mer. 'oroande. än' vad som framgår i de pfficiella rappor- ternals. Cr - - Det är väsentligt, .. att -ung- domsförbunden även” i fort- sättningen kommer att slåss för en vidgad wiksdagsrepresentation för personer i gruppen 25—49 år, Man tår. också hoppas att de nya, unga krafter som ge- nom höstens val kommit in' i riksdagen inte slår sig till ro med att de nu själva befinner sig bland de valda ombuden för Sveriges folk . och, att. de .vid nästa . riksdagsmannaval | ser genom skatter eller andra intäk- ter till statsverket. I detta sam- manhang kan — utan att därmed På något "sätt, kritisera — näm- nas de väldiga belopp som årli- gen " omsätts. inom . arbetsmark” nadsverket, "=: +. - Det är på tiden att man i agi- tationen mot jordbruket i Stock- holms-Tidningen och Aftonbladet avstår från mytbildningar .”' och grundlösa påståenden och i stället . ägnar sig' åt att söka ge en till skymtar i rubriken som vi här skall uppehålla oss vid. Den är inte ny, Den är lånad från Af- tonbladet -— eller skall man kan- ske säga att den vandrar växelvis mellan Aftonbladet och . Stoc- holms-Tidningen, ” Det finns starka' skäl att - till grunden i detta uttalande, 'Det som' skymtar :bakom de dunkla utsagorna från: de socialdemo- kratiska tidningarna är att jord- bruket: skulle ' kunna :klara sig Vad hände i Örebro? ' Om det verkligen var den sista domen över en ”trollpacka” ' är kanske inte så säkert. 1720 blev en (kvinna som kallades ”Kapten Elin” anklagad vid Näs häradsrätt i Värmland för att ha fört en tolv- årig flicka och några andra kvin- ” Handelstidningen. Då Från TV-repörtage i i den 'und- re bostadsvärlden' vet vi. att byggmästarna hör till” ”storkö- panna av svarta lägenheter. De. har råd att betala dyrt.för' att. Mn É . . kamrater, änktes ofta för att|mnor till Blåkulla. Hon nekade först utan gränsekydd. "Vad är det| alla delar saklig belysning -och msn ty ioverige äknar man ha skrivit ”kontrakt med -fanen”. |men erkände efter tortyr och för-|Ssom sin. uppgift inte bara :attllösa evakueringsfrågan eftersom eljest ” man ' talar: om," då man| vägledning i de samhällseh Tortyr och vattenprov des tillsammans' med tio - andra | försvara sina egna mandat -utan | de kan vältra över kostnad på > hyresgästerna I de nya.hus' de ” tänker : bygga. «Det ; är "också billigare att -göda några, sv tan" ot börshajar än att ha: saner ” hisen stående halvtömda med att” minst 300. personer ' —1:« kvinnor mest. — avrättades under de stora häxprocesser, som likt en smittosam . sjukdom drabbade vårt 7 land” i»slutet” av: 1600-talet. yt misstänkta kvinnor till Örebro slott där de sattes i fängelse. Hur målet avgjordes har inte blivit klarlagt för att 'en reell föryngring av av någon forskare, men i en skrift riksdagen kommer ,till- stånd. :; som kom ut i början av 1800-talet |: Västerbottens-Kuriren sägs . det ' att ”Kapten 'Elin” och Det var heller inte lätt för den som anklagats för trolldom, 'och infe frivilligt erkände, . att klara sig från -en fällande dom. Tortyr : | tillgreps ibland för att framtvinga :"lett erkännande, I Sverige var det gång på gång framför tanken, att fordbruket: borde ”stå på egna ben”? > cc Det' är: "tämligen meningslöst - miska frågorna för- de breda folkerupperna. a : också” att i; partiarbetet verka "IDROTISFÖRBAND "Det Eb rjade. i Dalarna att gång på gång kasta ut dylika klyschor utan en närmare pre- ”.cisering av vad som avses, När man hävdar, att jordbruket inte står på egna ben, kan det inte gärna vara - något annat än :gränsskyddet, man tiönker på. I något annat hänseende intar inie jordbruket — någon :särställning ifråga . om statens ingripanden. Tvärtom , skulle det" kanske . om frågan utreddes visa sig,' att vissa andra näringar: har ett starkare stöd från statens sida när det gäller , exempelvis då produktionsfrämjande åtgärderna, "Om vi alltså utgår ' ifrån att det är det speciella gränsskyd- det ' för Jordbruksprodukterna man är ute efter; är. det 'skäli att' än en" gång klarlägga att detta! främst är betingat- av dén orealistiska prisbildning ; på jord-]. brukets” "produkter som känne= tecknar. den! internationella mark! naden, Denna / marknad känne- tecknas som bekant generellt 'av en mycket. låg prisnivå på jord- brukets produkter samt dessutom stora och : snabba. svängningar” i prisnivån, svängningar som .inie nad$utvecklingen a göra, M medel nder fredstid. ter.sig. som en enda: stor ”reallsationsmark- nåd” beror på att Jordbrukspros duktorna: i allmänhet: cintetål nå gon Jängre lagring och att, pra duktlorisvolymen" inom ” "Jordbris ket varlerar starkt, drån: år Ull år och från land till tärid, Den andel av den totala Tiysmedels- nationell handel är, relativt sett "Hiten" och prisoffekten ' på. de ut- bjudna" varuvolymerna vid. änd- ringar i produktionsvolymen un- der enskilda år blir mycket stark. I detta sammanhang kän. det som exempel vara . tillräckligt att cr- inra om vad 'enbart den i stor- . leksordning obetydliga ' svenska fordbruksproduktionen kan "ere bjuda ifråga om ' variationer i utbuden mellan olika år. Tag som exempel brödsädsproduktio- ' nen, som under de sonaste 10 å 15 åren varierat till den grad, att vi under samma period väx- lat mellan exportkvantiteter. av storleksordningen 450 = miljoner kg och nettolmportkvantiteter nv storleken 350 miljoner kg för en- skilda år, > Mycket skulle vara vunnet i den Jordbrukspolitiska debatten |. om man kunde frångå.det eviga upprepandet i 'vad gäller hänvis- |: ningar till de låga. världsmark- nadspriserna. Alla vet'att inget lands jordbruk kan producera livsmedel till de priser som fö- rekommer på ' världsmarknaden. Särskilt svårt torde detta vara i ett land som Sverige med avse- värt högre löneläge än 1 kon- kurrentländerna runt om 1: Eu- ropa, ' oa Vv När man alltså hävdar att Jordbruket borde "stå på egna ben” och om man därmed avser gränsskyddet, : så finns det en- dast ett svar: jordbruket kan inte avstå ett gränsskydd, vilket möjliggör en prisnivå på jord- bruksprodukter inom landet som någorlunda motsvarar produk= tionskostnaderna 1 — rationellt Jordbruk. ' ” I sammanhanget finns anled= ning" ställa frågan: vilka andra näringar står "på egna ben”? När det gäller subventioner till olika näringar torde jordbruket för närvarande komma långt på rangskalan. Det finns däremot andra områden, där subventio- nerna är mycket betydande även med hänsyn till näringens rela- tiva omfattning. Främst ligger kanske i detta hänseende bo- "Att" världsmarknaden : för livs-1' sPéålle Svensson gav en intres- sant ”och öppenhjärtig intervju i TV efter sin fina prestation, skri- 'ver Medborgaren: a Vaket och intelligent gav han » fina synpunkter på idrotten och sina egna "problem i samman- hanget, Han var inte odelat glad. Han var också trött. Idrotten — i detta fall brottningen — kräver "för mycket av den som vill hålla sig uppe i världseliten,' Elitidrot- taren måste satsa alltmer äv' sin tids — "man 'får nästan intrycket åv 'ått idrotten blivit ett jäkt för många, , Och då' kan man förstå att "det inte blir särskilt roligt i längden: In Men'å andra sidan bör det fin- nas. många möjligheter att hjälpa fram”den' idrottsintresserade ung- , domen i'd hårda träning. 'Vi + vet”att ökade 'idrottsanslag skulle : betyda : fler; idrottsanläggningar och 'fler instruktörer och mänga pa' åka långa vägar för att få trä- ningsmöjligheter.'. Pe ar” finhs: "Tipstjänst'; redovi YsS ett övers sott på 112 miljoner men re- geringen "ville inte. dela med sig mer :än'" 17. miljoner "till "idrotten, - Men: allting behöver inte kosta pengar. ,Pelle- Svensson hade ett konkret förslag som - inte: skulle kosta ett öre; Sätt upp ett. idrotts— ”kompani' (- båtteri) vid värjé mi- litärt. förband, öre h plikti- "ga , kunna : "placeras - till:ammans och ges betydande möjligheter till "fysisk. träning och, specialträning | : inom. ramen för: ett. militärt: ut-- Colika' former! av. idrottsför! and, Erfarenheterna $ägs vara . goda, Också” den svenska armélednin en har diskuterat frågan men ä "nu' har det "inte! blivit något a Kanske, kan "Pelle ' framstöt, ge. resultat? sure TIDNINGARNA OCH MER ” . VÄRDESSKATTEN | diskuteras sy Sy d östra Sveriges Dagblad som menar att det ej kan vara ett de” mokratiskt intresse att.det bara blir kvar några få och därmed stora: tidningar här i landet: .' " Det torde väl: också vid det här laget vara ganska klart, att radio och TV alls inte har den” opini- onsbildande betydel:e, som man trodde, när televisionen var ny och man fördes vilse av det lyss- narintresse, som till så stor del hade sin grund i rena/nyfikenhe- ten och nymodigheten. Viss anledning finns det också att, när det gäller frågan om mer- värdesskatten, -- hoppas på- visst » sinne för konsekvens hos höga in- stanser, för den konsekvens näm- ligen som säger, att om man an- ser att det finns skäl att pröva frågan om att med statens åtgär- der" lätta " pressens: ekonomiska bördor så skall man inte' genom statens åtgärder pålägga pressen nya, tunga ekonomiska bördor. Fast helt kan man inte förlita sig härpå, det visar postavgifterna, slutar SSD dystert. TVIVELAKTIG JORDREFORM ' Långt ifrån alla är lika överty- gade som jordbruksministern att en liberalisering av jordförvärvs- lagen behövs, skriver An non s- bladet i Lund, Visserli- gen är tryggheten i dag större än när lagen skrevs, men huvudprin- 'cipen kvarstår dock ' att svensk jord skall brukas av dem söm ä- ger den eller har 'sin bärgning” av den: Men vad händer om även före- tag med stora utländska intressen, t ex Findus med schweiziskt Nestlé-kapita! och Blå Band med holländsk-brittiska Unilever-pen- gar tillåts att mer eller mindre trygga sin råvarubas från ägan- des svensk jord? Det är väl ändå alt gå EEC-händelserna i förväg, Dessutom kan inte förbises att bolags= och distributionsintres- idrottsmän skulle" därigenom slip- I program. Pelle Svensson : dant ala och vet vad | ” Svenssons |: Det var 1668 som de första stora häxpröcesserna inleddes i Dalarna. Att just det:landskapet drabbades så hårt .berodde nog inte på: att vidskepelsen var större där än på annat håll, orsaken var främst. att prästerna där var. mer nitiska och tvingade. de världsliga myndighe- terna att ingripa i jakten på folk som troddes ha försvurit sig åt satan." Märkligast i dessa häxprocesser är att. så många frivilligt erkände att' de. besökt "Blåkulla och delta- git i sexuella orgier hos. djävulen. 1.en;av"- Billengren 1875 utgiven skrift om trolldomsväsendet i Da- larna. berättar. han om att tiden det gällde: karakteriserades. av rätt stor sedeslöshet. « Folk samlades ofta: i-större' eller mindre - sällskap - där. man drack sig” berusade' på sprit. eMer, närko- tika; droger som, framkallade hal- lucinatiöner söm . man- effer | upp- vaknandet". hade svårt "att, skilja från. verkliga: upplevelser: - ; Allt Blåkulla och (tror v att” | berusningen framkallades av 'bolmört + och FE rele siden "sena kän ' komma att innebära ett' hot mot jordbrukarnas: ekonomis- | ska” föreningar: Självfallet komme derdas företag måste enlji; sinar 7 syften, "och :stadgar . ta h: om SVårorfa” från' alla dellaga . brukningsenheter, itora som 's Om då andra företagsformer s ör sg de bästa bitarna, måste” re? AÖKSÄLVERINYKTERISM mn . när, det när man tror att infö- - randet. av ett nytt starköl med 3,6 » procent alkoholhalt skall förbättra "nykterhetstillståndet i. vårt länd, "sade. riksdagsman . Torsten -Bengtson,-i ett. föredrag : på CUF:s höststämma i Kalmar: F.n. finns ett öl med 2,8 pro- ; cent' alkoholhalt 'som får säljas "procent som tillhandahålles under restriktiva former. Redan nu kan "således "ett öl med 3,6 procent tillverkas men det måste i så fall säljas under samma former som starkölet. Detta tillfredsställer e- mellertid inte ölförsvararna utan vad man önskar är att ett betyd- ligt starkare öl än det nuvarande ”fria ölet”. skall få säljas fritt i speceriaffärer, mjölkbutiker o. d. Utan tvekan, skulle detta få högst allvarliga konsekvenser för nyk- terhetstillståndet i vårt land. När fanns i vårt-land var inte mindre än 10 procent av fylleriförseel- serna pilsnerfylleri. : ”Ge svenska folket ett gott "äl så dricker det mindre spritdryc- ker” heter det så vackert i re- klamen för det s.'k. mellanölet .Kan då dessa ölförsvarare förkla- Fa varför "Västtyskland, där ölet påstås vara gott och konsumtio- nen är 108 liter pr år och innevå- nare mot Sveriges 31 liter, har en spritkonsumtion som är lika hög som Sveriges? I realiteten är det så, att öl sällan ersätter -sprit- drycker men ofta användes som en kompletteringsdryck till sprit. Riksdagen avslog år 1957 en re- geringsproposition med förslag att införa 3,6-öl i vårt land och man får verkligen hoppas att finans- . ministern inte tar sig det orådet före att omigen framlägga ett så- dant förslag. Det finns en stark . och samlad opinion mot. införan- det av ett mellanöl. Nykterhets- tillståndet i vårt land är dåligt nog ändå utan att det skall för- sämras ytterligare genom att det säljs ett starköl under det för- skönande namnet mellanöl i spe- ceriaffärer och mjölkbutiker, mitten av «1800-talet ' skriver äm ” "fritt och ett starköl med högst 4,5 |. ölet med 3,2 procent alkoholhalt |: dock mest bara i Bohuslän de me- toderna. var satta -i system, An- hars - var, ”vattuprovet” - allmänt använt . som bevismedel ' Om: den misstänkte flöt.'var det ett bevis på skuld eftersom man” trodde att vattnet inte ville: hålla den som, var oren'och-hemfallen' åt satan, Och den som inte flöt drunknade som regel och då vår ju den. rätte” gången slut. = "= Bland - alla" 'kufiska' "sätt som ' fö- rekom ' för "att. få fram bevis för en. fällande "dom - kan. nämnas ' det som landshövding Duwall en gång tillgrep när "hän ledde de;': stora häxprocesserna- i. Dalarna, . Man hade förgäves sökt. få en gammal kvinna att erkänna att hon bru- kade. besöka : Blåkulla, . Då kom landshövdingen att tänka ' på att den «som, lätt. kunde flyga” knap- past kunde” ha: normal tyngd. Han lät" däfför 'ett.: par? + nämndemän hämtaj en våg och väga "kvinnan. Det befanns då att hon bara vägde |: 4 lispuhd trots. att man av hennes storlek att -döma kunde vänta att hön : skulle "väga 12 å :16 lispund. i aj Inför . det beviset 'ansåg "gumman det vara meningslöst med ett fort- satt nekånde och erkände att, hon : | fyra: gånger»>rest still Blåkulla: på dett kvastskatt.. Hon blev .halshug- Cl gen och rä . dés på bål, : ken” av Nde "präster som vär nitisk" i: jakten. på rollpåckor be- rättas: att hapfö te få 'en miss- tänkt kvinna att. säga efter då han sade: : "Jag besvär dig lede satan att jag aldrig i evighet;mera skall na dig”tHon” hade: .dock vett att FR | tiga. och : räddade livet, för. . hade hon: sagt som "prästen "ville hade hennes ord - tagits ”-:som: bevis för : hon verkligen ' var. i. den ondes inst och ett dödsstraff. had t följden! > : De första. massavrättningarna av xor skedde i" Älvdalen och: Mo- Den. 25: augusti 1689: brändes inför- flera”. tusen åskådare femton | häxor på bål i Mora. Det berättas J att. bålen. hade: uppförts "på : den höga strandbanken norr om älven gentemot kyrkan, för att ”eldflam- morna tydligt skulle "synas både över Siljan och Orsasjön, : i .: Eftersom man även i landets 12 dande. kretsar trodde på häxor och trolldom som en reell? faktor” vär det, svårt att stoppa det menings- lösa. blodbadet- på oskyldiga kvin- ner. De som. till slut lyckades få myndigheterna att tänka mer för= nuftigt var i första hand teologen Martin Brunnerus, juristen Gustaf Rosenhane och : "läkaren ::. Urban ON - OT i. FE akten” upphör | . Men den kanske främsta orsaken till att massavrättningarna upphör- de var att häxtron också drabbade Stockholm som en epidemi, När till sist även kvinnor, ' gifta med högt uppsatta män 'angavs som häxor gjordes en grundlig undersökning som resulterade i att dödsdomar i stället avkunnades för falsk angi- " Det finns -skatt på nästan allt från vaggan till 'graven. Vi har k och k Iskatt, arvsskatt, gåvoskatt, bil- och ben- sinskatt, energiskatt, förmögen- hetsskatt, 'chokladskatt och soc- kerskatt, ' skatt på lotterivinster och tandkräm, skatt på brännvin 'och öl, skatt på hårshampo, skatt på grammofonskivor, skatt på to- bak och cigarretter, skatt på sil- versmycken och guldsmedsvaror, skatt på totalisatorvinster, sam- beskattning, det vill säga skatt på - yrkesarbetande fruar, skatt ” ”på hundar och sommarställen, pre- liminärskatt, slutlig 'skatt, rest- skatt och förtidsinbetalning” av skatt etc. Och fler skatter finns det, och nya blir det bara riksda- gen hinner besluta. (Magens Nyheter). "pelsen och . häxtron gick - säkert "lom kvällarna. flera av. de anklagade blivit brän- da på bål Grimberg, som nämner sakön: i ”Svenska folkets underbara öden”, anser att uppgiften får tas med en nypa salt, men vem vet — vidske- inte att utrota på några få år: Än "dag .— även om ingen tror på häxor. — kan: man ju .se smärre utslag - av” vidskepelse hos många normalt begåvade människor, . i = > Bill Andersson: ”Kärnsprängning” hot: för : omkring 30 svenska. städer "Stockholm (TT). "Det dryga" :30-talet svenska stäc der. som har mellan 25-' och 100.000 invånare riskerar att om c:a tio år drabbas av ”"kärnsprängning”; I Dessa "städers expanderande de- taljhandel kommer då inte längre att; kunna växa: mer inom” 'den gamla” stadskärnan utan får: kon- kurrens "från > utånför - städerna fritt Jiggande' rscentra : för bil- burna” kunder, ; förutspår: teknolo< za entiat Göran, "Lindblad, chef ; A Utredningsavdelningen ,: hos! Konsum: aj Stockholm, i e kel i Ekoriomen. , i Prod ktionen ' i ' Sverige ”beräk- |. fin. öka med "omkting' 4 pro: cent". igen. . Större: delen av de nya. varor: som produktionsökning- en ger oss får vi via detaljhandeln; 7 | Butiksytorna N måste .' därför "växa ungefär: i takt med produktionsök+ ningen, d.v.s ha fördubblats ef ter c:a 18 år; Stadskärnornas möj” ligheter att svälja en växande de- taljhandel. blir'. ganska -: snart -ut- tömda, kanske -redan' efter. 510 års expansion. I USA har lösningen - -på. de här problemen ”” varit. från: ' städerna friliggande ” affärscentra. En / mot- svarande utveckling har satt i gårig i Västeuropa. Även :här i Sverige har det på sista tiden tillkommit en : del - butiker ' vars ' försäljning delvis är tänkt 'att ske till. bill burna 'kunder. Sådana finns utan= för Stockholm och ' Malmö; flera lär planeras, bl. sä utanför Väs- terås. "Den mest frapperande "skillna- den " mellan amerikanska" "shop- ping, centers” och de .affärscentra som vi hittills har.sett växa upp i Sverige är' "lokaliseringen. De amerikanska är :i regel friliggan- de, medan de svenska är av för- ortstyp. Amerikanska butikscentra är vidare större 'än de svenska. Det är många orsaker till dessa skillnader — bl. a. har vi lägre biltäthet, mindre köpkraft och in- te så allmän lördagsledighet. Hög- re omsättning skulle också kunna uppnås i svenska centra om bu- tikerna finge hålla öppet längre Svenska affärscentra av ”ame- rikansk” storlek och typ — för mellan 250- och 500.000 männi- bherisat antagande > ll mellanöl- skulle > mildra uanc + Stockholm (TT) , De enda försök till verklig argu- mentation' för mellanölet som gjorts | går ut på att melanölet skulle hjälpa oss alt ttränga tillbaka stark- spriten "och omforma” alkoholvanor. na i vårt land så att de blir milda? här: rör det sig om. någonting” an- nat”än ett löst. antagande;. ett för- modande' ' att" det möjligen skulle vana' nyttigt: med edtimel- skriver. Sven "Elmgren Så "lav. de "låga hyrornas. :boynlt 7 Friti nat' sig åt stärkande. vi i stället. för" att -utford re och socialt mindre”skadliga: Men | S' i tal; Bostadsmarknadens ; siter roffar åt sig mer och mer SS vinster. i folk tilllbri ingar sin fritic tiden "innan en: NNE En ning. fastol agits,. att; man; ”med " velättningar ga. | äppläckterna” ätt" ; kommittén . långt kva derdömskrämporna. sälj A IOGT:s veckotidning Ref torn. ka förhållanden applicerbar under- sökning av hygglig utredningsstan- dard till, grund för detta förmodan-, de." Det : skulle - helt "och! hållet. bli 'om' en 'refeorm på” känn. 'Öch ett läge då” både alkohol kohsumtioren , och: fylleriat stiger] regås av ett försök att sakligt sum- mera 'skälen för och emot, gerierna skulle föredra ett mellan= öl av den gamla pilsners "styrka |: framför : det. föreslagna. "ölet: på 35 viktprocent. "Om detta ä' riktigt & är det fullt förklarligt, På så vis skul: le' man nämligen inte behöva möta en så våldsam konkurrens från ut- ländska bryggerier som man måste räkna: méd om det sverska mel- lamölet kommer” att ligga' parallellt | ' med de. vanliga svenska . ölsorterna. Det kan naturligtvis sägas och något ligger i argumentet, att för- hållandena nu i Sverige är så an- morlunda att man inte behöver räk- | 4 na; med - den otrevnad och de £o- ciala skador som 1930-talets "öl konsumtion medförde, Men i många hänseenden har - situationen blivit ömtåligare, Dels föreslås "det nu ett åtskilligt starkare öl som skall för- säljas genom en mycket mer för- grenad distributionsapparat, dels måste vi nu räkna med en mycket intensivare och: hänsynslösare al- koholreklam "än' den vi hade på 1930-talet. Det hjälper inte ens om de svenska bryggeriintressena skul- le ålägga sig en wviss återhållsam- het, En sådan kommer inte att finna gensvar hos de utländska in- tressenterna som ser en chans att i stor stil tränga in på den svenska marknaden. : Även om mellanöl: frågan på in- tet sätt är någon nationens ödes- fråga finns det alltså goda skäl att ställa kravet att varje introduktion av ett mellanöl på den svenska marknaden under fria försäljnings- former åtminstone ckall föregås av en sakligt betryggande utredning, slutar Sven Elmgren. skor som bor inom 30 t bilkörningstid, med ett eller flera varuhus, många serviceinrättning- ar och flera tusen parkeringsplat. ser — kan förmodas bli byggda i närheten av Stockholm, Göteborg och Malmö. Man kan också tänka sig några få sådana centra byggda mellan flera större städer, t, ex. mellan Hälsingborg och Lands- krona och mellan Norrköping och Linköping.” Från städerna frilig- gande mindre butikscentra för upp till 20.000 kunder kan tänkas växa upp någon gång efter 1975 i när- heten av städer med mellan 25- och 100.000 invånare, Då har nämligen detaljhandeln - att - ”kärnsprängning” . hotar och irne i dessa städer tillvuxit så, samtidigt har förutsättningarna för att bygga affärscentra förbättrats i Sverige: man har troligen tilll stånd att hålla öppet flera kväl- lar i veckan, biltätheten är i när- heten av 1:3, lördagsledigheten är allmän 0. s. v. I Sverige har wi £. n. drygt 20 städer med mellan 25- och 100.000 invånare, = konstaterar = licentiat Lindblad. : - "Det finns inte en "enda på svens- ” "Det uppges" att. de 'svenska bryå- |: l . dig själv! Är din tro på Kristi ” Sverige wunder faktiskt och praktiskt: sti; mak av. ingenjt örer "och : kräftigt. Ni måste hävda kravet att) & ve É varje” ”nykterhetspolitisk åtgärd för | ast hate på sistone. När ma; eller andra sinnen. An IRevelin lig förlallare a men -wiktigare” att han varit en' andlig kraft samtiden," en. banbrytare 3 sön vägar " öppna, en: I kritiker rivit för att få luft och precis så som Strindberg” h det,” vx ys Y Här har sägts ätt” "vi Å skulle "leva i i ett ovanligt kuliu "vänligt klimat.: i Tvärtom = har klimatet aldrig ;varit mer :kul- ' turfientligt än nu; "all stipendie- ' givning till trots:.”Här har du." ett Stipendium och håll sen käf ten”. KÖN Artur Lundkvist sterio (ETT ORD - i PÅ VÄ ÄCEN : Var trogen” intill döden; ocs : "Upp, 2:10" Intill döden — med det ordet: angives. trohetens hela allvar. ! Så långt kan den kristna män: SN ärohet prövas, att” det; n åga om at; itt liv! för sin tro, "ee Fey Vår trohet till Kristus ' kan; sättas på många prov, I sände?" brevet still församlingen i na nämnes om tigdom, Pay s Smyrz- bedrövelse,: fat- rad Ft fängelse" € e satts Allt detta hade de genormlevat. men skulls ' de bestå om det. gällde själva" döden? = ve Samma fråga må du ställa: tilt Å så fast, att den förbliver : döden? Vår tid med dess här delser bör göra frågän altuell för dig, Du vet icke, vad” som skall. bli dig lott, Den" tri ne. undfår dock livetg, krona... : Upp.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.