- LAHOLMS TIDNING "> i ' - : pott Tisdagen den 10 9 november” 1984. = Det anses att den 8. k. tre- procentsregeln i jordbrukets pris- avtal kommer i tillämpning i och med att prisindextal | Missledande 1 Tisdagen den 10 november 1964 LT =. journalistik : med läget vid senaste korrige- : ring endast ca 0,30 procent, me- ; dan försämringen av världs- knadsind för jordbruks- mark oktober månad blir kända, Som . produkter än 3,6 för avgusti och !' 52 för ptemb Den före- bekant - från tidigare dh i tående tillä av trepro- " kéer från jord inden var - augusti och september månad , kvalifikationsmånader, I god tid före en eventuell indexutlösning, . vilken kan joli kekent- först i mitten av no- vember månad, har Aftonbladet smällt upp ”nyheten” på: sina löpsedlar redan den 5 november och därvid gjort uttalanden som är direkt ägnade att vilseleda. I inledningen ' till den för öv- rigt synnerligen magra artikeln nämnes om att förhandlingsde- legationerna skall sammanträda för att diskutera höjda" import- avgifter, ”vilket pressar upp konsumenternas 'priser”, — ' Det är riktigt att konsument- priserna stiger vid det tillfälle då importavgifterna höjes, vilket nu blir fallet. Aftonbladets "te / tryckssätt är emellertid vilsele- "> är direkt förkastligt yttrade för centsregeln är alltså! uteslutande "en operation som avser att åter- " ställa prisläget till den avsedda nivåri från ett betydande för- ? lustläge för jordbrukarna under de gångna månaderna. = /. , Om Aftonbladet hade efter- strävat att ge en korrekt infor- mation, kunde rubriken ha tett sig på/ följande sätt: ”Prisfallet på ' jordbruksprodukter korrige- ras enligt avtalets regler”. Den rubriken hade emellertid inte passat för tidningens syfte 'att skapa oklarhet i jordbruksdebat- terr och irritation gentemot, jord- bruket." SS REGERINGENS HANDLANDE ; I JORDLAGSFRÅGAN = cc d. förb dförande Nils J. We- dande, då tidni gsamt ak- tar sig för ått nämna något om orsakerna till att" importavgif- ternå ” höjes. Den. som inte är initierad får. " tvivelsutan den uppfattningen, att” vad - som -nu är i: görningen gäller en verklig "prishöjning på jordbruksproduk- ter som tillfaller , jordbrukarna |” och drabbar konsumenterna. Om 'treprocentsregeln kommer I "tillämpning i. november sker detta på grund av att världs- marknadspriserna : "för tillfället har :ejunkit,. Detta” har "medfört att de priser på jordbrukspro- dukter som enligt jordbruksav- talets intiebörd för närvarande skulle råda, har ”underskridits. Konsumenterna här genom. "detta gjort en vinst om man nu skall » hårddraga - resultaten, '' medan jordbrukarna under den tid som världsmarknadspriserna varit vi- kande. gjort 'motsvarande :förlus= | ter. Det är alltså fråga om att - återställa den prisnivå som av- : 5es, ' - Vad som. sker I är alltså : inte någon”=vinst - för "jordbrukarna, Det skulle i stället för jordbru- ket ha varit en betydligt” bättre "affär: om ' priserna på 'världs- marknaden" sådana dessa "var vid . föregående tillämpning av index- regeln hade 'stått 'sig och om alltså. den nu' förestående 'till-|- lämpningen av treprocentsregeln hade "kunnat: undvikas: =" 0 oa Det är med dessa fakta: som bakgrund orimligt att framställa en ”nyhet” av detta slag på :det sätt som Aftonbladet gjort, Dess- värre" är Aftonbladet inte ensam om. dylik "journalistik. Liknande framställningar förekom i såväl Svenska Dagbladet som Expres- sen i samband med att tillämpan= dåt av treprocentsvegeln i juni i in- nebar en skruvning uppåt av pris- nivån: ”Den senaste 'utlösningen av treprocentsregeln skedde i juni. Då hade utvecklingen un- der mars, april och maj bäddat för en prishöjning, På ett år har priserna på livsmedel (av vilka Jordbruksprodukterna = är den tyngsta posten) stigit med fyra | procent”. Framställningen är iloel d. -: riktlinjerna .: för : -'fegeringspartiet' sökte " oppositionen, för att den ville rik- din när han' öppnade Centerns -ungdomsförbunds + höstkonferens » i Tällberg: ' ” ön + Regeringens förslag i: denna fråga, hittills: endast represente- rad i PM-form, rymmer dunkla formuleringar. Det är dock up? , penbart att ett genomförande av "regeringens intentioner. kommer - att -. medföra -£tora svårigheter, bl. . a. för rationaliseringen i skogs- bruket. Förslaget kommer : dess- utom att medföra svårigheter . i "stora områden' av landet där ett solitt jord- och skogsbruk -: spe- Tar en viktig ekonomisk' roll. — Jag anser bestämt att jord- lagsfrågan 'bör avgöras. först i band med behandlingen ..av den ' framtida jordbrukspolitiken . där: förslag inom : kort väntas från 1960 års jordbruksutredning,' tillade . hr Wedin. VÅR GAMLA. FÖRFÅTTNING "vär i många av de bestämmelser som är. bindande ' för statsmak- terna så diffus att det faktiskt ofta blir de: politiska maktför- -hållandena som. avgör. hur". en grundlagsbestämmelse "skall fol- kas, skriver 5 y ds v en s Kal. Dagbladet: Kr "Man kan visa detta bl. a. ge- nom att erinra: om hur i våras förlöjliga ta anmärkningar mot statsråden i dechargememorialet. "Då .: - ansåg socialdemokraterna det otillbörligt "alt använda regler, som de själva för tje decennier sedan flitigt använt sig av, Genom kautschuk- .artade ; bestämmelser i en för- . fattning, kan :man. förlöjliga 'hela - författningen. Om det är så att makten skall avgöra, hur rätts- be:tämmelser skall tolkas, är man "ju långt ifrån den. objektivitet, som man kräver i rättsliga sam- manhang, Det är verkligen mycket! all- varligt att vår demokrati för närvarande. arbetar under såda- na förhållanden, att det är 'oklart hur de centrala . reglerna ” skall : tolkas. Det kan inte vara. främ- jande för folkstyrelsen, att stats- makterna visar. en nonchalans mot de främsta = rättsnormerna.' Det är i själva verket, som ock- så en rad statslärda ' framhållit, |. på tiden att. man. får - sådana grundlagar, att statsmakterna har klara principer att gå efter, de. Man sammanblandar tilläm- pandet av treprocentsregeln vid olika tillfällen — vilket i hu- vudsak är en återställande åt- gärd" — med den långsiktiga , prisutvecklingen på livsmedel. Man undviker att nämna något . om de fakta som under som- maren 1964 lagts fram: av. en utredningsgrupp inom 1960 års jordbruksutredning, där det klart visas, -hurusom prishöjningarna på livsmedel i detaljhandeln till övervägande del haft sin orsak I kostnadshöjningar inom -: livs- delshandel och 1 delsför- ädling, : Att treprocentsregeln i vad gäller dess världsmarknads- andel: inte har något med den långsiktiga prisutvecklingen = på jordbruksproduk eller li del i detaljhandeln att göra för- tiger man nogsamt, Det finns visserligen en faktor i band med trep tillämpning som även betyder én höjning av . livsmedelspriserna. Denna faktor är ”den s.k. kost- ind , vilken ' avspegl prisutvecklingen på vissa Ppro- duktionsmedel inom jordbruket. Kostnadsindexens utveckling be- ” aktas i kombination med världs- marknadsprisindexen, I den nu förestående regeltillämpningen spelar emellertid kostnadsindex:n en ytterst liten roll. Under de båda kvalifikationsmånaderna au. gusti och september är avvikel- Sen i kostnadsindexen jämfört r , som här verkligen "vill slå vakt om demokratin och rätten, har' alla ' skäl att 'med kraft söka få fram författnings- bestämmelser, som kan tillämpas: DEN NYA FOLKVANDRINGEN Det är, menar Kris tian- stadsbladet (fp) välgö- rande att arbetsmarknadsstyrel- sens eget organ tagit upp just serviceaspekten till debatt i en tid, då debatten på det här om- rådet annars rätt onyanserat rör sig kring frågan om man' skall flytta arbetskraften till fabriker- na eller fabrikerna till arbets- kraften: - Den debatten tycks nu under förhållandenas tryck utmynna - ett både-och, som borde varit na- turligt redan när = stridslurarna [EN a republiken Sudan har som bekant . regeringsmakten = hittills utövats av en militärdiktator, ge- neralen och fältmarskalken Ferik Ibrahim Aboud,” i egenskap av både .stats- och regeringschef. Denna maktställning har han haft sedan år 1958,' då han i spetsen för en officersjunta gjorde , en statskupp ' och avskaffade den par- lamentarism,' som Sudan begåva- des . med, då det 1956 blev en självständig stat och döstes från banden med Egypten och $Stor- britannien. Abouds regim har be- traktats som: moderat och åtnjutit ett” gott anseende, Generalen har som ' ordförande i ”stridskrafternas råd” icke” utövat ett hårdare re- gemente "än: nöden "krävt, "och i stort sett har landet på senaste åren icke oroats: av inre: stör? ningar: i "För ett par veckor” sedan rap- porterade emellertid ',nyhetsbyrå- erna,' att det utbrutit oroligheter i Sudan, de värsta sedan 1958, och att general Abouds regim därige- nom allvarligt skakats.' Upptakten till: dessa ' nya och oväntade inre störningar DÅ landet” skall ha varit en rad studentdemonstrationer i huvudstaden Khartoum, vilka på- stås ha igångsatts av sympatisörer till en del negerstammar 'i 'sydliga Sudan." Dessa" negerstammar lever sedan flera år "under ett. ganska hårt 'och växande tryck, som ut- övas av de muhammedanska ara- berna i dandets nordliga" "del. Hur många ” rena negerinvånare, 'som finns +' Syd-Sudan;' är” väl "icke med säkerhet känt. De torde” dock utgöra en icke' obetydlig del "av hela' landets befolkning, som upp- går "till mellan 12: och 13 "milj. människor. Det har rått ett 'slags undantagstillstånd, som proklame- rats "av regimen för att under- trycka - .Negrernas'; missnöje "över Abouds. diktatur, - vilken enligt negrernas åsikt hindrat deras ut FO a . ös i grupp, som tidigare. villé Koöncén= trera huvuddelen av vår produk- tion till några få stor-täder och "deras omgivningar. Regeringen ' själv ' har” delvis ; måst tänka jom: på: det här om- rådet != hur mycket; ”det. visar "inrikesminister . Johanssons" fram2 : lagda lokalisering proposition : "MARKBYTEN INO SKOGSBRUKET a .: med skogsbolag, domänverk " och bondeskogsbruk :inblandad har förekommit rätt flitigt under 1950-talet och fram till för ett par - år. sedan, Denna verksamhet kar, påpekar. professor Gerhard" Lars- -son, Tekniska "hög: :kolan,. i en ar- tik! iRLF-tidningen, haft” utomordentlig framgång. På senare tid ;har : den emellertid stannat av: / I co Varför? Skälet är inte att "allt där är bra. En enkel blick på en karta över 'storskogsbruket visar - ofta stark ägoblandning. Är kan- - ske grunden till det bristande in- trestet en' viss önskan att — bl, a. med hänsyn till rotpostköp — fortfarande ha kvar: förankringar i många olika -bygder? . Hoppas man kanske rentav på att en ny iordförvärvs-' och bolagsförbuds- "lag skall ge möjligheter till nya "inköp, och är det därför man inte gärna släpper skiften som kan bilda. utgång:punkt för utbygg- -nad av innehaven? Borde det inte, skriver profes- sor. Larsson, vara angeläget för företag som i särskild grad anser sig företräda hög effektivitet att städa inbördes så långt som möj- ligt — även måhända med .upp- På ledande plats ger " samtidigt RLF-tidnin det nu framlagd regeringförslaget om . jordlag- stiftningen en stor del av skulden: Enbart ryktena om . en upp- mjukning av bolag:förbudsl offring av vissa taktiska fördelar. |. - Statsvä z ilvningen i | veckling och spärrat vägen för den svarta intellektuella elit, som också drömt att få:vara med och styre och ställa i landet. - Landets egentliga överklass är de bildade arabfamiljerna, numera alla mer eller mindre släkt med varandra -men | förr delade i två olika muhammedanska = sekter, vilkas högsta ledare var "landets egentliga härskare. Så länge det existerade ': politiska partier, var dessa i själva verket bara mario- netter i de "religiösa sektledarnas händer, ” Militärregimen". ' under mot den ena' och därefter mot den andra av dessa sekter och lyckades beröva dem det mesta av deras inflytande; - Men samtidigt företog sig : denna :" regim : den ganska hopplösa åtgärden: att be- röva de” svarta invånarna i Syd- Sudan i. deras 'traditionsbundna egentillvaro ' och 'tvångsomvända dem . till "Muhammeds lära, , Det har aldrig velat lyckas. 'De som blev först och svårast berörda av denna islamska religionspolitik var de ” kristna missionärerna, vilka utpekades som ”imperialiststater- nas | agenter” >och” utvisades eller praktiskt taget tvingades att fly ur landet. Blott en liten rest av de kristna missionerna finns ännu kvar. Även de' svarta infödingar- nas kristna: församlingar i Syd- Sudan: blev "svårt lidande' genom dennå politik ' från: militärregimens sida. - - Det är tydligt au studentdemon- strationerna' i Khartoum ' hade sina upphovsmän bland de många ne- gerstudenter : från landets 'sydliga delar, som funnit ' denna under- trycknings olitik : outhärdlig." S kerligen -har också en underström av afrikansk kommunism -—"san- nolikt. kinesinfluerad -— också spe- lat en. wviss roll, i men . det, vore säkerligen att alltför mycket för. enkla saken,.om man betraktade revoltförsöken 'och oron uteslutan- de som: resultat av, kommunistisk agitation. Mesarb Abouds kommando gick först lös] i Sudan[ Det förefaller, som om. Jeneral Aboud "till sist icke längre helt kunde lita ens på hela sin offi- cerskårs lojalitet. Han upplöste nyligen den regerande officers- juntan och övertog själv hela re- geringsansvaret. Aboud är person- ligen icke känd som en brutal natur med diktatorslater, men han har å andra sidan icke förhindråt, att för honom besvärliga politiska motståndare tidvis hållits i fången- skap och att en rad av hans duk- tigaste militära medhjälpare drab- bats av onåd, på grund av att de av allt: att . döma hade större förståelse för de risker, som un- dertryckningspolitiken ' skapat och som under årens lopp: blivit allt tydligare skönjbara - under lugna ytan.”r- "Sudans Hittillsvarande stabilitet har. köpts till priset av 'det miss- nöje, som: nu kommit till uttryck även från de' skikt, utan vilkas hjälp; staten icke kan regeras på längre sikt.' General Aboud, nu en man 4 65-årsåldern, synes på nå- got vis ha. förlorat greppet . om sin statsmannauppgift, Det före- faller icke helt sannolikt, att han kommer ' att'' lyckas så "mycket längre "i' den riktning, som hittills gällt som den enda rätta. och möjliga MN "Just då 'detta' Sknives, meddelar telegram från Khartoum, att ge- neral Aboud avgått som regerings- chef men kvarstår som' statspre- sident. Diktaturregimen har avlösts av en ny parlamentarisk regering under ledning: av” Sir: el Chatem el' Chalifa (Sir är här-ett arabiskt namn, ej den engelska adelstiteln). Dé sudanesiska tidningarna / har utkommit: utan censur för; första gången på sex 'år, sägs det i te- legrammen, som också hävdar, att läget åter är lugnt och normalt i huvudstaden, Om' den nya rege: ringens sammansättning är hittills föga" bekant. Det' har dock an? tytts,”att. fyra ministrar är kom munistér.. STR Stan Barstow: Fråga mig i morgon; Stan Barstow, som presenterades .|för svensk publik förra året med sin debutroman ”Att älska så”, fick : lett gott mottagande. pe ”Fråga mig i morgon”, årets bok; handlar -om den unge Wilf Cotton, som väntar på att BBC: skall Jäsa upp en novell han skrivit, den förs- ta litterära framgången för den un- ge ka:sören i gruvsamhället; som: länge varit missnöjd med . sitt. liv och .inom sig känt författartalang- erna spira.” ” "Med stigande intresse följer man den unge: författarens : reaktioner och utveckling, skildrat med Bar-' stows intelligenta. skicklighet och fina stilism. (Rabén ” och Sjögren, 28:50). |: : Edith P. Begner: Mitt i i city. Edith P. Begner är efter sina bå- da romaner ”Han$ närmaste man” och ”Kvinnan utanför” välkänd för svensk publik. Författarinnan ' och kirurghustrun från New York har fått, beröm för sitt mu tiga, fräna och välskrivna språk. Hennes in- Utbyggnaden av : Falkenbergs hamn hör i sanning inte till de .mest framstående : kapitlen . i stadens - historia. Både. utform- : | Antibes... psykologiska? d fall :med tresse” snudd på thriller i förening med en humoristisk ådra gör hennes böc- ker både lättlästa och spännande.. i Så är även fallet ' med ”Mitt i ci- ty”; en "inträngande skildring från ett förnämt hyreshus i New Yorks centrum. Boken är lättläst och un- derhållande trots sitt seriösa hu- vudtema; "(Rabén ; och » Sjögren; 29: 50). le Marianne Greenwood: Det tatuera« de hjärtat. 4 " Marianne" Greenwood har. gjort sig ett. namn som fotograf, här: i Sverige :bland annat genom illu- strering av Evert. Taubes .”Svarta tjurar” och ”Återkomst” samt i in- ter la h genom ett praktverk :om Picascomuseet' i Denna "bok - är : hennes skönlitterära debut, men det är ett i hög grad moget och konstfulli förstlingsverk .. Marianne .Green- wood skapat. NV : Händelserna kret ar kring Henne själv, men någon självbiografi i vanlig mening är det inte fråga om, snarare en skickligt hopfogad mo- "Isaik, där 'bitarna hämtas från de mest skiftande miljöer, ofta exotis- ka eller. på annat sätt färgrika och Spämand (Rabén och ' Sjögren, Drottningens kapare Mt : År 1708 avseglade två små fre gatter, ”Duke” och ”Dutchess” från Bristols hamn, utrustade med kungliga kaparbrev, på en säregen färd runt jorden. Bakom expeditio- nen låg ett rent kommersiellt in- tresse, Det var förmögna engelsmän | : som satsat pengar i företaget. Leda- re för fartygen var kapten Woodes Rogers och chefsnavigatör, William” Dampier, 'en. 50-års' man, mång- sysslare med stort intresse för na- ning och di ing har kri” | + tiserats; därtill kommer att kost- tycks ha kraftigt påverkat skogs- bolagens inställning. På annat sätt kan man knappast förklara att den I iytesverk mellan skogsbolag och 'bonde- skogsbruket på senare, tid av- stannat. Nu avvaktar man tydli- gen att med jordbruksministerns hjälp ganske, kunna köpa in om- från olika murar > tutade som värst. B har plockat ner de stora : andarna och de luftiga teorierna på jor- den, Industrin börjar i växande grad dra'konsekvenserna av ut- vecklingen och försöker lägga nya produktiva enheter: på goda serviceorter utanför storstadsom- rådena och nöjer sig med att ha sina service- och försäljningsin- riktade organ i storstäderna, där bostads- och arbetskraftsituatio- nen annars hotar att hämma pro- duktionen, Detta innebär inte att man kan räkna med en industri i varje by, men väl kanske att de nya kommunblockens centralorter kan bli mera eftersökta av näringsli- vets lokaliserare. Och man kan i det här sammanhanget tala om en tillnyktring inom den högrös- tade och regeringen närstående i stället för att raskt och radikalt — som ex- empelvis skett i Dalarna på flera platser — byta mark med bonde- skogsbruket och med andra bo- lag så att samtliga får mera sam- manhängande skiften. Sådana köp kan dock dröja mycket länge — byten kunde däremot skett snabbt. | Det finns kraftigt fog för miss- tanken att hr Holmqvists förslag kommer att först och främst upp- , skjuta och i många fall förhind- ra en riktig omarrondering av - vårt skogsbruk. Ju mer denna fråga studeras desto: flera skäl framkommer för att den skulle fått behandlas i den instans där den självklart bort höra hemma: + i 1960 års jordbruksutredning; dsberäkni: na visat sig verk- lighetsfrämmande. Det är möjligt "att ' veterinär Södergrens bitter- het fått honom att skärpa «sin " kritik alltför hårt — därom vågar vi inte uttala 'oss —' men " hans reaktion mot den sortens samar- ” bete ' över ”partigränserna : som kallas - kamaraderi = förefaller : högst befogad. Om alla tiger med varandras misstag och odlar ofel- barhetsmyten förslappas snabbt den k k tur p och historia. Händelserna under den äventyr. liga färden har på mångfaldiga sätt äterverkat på den engelska littera- turen, Man fann en skeppsbruten skotsk siöman, Alexander Selkirk vars upplevelser inspirerade Daniel Defoe till ”Robinson Crusoe”, . Dampier blev prototypen för Jo- nathan Swifts ”Gulliver” och även Addison, Steele, Darwin och Cole- ridge uppmärksammar på olika sätt i sina verk denne märklige man, ' De båda amerikanerna MacLiesh och Krieger, den ene författare och collegetjänsteman och - den andre Detta i sin tur leder till en sti- gande misstro hos = allmänheten som med tiden blir benägen "att söka sina förtroendemän utanför partifållorna, I det fallet kan Fal kenberg stå till tjänst med exem- pel. Det är beklagligt att hr Sö- dergren anser sig nödsakad att lämna det kommunala arbetet, ty det är ju där som de kritiska rös- terna måste göra sig hörda om det som anses skevt skall vridas rätt igen, -(Handelstidningen) kirurg d a avliden kompletterat varandra på dr be kat sätt i den nu utkomna skild- ringen '. "Drotningens kapage”. Hela skildringen är byggd på f: ta hämtade ur rika samtida käl- lor. Man har speciellt lagt an på att skildra sjömännens dagliga liv i början på 1700-talet, förhållan- den som för oss moderna männi- skor ter sig mer än outhärdiga: rutten föda, skämt vatten, ohyra och sjukdomar, ständig fukt och fruktansvärd trängsel försvagade ständigt ' männen "under deras kamp. mot elementen och fienden. Det är ingen förgylld berättelsa men just därför imponerar den och ger belägg för talesättet ätt den [CN har genom” omfattande : efterforsk- Aktuell När | man väger chanserna för och' emot ett biläggande av schismen mellan Sovjet och Kina, måste man komma ihåg avt mycken personlig rivalitet ligger bakom : denna, Mao och Chrusjtjov kunde aldrig kom- ma på samma linje. Men sam- tidigt får man inte glömma att schismen ytterst beror- på vem som skall agera ' dirigent i den kommunistiska världsorkestern, Det problemet är inte löst, där- för "att trumslagarna- dundrar lite extra hårt på sina instru- ment. . Helsingborgs Dagblad. - Vänsköpen över ”yänskaps- en" aning för fladdrig för att man skall kunna tro, att Ul- bricht och Gomulka mu verkli-. gen slutgiltigt funnit varandra i tecknet: av ' skammens mur i Berlin. Och även om så skulle bli, ' kommer. det vält ändå” att så : för den "mest . optimistiske | -- kommunist att säga: I detta tec- : ken skall Du segra. ” : Nordvästra Skånes Tidningar "Det är i hög grad” otillfreds- ställande att svensk allmänhet inte kan få reda på förhållan- den "av stor betydelse när det gäller utrikespolitiken. "I vissa fall har. regeringen varit widsynt i dessa avseenden. I. andra har man förbisett, att man i vårt land är mera. rigorösa och hål- der mera på sekretessen än vad som - är fallet i andra länder. Det bristande intresse,: man i vissa fall kan finna i den svens- ka vetenskapliga "diskussionen på detta område, sammanhänger, säkerligen i hög grad med att forskningen är ganska: ogynn- samt ställd, när ' det gäller just dessa frågor. el . Sydsvenska Dagbladet | - Mittenpartiernas "beslut ait etablera samarbete i Västerbot- ten har utlöst sura kommentarer i högerpressen, "Svenska Dag- bladet ".(h). påstår att! mitten- partiernas gemensamma antipa- ti mot högern bottnar i miss- uppfattningar och förhållanden som ligger långt tillbaka i tiden och - saknar aktualitet. verkligheten överträffar - dikten, (Rabén och "Sjögren, 32:50). hot Sand Eric Wi :' Pappa ” Eric; Wennerholm "var: under många år. Sandrews jurist: och för- trogne och en av de få som verk- ligen. kom honom inpå livet: Han ningar kompletterat sitt material om Sandrews uppväxtår ” och . de mera «. personliga ' - förhållandena. Resultatet har blivit en nöjsam och trevlig läsning men "den stämmer också till. eftertanke,'.: Människan Sandrew är något av en psykologisk gåta och funderingar över hurudan han :egentligen var släpper en inte i brådrasket. (Rabén, och Sjögren, 32:50)... >. Landskapet vändrar fort: "karaktären " Stockholm (TT). ON I Det svenska landskapet ändrar öhimentar: gränsen”. har nog hittills varit]. kännas en aning magstarkt ock- |: re Det torde vara svånt att miss= uppfatta högems klara ATP- utspel, vilket inte : ligger ' så : värst långt tillbaka i tidens ' Mittenpartierna bedömde. för”: slaget fullt riktigt mär de' tog avstånd från det och bedömde mism, Ve Skånska Dazbladet . Socialminister Sven Aspling vill inte - kommentera de av Aftonbladet påtalade svårighe- terna att få vårdbidrag till han- dikappade barn, Han har näm- Porter, ännu inte I Riksförsäkringsverkets PM = Det är naturligtvis svårt att regera Men, nog borda det ha varit en mycket anpelä - gift för Socialministern. att. - efter hur en reform ser ut i praktiken, som han formuleråt' så vagt i sin Proposition, - : a Aftonbladet. (s) - Alltjämt talar ecklesiastikmi- nistern i propositionen om det nya: gymnasiet om läro-. och: övningsämnen. Men denna ini "I delning av: skolämnena '4” "två kategorier innebär en förlegad syn. Vid den mu förestående: gymnasiereformen har man va- rit radikal i fråga om lärostoff, arbetsformer och ämmnesgränser. Det är därför : förvånande, att radikalt grepp som att rucka: på gränserna mellan s. k. läro-" indelning speglar. en ”förå'drad' syn, och den bidrar sannerligerr- t. ex. estetiska ämnen, som ef- | terlyges i högtidstal och kultur- antiklar, Finns det inga rik för dessa ämnen? em as SR Skolvärlden Man får hoppas att Nordviz sionsprogrammet' med ” Ullabella ! olycksfall i arbete, ”AfMmars år det svårt förklara hur ett så” beklämmande och plumpt pro- gram kan produceras. Inled- nivå att det är ofattbart att nå- måste framföra - deras del odh man måste upp- riktigt hoppas att de för. fram- tiden får bättre manus. -, Hela ansvaret faller emeller- tid på TV:s. sunderbållningsav- delning "gom ' kunnat acceptera - framförandet. : Någon måste cha. sovit hårt. Sundsvalls; Tidning :Det a cker inte "med! att byg- ga vägar; av : hög klass,: förr vändigt' att ordna" vägbelysning eller "lägga vägbanden ' isär så Jatt man kan köra med fullgod ' belysning utan att blända and- ra. a : rö - Motor: veckotidningen Ny Dag sal kunna tryckas med färg, medde-=' las det. Enda sättet kanske att' bevara den kulör man håller! på att glida ifrån, = .c oh Göteborgs-Tidningen bl. a. På grund av nya lantbruks- och "skogsbruksmetoder så - snabbt karaktär att turistnäring och na- turvårdare. håller på att gripas av panik, heter det i "Från sådd till skörd”, nn "I Siljansbygden planerar man att offra en kvarts miljon kr. på att hugga , rent kring - berömda turiststråk så att inte dessa för- vandlas till gröna tunnlar, som hindrar ' mtsikt över den natur vars blotta närvaro tillför land- skapet så många turistmiljoner att turismen ' blivit en av: Dalarnas viktigaste industrier ur såväl in. komst- som sysselsättningssyn- punkt. - Här står så stora ekonomiska intressen på spel, att man kan|. räkna med att planerna genom- förs, men problemet finns över- allt och på många håll tycks man "inför kostnad och problemets omfattning. Sedan de betande djuren och hackslåttern försvunnit har det blivit nästan omöjligt att vidmakthålla gläntor- na kring vägarna, hagmarkerna, lövängarna, de ljusa björkbackarna | . - förbi livets mö Tvärtom förer in . däri, ' fall ha utsikt att undkomma, om vi inte vore, samvetsmänniskor. Dock är det inte sällsynt, att den som råkar i möd, betraktar. nöden som tt vittnnesbörd om Guds misshag. (ETT ORD - > PA-VÄ (CEN — månne 'bedrövelse eller, ” ot mor . Ångest... H | Rom, 8:35. Guds kärlek leder oss inte och widrighet. en Oss ofta mitt. Vi kunde Å "många. kristna” och ' Men när Paulus talar om;'hur ' väldig och - väldigt. bekräftad Guds kärlek är, då ställer han sig och sina medkristna' såsom > mitt inne i en mångfald av nöd . och spörjer: Kan detta betyda, att vi äro skilda från Guds kär- . lek? Svaret blir: ett triumferan= , de nej. 'Nej, mej, i -allt detta : omsluter den oss,” .. . Även i ångesten och särfall” o.s.v.-Att från kupéfönstret eller|telsen, mär din känsla' häftigt från en bil! i normal fart få en|talar däremot, är du. omgiven N (Forts. å sid. 7) lav Gudg kärlek, . os seten LÄ - det som ett utslag - av extre=+ man -inte "vågat. eg på ett så H övningsämnen. Denna "katégori- s inte till den uppvärdeving av” dagsmän, som vågar slå ett « äg eller senare blir det "också: nöd- . ligen, enligt Uppgift till vår re- . - och Sveneric' Persson var” att” - gon programledare kunnat, act. . ceptera ,den, Man: tyckte när=- mast synd om artisterna som; q programmet. : Det var en bottennotering för: ont VR je SORNeReEN Am nera bnnsndl | Än | ningskupletten . stod på: så låg! - et
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.