/ = = LT To :Nedvärderingeh: av jordbruket; Tyvärr finns det också anled-> gien 5,3. Eftaländer: Schweiz ning att tid efter, «annan rätta till . mer” eller: . mindre vilsele- | - lande uttalanden från auktori- | ' - tativt håll om det svenska jord- / ” fiängvärdet - är fast, » siffror... Vi. betraktar. ju..ett. fax « siffror för, vissa .EEC-länder.' är " ex. : Holland 111 procent, Väst- tyskland" 8,8, "Italien 5,7 och Bel- rsdag den” 2 november 1984 LT = . LM Norge, 2,7. procent. Det är a . märkningsvärt att länder såda- na som Belgien, Holland och bruket, framhöll hr Skegrie (cp) i remissdebatten. . För att motivera kraftiga åt- gärder i syfte att snabbt få b " de mindre jordbruken" säges' det att livsmedelspriserna under viss tidrymd stigit med 105 pro- cent och att strukturrationalise- ringen går alldeles : för sakta: i vårt land jämfört med €x., EEC- länderna, Ett påstående « om att livsmedelspriserna stigi med 105 procent" utan att sam dovisa — vilka fördyringar > uppstått inom förädling och di stribution är minst. sagt; verk- » Jighetsfrämmande och är inte värt att' spilla. tid på. Man” iår bara hoppas. på mindre vilse- ledande uttalanden i fortsättning- en på detta tema, underströk. Hansson, ' . Vad sedan . fäller. påståendet om en långsamt skeende strul turrationalisering ä vårt land vill jag uttala önskvärdheten, av att man när man gör uttalanden om detta . spörsmål - för., det 4 rsta Västtyskland med , stora slätt- ; H: i] bygd ådeir ligger I så Jångt . efter oss, ort] land där 37,3 procent av egen- ent därmnäst kommer, Danmark inb ed jämföra -Danmark där den 7 största in. listiskt att” med Sverige ytån upptar " skogsjordbruk - der det att Danmarks yta tan helt präglas . av 'slättjordbruk. . Danmark skall skånska slättbygder 'och ej "med "norrländska, - sörmländska "eller « småländska. Det land som 'när- delen av Sverige är Norge "där "de : topografiska förhållandena liknar de svenska. Men den nor- ska siffran var 2,7 procent gent- .eniot den : svenska | på 11: "pro cent. ; Det torde Kanske också i sam- manhanget ” vara "lämpligt" fram- hålla. att ifråga" om: en så be? hr kk iakttar att i vissa europ tydande in rationaliseringsfaktor . som minskning av den mänskliga ka län” ark i od jordbruket” lig- der inräknas i arealsiffrorna så- väl jord som skog.och, i andra länder endast; åkerjorden, , var- för "man inte. utan vidare kän göra jämförelser. För 'det andra bör man jämföra länder" som]. har ungefär samma topografiska | och klimatiska förhållanden och dessutom spelar penningvärde- försämringen i resp; länder” en inte obetydlig . roll. I” ett” land där man- inte kan: uppehålla i ett fast penningvärde : är det natur ligt ” "att -strukturrationaliserin; gen måste . gå, saktare'' än där Men för "att bedöma, vede hä nalisering ” jämfö länderna” skall hä miljejordbruk ; på c:a 207 hekt som .ganska - normalt och efte: strävänsvärt.. I Sverige har.» nu" Ile procent" av! jordbruken över. denna £ areal; 'Motsvaran a ighelen i påståendet att Sve” rige. ligger . efler i strukturratio- ger Sverige som” nr 2:i. Europa näst "efter . Västtyskland. Samma "gynnsamma : siffror kan anföras "om > svenskt ' jordbruk" i. flera andra sammanhang. Fn -.När auktoritativa "uttalanden skall göras: i syfte. att ”nedklassa det svenska :' jordbruket” så. hör .den' största försiktighet iakttagas så att inte, könsumentsidan;--för. vilken - förmodligen / . uppgifterna avses, får 'en” "alltför snedvriden. rak r- "uppfattning." Det ' fär & Högst i Europa kommer Enä- ” domarna är över 20 hektar: och - 31,5 procent. Men det är orea- | : "jämföras 'med ” mast 'kan' jämföras med "största | NES ”Mönchen di. november (LT). -Samlingarha av. plastiker, små- skulpturer ” >och vaser från den och romerska - antiken s i Mänchens Glyptothek får: räknas bland - Västtysklands mest "betydände, Ty: de berömda samlingarna: -i Dresden och Berlin (Pergamön-Museum)" befinner sig nu på andra sidan om järnridån. Glyptötböksamlingarnas "dyrbaraste skatt” utgörs av 15 figurer. från gävlarna spå, Apraiatemplet på ön Ägina. Dessa” Ägina- figurer: skall festaureras nu efter 150 år: och det. en-ganska märklig histo- yna : att få” 'en- sår vederhäftig upplysning om vårt "jordbruk å Som förmodan; någon gång .fick ett "erkännande, "Man borde ha rätt att uttrycka det mycket försyn- "ta" önskemåle vatt "oms man: nu tvunget x skall klassa” ned. Jet "svenska" jordbruket; så > bör det ar ra vi de ske så” vederhäftig: som möjligt. FÖRSÄLJNINGEN AV JORD-.; | . gendomen kvar, baseras hans -BRUKSFASTIGIIET nn still en "expanderande stad eller 7 annan tätort är ”Jåvgtifrån' alltid den ”fina affär” soft. de, stundom |" höga ersättningarng” kän få” . ga att tro, framhåller A.rih SN bladetiLund: Så länge vederbörande. .har. väl .. det, När gården är såld och pen- ” garna t. ex, satts in på banken, "utgår den starkt progressiva för- » mögenhet.skatten. på ett helt an- ; nat belopp än tidigare. En' äldre - . säljare förlorar dessutom 'arbets- ""inkomsten från gården. För en "yngre man, som 'kan ta lämplig »; anställning, blir förhållandena gi- ydtvis gynnsammare i for sätt kerjordar utgör. Det är. indusi ningen, AO älleR : "Den 8. k. oförtjänta markvärde- lokaliseringen "till -öresundsregio= "stegringen vet stat och kommun alltså redan att motverka genom . skattepolitiken. Inte ens mannen med tur och ork för ett annat ar- bete efter :sin jordbrukartid har " särskilt stor. glädje av de stora siffrorna i bankboken.. Ju större . Naggas hans räntor i kanten av »> Man finner sålunda att det all= männa — utan att gå till särskild aktion mot den i vissa kretsar il- ' la sedda s, k. oförtjänta värder- "+ gtegringen — förfogar över myc- ket effektiva instrument när det ": Många och mycket bidrog till framgången, 94 nationers idrotts- utövare genom prestanda, 'vilka' i : många fall ännu för blott något år. sedan framstod som utopiska. Den tekniska utvecklingen, som i »-så hög grad präglade 'Tokyoarran- gemangen och bl, a. gjorde att spelen verkligen blev en hel världs, "Men först och sist vär- - ligare ändå var detta att spelen " syntes" vara en:'varje Tokyo-bos angelägenhet i hans umgänge med - t på tax hans arbetsinkomst är, desto mi skatterna, : ! gäller att hålla markpriserna n re. ” : "DE OLYMPISKA SPELEN i Tokyo var på det hela taget Y den goda viljans olympiad anser riksidrottsförbundets officiella or- ganSvenskIdrott:' darna: Till det: mårkligaste . av. allt märkligt hörde att iaktta hur des= så spel förmådde sätta sin prägel på den stad som är världens stör- sta och i väsentliga stycken helt . annorlunda än det dussin. som ti= . digare haft den äran, Men mär! gästerna, .. Tokyo-OS går till historien som Lä hittills största, de prestations- måne ” IN ” ..tiänstvillighet och gästfrihet. Kort "sagt som den: goda viljans olyta |; piad. böra . 'ROVDRIFT KRI » I tidkriften. T T akt or. fourn alen går en artikel- kallar 'rovdrift. med de, värdefulla! " produktionsmedel våra bästa. å nen som kritiseras: =. vv Man säger att utvecklingen inte! kan hindras, :men det är, ingen: ekonomisk nödvändighet aft hela västra Skåne byggs ' samman till en "långsmal tätort med blandad, -industri- och bostadsbebyggelse.' Vad industrierna behöver är till- gång på arbet:kraft och bekväma transporter — inte förstklassig å- kerjord. Skapandet.av Stenung- - sund som en stor industrikoncen- ! tration är ett exempel, där indu- strins och lantbrukets lokalise> "ring inte kommit i. konflikt med varandra. Liknande koncentratio- ner skulle. säkert ' vara möjliga" också på andra håll, där inte :en industris födelse har som förut.” sättning en annan produktions nedläggande. ; Genom att bevara .våra bästa jordbruksjordar skulle också så stora kapital kunna sparas, att de mycket väl skulle kunna finan- siera skapandet av nya transport- vägar till områden som i övrigt "är lämpliga för industrilokalise- sving, t. ex. området mellan Udde- "valla och Vänern, Där skulle ock- så befolkningen kunna bjudas bes tydligt bättre miljöförhållanden med närheten till västkustens bad och "vintersportterrängen : vid norska gränsen än vad som är möjligt i en igenbyggd Örestad. - Dagens 1 mås- er el 1e. bli me förvånad. om" nian: mott: så personlig vänlighet, i hövlighet, |" författare till storms 'mot-vad han] r en utredning s som styrelsen” "och bostadsstyrelé DE. Häpnadsväckande I interiörér.: har avslöjat s-” -noterat JFönköpingsiPosteni "Man träffade > under” "ronden bland dé gamla på många; vilka + boddevf-kalla, ”dragiga” och" små lägenheter: I de! flesta fall” sakra- de'desga bostäder både vatten och "avlopp. De” gamlas hälsa var' så nedbruten;' att de inte ens kunde laga . ordentlig mat, .än' mindré hålla rent omkring sig. Många” av «dessa pensionärer. :lever under tv v knappa: ekonomiska förhållanden och" pengarna: räcker: endast "till ligtvis finns « det I pensionärer, som EE det. bra: men "procenten av | dem”som lever c ga slaj avhjälpt; vore 'det er stämt: på: sin plats” att tala” med mindre. bokstäver om” välfärden he . ÖRESUND? doo? vEn sverisk fredskår håller på att . förberedas, I juni nästa år räknar -man med att den första gruppen ungdomar , skall . vara klar för pien och Zambia.” « oi - Det är utmärkt att det nu "ligen tycks bli någonting av detta - länge, diskuterade . projekt. Man frågar sig. I bara svarför det: har dröjt. så länge. Uppenbarligen in- te därför” att "det krävts "någon särskilt lång förberedelsetid.: Den utredning som låg till grund för projektet mtgjordes huvudsakli- gen av en "sammanställning av andra länders erfarenheter, och den grupp som utarbetat detaljer- nm tillsattes så sent som i septem- Deri iår. - Ms ;Skälet kan inte, heller ha "var akt att Sverige skulle ha. varit invecklat i så många andra ”åta- -ganden' att detta inte 'fått Plats. «Det . ständiga - argumentet från sk PF te ta hänsyn till hela näringsli- "vet — inte endast till industrin, hävdar. författaren "(Stig XKarl- berg): ”Det gäller att ge männi- . skorna bästa möjliga miljö inte bara att mildra verkningarna av k-| en kortsiktig industrilokalisering. TAG SKRÄPET MED HEM. | regeringsbänk när , framför alt folkpartiet och centern krävt . höjda u-hjälpsanslag har ju varit att: det inte finns någonting ått använda mer pengar på, Återstår "Bara" att "det saknats initiativkraft starka "regering. Men har det zäller att satsa på en fem år "praktiserad idé, "kan:ke vi kan 4 , hoppas på en a forlsättning. Vi gör där. de inköpts av kronprinsen. I dermera konung Ludvig I av Bay- ern för Mäinchens Glyptothek. Enligt tidens: smak: lät .kronprin- -sen - restaurera ' de. skadade figu; rerna som skulle användas i deko- rativt' syfte., Den .berömda danska bildhuggaren .- 'Thorwaldsen som fick "restaurerihgsuppdraget gick ganska (hårdhänt till. väga vid re- staureringen: han” nyskapade "de delar som fattades — huvud, lems mar, hjälmar, sköldar '— av" car- rarisk' marmor och fastsatte: de nya delarna vid de grekiska , 'öri- ginalens glättade brottställen -mé- :| dels järnpluggar och, något harts- artat klister; . Många av de, be- "| varade: fragmenten . kom" då ' "inte till: användning. ' Ganska snart efter et figurer- [na ställts. upp, i -Mänchen rönte : | Thorwaldsens: egenmäktiga restau- rering - «betänkligheter:" på : olika håll. Under: ett. sekels lopp: tog kritiken .mot'k itionens. re- Märklig. hisloria om en: reskaurering - | Aktuell Så länge Castro hade Chrusj- | : tjov att ty sig till kunde han spela ut Peking. Men nu ingår ju i det kommunistiska mönst- ret en strävan att ena. Moskva och Peking, Även. .om det inte lyckas, är det troligt att försök att spela ut de båda jättarna mot varandra i fortsättningen .Jinte kommer att ge så mycket. Det finns därför skäl att hål- la ögonen på Kuba under den närmaste tiden. ' USA har. efter presidentvalet kommit över Ja- ma ankans period, Moskva stäl- "ller sig kallsinnigare och Peking har säkert övernog av ekono- miska bekymmer. Det blir tro- ligen ”den dille”, alltså - Fidel Castro, som får sitta emellan. Helsingborgs Dagblad. ”Moise Tshombe' är med alla sina brister det enda alternar tivet' till ' fullständigt kaos" Kongo. Ett Kongo under hans ledning var något som för bara två år sedan tedde sig föga till- talande — idag är det vad man kan hoppas på. =” Sydsvenska Dagbladet. Dieter Ohly och hans medaärbeta- re - efter: mödosamma” experiment en oväntad upptäckt: Klistret som skulle ”hålla. i". evighet”, visades vara lösligt .i 70 grader.varmt -vat- ten. Efter att ha avlägsnat klist- ret och järndubbarna, kunde man även ta bort de 'vanställande kom- pletteringarna. Nu möter ett verk- ligt sakkunnig restaurering inte längre något hinder: 'En grundlig rengöring har "redan : fått 'fram "marmorns . varmt' patinerade :ori- ginalton, och de flesta 'av ,Thor- waldsens "inte använda : . brottstyc- ken - kan. : placeras ' på sin plats. Framförallt - blir det nu" äntligen möjligt att återställa: de båda ga- velfälteéns” ursprungliga 'kompositi- on. Den' avlidna framstående Ägi- na-forskaren ::: professor - - Eduard Schniidts förarbeten för den väst- ra” gaveln "och .den”" berömda. ar- Rögeringen Erlander har vänt ryggen åt folket vid jorden och skogen och sagt ja till alla ön- skemål' som störfinansen 'har, Att sedan statsminister" Erlan- der kan stå vid remissdebatten och tala om eitt intresse för fol- ket med de små inkomsterna är mycket märkligt. Tror verk- ligen hr Erlander att svenska folket har: sådan 'svag 'omdö- mesförmåga att mån inte. kan |. ;se vad. det är. för politik .som keologen Adolf -Furtwänglers : för regeringen s "på ”skogsområ- den. östra gaveln länder 'i' detta det, 'h till. hjälp. Professor i. ” Vimmerby Tidning. . konstruktion; allt, "fastare form, in- te minst på grund av nya rön in- om den” klassiska arkeologin... Men invändningarna tycktes vara döm- da till att för" alltid "förbliva av teoretisk natur: ända ' till våra dagar ”misströstade man 'om "att Thorwaldsens kompletteringar nå-' gonsin. ' skulle. :kunna -: avlägsnas igen” utan större" fara för origina- len på grund. av ar, klistret hård- nat, Men för Kort tid sedan företogs förnyade undersökningar på : de omdiskuterade ' figurernä. Därvid- lag "gjorde direktör professor: dr | statyérnas' -piedestaler. man också Furtwängler « hittade - 1991 «också ytterligare talrika nu' i' Ather: be- fintliga” fragment som kommer ”att användas -i'gipsavgjutningar” samt har gagn äv. oDå - Glyptotheks museibyggnad vid Köningsplatz i Möänchen en vacker dag kommer att vara åter- uppbyggd och'slå upp 'sina portar igen skall ”Agina-figurerna””pre- sentera sig för allmänheten ' igen, men då. i den senarkaiska, stilens originaltrogna djärva komposition. | niska ting" kan den 'strejka - och Å Ernesto Fischer. "| förbindelsen, kan brytas . mellan l . | bärare 'och : protes. Denna rädsla är: rädd. och osäker "Stockholm (TT). "En protesbärare”kö er” "Sig på protesen. Liksom, alla meka- Frisk I luft tionsanläggningarna "skall. ordnas, diskuteras emellertid då och ' då. Viktigt är att det "ständigt går en” "med: en: fläkt. fö luftström. genom .djurstallet. . Den- na luftström, som man kallar mi- kelt placeras i ytterväggarna. All- nimiventilation, skall. regleras: så! att'. den” motsvarar cirka : 50 - m | direkt i--väggen, utan några .ytterz värmeproduktionsenhet ; ligare / anordningar. Detta går bra (= nötkreatursenhet): och timme.! om. stallet har 'en bredd' av' allra luft : per Deanna luftmängd. måste kunna femdubblas, d. v. s. motsvara cir- ka 250 m" Juft/vpe. och timme! (VENTILATION MED 0. > LUFTTRUMMA. Vänligtvis ' sköter man. ventila- tionen med en trumma, rund el- ler fyrkantig, som mynnar ovan- för taket. Trumman bör mynna minst 0,5 metter ovanför byggna- dens taknock. "Man skall absolut inte ha mer än en ventilations- trumma i varje, stall. Trumman skall placeras så nära centrum av värmeproduktionen som möjligt, I ett stall med både kor, ungdjur och svin betyder det att trumman bör placeras ovanför korna. I el- ler under trumman skall finnas ett spjäll, som :skall' Ha ett hål i mitten. Detta hål skall utgöra 30 procent av trummans. diameter. Något tak behövs inte över trum- man, om den är riktigt utförd och dimensionerad. Vill. man ändå ha tak över, skall detta placeras på en - höjd över trumman, som mot- svaras av ett. avstånd — minst trummans diameter. Att låta en ventilationstrumma vidga sig upp- till är också helt onödigt, För att ventilationen skall fun- gera, fordras att ny luft ständigt tillförs stallet. Otäta dörrar, fön- ster och väggar menar många ger tillräckligt med luftintag. : För djurstallar med kor eller blandning av-kor och svin, bör luftintagen motsvara 3 dm”/vpe och i svinstallar 4 dm'/vpe. Om man har möjlighet bör luftintagen alltid placeras så, att luften tas från skullen. På så sätt blir man oberoende av blåst. När man har luftintag direkt genom ”ytterväg- gen löper man risken, att det blå- ser tvärs .genom ladugården. I STÖRRE STALLAR BEHÖVS FLÄKTVENTILA- TION. I djurstallar med ventilations- trumma får det, som tidigare nämnts, aldrig vara mer än en trumma. Avständet från denna till det längst bort belägna hörnet i stallet får aldrig överstiga 12 m. Är avståndet Större, mäste man ger friska. dj u Av 'maskinkonsulent Lars Hallén, 'ntilation 'av”något slåg. är: ; tillgtipa nödvändig i alla' djurstallar torde] flälcta alla" vara ense om. Hur ventila- | ventilatic :| trummor dv -masonite eller inter- "jär alltid närvarande, men man vill inte" att "den skall. märkas, skriver::-redaktör: ' Erland Dahm, Göteborg, i en: artikel i Teknisk Tidskrift. > "Att. gripa med: en protes: går som regel långsammare än en na- SSK Även fläktventilation: a TAR The Ås turlig” rörelse, beroende på . att ; kan placeras « i" lodräta ä Pp strummor.. . Ibland kan bäraren ' alltid ” måste ' sikta före handling. , Ju större "precision en rörelse fordrar, desto. långsammare | måste den utföras och desto mer obenägen blir man att utöva' den inför främmande "åskådare, Detta psykiska" motstånd kan på samma sätt :som stressbesvär . utlöser -or- ganiska . smärtsensationer ta. sig uttryck i påtaglig överkänslighet för protesens ständiga, tyngd, skav och "påhäng. ” En protesbärare måste mer ä andra tänka på att behärska spon- tana 'armrörelser och gester och känner. sig ofta som en besökare i'ett museum med dyrbar keramik, Gör man en reflexrörelse för att skydda ansiktet. mot en flygande geting kan man i värsta fall knoc- ka närstående 'med stålhanden, I all . denna - vaksamhet att aldrig glömma lytet' finns 'grogrund -. till en- speciell .neurosskapande kon- flikt mellan Protesbäraren, hans mekaniska lemmar "och, | - rarlivet, ”. protesbä det "vara :lämpligt att, komplette- ra ". äldre otillräckliga : trummor Fläktarna: kan ntäige och -en- ra - enklast är. att placera fläkten högst: 10: m' och 'är cirka 20-m lång bredare stallar måste man se > till - "att. luften hämtas : nära stallets. mitt... Om takhöjden. till- låter, kan man i taket. hänga nit. Dessa trummor avslutas' med ett hål, : som i storlek motsvarar 50 procent -av trummans genom- skärningsyta, och har på vardera sidan. en öppning motsvarande 25 procent av samma yta. Om. tak- höjden är så låg att det inte går att hänga trumman i taket, kan man lägga den ' ovanpå skullgol- vet.I så fall måste den" värmeiso- leras. er " | Efter flera” al träning kan jag| ” - garantera, skriver red. Dahm, att HELST MINST TVÄ det allra mesta går att klara utan FLÄKTAR. - händer, men härför £ När man ordnar fläktventilation saker: bioteknologiskt ”"insasssa || E bör man alltid skaffa minst två |miljö, omgivningens förmåga att acceptera protesbäraren och on god fysisk kondition. En icke ringa del av” protesbehärskandet påminner om akrobatik och är lika beroende av Psykiska = störningar och stäm- ningar som av god fysisk trim. Endast med en rysning kan jag en termostat, föreställa mig följden av att jag Vid fläktventilation bör. aldrig | bleve korpulent eller fysiskt svag. någon fläkt ge mer än 53.000 m?|Mina' motionsövningar består av luft" i timmen. Det finns wenti-|Sskogspromenader, simning, , skrid- lationsfläktar med varvtalen” cirka skoåkning,. löpning, kanotpaddling, 709, 900, 1.400 och 2.800 varv per |rodd och "tyngdlyftning d.v.s. minut. Med hänsyn till ljudet bör|daglig och så omväxlande kon- fläktar med. varvtalet 7 700 eller | ditionsträning som möjligt. rTpm väljas. kan man Den s0 tar sin armprotes också använda 1400-varvs fläktar, ågar sig: Petra ad 1960-tals- teknik kan åstadkomma? Har inte många 'kvalitativa rörelsevärden fått vika för grova. elementära Ttörelsebehov?, Det är som om kon- fläktar om så är möjligt. Den ena fläkten skall gå kontinuerligt” (mi- nimiventilation) och den andra gå påverkad av en termostat. I stör- re. stallar kan det vara lämpligt med tre fläktar. Man kan då låta en fläkt gå ständigt, medan de två andra startar genom påverkan av FLÄKT OCH TRUMMA I SAMMA KOSTNADSKLASS, "Kostnaderna för ventilation fläkt ställer sig jämfört med själva ventilation i ventilationstrumma ungefär lika dyrt. Om en fläkt- ventilation skall bli dyrare eller billigare beror på "byggnadernas utseende, längd och bredd samt höjden må skullen. Genom en fläktventilation kan man slippa de många gånger skrymmande trum- morna på skullen. Dessutom vin- ner man med fläktar och termo- stat en effektivare och säkrare ventilation. armar och ben, har varit glada åt att åstadkomma något som er- inrar om .en. naturlig lem, men antingen bortsett från bekymren att bemästra en invecklad appara- tur eller från tyngden av bärande. Var' är formgivaren då proteser konstrueras?. Jämför man en plast- med månraketer, elektronhjärnor och automationsmaskiner eller med värderade till 50 eller 50 DM. För - Jon öres en man avun — komrentar: ro Människa med protes | alls tid: osäker; ”kan "aldrig förlita” sig k EN | stående värde”. Inte "mycket ekvilibristik och | ller läderprotes och alla dess li- livsmål, honom kallar Gud nor och sömmar och skavställen| dåre, men den som gör Guds. wi ett vanligt precisionsur känner |förbliver "evinnerligeni. ... : "U-landshjälpens insatser "kan inte på något sätt jämföras med .. vad den" kristna : « missionan åstadkommit. : Missionens i landshjälp existerade på tiden då de, som nu tälar mest om denna” sak, misskrediterade hednamissionen och allt vad de kristna gjorde för socialvården bland Afrikas folköMap häv- dade då /'ofta att, vad Bom off- rades "för missioner var” bört- kastade Pengar : och. det - yrka- des tt, o. m. från visst Hå att " regeringen, borde: förbjuda utförandet av svensk valuta för dylikt ändamål, . Den , kristna missionen och tusentals missio- närer offrade 'sig ”Iock ' få den ' tiden för. skolor, sjukvård ' och avhjälparidet av. lekamlig öd bland u-ländernas stammar. Det är missionen och missionen en" ningen; sjukvården och den. so- cialvård som finng på. den a kanska” kontinenten Bostadsbristen fi broms på en stadsplanemässigt och bostadssocialt . "önskvärd för- nyelse. I väntan på att ny lag- stiftning undanröjer köristlade ekonomiska incitament; Will riv-" ning bör hyresnämnderna kun- penbart att en m pitalförstöring, hota ”! En enda människa med'en tvo John. Sikaré Mill lysande; pläderingar; fö tygantets” demagogerna ' behålla ensamt till sådan förförelse? ;: Varför; klåringern Kan, ligga: av . Mills "iakttagelser: : skande "opinions smädelser Sällskepet Bokwvännerna, ' Stock- holm (som envar kän ansluta sig Mil "Hän” säger i ”käpitföt ströelse för stunder. 'öch! utbyte i längden. 'En väl vald boksam- ling:representerar alltid ett att” tillägga till detta, utom ligen att : böcker är > pål vänner. : De "finns - allti hands, när man: behöver "der: i ' Sundsvalls Tidning. "Amerikanen; här" frihet -— frukta: Européen 'avståj från mycket för trygghetens” skulls” Robert Lane i Perspektiv. =" Luk 12:20. . Det var ingen "som trodde; att. den rike. kornbonden ' var en : dåre. Man "trodde i stället, att han vär klok, skicklig, lyck- lig och 'avundsvärd., Allt . detta trodde man, . därför att man själv var böjd för dårskap. Och den böjelsen bestod i, dragning- en åt livets inriktning på ägo- delar, komfort 'och vällevnad. Må vi inte försöka hävda, aft en sådan böjelse sär. för: 0SS främmande. Den hör vår natur tilll. Och vi måste ständigt på struktörerna, som ofta själva har nytt söka. hjälp, hos. Gud. för att. den inte skall övermanna oss. Att få det bra, - att att nå dithän att man äger fullt: tupp av livets [lekamliga . goda ' = vad det livsmålet kan docka! . "Men den som har ett- sådant en Drabbar den domen: dig? Världen förgås med Sin lusta, 1 Tim, 6: 6—10, 17-19, sam som har äran av: skolbild: . inte bli en na inlägga veto” när, det är up: : är en social makt jämförlig med a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.