Le —':KAHOLMS "TIDNING > Sven a EN + äldn ee ee Horsag den 13. november: 1884" — LT Torsdag den 12' november" 1968: "LT = = : Checklagen. behöver s ses över” verat: med en översyn. Legiti- mation krävs nu i stor utsträck- ning när: check används som "betalningsmedel, men 'frågan, är om inte kravet på legitimation måste "skärpas. -.Checken är etf bra och ber kvämt betalningsmedel, men det gäller att se till så att allmän- förtroende för checken inte rubbas, underströk hr” Bör- riksdagsdebatten. Den som fått. ett checkhäfte har bei visats ” ett” förtroende från ve: " derbörande banks sida, beklagligt . att. så” många-- inte skall, motsvara . detta förtroende. '. Justitieministern' var inte ber nägen att ge hr Börjesson” rätt. + Han . ansåg ' det inte motiverat :; att nu ge besked om någon "över syn av, checklagen. Frågan 3 må: te först beredas inom " departe? ” mentet, sade han, Denna bered- ning får dock inte ta. för lång tid! Den utveckling. som vi kun- nat bevittna ' när det gäller om-| fattningen av checkbedrägerierna : kan, inte "få ' fortsätta." Enbart «i : Stockholm lär ett tiotal poliser : vara helt s; sselsatta med dehnaj = du 3 | höll. församlingsledaren på att just Antalet checkkonton har ökat) i rekordtakt under senare år. Är 1932 fanns det ca 138.000 konton i vårt land, 1963 hade siffran ökat till över 700000 och för närvarande kan antalet kon- ton -uppskattas till ca 900009. Det. är de allt vanligare" löne- utbétalningarna via check som it denna mångdubb ling, av antalet kontoinnehavare, |: I Åakt; med ökningen av anta- let konton har tyvärr även an- talet missbrukare ökat. Checken är ett bekvämt. och. lättvindigt betalningsmedel. Ja, frågan” är om "det inte” är för Jättvindigt i händerna på folk. med trass- liga vaffärer. Under' 1960 anmäl- ' des 93 checkbedrägerier till; po- lisen, under 1963 var' siffran 996 och "hittills 4 år lär över. 1.000 checkbedrägerier ha polisanmälts, Denna. utveckling . är oroande och den hade föranlett Bengt Börjesson i Falköping (cp) att fråga justitieministern om . det inte; var dags att se över check- | lagen" så. att der - olyckliga be- stoppas. hetens jesson Det är Litet” i skuggan av 400-årsjubi- léerna; till minne av: Michelangelos död och Shakespeares: födelse har en annan. av ärets ”400-åringar” kommit. Och ändå har hans Jivs- verk haft större inflytande på det historiska skeendet i västerlandet än vad "den störste bildhuggare eller dramatiker någonsin. skulle kunna åstadkomma, ' --Det "är Johan Calvin, eller Jean Cauvin som han ursprungligen hette, vars död inträffade för 400 år -sedan;--Det var han som räd- dade "situationen för. protestanter- na idå "den katolska kyrkan gick till / sfna tvåldsamma angrepp mot den reformation som" Luther tagit initiativet: till. Luther: var ingen större organisatör och inte heller de':andens, män . som var ' hans medhjälpare : då det. gällde att vinna massorna för: de:nya idéer som” ”predikädes. De' var, eldsjälar, brinnande i: sin-tro, som rev ned gamla: € ' föreställningar . Saknade "lösningar 'då det gällde att. praktiskt,genomföra 'en skils> mässa från den katolska: «kyrkan och organisatoriskt samla sina! an- hängare kring: de "idéer som så radikalt skilde dem från allt sam” arbete 'med 'påvemakten. + vo: ">Bristen” på «en fast, samordriande and gjorde! att. ; protestanterna höll på, att "splittras i ett: otal smärre, sekter" där bara någon "ba- gatell i bibeltolkningen kunde skiljä'-dem. Var och en. i sin. stad hans ; i privata. tolkning var" den äta och z hela den - reformistiska kunde. mycket -väl ha . mu DET YTTRE ' har man ännu . inte kunnat]: > märka någon som helst föränd- i ve ring; i den sovjetryska politiken gentemot Finland, noterar Nord- västr ning a te Den finländske Utrikesminis- tern: - Karjalainen... har. besökt Moskva efter Chrusjtjovs fall, bli- vit, bynnerligen vänligt .möttagen - av den nye sovjetryske regerings- | chefen Kosygin och haft middag på Finlands ambassad för Gromy- ko, som: förtfarände är' utrikes- « minister; och : :Patolichev, , som » fortfarande är minister, för Sov= Skånes Tid "På det officiella ' plane hår alliså ingenting: ändrats: och in- te. heller torde. man vänta 'någ- ra' större förändringar. Men detta har-$+ längden .mindre... betydelse.[. än att Bresjnev nu skulle vara beredd ”att satsa på Finlands: so- cialdemokrater under förutsätt- ning att desra tar några steg -åt vänster och börjar samarbeta med komfnunisterna. — "- Kanske är det, något liknande som föresvävar den svenske kom- munistledaren Hermanszson,.s:när denne nu så påtagligt strävar. efz ter ått framställa sitt' parti som' ett i grund: och botten, - välartat, natlonellt, si partlti cta "båda FN-löjtnanterna på fi Hör är en både märklig och glädjan= de åtgärd, anser H a n dels- tidningen [ , Hur den juridiskt skall tolkas må” våra "ovisst, men i praktiken innebär den att löjtnanterna' inte behöver förbli i häkte medan do- men prövas i högre instans, Man vågar av, detta dra slut atsen att högsta" domstolen ser avsavärt mildare på deras förseelse än vad rådhusrätten gjorde, och det är inte överraskande, Vid detta la- get är det en offentlig hemlig- het alt även många jurister, och kvalificerade sådana, blev choc- kade när domen löd på. både av- sättning och straffarbete i två år, De kan inte ha blivit mindre be- sförta när de. läste rådhusrältens motivering. Sedan = Lind ' och Hjalmarsson försatts på fri fot kan man hoppas att rimlighet och proportionssinne åter skall kom- ma till sin. rätt. och suggestionen släppa. Ju förr desto bättre, Domen är orättfärdig och "kan inte Di stående, + vv c EN KÄPITALFÖRSTÖRINGS- REGEL : : H N kallar tidningen F ö retea- ga ren nuvarande avskrivnings- regel, för bostadsfastigheter. Nu- + varande regler betyder. att fas- tigheten inte är avskriven' förrän » efter, 167 år. Tidningen påpekar: " Datsär, väl ytterst få fastighe- ter, som inte är . förslitna och förbrukade långt innan - de 167 åren har gått, En livslängd på kanske 60-80 år förefaller myc- ket .mer' realistisk, . I praktiken måste en hyresfastighet förnyas innan halva avskrivningstiden | har gått, Al skadeverkningarna åv denz na kapitalförstöringsregel inte blivit uppenbar beror på att fas- en kunnat k sig genom markvärdesstegringen. Kommer det ett förslag om be- skattning av markvärdesstegring. en så måste förslaget uppenbar- ligen kompletteras: med helt andra avskrivningsregler än de. -nuva= rande för fastigheterna, Tidningen . Företagaren "påpe- kar att man på andra håll i värl den vill stimulera byggande och hostadssanering genom bättre av- skrivningsregler. I Kanada med- slutat i kaos och gått. under inför jesuiternas hänsyhslösa storman- grepp not dem -son anslöt sig till Luthers tankegångar, ” | . fi gång I ckades han | protestant, som: bara hyste". en «annan: uppfattning . om ireenigheteri; dömd: att brännas vid; sakta eld. r föddes 1509 i: den: franska vid. de. förnämsta universite- "Frankrike. Utom; te :å hdaja men. när, han kom/i kontakt med tuthers stankegångår blev har ich: redan. från" början en Kalvinismen - : I sten” att: ; | samma stoppat ration a Å ” (Beklädnads) ”Hotiverare er ökning] av, priserna "med :ca. 2,7 procent, | under förutsättning att företagen . underlåtit .att.; vidta , några", som helst rationaliseringsåtgärder. Mot] den "bakgrunden är det ni sagt, förvånande." att då veta att priserna höjts ,med : det , dubbla eller drygt 5 procent: . >, hi öretagen har alltså: inte bara givit. sig själva 'samrna '”lönéök- ning” som branschens "alla anställ- då tillsammans, de "har. kyrkan : vars pråliga /yttre ram han betraktade söm mörk vidskepelse, ' nya: läran börjat diskuteras "i roanstalterna och fått "många an- hängare; .. håde till en gripa "bland jannat för- att: prin- » motståndare :' till - gåve- ' helgondyrkan. och i Frankrike ; häde ' redan den Den + katolska : :kyrkan örjan : svärt att in- reta," en: syster - till il; själv "övergått 4 till n åelens: erg men in 4 läget blev farligt för 'Calvin som "| vin ha räddats i sista ögonblicket. - mo beskyddar Fe, ra förekom; inom; 'universi- jaderprid; 2 : han till Föga. för den katolska kyrkans > påtryckningar, Ka ttarbå- len' tändes och jakten på den”hya lärans män bedrevs hänsynslöst och var medelpunkten i den lilia” för- samling, som bildats "i Pari . YFLYKTEN UR PARIS; - "Enligt, en berättelse skulle "Cal Samtidigt som; inkvisitionens' folk -| trängde in' där han bodde för. att gripa honom: firades han' ned i en korg på andra sidan av huset "och förklädd till vingårdsarbetare vandrade han med: en hacka på j Gädsmannen "Martin : - han : inlägg. Större delen" av ”reallöne Hr Krister Wickman var -ovan- ligt öppenhjärtig i sitt ånförande. på Arosmässan, synd bara "att använde facktermer' som gjorde det svårt för gemene man att uppfatta innebörden av hans höna har i'år ånts "för trantfereringar, förklarade han. Annorlunda uttryckt har merpar- ten gått till skatter. Löntagarna behöver inte längre fundera över vart deras löneförhöjningar tagit vägen, Och hr Wickman ställer i utsikt ökade transfereringar.. Men vad händer när löntagarna ' blir "medvetna om att den del av 'pro- duktionsstegringen .som står 7 till deras. disposition är mer eller mindre fiktiv? = > (Handelstidningen) axeln ut ur: Paris, utan, att bli igenkänd av sina fiender, nl elt kringflackande liv men uppe- höll sig ofta i Basel där han be- drev. ytterligare studier och skrev den I haft ”den ” i "utvecklingen av den protestantiska den” 27-årige 'fransmarinen som en av -de : främsta -i- protestanternas led. .-För. Calvins . anhängare, som brukar boken” det" andliga rättesnöret, våld. skaffat. sig politisk självstän- dighet. och avsagt sig den katolska rådde" i området; såm ”eggat folket att bryta i med att organisera något nytt ur det kaos de skapat, Då. anlände Cal- Under 'sju år förde Calvin 'sedan k Som näst Luthers skrifter största betydelsen för läran.; ;Det var Undervisning "den, kristna'religionen och | med den skriften framstod kallas reformerta, - blev ': Vid-den tiden hade Genéve med tron: Men en allmän förvirring ingen av dem det . gamla ägde någon förmåga vin till staden på genomresa och Ber man sålunda en årlig avskriv- Sia om 5 N N ; citet än den tidigare, Två nyheter på Volkswagen 1500 S i höst: (2) vindrut; lamell- glas och (2) ny typ av Eberspächer extravä armare, som ”gömte” fram- för reservhjulet och alltså inte tar någon plats i bagageutrymmet. Den nya värmaren har, trots att den. är r mindre till formatet, större kapa. Nad ana "]ternationellt samarbete - ett 4 | Genåvee- främste "reformator, Fa- rel, sökte upp honom och över- talade honom att stanna och ta hand .om ledarskapet. DEN GLÄDJELÖSA ' LÄRAN ' - Hans första försök att - Skapa ordning misslyckades dock. Man ansåg att hans fordringar på disci- plin -- var alltför. hårda och det slutade med att han :' utvisades från staden. Det dröjde emellertid inte länge förrän han övertalades att återvärlda. Man hade tröttnat på oredan och” splittringen och ansåg att Calvin trots sin. hårdhet var att föredra, ” ». Efter några år hade Calvin fått fullständig makt i. Genéve och tvingade . med våld — när det behövdes —' befolkningen att helt leva efter den' bibeltolkning han grundade sin lära på. Kalvinis- men var i sitt ursprung, och 'så länge "Calvin levde, en lära som bland annat "förbjöd dans, teater, konst och över. huvud alla skön- hets. och glädjeyttringar som kun- de tänkas: Överträdelser 'bestraf- fades med böter, föngelse eller utvisning från" staden.” 0-årsminnef | GROGRUND FÖR DEMOKRATI Sedan Calvins död 1564 dröjde det dock inte så länge innan de mest rigorösa förbuden mjukades upp. Sällan brukar ju en 'lära efter några decenniers förlopp lik- na sin upphovsmans förkunnelse och man kan inte likställa vad Calvin. själv krävde med vad kal- vinismen - under sin historiska ut- veckling" blev. Den engelska . och amerikanska puritanismen anses vara grundad på Calvins lära och många menar att de demokratiska statsidéerna,, med bland annat Förenta staternas oavhängighets- förklaring, har växt fram ur hans idéer "trots att han i mycket var en tyrannisk diktator. - För eftervärlden har Calvins ge- stalt inte dragit intresset till sig på samma sätt som Luthers. Men hans betydelse för protestantismens utveckling kan knappast ' övervär- deras. Hans' ' stränga, . juridiskt skolade logik och hans analytiska människokunskap kan också spå- ras hos många av västerlandets klassiska tänkare; H i " Bill Andersson. Barnens bok om Jesus, Horn .Hur ofta hör inte mor sitt bårns enträgna uppmaning: ”Mor, be- rätta något?" Ett av de tacksam- maste ämnen en mor kan berätta är att skildra Jesu liv. Den eng- elska barnboksförfattarinnan Enid Blyton — känd och uppskattad även .i' vårt land '— "återberättar enkelt och "medrtyckände - evange- liernas > skildringar ; av Jesu liv. Boken . är. en strålande ' gåva till Sveriges : mödrar ' och. barn då det gäller att ge: barnen kunskap om och kärlek" till. mänsklighetens äd- laste. representant, ; Frälsaren -Je- sus. ; En" strålande bok” "som. bör vinna insteg i varje her: "Enid" Blyton: -Barnens bok om Jesus. : EFS-förlaget. "Pris Pa a 5. Resebok "genom tre världsdela :;' Genom Europa, Afrika och Asien går färden. ' Reseledaren kan kon- "berätta... Genom det säll- Spanien, till: Bulgarien, lande "Svarta havet; som. inte har: gon. ungdomskriminalitet och ingen "prostitution, "och >till Istambul; den, traditionsrika staden på : båda «sidor, om ' Bosporen, ' vär färdmålen i : Europa. 1' Afrika får vi "uppleva ' en färd | uppför Kili- mandjaros ' sluttningar,' hälsa på : i Madagaskar öch Kapstaden. Besö- ket.i Asien för, oss till sagolandet Indien, till det ”fagra' ;Formosa, till det överbefölkade Japan, samt till Singapore "och Ceylonz Det är rika upplevelser - läsaren: får ;vara med om, många inblickar -ges. om mis- sionens arbete. Sexton”sidor vackra bilder förhöjer" bokens. värde. Bra presentbok.... "Fredrik Wislö så vida kring a ” EFS-förlaget.. -Hält,.'. 19: 23 uther : Martin y.Luther: lever - än, fram- förallt då bland Iutheranerna, Hans person . och örkunnelse gör , sig förnimbar-. även : "annorstädes "i världen .genom : att . hans "tankar, "| ord och gärningar, bidragit. till att forma vår "moderna värld. : För: att förstå Luthers förkunnelse -och lä- | rosatser är det värdefullt, ia, nöd- vändigt att lära känna människan Martin Luther. En sådan kunskap förmedlar på ett levande sätt Fre- derich Nohls populära: biografi om den "store. reformatorn. 'Förnämlig presentbok till: unga människor. -Frederich Nohl: Martin Duther, EFS- förlaget. Pris 15:—. . Åndreas Birkeland: Kvarnstenen «Två pojkar, Jörgen och ' Oskar, är bokens huvudpersoner. ' Jörgen I NYA: BÖCKER | "I människor är en bitter och förl I kommer från ett kristet, sjömans- hem, medan Oskar har växt upp tats av sin fars ”fritänkeri”,' driver den barnafromme Jörgen . uti and- lig förtvivlan, :så att han vägrar att mottaga nattvarden, när. han skall konfirmeras. Jörgen rymmer från hemmet och tar hyra på” en båt. , Oskar väljer också sjömans- livet. Vid skilda tillfällen kommer de i. kontakt med den nitiske sjö- manspastorn Vangen., Oskar . kom vid pastorns ;besök på hans båt i ett fritänkarhem, där tillvaron |. ', av Gud förnekas, Oskar, som smit- |" Aktuell Facit - av - Arosmässan är att skattestriden inte står mellan, löntagare . 'och företagare som ST söker göra troligt, utan mel- lan LO-ordförandens politiskt färgade åsikter, tillkomna efter kommunisternas goda valvesui- tat och de' verkliga. löntagar- intressena. : sn Expressen : Det som nu ter sig angeläget är inte lättnader i botten, utan en omfördelning av skattebör- dan inom varje inkomstskilkt för sig — som mellan barnfa- miller, - barnlösa familjer och ensamstående — och ett upp- hävande av ' den muvarande skattespärren mot gifta kvinnors inträde i förvärvslivet. Huvud- invändningen mot skattebered- ningen är verkligen inte att den varit "”oerhört genomgripande”, utan tvärtom att dess förslag är alldeles för litet radikala på dessa väsentliga punkter. ' r Dagens Nyheter Löner och andra "kostnader stiger Sdjämförligt snabbare än svenska folkets sammanlagda produktion, - Det i vår handet normala importöverskottet ökar och det är blott en tidsfråga när våra valutainkomster på sjöfar- ten och på andra tjänster, som vi presterar för' utlandet, inte längre” räcker. till för att täcka i dispyt med denne och wti d honom till öppen diskussion. Pas- torn rev" avsett blad ur sin an- teckningsbok och skrev Matt, 18:6, orden om kvärnstenen. Dessa ord förföljde Oskar vart han färdades. Hans samvete, vaknade, Jörgen var "| rolös i'sin själ,” kände. sig: utstött och under Guds dom, Spänningen hos dem båda; där de båda käm- par' en förtvivlad inre.kamp,. får till "slut. sin. utlösning genom ' en musikalisk - och ' betagande flickas resoluta ingripande, «. : Personteckningen ' är" " mästerlig och läsarens intresse hålles på hel- spänn från ', början till" slut, . (EFS-förlaget 21: — Robert; E. A. Leer. Fråga 7 Våra. "| lutherska . trossyskon -« räd Östtyskland '; har överväldigande problem "att 7 kämpa' med. "Vi må inte förvåna oss över att de flyr till "Västtyskland. . Systematiskt ir- riteras "och oroas de. äldre och medelålders och ungdomen. plund> ras på .sin fäderneärvda ' kristna de: hort « från; sin tro och: drivas in kommunistisk. verksamhet. Nekar de, håller de fast vid kris- tendomen, är alla vägar". till ut- "| bildning stängda, Do ”Fråga 1”, som är byggd på den prisbelönta filmen med: samma namn, är en. fängslånde roman om ett livsöde i. Östtyskland, Kyrko- herde Gottfrieds, hans ” hustrus, femtonårige son Peters och dennes blyga « flickväns "öde ' strax - före murens tillkomst skildras gripande; Boken'. skakar, men det: är. ingen dyster : bok; > ljus är: händelsernas dramatiska” "upplösning, Kyrkoherde Heribert' Jansson vid svenska kyr- kan i' Berlin ' skriver i .sitt förord! r till boken:' ”Fråga 1” är en sann bok," därför har den en stor och : viktig uppgift. att fylla genom ' att den avslöjar: och” blottar 'förhål- landen, som 'ofta tystas ned och glöms "bort, men som för” tusende mande "verklighet. (EFS-förlaget, 10:75 Internationellt” samarbetsår då FN firar: 20- årsjubileum FN, New York i "november. a " Nästa" år kommer att firas som det internationella samarbetets” år, med anledning av 20-årsminnet av FN:s grundande, enligt ett beslut av generalförsamlingen, President 'Lyndon Johnson ' har; i ånslutning härtill proklamerat år 1965 som ett internationellt sam- arbetsår i Förenta Staterna och han har: instruerat or "alltför mycket sägs om-:vad som skiljer, om | motsättningar mellan staterna. Det bestående intrycket blir. att. konflikterna är eviga och att vi lever på avgrundens brant, sade Nehru. oa ” Generalförsamlingen har tillsatt en 12-nationskommitté för att pla- nera för samarbetsåret, Den kom- mer att framlägga sin rapport då årets Höst: med FN inleds olika departement att undersöka vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att främja det inter- nationella samförståndet. I' sin proklamation uppmanade presidenten alla amerikanska med- borgärgrupper att ta initiativet till olika program för att informera sina medlemmar om de nya fram- steg som gjorts mot ett ökat in- och att studera vad som vidare kan göras för att närma världens länder till varandra. Uppslaget till det internationella samarbetsåret gavs : av Indiens ä premiär Nehru i ett tal inför FN: s generalför- samling 1961. Nehru framhöll att alltför litet sägs om det ständigt h bor fortgående samarbetet mellan olika länder, medan” däremot kanske 2 den 10 november, Kommittén har hittills bl a: + Antagit en inbjudan från San Fr , FN:s födel id, att ordna en högtidlighet där i juni av stadgans undertecknande, + Föreslagit att temat för sam- arbetsåret skall bli framsteg genom samarbete” och att, minnesmärken som” ges ut med anledning av jubileet skall förses med Samarbetsårets symbol, händer förenade i handslag. + Fastställt ett program för året, enligt vilket "Uppmärksamhet un- der. årets månader skall riktas invigningsmånaden, sedan blir te- mat för februari ekonomisk ut- veckling, för mars vetenskap och tro, ”Försåtligt : lockas och tvingas? nästa år, för att fira 20-årsminnet |. ”Fred ochl & mot olika arbetsfält, Januari blir| |. F örsäkringsiden- har anammats av ”Försäkringsidén". ha) med låvinartad kraft slagit igenom i. det flesta: :industrläliserade län- de; lagstiftning, iderstryker örsäkr gslidningen. rv Det gäller här: generella lös- ningar " av "grundtryggheten '. vid sjukdom” och på -ålderdomen, eller för efterlevande” vid: familjeförsör- jares "bortgång. 1 vissa länder gäl- ler det också. redat en: försäkring i: ssamhällsregi mot” inkomstförlus- ter ” intill ' ganska höga belopp; ATP:s tak går när detta läses vid 37500 kr. Den moderna människan vill dn in- | "kommentar importöverskottet.: : riktning. Det senare vår "äid > "När "dena ödesdigra: punkt nås har vi. ingen annan möjlighet; att täcka det överskjutande , importöver= skottet än att "antingen åderlåta vår guld- och valutareserv, eller att ta. mpp lån och krediter då utlandet. ss D jur. c. RiPokorny: i " I småstäder och tätorter” har . - människorna en kort bilresa till sin sommarstuga, till fritidsom- , råden och fiskevatten och slip=.. per fastna i bilköer. Är detta påpekande också ett bygdero- mantiskt utbrott? 7 ös tes I småstäder och dätor! ter har. barnen nära till naturen och kan rasa ut i skog och "mark; Utbrott av 'bygderomantik? lt: fler "människor kommer ” emellertid att ;fastna, 4 bilköer, : allt fler får det besvärligare att lördagarna. Bör wi verkligen inte försöka ändra detta så långt " Nn det är möjligt? Vi tror att man: kan ändra. det. med - en "aktiv JTokaliseringspolitik, Vi tror-att” människorna i: stör utsträckning” . kan bo kvar på landsbygden ett stort antal tätorter: 5. = - ; Skånska Dagbladet”: : > Uppenbart är att .m ten. och :— inte mjnst - viktigt : — ge denna en del slagordet - blir vänstersamling . och sådand linjer skall dras upp att" social? demokrater : s lockas star "steget . över, upplyses av. br Hermans-- gon. ' Han .; wiftar " - även bort Hilding Hagbergs försök: att: få bort" eftörträdaren H nma som "parti rdförande: ; blir” det hr” T svinner — ; från 7 partistyrelse spår hr Hermansson, och” d är troligt "att han får, rätt. Den rotårande : stalinisten . Hagberg £3 "I har ”säkent' spelat ut sin föga [te acceptera slumpen i destruktiva sammanhang. Slumpen — hasarden — har i vår tid förvisats till kapp- löpningsbanor . 'och 7; ;lötterier, där den . tjänar, som: i stimulantia> Den moderna; människan räknar i län- der: söm exempelvis Sverige” -med ett”. ; och : dödsfall.” : / nstrumentet för denna" "garde- ring: är. helt. enkelt olika" slag av liv=7 och ” :sjukförsäkringar, som kan:ge försäkringspengar då peng- arna: verkligen "behövs. Den :en- skilde "kan i dagens läge sätta målsättningen till att: försäkra "cin och". familjens "standard, eftersom de" flesta fall premieutrymme finns r.en välbalanserad budget. äkringskollektivet : (livbola>- get) är inte någon "maskin som producerar / ”friktionsförluster”, utan en anordning som 'gör pengar värdefullare | genom att flytta över dem från en budget där premie- ) betalningsförmåga finns till ' en budget," där försäkringspengarna marginellt har en vida större be- tydelse, Näringsgrenens uppgift + 'T penningförädling. -] för de närmast berörda. att'des: ärofulla Folk: : Helsin borgs Dagb dv rärna "ligger" inte "särskilt: till för. vare sig - myndigheter organisationér; eler Ib Idniö förbund, + "Den lysningsber odningéns Inga ' Gottfa rbs sa invandrare skulle behöva bi stånd' med 'att "relativt: snabb lära sig förstå.svens a "någor lunda hjälpligt; Den blygsämm språkundervisning - för .-utlän. ningar vi har. rapportera: på engelska och tyska, inte:på svenska. Naturligtvis borde" de. få" en ordentlig "orientering ” or våra förhållanden, fom vå der soch bruk. NS Handelslidningen ” Dikten måste qv visa värdet > av . gemenskapsupplevelsen; och visa på vägar . som leder. till | denma. » Svante Foerster munikationer och transporter, juni utbildning, kultur och lag, juli turism, augusti idrott, ' september barn och mungdom, oktober' de mänskliga rättigheterna och hu=- manitet, november kampen mot hunger och december avslutning. i | U. S. P. anna mm teknik, april: hälsovård, maj kom. "postgiro 900 00100 Matt ; Låt 1085 nte "säga, att. vi bär ett kors, när 'vi lida, vad :vårå gärningar , är värda. Ej Reller när vi förlora vår hälsa 'ellef våra ägodelar' eller: våra kära: Korset, det är vad vi lida där? för att, vi är Jesu' lärjungar; lidande som vi alltså. skulle - kunna undkomma," om" vi "icke, vore hans lärjungar. : ' Ständigt är det dock i väg. Ständigt, i smått. och. stort,: ställs vi i valet mellan att hävs > da oss själva ' eller "att 'förnekå. oss själva för Jesu skull Där. ' vi förmå att säga nej till oss själva för andras” skull, nej till en förmån, som erbjudes ” OSS: men på vilken, som vi för "Jesu skull ej kunnat ikläda oss, "då bära wi hang kors, > vc v Om du ställs inför ett kors" idag, vill du taga det? cn he jr SLR see san unnes jane jan | sa komma wut på landsbygden 'på satsa mer, ' än hittills” på - den +" brottsförebyggande : Verksanihe- . - ändå Företagaren fore
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.