(| a | an [a än så =ILT- Fredagen den 13 november 1964 IT = = I en officiell kommuniké från . den s.k,' inkomstgruppen inom Inkometförbättringarna I Jordbruket. - . inkomstklyftan för. brukaren i gruppen 20—30 i en- -företags- k beräkning :blir ca jordbruksnämnd har ny- ligen redovisats förnyade beräk- . ningar över inkomstutvecklingen - i jordbruket, Beräkningarna in- nebär bl.a. en prognos för 1964. Det är tacknämligt att man nu så snabbt kan få fram resultat som . ger 'en anvisning om hur utvecklingen går. Detta är tyd- ligen möjligt tack vare den prognosmetod som" utnyttjas in- om ramen. för de s.k. typjord- brukskalkylerna,. För några år sedan "kunde man som bekant |” 6000 kr. Omsättningen vid ifrå- gåävarande jordbruk på slättbyg- derna är i medeltal . beräknade till ca 57000 kr, under-- 1964, Det skulle alltså i dagens läge och vid den jämförelsegrund: som tillämpas , krävas , en, tioprocentig . höjning i genomsnitt" på : jord- brukets produkter för att mad en gång åstadkomma en kalkyl- mässig + inkomstlikställighet > i gruppen 20—30 ha. Det är som bekant denna grupp som: enligt inte få någon inf tion förrän den' jordbruksekonomiska -under- sökningen hade redovisat de fak- tiska siffrorna för ett visst år. ' "De . beräkningar, som lägges]: fram av inkomstgruppen ' avser över - 1959 "skulle utgöra jämförelsegrund .', efter sexårsavtalets utgång. En sädan höjning av producentpriserna' på jordbruksprodukter' skulle vid; i övrigt - oförändrade förhållanden att belysa ink klingen "under förutsättning av normala produktionsbetingelser, Detta in- nebär närmast att man räknar med : utjämnande volymer för såväl produkterna på intäktssi- dan som de olika insatserna av prödukfionsmedel." Man beaktar även den . utvecklingsgång "som materialet" ger besked om, Detta innebär t.ex, på intäktssidan att man i prognoserna tar med ef- fekten' av den fortgående" prö- duktionsökning, som sker vid de räkenskapskontrollerade jordbru- ken I de mellersta storleksgrup- perna”, (10—20 och . 20-30 ha åker), liksom man på kostnadss sidan beaktar, utvecklingsgången ifråga ' om kraftfoder, arbete etc. Redovisningen av "resultaten på ; detta sätt är ett stort, framsteg, - Om' ma I går på de , aktuella | siffrorna : för det "enskilda" årot, då” man nämligen in effekternå : av alla tillfälliga "förändringar. |". Detta 'gör att man mister kon "takten ined den mera ångsik- -tiga' utvecklingen; vilk tigast 'att' kunna följa: ä därför med "förvåning man iakt- i: tager. den «reaktion: som > enligt s RLF-tidningen framkommit it): uttalande" av' Jördbruksministern, Enligt RLF-tidningen skulle han ha; förfäktat ' att kalkylerna är missvisande på grund” av att dessa" bygger. på? 'notmalkvantite- ter, Detta är en missuppfattning av. den verkliga : innebörden . il. 5 de "resultat som: "kommer fram. Det, må ' understrykas, at de [goda ” som de. sämre! påverkar de” it N esultat |" bära en treprocentig höjning av. livsmedelspriserna och inte "fullt en procents höjning av lev- nadskostnadsindex." Läget ” för familjejordbruket ter sig ej så hopplöst som många ”vill göra gällande, ” En förbättring äv -prisläget - i” samband med 7 en "fortsatt effektivisering borde” in: "öm rimlig" tid kunna. förbättra + inkomstrelationerna, :! Man :2. får dock i detta sammanhang inte "glömma ” bort” löneutvecklingen: Kommer :denna även i fortsätts 7 ningen att. bli inflatorisk, d. vis. gå längre ä "vad ' som . ungefär motsvarar - den " genomsnittliga |. höjningen av: arbetets produk- tivitet j samhället, får jordbruket "svårare att. hänga med i utvecki lingen — bla; beroende” på att jordbi uket” i en sådan utveckling Pri: en sanering av . bostadsbeståndet ” tror "tidningen Företäå gå r ecniinte på. :I själva” verket är ; det tvärtom: Lb NI praktiken har det blivit så att en, fastighet ri : och -nybyggs i när, .relationerna . mellan tomtvärde och? ”byggnads-' värde förändrats' starkt." När det : stigaride - ”torntprisét blivit : lika stort eller större än.det. sjunkan- "de värdet av byggnaden har man "tiden ' mogen för: en sane- Skulle": denna. markvärdes- ar MORAS RA "stegring i betydande. grad rindra-| gas; till det allmänna": skulle; sa=- |: t för fastighets och ' utvecklingstrender” «som |, framkommer I de, i redovisade beräkningarna, — + 3 Vad som nu redovisats «tämligen betydande, inkörstför- | bättring" 1" Jordbruket ' från ' 1962)" till 1964, Brukarens arbetsinkomst |" beräknas stiga med 1000 'kr, i gruppen .10—20 ha och med 23001: kr. i gruppen 20—30 ha. Sam-|' tidigt — d.v.s. från . 1962 till 1964 — ' beräknas familjens. ar- bötsinkomst stiga med 1650 kr. i gruppen 10—20 och 'med 3650 kr... 1 gruppen 20—80 ha. : Industrlarbetarinkomsten — har samtidigt stigit med 2200 kr, och följaktligen har brukarens arbetsinkomst stigit med ungefär |: lika mycket I gruppen 20—30 ha. Man får naturligtvis inte pres- sa dessa resultat alltför hårt. | Vilken inkomstförändring . man |. får under loppet av två år be- ror ju delvis på läget under det första året. Nu har som|; bekant — prisutvecklingen varit Fynnsam sedan 1962, Å andra sidan finns skäl understryka, att I: beräkningen för båda åren gäl- ler normalkvantiteter. Vad som framkommer i resultaten är allt- så effekten av dels . förbättrade priser, dels den rationalisering som inträtt I form av ökade kvantiteter på intäktssidan och måttligt ökade insatser av pro- duktionsmedel enligt den regi- strerade långsiktiga utvecklingen. Alt resultatet blivit avsevärt bättre i vad gäller utvecklingen inom gruppen 20—30 ha torde till stor del stå i samband med prisförbättringarna. Dessa inver- kar självfallet starkare på den gård, där man har den största omsättningen, Detta gäller oav- » sett om priserna går i gynnsam "ellep ogynnsam riktning, XKal- kylutfallet är alltså ' delvis ett uttryck för den stora effekt som prisbildningen har vid nuvarande intensiva produktion inom famil- . jejordbruken, > Den s.k. inkomstklyftan, d.v.s. skillnaden mellan industriarbeta- ren och jordbrukarens arbets- . inkomst, har fortsatt att öka i . gruppen 10—20 men minskat nå- "got i gruppen 20—30 ha. Prog- " nosen för, 1964 tyder på att jen so Vinstén. av markvär » Visserligen smugglar . vi | rats, varvid intressanta ägaren sjunka i i motsvarande grad; 1 stället för sanering skulle, oo fölslumning. Enea .|svensk landsbygd som ' av, saneringziskäl |” --— pen s Det «är ingen "vacker bild av Åke Was- fiska - böcker. .De har sin miljö i:'ett ålderdomshem i Hälsingland och tiden är inte så avlägsen, någ- ra decennier bara. . Huvudpersonen är Björn, prinsen i i samhällsslottet, också i sin: fattiga, och lilla - värld. Man tycker att den. 'vuxné”. Björn skulle - känna På” "något: sätt är han ännu prin- De: var: äv "de mest. skilda..slag, kigt? barn :;och, ,åldringar utan också nledni 3 blivit är - en ! sällsam "och - . främmande : tro: att.det--var så i'Sverige för så kort tid sedan. Men då man att. så. var, det. En liten . känslig pojkes. -: upplevelser : bryter motstånd och. det är inte utan samhällsslottet satt sina 'spår hos den vuxne. Björn. Det finns något - oåtkomligt hos honom,' men: sam- - barnsligt « lätt. med. galghumor, Han litar :inte så gärna: helt på människor, men” då "blir han mycket öp- erättar' gärna. och föngs- " Man - vill gärna minnas ' några ord i självbiografin. De. handlar om . samhällsslottet i dalen, "=”Er” del: får sin. vilja fram, de git, kommer -lever ' "en | tid . och rdriven och slutresultalet blev mycket. beklagligt... Det blir en högst-betydande kvalitativ för- sämring i: riksdagsbänken "för 'de "7 borgoriiga, i Skåne, sade Sterning. Hr Sterning underströk vidare bet Malmö högerförbund . aldrig "varit." motståndare till: borgerligt a samarbete. och redogjorde för för- ill: årets:val, ,Vid.fyrstads- öte 'den' 26 " februari j' -det ensamt .skulle ställa sig ba- "kom" särmlingstanken med utbry-. tare” från. övriga" partier. 'Förut- M stora: -Men vid: mötet gjorde riks- d rån Medboreerlig ”att-den andre. högermannen : som : undertecknat. . uppropet —. Clåes k Rosenskiöld — tog av= s : men Fans tällningstagande fram- fördes fav, hr "Weibull. Det” var ge som fick höger- t ändra - inställning. : en framkommer ju i, regel; först i när, tohiten bebyggs på nytt. Vill "man: tillgodogöra sig denna vinst måste n man bygga, .. se DOMEN ÖVER FN- SOLDATER- NAS VAPENSMUGGLING - - ” med dess' hänvisning. till :den1: skada vår svenska. FN-insäts, li- dit. ger.en elak smak i munnen, » Ett ' "dylikt hänsynstagande”, till ”statsnyttan”, , för obevekligt tan- ken till länder med andra rätts- principer än våra, skriver chef- redaktör Gustaf von Pia-l. ten "i ' Hun/Veckojournalens | " krönika: "+ oc. - Överhuvudtaget verkar domen som ett beskäftigt försök att vara en världsopinion till lags. stolen tycks genom en hård straffmätning vilja visa omvärl- den hur duktiga vi svenskar är. men ni måste åtminstone ge oss . stort A i objektivitet, : De båda FN-officerarna har be- : gått ett brott. De ska naturligtvis straffas för detta. Men det är än- då att hoppas — och vänta — att hovrätten ger dem ett rimligare straff för deras lingsförsök. Dom- |; .. vapen, | tera. den chistorieskriv=- kunde för sin idel ätt Regnéll svängt helt "om 'öck redovisade en annan vari- ' ant av: Munck , af: Rosenskiölds - uppfattning. Mötet" var virrigt, : menade. hr : Palm, : och många -. visste inte vad som beslutats, men häremot opponerade hr Sterning. .Beslätet fåttades i lugn och ro. . "Jag ” var . närvarande vid stämman, men det var inte' Palm, främhöll Sterning; som hoppades att. MbS-anhängarna ej - skulle . gripas av någon. skördetidsanda. ":Det torde vara bättre om de po- litiska partierna i lugn och ro får "diskutera. sig fram till lösningar, ra Det finns tecken som tyder på att” vis: a MbS-anhängare vill sätta igång utrensningar, slutade ' hr Sterning. Det skulle vara be- klagligt om så. skedde, ;Onekligen ett intressant och "upplysande" "möte! : EN STRID KRING... : +" SKATTEREFORMEN tycks definitivt ha seglat upp i band. , med Ar ä i "Västerås... Bar ö metern kommer att tänka på en | hamletreplik efter att ha hört LO- chefen Arne Geijer: ”Så går 'h friska hy i efter- FÖRE OCH EFTER FYRSTADSVALET En borgerlig samverkan i kom- munalvalet om två år är, som ti- digare påpekats, sannolikt i flera skånestäder, bl. a. Hälsingborg, skriver Helsingborgs Dagbladi(h): Vid ett möte i Malmö har den- na fråga om samverkan diskute- upplys- .-ningar kom fram, Kommunalrå- ä - "tankens kranka blekhet över../ Hr Geijer. var .en dyster. Hamlet vid Arosmässan. Var fanns nu de ”nya djärva målen” som socialde- .mokraterna talat om? Hr Geijer "vågar inte vara med om någon .+ skattereform. Barometern fortsät- ter: TT 2 Hr Geijers motiv för att ytter- ligare: förhala skattereformen — På hur lång tid ville han inte upplysa sitt auditorium om — var att ”den radikala omläggning av det Sten 5 MbS till valresultatet i år men hoppades att det inte skulle för- storas upp, Besinna att MbS inte - samlade ens så många röster som högerpartiet gjorde ensamt 1960. MbS' framgångar måste också ses mot bakgrunden av den starka press och den enorma reklam som stödde idén. Jag lyfter på hatten för resultatet för MbS men jag lyfter inte på hatten för dess mualoder, framhöll kommunalrå- et. Den propaganda som bedrevs ; från Medborgerlig samlings sida '- felaktig: och- var både ensidig, som föreslås av skalteberedningen, kan "leda till en kraftig uppgång av priser och bli inledningen till ett inflations- skede, som vi alla är angelägna att undvika”. Dessvärre är emel- lertid detta inflationsskede redan -nu ett faktum, . - Allt fler och fler människor re- sonerar så här, erinrar Upsala Nya Tidning: ”Det är ing- en mening med att bjuda till — det blir för litet över sedan skat- ten dragits”, ' Att-hålla fast vid en skatteav- ÅH Flam . sing målar i sina tre självbiogra- : han som tar 'dagen som den kom- > mer” och ' upptäcker. glädjeämnena ' undangömda " bitterhet. Men det gör han inte, : sen, nu.i sin rätta skepnad, be- rättaren; som låter. oss få höra: sagån' om. dödgrävårens pojke som ” bodde. i dalen och .fann en grim- ma i'stallet, Slottet var stort och befolkat med : många. människor. , männis) or. Som av en eller Det : et. värld man föres in i, man vill inte ; läst de 'tre "romanerna vet man ;' ens . att man. till och -med känner sig ” tjusad ::öch lockad av :' det man : läser. Visst har kanske tiden på tidigt; något tjusande mjukt. och - Svårmodet - växlar - "'sättningarna' för en tillstyrkan var Han ömling = och AR : vilket ” hån! "undertecknat... Även |! rån! "låndskronahögern framhölls]: Sixten, Palm ville | vägning som framkallar en sådan hur'. kunde 'det då vara långtrå-' ttighuset. rymde inte bara ; » Det: är vad::slottet skulle vara, uppsamlingsplatsen .: för bygdens gamla: Ålderdomshemmet där man lever -tillsammans i väntan på den oundvikliga. : döden::: Många . andra ort från slottet finns. inte. : för "dödgrävarens i Björn,: som : mot. sin vilja : bli ; inhysing > på > slottet. Han: lyckades överleva, kom --bort från > fångenskapen "med. livet» i behåll. ;-För: 'hönom var det: den först stationen, :inte den sista; Då andra steg: av "tåget för- att byta till) det" sista - tåget, : nöjde Björn. sig "med: att stanna på perrongen, ch: et andrå. livet, en "liten f ke skulle. vara” oli humorn: 'så ofta glimtat fram." Den lillgamle Björn» är" en "filosof; hän yckas ; behålla:" sitt eget jag och ; nå- stora landsvägen. är de att. känna . "drömma, att skapa om sin verklighet, 'som' "gav honom kraftvatt-orka" med de svåra 'åren/ Björn . har i gudägåvan «att- kunna resonera mot allt förnuft; För att "Påföljden för grov 'vårdsl het i i » trafik skall. enligt en propo: ition från . komrmunikationsministern "ändras från fängelse eller 'straff- "arbete i högst ett år till fängelse i högst fvå år. Denna ändring fö- reslås träda i kraft redan den 1 "januari, Lagrådet har ingen « erin- "ran mot detta. F.C > Trafiken .och dess problem” på- kallar allt större uppmärksamhet från statsmaktérnas sida; Det tor- 4 de också vara motiverat att sam- » hället får ökade möjligheter att tai med" hårdhandskarna - mot dem,'. som allvarligt . bryter: mot » |. trafikreglerna. - Man -, kan t. ex. tänka: på rattfyllerister som farit fram: :som galningar .och orsakat svåra. "skador och dödsolyckor. Ofta har -sådana färder gjorts -i stulna bilar. Man har'svårt att ha misskund med dylika individer. Naturligtvis - «kan . Fr ningar inte råda bot: : alla olycksrisker i trafiken. Det be- hövs en-målmedveten och ihärdig Propaganda - och det behövs un- dervisning — allt sådant som det är statens sak 'att ordna och be- (Sundsvalls Tidning) reaktion — och gör det på bred- den — är inte särskilt välbetänkt. Allra minst i ett länd som vårt, med tecken på ett stagnerande utbud av arbetskraft. Det gäller att locka fram de arbetskraftsre- server .som ändå finns. Det gör man inte med nuvarande skatte- konstruktion. Den avskräcker. i stället för att stimulera, - vin igen” och "Farfar och Jagt åget gå... Där- |: : lekshångel 52. | pojk sd .Den. följde. honom ' några. år "men tid: .|takten till därmed komma till förnuft,. skulle man kunna säga. Åke Wassing har behållit pojk- själen... Han , hade lång väg till debuten. På något underligt sätt tycktes. han dock: veta att lyckan en dag skulle; stå ' och: banka .: på hans, dörr. Sagan--måste bara först mogna . inom. honom, till något helt tiden och ; konstnä igt: . Under. ' fanns det" oså. :många sake kunde: "Ha Jha sjunga ”Se- nu". tittar lilla solen schlagers,- .man märker aldrig. kär- Musikörat" -ärftligt'” Fadern: spe- lade dragspel; vilket.wi minns från slottet,» Åke» Wassing'. berättar” satt modern" "också ;' skrev ;: visor, För Åke Wassings: del började, det "med en. som; den ;, .sextonårige äng: Öfann på en vind. byttes till en, hund, Så småningom blev.»det ' en: gitarr och "den : följer ännu? med- på <.livsfärden.+ Det sär många. yrken. han; sysslat med.;En hade "han 7” engagemang "vid Cirkus "Scott. Så. började: han job- ba Hälsinglands :” skogar.: » Där träffade. han , en. joddlare; en drag- spelare” och nn. violinist. Själv .blev nnat uppträdde: kvartetten Och" :sedan'. kom. Inger Lindblad. "och. sjöng. " Wassings schlåger ,;.”Jag har. talat om... för varje | liten stjärna”. Det blev: upp- 'samarbete med vis- nu: hade man-upp- prinsens ena sida. Den andra ' upptäckte Ivar Lo-Johans- son: — gödgrävarens. pojke kunde skriva,” 3 = Sluta” med 'apkonsterna : och skriv, sa' Ivar Lo. 'Du.kan skriva, Skriv en boksvevr = Det gjorde prinsen , Björn och "| därmed slog han ut i fullt blom. Det blev: ”Dödgrävarens pojke”, en "av .de- största : debutantfram- gångarna "vi haft i 'detta land, bländ 'annät belönad med bokhan- delsmedhjälparnas ' plakett: : ”DIN BOK — VÅRT VALP sie on : Det blev" också stipendium från «I Svenska Dagbladet och ett ABF- stipendium. " Åke" Wassing blev berömd över en" natt;,' höll jag på. att säga. "Den första boken” var författa- rens "jakt efter "det svunna. Han ville . minnas .det som hände en gång, återkalla det så verklighets- nära som möjligt. Ett mycket fint porträtt formas av fadern. Han, den -' nackstyve bondesonen som åldrig kunde. glömma sitt ursprung, och ”som "ansåg att hustrun som försvann upp i skogarna med en kolare var den'som förstört hans liv. På ålderdomshemmet kom han att inta en något. högre ställning än. de andra hjonen. Han hade inte kraft att slita sig ur:miljön | och. på så sätt kom Björn att bli barnet bland åldringarna, Hade inte. så skett hade wi mist några av vår litteraturs vackraste böc- ker, 'dessa om prinsen Björn och hans” fruktansvärda uppväxt, : Det är just detta' att Åke Wassing lik- Som hittar skönheten och dröm- men som gör ' böckerna till stor litteratur, Åke ,Wassing ser inte bittert på sin . mor, överhuvud är det sällan man märker en fullt tydlig bitter- het hos honom. Istället for han till Hälsingland då hans - första bok .kommit. ut och grävde ner ett exemplar av den på sin mo- ders grav. Det. finns inget pate- tiskt i hans sätt att säga det, Det bara är så. Han vet att han har mycket att tacka sin mor för. Omständigheterna gjorde att de skildes åt, men aldrig med bitter- het, snarare med ökad kärlek, den kärlek som större avstånd skänker. Ake Wassing har en stark för- ankring på landsbygden. Hans tre hittillsvarande böcker har rört sig i en genuin landsbygdsmiljö. Själv bor han i Stockholm men han har n liten gård ute i Roslagen, En plats dit han nu kan dra sig un- dan för att skriva: om Björns vi- dare öden och äventyr — det är "I priskonkurrens, och vidare be- "I kännande. "| ket av våra totala resurser, som "| nationalekonomisk:' förlust: . Det Det är ännu för tidigt att. göra mera preciserade förutsä- gelser om hur hårt de brittis- ka åtgärderna kommer satt drab- ba svensk industri, Med tanke på den överhettning, som” just nu präglar konjunkturen, skul- le "det ytligt sett kunna före- falla som om en dämpning vore välkommen. Det är emellertid inte inom exportindustrin en sådan ' dämpning ' kan få en gynnsam konjunkturpolitisk ef- fekt. Dels arbetar .exportföreta- gen redan tidigare under hård btyder en nedgång & exporten att vi själva får. besvär med han- delsbalansen.” ” Sysselsättnings- svårigheter kan även hota vis- sa sektorer, som är särskilt ut- satta, och dit hör bl. a. Pappers- och påppindustrin," ox » Sydsvenska Dagbladet.” He Lange har tidigare gjort insatser i Eftasammanhang som förtjänar — och har fått — er- Hans uppträdande i riksdagsdebatten övertygade in- te om att han' för "närvarande är rätte mannen att föra Sve- riges talan under den krig som Efta genomgår. | - Dagens. Nyheter," s - i I Din ryckighet: i | konjunkturz politiken, gom nu : illustreras genom räntehöjningen vid ' en arbetsmarknadsmässigt mycket ogynnsam tidpunkt, medför! ty" värr att vi inte får ut'så myc- varit. önskvärt. och . möjligt. "Att folk nu". mindre "nödvändiga" nedför oa] 5 beredskapskaraktär, medför en behövs ' mera "smidighet" Kon- | junkturpotitiken.; :.. och >" mera djärvhet :i undanskäffandet : av is utan arbete. eller |. måste ' överförag på: dyrare. och |; ska' maktkampen tta kan givetvis. ur. vissa synpunkter wara olycks ligt — för högerpartiet är det en tragedi — men det är. en politisk. "realitet " som centérn och folkpartiet inte” kan komma förbi, Därför är vår gotländska mittensamverkan lika . väl sor det nya initiativet I Västerbot=: ten den enda framkomliga” vä? gen att stärka oppositionen. ' - en . Gotlänninge je gör den politi i vårt land. De När rikspolisstyrelsen fråta- håller behovet. av förstklassiga tekniska ' anordningar, fler ; och : bättre bilar, båtar: io. s Vv. är den väl i och för: sig -inne på: rätt spår, Det är klart att po: lisen behöver en funktionell. och tidsenlig utrustning. Men mest betyder den personliga insatsen; inga tekniska finesser på vakt-. kontor" eller. i radiobilar kan; ersätta en klok kvarterspolis. .'- ' Svenska Dagbladet. Rekryteringen av ga officerare” motsvarar inte” :alls' krigsmaktens behov." ”Anledning=" en till den minskade tillströra=, ningen är uppenbar: '; — des äl; vila..- möj ligheterna vär alltför. lockande för att försvaret: skall: kunna; hävda sig i ”konkurre sen:” Här finns, som" 'en 7 fr stående armérepresentant gen" framhöll, "närmast: två” gar” att går antingen. att" eller: också " att göra. prem erna tillräckligt lockande, Att::man i senare fallet. inte: kommer. ifrån på bussar och flyg? i Stockholm XTT). ÖB vidhåller sin tidigare rerade uppfattning om angelägen- heten "av att enhetliga och likvär- diga. rabattförmåner för: de 'värn- pliktiga vid resor med:olika slag av < statliga,.. kommunala ..och en- skilda kommunikationsmeédel åstad- kommes, Han förordar” därför att närmare ” överläggningar : i detta syfte : kommer: till - stånd: mellan statsmakterna och. de. "berörda tra= filföretagen.. H " Genom ” försöksverksamhet torde det även "vara möjligt att få ett . realistiskt . underlag för -lön- samhetsbedömningen och eventu- ellt ' subventioneringsbehov.: ÖB förklarar att han därefter är ”be- redd att: närmare överväga den tekniska och- ekonomiska" medver- kan som från försvarets sida kan fordras för den framtida verksam- heten; genheter som "drabbar" värnpliktiga som för resor till hemorten än hänvisade till andra fördmedel än järnväg, t. ex. buss och flyg. Detta bosatta eller under tjänstgöringen är förlagda på Gotland eller övre allt' större antal värnpliktiga av förnyade resekostnader genom den successiva nedläggningen av SJ:s trafiksvaga ' järnvägslinjer i alla delar av landet, Både rättvise- och billighetsskäl talar därför en- ligt ÖB:s mening för att enhetliga och likvärdiga rabattförmåner bör utgå vid resor med olika slag av statliga, . kommunala och - enskilda kommunikationsmedel. Järnvägsstyrelsen har varit obe- nägen att utsträcka det nuvarande militärrabattsystemet 4ill att gälla även resor på SJ:s busslinjer, bl. a. därför att om kostnadstäckning inte erhålls. måste biljettavgifterna höjas för andra resande och vi- dare för att om en kategori be- har | viljas nedsättning drar det med säkerhet med sig krav från andra rupper som anses sig ha samma skäl för nedsättning. ÖB har en del att anmärka” mot argumente- ringen och påpekar bl. a. att ra- batteringen för övrigt torde kunna motiveras - både . mot bakgrunden |” av att de värnpliktiga utgör en specialgrupp som på grund "av statsmakternas beslut är berövade sin normala möjlighet till inkoms- ter under den tid de fullgör lag- stadgad värnpliktstjänstgöring och med hänsyn till de tidigare be- förda orättvisa förhållandena. ÖB många re som väntar på den volymen... Lo 0 > Singer: . gå" ill nattvarden. utan a värnpliktiga a även = Tidigare har påpekats de olä- Norrland, . Därjämte drabbas ett/.' gång "varit. : lismi Mån” frågar sig om dessa skolonna : di igerade' ”dörrknäa araktioner. är "alltigenom. ssyms. patiska - = stackars” Järare” för bjärtansvärt, 'men j gäller. det, i allmänhe den, om wvem som kan ler.4 tigga - bäst. Alla” är: inte” så begåvade på. området och därför får föräldrarna , fia ta ett. extra grepp; ur "portmonnän när” re sultatet ., bli magert. brand» ökabtningen av släkt och" vä krets till trots, -—. | Handelstid "rag "med. några böcker iom det :som sker i världen just nu, när . nästa bokcirkel planeras, "Botilda i Veckoposten. ” (ETT ORD PÅ VÄ (CEN — vår bedrövelse - — varar | -— ett ögonblick .. 2 Kor Vi taga med frimodighet ävén den svåraste fysiska smärta, när vi veta, att den varar" allénast ett ögonblick. Som en ögonblic= kets smärta borde vi nu också betrakta våra lidanden: Så gjor= de aposteln Paulus. Därför kuna i sina lidanden. Han såg bortom dem, De hörde det snabbt för- sedan var där evigheten med sin eviga fullvikt av' härlighet, Denna eviga fullvikt behöva vi se med vår tros blick, Vi äro fruktande och svaga, därför :att det som ligger på andra sidan inte är fast och visst :mog, för vår tro. Blott den som tron skådar den väntande : härlighe- föreslår också. närmare överlägg- ningar med våra flygföretag, / ten, är frimodig och lidandet, 8. och stark De kan' vara lika spännande | gäller främst värnpliktiga som är|90M skönlitteratur," | ora de han till och med fröjda sig - svinnande ögonblicket till — och : 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.