ORO en [mn I =" -KAHOLMS. TIDNING Lördagen" den: 7- "november 068 4 4 =LT: Lördagen den- 7: I posenber 1804- LT = -—" | Lökaliserings Den gång på gång uppskjutna , il lades på torsdagen på riksdagens | propositionen - saken kan man förstå mot bakgrun- ” ' dén åv den ideologi, som regeringen låter skina igenom propositionen. tror alltjämt, att ”ett bord. I av huvudfrågorna I valrörelsen. 0 Re T iori' till - med sin ensidiga inriktning på kon- .centration till större tätorter blev som bekant en besvikelse för alla, ' som verkligen eftersträvar en aktiv - lokaliseringspolitik. Särskilt cen- tern förde härd kritik mot rege- ' ringen för dess bristande vilja till en aktiv. lokaliseringspolitik. Val- resultatet blev emellertid ett ut- slag för kravet på aktiv Iokalise=. ringspolitik, I viss mån. har rege- ringen lyssnat till kritiken. Propo- sitfonen är nämligen något. positi- vare än valrörelsepromemorian, Nå- gon fördel kan det alltså sägas ha varit med regeringens länge upp- skjutna propositionsskrivande, I promemorian hette det ju, att de lokaliseringspolitiska åtgärderna - skulle Inriktas i huvudsak ”på de” re i istern : hänvisar förstås till att det särskilt är LO som tycker så, Det är kan- ske en brasklapp. Den lokäliserings- > politiska målsättningen i propositio- nen är egentligen endast att se till att befolkningsomflyttningen : från "de sy till stortätorterna inte sker så snabbt att man. inte i stortätorterna hin- 7” ner med bostadsbyggande och sam=; hällsinvesteringar i tillräcklig ut- sträckning. - Aktiva Jokali: gärder är enligt propositionen bra i ”de orter, där en rörlighetsstimu- lerande arbetsmarknadspolitik av - olika skäl inte kan lösa sysselsätt- ningsfrågorna”. För den: socialde-' mokratiska regeringen är alltså lo- | kaliseringspolitiken endast ett kom- större tätor - Detta lement till uttryck har raderats bort från pro=. positionen, Nu heter det i proposi= tionen t ex att ”inte endast sådana " företagslokaliseringar som sker till . större tätorter skall kunna bli före- mål för stöd. Med nutida kommu> ' nikationsmöjligheter kan en spride . ken — 4 syfte att något broms takten I folkomflyttningen, ; De ekonomiska insatserna var en. stridsfråga under. valrörelsen. På . den punkten vill regeringen inte « korrigera sig, I propositionen före- äl ås alltså för den aktuella femårs-: ning av ofta vara både möjlig och lämplig inom regionerna”, alltså registrera hos regeringen. Men därmed är inte sagt, att pro- positionen kan förenas med cen- terns målsättning om ett nät av . livskraftiga tätorter över hela lan- det, Propositionen är ingen klar- text I fråga om målsättningen, 'In- ”rikesministern säger I sin skrivning, . att "en längre gående precisering” . inte skulle vara änd Det En viss sinnes- - ändring av positivt slag kan man” 800 "milj "kr, varav. 300 milj till investeringsbidrag och 500 milj kr för direkt långivning. Per år blir det .60 milj kr 1 inves-, farinEsAA och 100 milj kr till" Saratidigt håller i fast vid ' att : investeringsfonderna "inte längre skall få utnyttjas i 1lo- kaliseringspolitiskt syfte. Det bety=' der -att . det Ilokaliseringspolitiska : byggnadsstödet : minskas från 100 till 60 milj kr. Även lånemöjlighe- - terna blir sämre än" vad lokaliset ', nämnes 1 propositionen, att kom- . munblocken skall kunna bli "de . minsta regionala enheter som 1o--: kaliseringsorganen bör arbeta med”. Men samtidigt lämnas beskedet att. » "endast ett begränsat' antal orter” ” kan tillföras ökad" industriell före-', tisk ri i tänkte sig, Vr "De. "ekonomiska "insatserna skall enligt. propositionen inriktas på det sk norra stö som fat: snabbt ekonomiskt framåtskridan-" 1 de” Bland de: stora föregångsmännan nand Léger 1(1881—1955) en ganska klart” "Avgränsad . position, präglad av” en "mindre vanlig. fasthet. och trohet gentemot .de. ursprungliga idé Däri var han helt olik 'en tär de fyra nordligaste länen, Häl-. singland, Norra delen av Koppar-< bergs . län, nordvästra Värmland, ” Dalsland och norra Bohuslän, Sedan till - valrörelsen har alltså norra Bohuslän... = 2 3 Lå 2 > > Få => saa ER .- IT: stämda er på storlek "eller "kara tär hos de ortek eller. regioner, dä stödåtgärder skall vidtas"; vill 're= Eerlngeri' inte : förelägga , iksdag > inrangerats: I övriga delar av lan=/ det zskall! Iokaliseringsstöd : kunna”. utgå. endast. "i. särskilda-fall”. De, Allt” sädant, a regeringen, själv. " cis detta skäl som kommit många får or se NE " LAGLÖNEGRUPPERNAS - RINGA UTBYTE" i av. årets kraftiga löneglidningar, de högsta. "på., 12. år; ;bekymrar ställd (3) Ännu är. det, visserligen för" tidigt ' att säga något exakt om "hur lönes glidningarna ; fördelas & Men följer glidningarna det ir trav ditionella mönstret —, åchi vars för 'skulle de inte görå det? är det högst sannolikt att:de stör- |" sta glidningarna i regel tillkom" mer grupper med ganska bra'ren] lativt löneläge. medan -de "lägsta glidningarna: gäller låglönegrup- perna, I så fall skulle större: de- len av. de ansträngningar, som i våras under avtalsrörelsen gjor- des för att bistå de sämst situe- rade i industrin, visa sig ha varit förgäves. . Ett av de största problemen: i . 60-talets lönepolitik är f.-ö. just att den successivt höjda löneglid- ningstäkten gjort det-allt svårare och svårare 'att med fackliga me- del förbättra de lågavlönades ställning, EN SAKKUNNIG OM JORD-" POLITIKEN Professor Gerhard Larsson, ”chet för Tekniska Högskolans institu- tion för fastighetsteknik, har i én tidningsartikel i kraftiga ordalag "gått emot förslaget att slopa bo- lagsförbudslagen. J or dbru- karnas Förenings- blad noterar att professorn riktar sig direkt mot dem 'som trott sig se rationaliseringsmöj- ligheter i förslaget: Nu visar den framstående jord- politiske bedömare, som profes- "sor Larsson måste anses'vara, i stället att förslaget, om det ge- nomfördes, skulle bromsa rationa- liseringen och få en del andra "starkt negativa” effekter, Sär- skilt övertygande verkar det att bolagen skulle 1 st. f, att avstå från sina skiften i bondeskogar= na begagna dem som utgångs- punkt för uppbyggnad av, större genom tillköp som ingen lag läng- re kunde hindra. Det är ju pre- att känna oro över Domänverkets, hittills för all del kvantitativt rätt ringa, förvärv. Professor Larssons inlägg be- styrker. att här föreslås, som han säger, "en så radikal jord med så betä verkningar att det vore märkligt om den skulle kunna genomföras utan samordning med 1960" års Jordbruksutrednings förslag”. - Detsamma gäller även i fråga om promemorians förslag röran- de jordförvärvstagstiftningen, sä- . ge JF. SKATTEBEREDNINGENS FÖRSLAG, som nu är ute på remiss, har . ä Det är värdefullt att större vikt Jäggs” på. den: indirekta beskatt- ringen genom införande av.mer- , värdesskatt, inte ' minst. på grund av att skattesmitarna ' då får be- tydligt färre kryphål, "Vidare kan man tacksamt 'notera att bered- gärpr fru- "arna. utan "genom. -familjevänlig , inställning värderat det väsentliga Arbete; enna” stora .kateg ri lp sär sannerligen inte rs detta.. Inte minst "måste rbetsledarna och atidra”; :tjänste- annagrupper skarpt reagera möt Progressiviteten : som beredningen » byggt in i de-nya:skalorna. Räk- "nat: från år 1970 blir det progres- .sionsfria skiktet för gifta höjt från 8.000 till 16.000 kronor. För inter- vallet intill 16.000 kr skall endast «10 procent erläggas i. statskassan. Från 16.000 till 32.000 kr beskatt- ningsbar inkomst stiger däremot skatten" från 10 procent till: 34 procent. Vi får sålunda efter'lö- neförhöjningar : under 17-årspe- rioden 1953—1970 en -ännu bran- tare. stegring i. skatteprogressivi- teten än den vi hade år 1953. Bil- den för ensamstående är värre än för de gifta. " < År 1970 har mer.än hälften a av alla arbetsledare en beskattnings- bar inkomst över 24.000 kr per år, Marginalskatten skall här fortfa- rande ligga på en så hög nivå som 28 procent för gifta och 39 procent för. ogifta, För de gifta är sänk- ningen i marginalskatt. endast ;7 procent, för ogifta blott 1 procent i förhållande till 1953 års skatte- skalor. Till 1970 har vidare den : kommunala utdebiteringen ökat så att många arbetsledare får be- tala totalt 48 respektive 59 pro- | cent av löneförhöjningarna. Res- ten får behållas men drabbas av mervärdesskatt vid konsumtion. Beslutar riksdagen i enlighet med. - skatteberedningens förslag stänger man dörren för tjänste- männens fortsatta stand ningen inte tagit intryck av. yvul= i mot 'h konstnär. som I Picasso : vars bana från” "den: kubistiska utgångspunk- ten.. tillåtif en "oändlig rad avsteg och extraturer; Det kan visserligen ned : 'sådana avsteg |. en. klara, raka. linjen i hans Det är, säger, han själv: ie cerat IT "anslutning fil: iden . Väghen de störå utställningen, i dess" loka- rås > från omgivning- nbringås fritt svävande. i luften utan; . perspektiv, utan,'. stöd äv”andr ting och ' föremål”Det enda (egentliga kravet som” årtis- läger i det” möderna måleriet intar .Fer-' . lighet, ter:'sig också Fernand | i | gers könst sådan. den nu: : framträ- tigt fört Im. vidare” "mot enkelhet och - klarhet. Denna rena färgskala utan alla, nyanser i” gult, blått, rött, grönt, grått; svart och - vitt lyser "nu ” från ' Moderna. museets väggar och förmedlar sitt budskap av kraft och klarhet, av koncen- tration -" till "väsentligheter - -utan mystifikationer och estetiska över- byggnader. Och eftersom 'föremå- len och deras "delar. utgör., : det ständiga äninet för detta-måleri. är jet”. också på; intet” "sätt ”inkonse- | kvent att de en; gång "åtskilda de- larna: och :lemmarna vissa. du- kar återtar - sitt naturlig läge och att sålunda - ett, föreställande och licke- för tällande måleri. utan svå- branden nå ”gouacher. De störa dukarna, vita med utslängda former, ett. slags svarta . protuberanser, och : svarta med vita former, betecknas som epokgörande, men jag har :lite svårt "att ' smälta "dem eller jag känner ' rättare sagt en viss olust och: misstro inför dem. De påmin- ner om" teckningar av "amerikanen Gotthéle och avlägset också om de litografier .' med : hällristningsmotiv som. Nils. ,Bringfeldt : gjort massor utav." : Däremot” "är de "små "livliga gouacherna ” "med deras "röda,: blåa och :gula' små former, i snabb rö- relse på den vita pappersytan, på- minnande om ..färglagda: nottecken, mycket underhållande. : 3 righet låter sig förenas till en väl- : dig och. tjusande” enhet. :, : Det : legerska ”maskinmåleriet” får "ses Ur samma synvinkel: Det är: som ”rnålaren.. "aldrig" fråga ' om, "några: riktiga maskiner, de är. alla FN och fungerar följaktligen i" vilket” till- stånd. de än .befinner.: sig: 3en. ferit stetisk funktion. utan | buller och gaser, Som. ett enda väldigt. ma- skineri, buret av en stark "person- der samlad i denna "minnesutställ. ning, ett maskineri & som tjänar dena estetiska" njutningen på ett ganska egenartat -sätt” utan . medföljande problem och komplex, "utåtriktat, lysande. i' klara färger, alltigenom utstrålande vitalitet och hederlig- het; det är i sina” bästa "stunder Den venska "industrins intresse för "att göra' en insats i u-länder: na är påtagligt. Att detta intresse delvis. är affärsmässigt betingat "måste godtas. Företag är nu en "sam aktion "i:Iran förefaller det "vara ett gott initiativ. Den igång- satta i lastvagnar och: jordbruk: redskap Passar. väl in i landets -program för. ätt . utveckla = näringslivet, ring under 1970-talet. Därför kan vi inte stillatigande låta detta förlag passera. MEDAN KOSTNADERNA PRESSAR PA från alla håll kan näringslivet inte fortsätta med sina investe- -ringar i syfte att motarbeta kost- nadsstegringarna emedan de egna vinstmedlen är knappa och alls inte räcker till för att finansiera större rationaliseringsprojekt, som | förresten blir allt dyrare även de, skriver d:r jur. C. R. Pokorny i tidningen Företagaren: « Att få lån för dylika ändamål är knappast möjligt. I vissa fall har företagen t. o. m. svårigheter att erhålla de korta krediter de behöver för att kunna finansiera sin löpande rörelse, Först gör myndigheterna i sin blinda iver för mycket för att stimul pro- Kombinationen med utbildning av teknisk personal i Sverige, var- vid NIB medverkar, är en lämp- lig ' komplettering. Det är också "ett bevis för den ambitiösa in- riktningen. ". Långsiktiga och brett upplagda "projekt av detta slag är en ut- märkt hjälp för u-länderna.” Sam- gående mellan olika företag :är ofta att rekommendera: Då kan -det bli 'en insats av verklig 'be- tydelse för landets” utveckling. oq(Stockholms-="' Tidningen). -heta överdrifter | vet mån ingen annan råd än att utsätta- detta stackars näringsliv för en kredit- -Press utan like, Man pinar företagen så att de knappast förmår fortsätta sin e- . konomicka andhämtning — ute« slutande, i syfte att på detta för duktionen och efterfrågan, när den därav vållade inflationen " Bera-goda sidor, framhåller tid- a men] na så bekväma sätt driver kostnadsökningen till glöd: "”dämpa” > konjunkturöverhettnin- 2Sgelk> Ness oo om tillverkningen. av traktorer, |]. .” 16 som Ingres - och : Davids Konstlivet i Stockholm blir. allt- mer kaotiskt med massor av nya utställningssalonger i olika delar av "den centrala staden. och = ett myller ' av utställare som en krö-. nika av. den här arten inte kan följa . med. Det tycks också vara goda tider, de röda lapparna 'före- kommer "ymnigt på de flesta loka-'! lerna. Mest dock f. n. på Färg och Form där Lage Lindell visar. upp; en' del kolossala oljor i svart och vitt samt en rad små ''pyssliga älv. framhåller | «| bortser från bostadsbyggandet, va "expansiva -fäktorn, | lunda "har . ägt rum: från "skogsindustrin och |: verkstadsindustrin samtidigt, vilket . Västeurcpa" har Den allra modernaste riktningen, r, fått en svensk lo- i Birgetjarlspåssagen, kal, Maxim, d saknad -av 'senatorsplatsen kan 'lantiryska” | Aktuell Barry Goldwater lär vara en utmärkt affärsman hans största succé var lanseringen av herrkalsonger med stora myror på, ”Antsy Pants” — loch i av- han åter ställa sig bakom dis- ken i familjevaruhuset i Phoe- nix "och på fritiden drömma om den. 'stolta pionjärandan under vilda Västerntiden, som han an- såg passa även dagens situation — en syn som en förkrossande majoritet av. hans landsmän ta- it avstånd från. ; > Sydsvenska Dagbladet . nu lämnat så "matnyttiga ting som tilldelning av vetemjöl och billigare wodka. Nu har de lyc- kats få - kineserna till Moskva med själva Chou i spetsen... Han hade säkert inte kommit, om Chrusjtjov ännu varit vid mak- ten. Man noterar också att ki- neserna har upphört med "sin ” kampanj; sedan Chrusjtjov störtades. = ” 'En . viss. normalisering av ae rysk-okinesiska relationerna tycks alltså vara på väg ' Men än återstår mycket, innan helt vänskapliga "förhållanden ' nåtts. Det blir"de nya kremlherrarnas mästarprov. Helsingborgs - Dagblad en avlösare än de gamla stittskå- | pen, Carsten: Regild och ” Jonas Englund huserar 'där nu; den ene målar tennisbollar. och har en så- dan boll. i rörelse i centrum' av en wit,: stort" tilltagen duk, .den andre häller. ut enorma färgsjok den 7 1" upprepning 'av. ett':. visst mönster Det nya är ju mestadels roligt men när- man 'som -de' här ungdomarna mera kopierar aktuel- la" förebilder, än ”skapär ” "något |1 självständigt är det du inte fullt så | Tustigt. : där den kanske får betecknas som! I Ame Lindström oh kommentar .De nya herrarna i "Kreml har]. på” dukarna och sveper "omkring: Ku ön vat Den svenska regeringen. blev som vanligt tagen” på : sängen, :>' Man kanske trodde att, Harold Wilsons besök på Harpsund och älskvärda uppskattning. äv, den . svenska. ekonomier kunde: be? + vara oss från pinsamma: öve raskningar från det hållet. 'Ména Harpsund är kanske inte ett så" dant den internationella. socia- 2 lismens Mecka som: man "velat göra det till. Om 'man å andra sidan kände: till saken i förhand - fåtal: personer; ”Kuhgliga" hög- heter”. som skiljs ut från vä liga medborgare i, "Egenskap tänkbara : i tronarvingar här” .V inget behov "av i större. antal. « En ändring i i tronföljden & är, vara: på viktiga reformer, om prin sessornas förespråkare till” även > É "Vägarna" motsvarar. krav som den "nuvarande" ken ställer. på "dem. "Ait" rusta riksvägsnätet "skullé "kosta 7 miljarder : kronor. och dänsvä- gärna. 3: "tfafiö gas "mot kostnaderna ör : vårt folklhushåll av. att -inte ha falls goda vägar. Det. dålig. trans+.- av” lahdsvägstransporten lastbil talar: här: sitt tig ekonomisk expansion, "huvud- sakligen uppburen » av. en. -stark gZ, ; heter det i..det se- set Fav: "Skandinaviska Bankens "kvartalsskrift.” Den; allt- jämt . expanderande: byggnadsvérk- samheten. har också : bidragit till konjunkturuppsvinget; ” medan de privata; investeringarna, om: man rit Att. investeringarna stägnerat anmärkningsvärt; :eftersom kapa tetsutnyttjandet inom flera" viktiga industribranscher närmat. sig - ka- |" pacitetstaket, .. Sannolikt har 'riks- bankens "restriktiva "penningpolitik samt brist på arbetskraft och vise sa slag av "byggnadsmaterial: ver. kat hämmande "på industrins. och handelns investeringar.” Ni " Den. expansiva” utvecklingen . i "kraftigt gynnat den svenska exporten, Exportens kat äre 21 jämfört: med motsvarande period i "fjol "Denna "markanta ök< ning är till. största” delen” hänför- bar till 'wolymstegringar; omkring en sjättedel beror. på . prisstegring- ar." Importvärdet steg under: sam- ma "period något mindre eller med 16. procent. Exportökningen 7 har omhattat ett flertal. -industribran- scher,: vilket ” torde ” fö är "mindre: vanligt." Vidare :kan nämnas att ”utförseln av järn "och stål samt järnmalm stigit, avsevärt mellan: första halvårer 1963 och [ 196455 enn : / Som en direkt följd av ; det star- | ka exportuppsvinget och den' ex- panderande ; byggnads-' "och - an- läggningsverksamheten .. har den svenska industrins produktion” sti- git kraftigt i år. De allra största ct > Text: Matt, 9: 18-26 I söndagens evangelium möter vi |- Jesus vid en dödsbädd. Det är en 12-årig "flicka; Jairi > dotter, som nyss utandats sin sista suck. Tack vare Jesu. livgivande kraft blir hon återväckt till livet, "Ångest och fruktan för döden behärskar oss, människor. Om. vi känner något av den rädslan , ber höver ' vi -inte skämmas för den känslan, Ty den, som verkligen ser med allvar 'på sitt liv, kan aldrig vara likgiltig inför det svåra, som döden innebär. '. w .I Ryssland finns det en orga- nisation, de gudlösas förbund, som "I gynnas av stated och tagit. till sin uppgift att utrota gudstron — ur människornas hjärtan. Ledarna er- känner själva, att de lyckats, dår- ligt, och en av dem har sagt: ”Om "linte döden hade funnits, skulle +i ha kunnat utrota religionen”. Det går inte att lura i människor, att livet bara består av femårsplanor och ökad produktion. Det där be- tyder inte så mycket, när döden visar upp sitt kallgrinande ansikte och - säger: ”Du dåre, i denna natt; gång" : inga! i välgörenhetsinrätt- - T - - ökningarna har också noterats för ningar, sr la ff " - | de exportinriktade - branscherna " Då : Volvo; : Bolinder-Munkteli rt NY | och > by dsä dustrierna. "och Överums bruk 'gör en genien- Produktionens ' ökningstakt ' var "Me Ennen efter Trek. För Laholms Tidning av kyrkoadjunkt Evert Lindblom, . Hälsingborg, . et Uv "skall din själ utkrävas av dig”, Dödsfruktan består inte främst i rädsla för dödssjukdomens smärta. Det är' i stället fråga om” själens ångest. inför det, som väntar där- bortom, själens ångest inför mötet > | med levande Gud, Men se på Jesus Den, zom ansättes av dödsångest, kan bli tröstad vid anblicken av honom., Ty han har inte bara be- segrat dödens makt. Han har även tagit på sig all. vår ångest, smärta och dödsfruktan, då han led och dog på Golgata. Denna sin makt över döden har: han beseglat med sin uppståndelse från döden, Gra- ven. kunde inte behålla : honom, som är livets furste, Så står vi då inte längre under . dödens ' våld, fastän vi lever i en dödens värld. "Jesus säger: ”Jag är uppstån- delsen och livet, Den, som tror på mig, han skall leva, om han än dör”, Han sade de orden vid en grav, vid Lasarus” grav. Sam- ma ord låter han genom sin kyr ka ljuda' vid våra gravar. Den, som genom tron är förenad med Herren Jesus, har del'i hans un- högst i början av 'året och harl|. därefter modererats något, bl. a. beroende på att man inom fler- talet branscher har/ kommit. nära och i vissa. fall redan nått ka- pacitetstaket, Någon uppgång i industrins investeringar är heller inte att vänta i år, Statistiska cen- tralbyråns augustienkät beträffan- de föret tyder liksom de tidigare enkäterna i år på en nedgång i investerings- verksamheten. Augustienkäten bru- kar dock underskatta de faktiska investeringarna - för det löpande året, varför man kan vänta 'att den egentliga industrins investe- ringar i år blir ungefär lika stora som 1963, räknat i löpande priser. . SOLGÅVAN TILL BLINDA derbara liv, ers 200326 språk: Dessa : = "godstransporter - har "på senare” tid. årligen "ökat | 2o8sbetordan som järnväg” och; båt tydelsen' lav. att: "vägarna äl mna för” trafik” året runt o deras. standard : är. "sådan fordonen" inte tar skada, i M - | Man kan med muivärande per: sonalbrist. inte, ens hålla. des båaå så att kan koncentera "Mrots synnerligen" bes läravbrist : vid” våra > Universitet : kommer krav! från-sallt: vv flera håll" på "ett ' nytt : universitet, Och- varför. -inte.- Vi" har 'j många halvtomma "sjukhus att vi "väl, bör! kunna” "ståta" a amed rett Ännu är der också "oklar «i vilken. utsträckning "hr" Helt mansson har alla gamla. trogna 'Moskvatjänare i 'det' svenska kommunistpartiet. med sig, . ns genting hindrar att vi snart nog får . uppleva nya överraskande kastningar i den svenska kom5 miunistpolitiken, : Opålitlighetöd är det enda pålitliga i. umgänget inom a det kommunistiska lägret, . Östergötlands Folkblad? Det måste bli klånt för ga allmänna medvetandet att «'dét ingalunda . är naturligt att för- äldraskapet är en uppgift som inte kräver mågjon . utbildning eller kunskap. Ansvaret att fostra 'och vägleda en ny gener ration från de allra första. JET nadsåren och upp genom” pus berteten tilk dess att den unga . | människan är färdig att slå på" egna ben borde få , en långt större del av föräldrämås tid och intresse än vad mu är fal= let. Vi kan inte lasta det. an= svaret på några' andra, hur: vi än utformar vårt liv för övrigt, när det gäller. arbete: och: hem-=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.