SENENEEEEN ana ' Lod i pod FD Fa H rss Narcmn ac LE Fr : i be - -— LAHOLMS TIDNING I dessa dagar då landstings- och kommunalmän landet runt har haft”att brottas med proble-j- met att få nästa års utgifter och in- komster att gå ihop har väl ing- en kunnat undgå att märka hur tillkränglat och besvärligt det . Fer- | - De kommuriala finanserna: ' genhet -— ” beslutanderätten -be- träffande: : skolutgifterna" ligger hos, staten — men det är kom- : munernå som får skaffa peng: ” Redan nu kostar skolan i genom- enitt 3:60 per skattekrona i pri- märkommunerna. I ett läge då de 1 la möjligheterna att lå- blivit att klara lånebeh dinand Nilsson (cp) hade i detta läge ställt. en del: frågor till fi- nasministern i) "hopp om "att få höra någon” glad nyhet ifråga am |. landstingens ' och "kommunernas I: finansierinsgsproblem. . Denna” glada nyhet - "uteblev helt, Finansministern ' "ville inte] ens gå in på, hr Nilssons fråge- ställningar. Han menade att de]: var alltför invecklade, = - si Utbyggnaden . av - grundskolan]. är en sak som ställer stora krav]. a ' na pengar begränsas genom hår- da Kreditrestriktioner är det inte lätt att vara kommunalma . Även landstinget har det, be- « svärligt. , Hr Nilsson nämnde ' Uppsala - läns ' landsting som 'ott : : exempel, Under '1963 har: detta ” landsting fått låna : upp 38 mil- joner kr, men « man har. haft ; lånetillstånd på 24 milj. som inte Ad . kunnat placeras, , ",Sädant, väcker bekymmer ö och N oro för framtiden bland kommu” på de k "Grundskolan är”en" riksangela-? ” Ansällringstryggheten ” Meå I utgångspunkt från ett fall, som inträffat under detta år ha- . de centerpartisten John Eriksson . förmenas. rätten” att fullgöra sitt uppdrag. "Liknande rätt förelig; ar 1, het, I si d i Bäckmora frågat stat: ist om denne avsåg att vidtaga åt- gärder för att trygga anställ- I. ningsförhållandena för personer, |. som deltar i 4 politiskt arbete, Det fall; som ' hr Eriksson råkade 4 föratt han ställde. upp som riksdagskandidat för centern ÅA åröts riksdagsmannaval; Som bekant ställdes hr Carling inför|' valet att antingen sluta med po- litiken eller också lämna sin an-| ställning. Hr Carling hade kurage nog att' välja politiken, ” . Justilieministern" lämnade Sva- ret 1 statsministerns , ställe, och möjliga. Statsrådet 'Kling svarade |. helt enkelt att han: inte hade :' förl. avsikt ! alt vidta några åtgärder på détta område" "I | "Enligt" nu, gällande riksdags j ordning kan -. en riksdagsman' inte |, - ringens" sida ” ägnar "detta ” pro- detta svar Anpehöll ; det minsta] facklig v "fallet har "bestämmelsen intagits ue 1'1936 års lag 'om 'förenings- och förhandlingsrätt,, När 'det gäller |” verksamhet 'av allmänt samhäl- ” Jelig och politisk art är det där- tänkte ”på var Hans. Carling ;i]” Gävle och' de svårigheter dennel. emot. tydligen arbetsgivaren: som -har att avgöra omfattningen .. av anställd. personals verksamhet, Detta" är ett betänkligt förhål- lande; segt? Det som inträffat i år är ett "allvarligt ingrepp : i. en ' enskild människas fris ' och rättigheter; sade hr. Eriksson i” riksdagsde" . hatten. Vad som Kär hänt moti- "verar väl: att : man från 7 rege- "blem' 'skärpt” ”uppmärksamhet;” Det. kan inte: vara rimligt KE människor;. som. : vill; göra samhällelig insats skall. | detta, därför ”att "arbetsgivaren. inte” gillar. det parti” vari .veder- börandes är -verksamik/ dvs sva BÖNDERNA: ÖKAR : SKOGSPRODUKTIONEN Det är kraftåtgärder: för ökad virkeliovgä ng : som Sveriges bondeäkogsil Are n sina ny och: tillbyggnader! Sav massåfabr iker, fränihåller J'o rd- brukarnasFörenings- bl d 'd som ställer "frågan vari förstå hand de småländska och . utfört: "genom . k "den; zenklare och. smidigare si föresl syst ”Firmor, "som" yrkesmässigt bedriver handel med bilar, skulle kunna få avregislrerat sina inby- .tesvagnar och under viss begrän- sad tid överföra: dem "till bered- |; sköpsrogistret" utän' skrolningsav? gilt. ' a : I varje fall är detta i et' med : årliga | > blekingska — skogsägarna” ' förut kunde avsätta sin pappersved: - Svaret. måste vara' att dé hell enkelt inte kunde' sälja "den! Enda” utvägen var en osäker och-väx-. lande; ,', rundvirkesexport.” Därtill I blev He'— som på andra håll = utpekade som dåliga och ointrös- serade -:skogsvårdare-s som hade 'någon håg för att öka pro- " duktionen! Brännveden är inte "längre: nå- gon handelsvara men krigstidens brännvedsrush gjorde kanske att skogsägarna fick upp ögonen för vad deras skogsmarker kunde producera' i klenved: För varje skogsägare måste det nu om inte förr stå klart att bon- deskogsbruket för — närvarande skulle ha befunnit sig i ett eko- nomiskt bottenläge om inte fram- synta föreningsledare stimulerat dem . till ansträngningar — för att genom egna industrier finna av- sittning för skogens produkter, I själva verket har detta målmed- vetet genomförts på sådant sätt att avsättningen inte endast fun- nit nya vägar utan också väsent- ligen ökat, Avsättningsfrågan är alltså på väg att lösas för vårt lands skogg- . bruk. Om planerna på en ny fa- brik på västkusten kan fullföljas blir läget ganska. gott vel södra Sv erige, summerar JF, BILSKROTNINGSPROBLEMET TORDE KUNNA LÖSAS -: enklare än genom den föreslag- na årliga. skrotningsavgiften — som ju främst drabbar bilarnas förstaägare och dem, som i regel vårdar sina fordon bäst — anser tidningen ” Företagaren och kommer med ett förslag: När en person vill göra sig av med sin begagnade bil anmäler han den till avregistrering hos länsstyrelsen. 'Samtidigt bifogar han en avregistreringsavgift samt inte |: ” "HJÄLP ÅT FLYTTANDE . orter. Men fgveitter 4 'anser tidningen I Företa”. vare en. Arbelsmarknadsstyrelsen ” hat Vid en rundresa i Skåne fått' se MN exempel ' på" företag som lyckats "relativt väl med att ta hand om nyinflyttade arbetare från andra 1 på : allmogen" £fallt. och 1: fast - t övertygad för. .den som” vill ägna sig atj | mycken (vånda, : ; — Nej, nu vor i jag det spökar! Dylika: uttryck. "för ” överraskning eller. förvåning” det' mesta som återstår äv -derilgarhla spöktron. Men ingalunda sällsynt.- Uttrycket är. lika vanligt inom "den kvinn- liga” världen som " den” manligas åberopande. av: = ”underjordens” furste och hemvist. Men de är i båda ” fallen på avskrivning. . I verkligheten är de endast ”uttrydk ör. /expressiva. känslor, , icke. för företeelsernas. existens, De eller & halluänationer. och. dröm- mar, Men: det: finns, ännu .män- niskor; för. vilka. deras + existens framstår! som ' mer... eller, mindre verklig.: För hundra år sedan var ? än har. en. vida bekant gast. ieller” -spökfigur. Han" var en verklig ”person:. befallningsmannen mentet är Förbarat i Hasslövs och | fråxtorps kyrkoarkiv... Det. återges å--Osbecks ...1796 skrivna bok: om Laholms "prösteri,' tryckt” i Lund 4922, Det, är” av. följande lydelse: ”Anno: 1647!-den 28 April ;'var 'by,' där .jag' (ef "af mind. Je” Fag kunne” mig" mitt: bröd. hos :Erligt: folk förtjena, ” :: Te och; kommio ock här i, Halland 'wed thenna-' tiden, och af "dem "förutan styll. -elleg.' något” annat . olagligt | sätt. blef jag en" vacker surmma penningar mäcktig,' dem jag mesta- delen ”til underskrevn dato” behål” let: haver: ock :i "förenämäide, krig mig" en” stor' olycka” fvergådt i det. satt en 'Snappharieé sköt ' mitt högra. år; tvert af, "deraf jag. ledit Aniio v1669, 70, nn, 2 "och öveifalt mig" en faselig och grue- sam” hjexteångest, den "mig be- dröfvelig' plågade, at jag åfta öns- kade aldrig vilja. äga. något af.ide eg Skan det, vara en ”ämbassadör, som ” vill. säga någonting: kritiskt ' om + vissa arabregeringars framgångs- .rika- utpresz ningspolitik, och vi var tyvärr väsentligt fler, Trappor” terar .A r bre tet (sj: -v Å Många företag har misslyckats |" med uppgilten att få den norri länd-ka arbetskraften att stanna |. kvar. De stora ansträngningar som gjorts och de kostnader, som ar- betsförmedlingarna lagt ner för att förse företagen med ,arbets- kraft, har gett ett ganska magert |: utbyte. Det finns exempel på fö- retag som verkligen ansträngt sig för att ta hand om de nyinflytta= de och bemödat sig om att få dem att trivas. Men dessa företag är ett fåtal, huvudparten har inte gjort något extra, utan trott att i |' en man som kommer 100—150 mil bortifrån och med erfarenhet från helt andra förhållanden utan vi- . dare skall acceptera de förhål- landen som råder på den nya ar- betsplatsen, Det är inte så allde- les självklart. Det finns säkert . många norrlänningar —— och and- ra — som skulle "stannat" kvar längre tid, kanske för gott, om de förmåtts att komma över den första svåra omställningstiden. Även förmedlingsorganen har säkerligen i i olika avseenden klic- kat, tillägger Arbetet. . Uppgifter tyder på att många nyinflyttade » haft uppfattningar om: den nya orten och arbetet som sedan inte motsvarats i verkligheten, Detta har blivit skäl nog att flytta norr ut igen. DET "ANSES HÖRA TILL Gop ORDNING, ett intyg från den sk ma, "som tagit hand om vraket. Denna skrotningsfirma får i sin tur ersättning från länsstyrelsen för skrotningskostnaderna minus det eventuella avdrag från skrot- ningsavgiften, som myndigheterna kan anse det lämpligt att läns- styrelsen får göra för sitt arbete. Först när skrotningsavgilten blivit inbetald till länsstyrelsen avföres bilen ur registret, Vill vederbö- rande bilägare inte betala den av=- giften — ja, då får han finna sig i att fortfarande betala skatt för bilen, Naturligtvis måste ett undantag göras för den reguljära bilhan- utrikesdep på DN:s förfrågan, att diplomater som önskar göra offentliga utta- landen i utrikespolitiska ämnen frågar departementschefen = först och det har ambassadör Hägglöf försummat, skriver H a n d e 1s- tidningen. Man bör kanske :'inte förmena utrikesdepartementet att hålla på £od ordning, men det är inget in- tresse för 'pressen att hjälpa till med I uppsynern över dipl na -inte att sörja om veder- . Börande "glömmer fråga 'excellen- sen Nilsson om lov. Man får för "övrigt förutsätta att utrikesdepar- .tementet. inte vill. ha sina åsikter om Israel, förväxlade med hr " Hägglöfs, "och det :bör helst " ordentligt klarläggas. H «President Nasser är redan förut tillräckligt bortskämd, slutar HT. kl bi > + skandalskrift la av vul- sladdér' och obestyrkta, av . förfi jelseideer .präglade beskyll- "ningar mot personer och myndig- heter inom Svenska. kyrkan har - nyligen publicerats. Otroligt nog , företar sig ' Sveriges ”Radio-TV ' omedelbart att ge spridning åt detta stoff! I TV tillåtes författär- innan rent av att framföra sina : groteska beskyllningar utan något :som helst genmäle från den an- "gripna sidan. Ljudradion gör i varje fall en ansats till nyansering genom att, efter intervjun med författarinnan låta en präst kom- ma till tals och försynt vederläg- ga. några av de grövsta orimlig- " heterna .och protestera mot en del av det mest hjärtlösa skvall- fet i def som strax förut återgi- vits, En, ansats — men för ingen del tillräckligt, Hela tilltaget att över huvud genom massmedia ge spridning åt skandalskriverier av jag 'uridertecknad född" i "Wåxtorps | ti 13 äldrar uppfödd l.si "1676 ;anföllo de danske |. verldzlige ting: uthan” min hällsa - lekmi Av Oscar: Sj junneson och lits "uppehälle. Och som det hafver behagat . den store alsmäk- tige gode Gud mig til förriga helsa igen förhjälpa” så jag blefven så frisk som jag tillforn varit, thet Gudi ske lof pris och ähra evindelig, hvarföre jag af et'väl- betänkt öfverläggande hafver gifvit och skänkt Et tusende daler Sölf- vermynt,.at utsättja som et Capi- tal, hvaraf de fattige i Hassle Sockn njute årligen en tredjedel af räntan och Woxtorps. Sockns fattiga . två "tredjedelar - årligen af -räntan til detta Capital,"efter min död, at 'emottaga - och” därom dis- ponera som förr ä är skrefvit; hafver jag utvalt "Magister" Daniel" Lun- neus, Pastorn .i Församl; at kom- ma. "detta Å sin rätta ordning och låta detta på' Tinget. inprotöcollera | och ”bandhafvas” sedan Präst efter Präst i Hassle" försvaras och med de : Socknens män til. de. fattiga tan årligen utdela... — 1710. ""Påfvell - Rasmunsson.” ” Testamentet , tyder. på att Ra munsson varit en god. och . välsin- nad :' person,; Folkmeningen var eråellertid en annan, Den menade -Jatt. han” varit jen: ond: människa. Därom: vittnar. att man: ansåg ho- nom fter " döden” ha : förvandlats till gast '—' och det' skedde endast med "””dåliga” . ännisk - Osbeck ”Dunken” i Hellede, som bru- kade ' komma åkande en kväll omkring den 15 februari' — han var dagblind — för att få harar och annat vilt stämplåt av kom- munalordföranden innan jakttiden var slut,. hade åtskilligt att' be- rätta om Pål Rasmus: och annat spökeri, Han hade . aldrig brått. En son såg till' hästen och lasset av fjäder och vilt: medan fadern satt inne och berättade. Han ta- lade om hur han blivit antastad av en rånare på hemväg "från Skåne. Det var fråga om pengar. Men rånaren blev, lurad den gång- en; ty pengarna hade han gömt i strumporna, En annan gång : var det värre. Någon kom och kastade lg sig upp' bak i vagnen om: natten. Det syntes ingen men det var arr tung ' passagerare. Hästarna | drog|. allt. vad 'de förmådde och sprang så att' svetten : flödade, Vid en korsväg' försvann otyget: Han be- rättade” också 'om' en.. man -.som varit i Hasslöv för att få under- visning om .edens vikt -han var nämligen av rätten i Tjärby ålagd värjemålsed. På hemvägen om nat- ten'.då' han' gick uppförsliden vid Björbäck : fick han en :så hård örfil att han blev döv på det örat. Det var ;Pål Rasmus som" varit £ tiger” på den: -punkten. Enligt foik- sägnen höll - -Rasmus till i:en ihålig ek vid .Båstadsvägen i". Menlösa, varifrån han öfredade, förbifarande. En husar till häst äntastades och blev uppmanad ” till kappritt : till Våxtorp, "Det vår en" " farlig kapp- ritt. Husaren sköt och då' måste Rasmus :. springa . till '”hörviddens fjärrgräns”.- Men. han ;' var snart k Husären sköt ' skott: så "var krutet' slut. I ådde häsaren ?kruet”, V åxtörp!. Coch ' ryggade sin: om” krogdörren, | ” kvick : att stänga. u Då sökta gasten tränga ned” genom: :skorstenen.. Men : då stängde man” "spjället.- Sedan' en natt råkade prästen i ”Hasslöv "ut för "gasten, som -ryckte'; bort ena vagnshjulet, Då "tvingade prästen Rasmus att fungera som! ersättare för det "borttagna hjulet foch ma- nade. ned .gasten i en källa. Men varje år skulle han få ta ett tuppå fjät till" kyrkogården öch. bli: fri men varje: "sköttår ta ett en till> skildrat Pål Fasmunisons" äventyr på vers i sin bok Halländska folk? Farfar Sjunne "Larsson,' som "var född. 1808 och som "levat . under sex kungars tid; hade, också myc-: ket att berätta om vad han. hört och sett under sitt långa liv. Då han och "hans mannar ' byggde "i Åstarp "hade de, om kvällarna då de satt inne i stugan kunnat höra hur det "arbetades och -bankades : i nybygget, Men '' när de gick ut för att se vem det var som aärbe- tade "var, allt: tyst: "och 5 -lugnt,; Då de en annan gång byggde på en herrgård hade + de ' fått nattlogi ien verkstadslokal där det stod en hyvelbänk. Om natten: såg” då två / mannar sitta' på hyvelbänken med var sin hammare i handen. Den slog de i .bänken 'och ropade: — Vill du mer deres Det var, sades' "det; två drängar som : för” längesedan; slagit. ihjäl varandra De : var; osams: 01 piga. Nn "Farfar" tystna e och” jutade g eftersinnande' bakåt: i: ”soffan- där| han ' satt.: Den : lilla: sblecklampan | spred sitt. matta "sken "över folket därinne; Det. vilade en ”spökstäm- ning” över, rumniet, 80- talets” Fiskarnas fantastiska värld : » Bokklubben - Svalan har. nu ut- kommit med 'den åttonde Nolymen i den praktfulla bokserien Svalan/ Life” Naturbiblioteket: . FISKAR. Tidigare utgivna böcker i serien r.1I havet, Öknen, Polerna, Ber- gen, Jorden, Universum” och. Liv- utveckling:- . ' FISKAR inleder en ny avdelning inom serien, som kommer att om- fatta olika djur. I denna fakta- späckade och” underbart vackert illustrerade bok får vi en fascine- rande glimt av fiskarnas ' märkliga värld. Världens många fiskar: är inte bara föremål -för en. allt in- tensivare forskning - från iktyolo- gernas sida utan lockar också fan tasin an08 såväl forskarna som 2ss Tillsammans « med "tidskriften Lifes redaktim har" författaren Francis Downes Ommanney skri- vit en. utomordentligt 'intressant bok och det strålande vackra. il- lustrationsmaterialet i. färg - och svartvitt ökar naturligtvis bokens värde. Bokens pris är lågt, bara 32:50 per. inbunden volym.- VÅR TRYGGHET -— borgarbok Nutidsmänniskans behov: av in- formation och orientering om det samhälle hon lever i är säkerligen större än mah i allmänhet före- ställer sig. Mångfalden av lagar, administrativa organ och institu- tioner på främst det socialpolitiska området gör det svårt för den en- skilde att överblicka fältet och hålla reda på de olika förmånerna och rättigheterna. ” Det är med utgångspunkt från detta klart dokumenterade behov, som Rådet för social information de av repr ter. för LO, TCO, och Folksam) utger "den intressanta boken Vår trygghet. Den lämnar en allsidig och lätt- överskådlig orientering om våra sociala förmåner och ger den en- skilda "människan svar på prak- tiska frågor som hon ofta ställs inför ien rad olika sociala sam- en med- denna art vittnar om en grad av omdömeslöshet som är ägnad att , förvåna tillvoch med när dån " kommer. från! ett håll varifrån De är i allmänhet inte lösmynta, så det stör. Det är avgjort bättre att bemöta hr Hägglöf med fakta och goda argument än att plocka (Svenska Daghadet).bi bi allmänh På senare tid vant sig vid att vänta nästan vad som Nyöversättning av de fyra oo evangelierna ” Allt utvecklas snabbt i vår tid. Så gör "även språket Enklare, lättfattligare, i släkt -med ett väl vårdat vardagsspråk, är . helst i den vägen. skrift- språkets tendens. Teol dr David jedegård, känd förkunnare och ibelteolog, har gjort ett försök : till översättnnig av de fyra evan- gelierna till. lättförståelig 'nutids- svenska. En lekman skall kanske inte :göra 'något uttalande om ett sådant ' arbete. Då jag allt sedan mycket unga. år däst: bibeln. och sökt tränga in i dess budskap och andemening, vågar jag försöket att | säga ' några ord om översättninger, allrahelst 'som det stora flertalet bibelläsare är lekmän. Dr Hede- gård. synes mig ha lyckats bra och hans version är en god finger- | visning om" i: vilken riktning en ny bibelkommission bör arbeta. ' Ytterst värdefulla noter finns till många bibelverser; -där förklaring lämnas om" innebörden : av dess innehåll. I en efterskrift i boken redogör dr Hedegård för Bibelns tillkomst, om hur originalen av- skrevs och om hur utgivarna av de första tryckta upplagorna av Bibeln hade en mycket begränsad kännedom om dess handskrifts- material. Att samman med famil- jen eller någon vän läsa Hede- gårds översättning och jämföra den med 1917 års bibelöversättning är ett berikande studium, No Hs. . ' David Hedegård:' De fyra'evan- gelierna; Nya Testamentet på vår tids språk. EFS-förlaget. Pris inb. 25:—, Folke Nordangård: SJU SYSTRAR "Med ett styng i hjärtat av tacksamhet och beundran tillägnas denna bok alla de flitiga systrar, som i symötenas geniala arbets- form gör sitt kärleksverk och sin ödmjuka kulturinsats” — så lyder författarens dedikation. Han kän- |. ner sig'överflödig, tafatt, klumpig och eländig då han kommer på ett symöte där han omgärdas av idel flitiga kvinnohänder, Han stannar dock kvar i kretsen av flitiga kvinnor och blir både im- ponerad och inspirerad av deras arbete, vilket resulterat i en strå- lande bok som från första till sista sidan sjunger systrarnas lov. Det är en upplevelse att följa med författaren till Vänahult och träffa de sju systrarna vilka ord- nar till ett symöte, Dessa lyckans sju sångmör, vilkas öden kan vara vilka systrars som helst vilka sytt, stickat eller virkat för att skaffa pengar = till missionen, världskatastrofernas offer eller till tempelbyggen, griper en djupt in i hjärtat och man kan tryggt för= utspå, att varje syförening i vårt d kommer att skaffa sig boken Om premiärminister Wilson och hans närmaste 'rådgivare finner 'att det ur deras syns punkt är bäst att ta ett nyval ll underhuset 'allra.senast näs- ta sommar, så väger natunligt-| vis "den synpunkten "tyngre än omständigheten att 'partiet just nu "har 'det besvärligt” med engar. P Hör Wilson än "gör, så tyder allt på att England 'går mot en politiskt . -sett mycket stormig winter 'och vår. Ett förebud är den fräna ton, som den nye premiärministern anslog redan på det : nyvalda parlamentets första. dag, och de osedvanligt hårda hugg, som då utväxlades, Nordvästra Skånes" Tidningar. En del av de yppade motsätt- ningarna om den framtida skat- tereforrhen "kan bero på otill- räckliga kunskaper. Då finans- departementet "- skaffat '. sig en preliminär överblick av de nu inkomna -remissvaren. bör hr Sträng ' sätta "igång komplette- tande utredningar. Viktiga fält är . obelysta. Ingen kan begära att vi med förbundna ögon skall godta en skattereform som för decennier . framåt : kommer. att reglera "de ekonomiska ' förhål- landena mellan samhället och medborgarna”. . s 2 Stockholms-Tidningen:;" - Regeringen har kört ordent- ligt fast i. författningsfrågan. Skulle samma öde drabba skat- och brukar der symötena, . 2 (Gummessons, inb. 16 en för Kögläsning vid men smycket ser ..man" som undgår |- andra, + och mången”. blommä så skär. och blott "den + kan plocka" som går : allén”, å : en tung lott :'att "vara en- mi Sförståd ap sköor,'! Den, ensammes ensamhet” är dock: ihte den enda ensamheten -i livet, "mitt" i 'människolivets mest brusande vimmel kan vi förnimma den; : Den norske "biskopen H. E, Wislöff: pekar:” i.:sin "bok . ”Aldrig ensam”: på :en gemenskap som står .alla ensamma ” till buds: gemen- skapen: med "Gud. små” kapitel ; utgö. till tröst och" ippmäntran för alla. "Herrarna på Turistföreningen”, är' en berättelse, som: sträcker sig långt tillbaka i fiden. "Vi får träffa -pionjärerna, - 80-talets uppsalaaka- "demiker ' med . nätionellt patos, föreningens grundare, och alla de "andra. som hjälpte till att upptäcka | Sverige. Ett par kapitel "har äg- nåts :. Arthur Lindhagen, - före- ningens . ordförande = från ' 1929 till 1950, och i ett annat kapitel träffar i: Dag : Hammarskjöld ”utan förstoringsglas”. Men bokens "I huvudperson. är, trots' allt myller "av "människor och händelser, för- fattarinnans make; = Carl-Julius Anrick, Och "detta med all. rätt, för under mer än hälften av före- ningens snart 80-åriga tillvaro var det han, som ytterst hade ansva- ret för "föreningens ledning. För- fattarinnan har skildrat: allt detta med kärleksfull inlevelse men också med den respektlösa raljans, som alltid karakteriserat hennes penna, Hon är själv en förbin- delselänk mellan Turistföreningens historia och dess nutid. Hon 'harl/-—- träffat, känt och talat med dem som var med, när föreningen var ung. Hon har själv varit engage- rad i föreningens strävanden, bl. a. som redaktör ' för STF:s tidning. Bertil Kumlien har gjort omsla- get och tecknat följsamma vin- jetter, som pryder boken. Calla Anrick: Herrarna på tu- ristföreningen. Svenska turistföreningens förlag. Pris häft, '21:—, inb. 26: Sum ALL pontgh 200 300 100 | smäleken för Jesu” skull) "detär geringen' inte längre bemästrar 60-talets politiska problem. - Handelstid ingen. stäv Varför behöver högern wån- das så inför utsikterna att för" Mittpantisamverkan har inte alls ”udden riktad mot högern” ;" Den a testrävar en rationali- av, vår ti; q - struktur” PAN aa ene mitfältet.. Leder den till lsammanslaj sluter detta givetvis fel fn tida samarbete mellan” mitte partiet och högern Ä frågor, de po lätiskt” står varandra hö ; För övrigt är det:ju "väljar= na, som "avgör vilken i] | politiska: "partierna .' fär MI tröstar högern 'om att kunna behålla sina” väljara "öm: "mel lanpartiet blir verklighet? Västerbottens-Kurfrer. i "Det är” Möjligt; "att hj gern kan klyva centerpartiet - inför dess ' kollektivanslutning"” tills fölkpartiet. Detta skulle: betyda att centerpartiet hjälper. till att - förstora "icke blott folkpartiet" sitt sätt en salomionisk lösning av ett besvärligt problem: 4 Sydöstra Sveriges. Dagblad (2) De starka. farhågor man "inte minst i Danmark för närväran- de hyser att:de mordiska folk: ken' skulle hotas av att kulti rellt nära, nog erövras av stor- makterna får man hoppas" skall visa sig ogrundade, Det: finn fö - i i hög grad är nödvändigt; ', NN Sydsvenska -Dagbläde ”Värlör Sitter” "man "somi på nålar inne hos en ”läkare, ' vars för är. man” ängslig. att »tå allt förmycket: av hans tid i språk, för satt. vara - ailtfö förlig,. för: att "verka själ ; Jarvig?: Så" besvär ligt "har "patienterna > ' med läkarna att de käbnér” si sjuke jär. i rett underlägi man : . måste. vara" "beredd ningen har uttalat, "att Sattfyl- ]leristerna! swwärjé år dödar ”tlera människlor än” mördarna. : Skulle inte det allmänna ' ”vättsmed mera värda. på äbetstiden." Ge för den' rätta arbetsglädjen i sitt. mera krävande och' ansvarsfulla uppgifter betyder ' för många inte bara' högre lön utan” öckså bättre trivsel med livsuppgif- ten, Rektor Gunnar Gaddén' i Korrespondens, tr Nee (ETT ORD - PA VÄGEN — för min skull; Den korsmärkta dräkten” med smädnamn jag tar —, hur” ofta sjunga: vi inte så, Och hur lät är det inte att sjunga så, Men. att verkligen taga korset' och inte lätt. Det är inte lätt at frinodist och "med glädje bekänna "hans namn allestädes, Frestaren sä ger till oss: I: detta obetydliga sammanhang 'kan du spara dig obehaget att I bli som en främ= ling i kretsen.) Vi inbilli : os9 stundom, att vi; för att” vara hänsynsfulla mot: andrå' måste ålägga oss mycken varsamhet, i vår bekännelse. -Men”” bakom detta ligger ofta skonsamhet allenast mot oss” "själva. Vi'fruk=' ta att bli betraktade I såsom Jecke hänsynsfulla. Vill du ta ditt kors — vill du bära en smälek, ett lidande - för Kristi skull? a tereformen får vi i ett vytt lika > beklämmande bevis på att. re". : bli höger och stå på egna: ben? -' kraftsam= .. utan: också högerpartiet. - = på 00 mera som” deras fiender” än som i nom att skaffa 'sig nya kunska .'. per skapar de; förutsättningar ' v dagliga ' värv. ' Att kunna fylla >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.