(a DD RR 2 -— . LAHÖLMS TIDNING: TN FRTSE TER ss > Måndagen den 23 november 1064 " skådlig framtid öka antalet produk-' tiva! människor, har även lantbru- karHustrurna figurerat. Man har från; vissa - håll ' antagit, att här « finns 'en betydande reserv. Och det - finns det givetvis om man” räknar : med. en förtsätt snabb takt i ned- a i Under perioden” 2954-1960 "har hustrurnas arbetsinsats i jordbruket : ökat i storleksgrupperna 20-30. och 30—50 hektar, medan, arbetsinsatsen däremot mi! uppen AVN Mm. jordbruket är det viktigt "att produktionen « under , nu rådande. " marknadsbetingelser är av, Jämplig, > m viktig fråga 1 detta ologiskt betingade gränser hang ..är . hur. begränsade möjlig. "ga . Enligt de försök resultat 'som återgavs har troligen den 'lämpliga 'givan i många fall heterna .. för pr ökalng” ” inom li ådet egentligen ' storlek, Så -länge värld: är sådan som -den varit allt sedan heten upphörde vid skiftet - 5—10 hektar, Arbelsinsatsen visar mycket tydliga toppar vid vårsådd, betgallring, = höskörd, » potatisupp; tagning och sädesskörd. > : : läggning av mindre bruk "Men i övrigt är kvinnorna vid jord- bruket. redan ganska hårt engage- - « rade i produktionen hemma på går- darna, varför man absolut inte kan tala ' om sysselsättningsproblem för dessä i nämnvärd utsträckning, ' Detta bekräftas av en 'undersöl ning av jordbruksföretagarhustrur nas arbetsinsatser i jordbruket, som : på uppdrag av 1960 års jordbruks- utredning utförts av fil kand Eva. Börestam.' : I undersökningen "belyses hust- runs arbetsinsats i jordbruket un-” der perioden 1954—1960. 'Den grun-, dar sig på. mäåterial från bl: a. den - . Jordbruk gen, 1960 års folkräkning . samt. struktur- och befolkningsutrednin=- , gen inom Jordbrukets utredningsin= ” stitut, . saken härtill synes vara, att det ä . En jah ; , som i viss mån går mellån 1940=' och 1950-talet. är det nödvändigt: för jordbruket. i varje ' land 'med ett kommersialiserat nä ringsliv och" tämligen höga Jöner ' att inte. endast beakta de produk-« ska möjlighet Jord- stick i stäv med uppfatt- ningen om rationaliseringens bety? delse ur produktionssynpunkt,' no= : teras i undersökningen, Det är atti "hustruns arbete i jordbruksproduk- - . tionen minskar :vid, hög ' bostads- : standard och vid genom 'mekanise= "ring förenklat hushållsarbete, ;O': de" bäst ekonomiskt "situerade . fa, ' miljerna, . som skaffat: sig "modern 4 bostad, och dito. köksutrustning, Här : har hustrurna haft råd att. via ra=; I fionaliseringen i hushållsarbetet ta ut ökad fritid, under det att. me systrarna med sämre; ' bostadssta , dard inte (kunnat minska sin'pro- ' ”duktiva insats i-ladugård; eller, ans nät jordbruksarbete; -Nu tror man. ” emellertid" att. detta är en, över+ : Minst en tredjedel av.l hustrurna gör enligt undersöknin-. gen en arbetsinsats i jordbruket på halvtid” eller ; mer. Endäst. sex av hundra har inte alls redovisat nå- gon sådan arbetsinsats. De återstå- ende gör en arbetsprestation i jord- bruket,' som visserligen inte uppgår: " till halvtid,' men "dock i flertalet fall är av betydande ' omfattning, - Detta innebär att de gifta kvinno: na i jordbruket:har en väl så ' hög förvärvsinsats som gifta: kvinnor, i öre Md THO ev ö sieelser” ”s0 "att ö åni i. Ökad”. "åkerareal, ' "Specialodlingar, « ' mins - kad 'tillgång. till "lejd arbetskraft, . - ökat intresse bland kvinnorna be- . träffande maskiner Nl rar härtll," Eva 'Börestams undersökning är - fån tressant och' förmodligen kommer - i den; utöver. det betydelsefulla , bi- | | vid blika produktionsvolym; on " brukärna” måste i" sin planering. ' kven ta hänsyn, till. avsättningsmöj-, -ligheterna..och de priser för 'pro- dukterna; som ! är möjliga . uppnå. « Detta har. jordbrukarna och ' de- rag organisationer: i Sverige gjort I högre-grad än 1 något ;annat. land. ai världen.s Omställningen i Sverig "jordbruksproduktion': är” mycket" betydande; '' särskilt med ' ” hänsyri till ;den' relativt snäva va- riationsniöjlighet ' näringen. har: Vi - "kan som: exempel nämna mjölkpro-.; duktionen, . som . nådde; maximum 1938 och 1939 samt:likaledes; runt 1950: med en årlig. produktion av 18 miljarder; kg, .Denna för vårt. land mycket "stora mjölkproduktion har pressats ned till. omkring 3.6. » miljarder kg per år. För närvaran= : "de ser. det också ut som om mjölk- produktionen snabbt är på väg ned-: åt mot ännu lägre volym... 2 s Vi kan.även peka. på. flera andra viktiga” förändringar, bl a utvidg-.. ningen ' a = och . fläskproduk- tionen." bt Lika: viktig” som en realistisk: sy. draget till "jordbri Iksuti s att bli föremål för åtskillig” både önskvärd, och". nyttig. debatt, '- inte minst bland de be örda order, bräkarkvinhorna.”. 54 'på den + kling som varit, är en' realistisk inställning och” bedöm- ning : Av, problem och. möjligheter . med: "syftning på . framtiden... För ter är frågan" in- ETT. ANNAT SÄMV ERKANS-.] UKfistiänstaädsBia det (fp) påpekar. att det ock- så finns .ett annat. samverkans- i problem och. inte bara "det: som rör bppositionen: i "-Höstens val gav in 1d denna lag in. nuvarande ;ut= - formning : behandlar svenska och utländska intressen, lika... >. 3 Detta är ett argument, som med stor styrka ' har frambållits ; sav jordbrukets , organisationer.” Jord- bruksministern har « dock” viftat mokraterna dön. joritet”i riksdagen, som 'i varje fall'en del av dem. hade räknat med. K om= munisterna ;' förstärktes . något, även 'om. man inte | verdriva' deras rösttillsko fortfarande en. mycket liten trupp i riksdagen: Men det kan inte va- ra. något. allmänt ”intresse, . ätt ' mellan.” r och "öpposition görs så! hård, att socialdemokraterna i varje: situa- tion blir hänvisade. att söka stöd hos'k terna för r i förslagen. ' Nog borde . det: 'vara . möjligt att:i' väsentliga" frågor få | " uppgörelser som går över det f. n. magiska kritsttecket. i svensk po- De danska krisuppgörelser- na fra inte ”som något , högt föredöme men dock som ett sätt fö & Jamentarisk demokrati? gänsc nårs ; skulle "varit 7 släppa in ännu. så. länge d ik mokratiska krafter på scener; 7. . De; danska” väskat. alt sm. har konsekvent vägrat: att sam-] verka med socialist ki sfolkepärti. MARGINALSKATTEN BORDE INTE ... : vålla allvarligare problem” annat än "i fall/ då makarnas” gemen- samma inkomst överstiger . 30.000 kr, om året. Detta' yttrade. enligt Svenska Dagbladet ländstingsförbundets ordförande talman Thapper i TV-programmet om sjukvårdens personalkris. Vad menas? frågar SvD: Enligt gällande. "avtal torde .c en legitimerad sjuksköterskas medel- inkomst,'ta ortsgrupp 3, vara un- gefär 21.500 kr om året. Skall en sådan sjuksköterska och hennes man hålla sig under .30.000 kr som , familjeinkomst, -måste man utgå från att makens egen inkomst är mindre än 8.500: kr!- . I själva verket. vet man genom företagen expertutredning vad de icke aktiva ” sjuksköterskornas makar normalt har i inkomst. . +. 1962 beräknades för dem ett ge- . nomsnitt på 31.000 kr om året. - Under sådana förhållanden är det lätt att räkna ut att det inom den berörda kategorien praktiskt ta- get saknas sjuksköterskor, vilkas äkta män inte redan passerat den av hr Thapper nämnda gränsen 30.000 kr! Återvänder : makan i tjänst blir det alltså efter veder- börliga avdrag fråga om synner- ligen drakonisk beskattning av hennes inkomst från sjukvården. ” Har linte landstingsförbundets ordförande' satt sig in” i dessa frågor förut: är. det” hög tid att han för det nu, anser SvD, > SVENSK 'skoG 1 UTLÄNDSK «ÄGO? .. ; Farhågorna för att Sverige inte framdeles. kan: behålla sin nuva- rande” etableringslagstiftning. för- stärks av meddelanden från Ge- 'néve: inför GATT-förhandlingar- na, fimer Jordbrukarnas Föreningsblad som fortsätter: ' Skulle vi. sålunda nödgas upp- häva 'inskränkningslägen, som bl. a. hindrar juridiska personer, med visst inslag av utländska intres- sen, att förvärva fast egendom. i Sverige, är det för att bevara vå- - ra skogstillgångar i svensk ägo nödvändigt att bibehålla bolags- AA ra ian om "Dy ” Frågans c gillande; Detta "är" en: reform! i takt. med iden, ;anser,, tidningen a strukturomvandlin=: gen inom” jordbräket har ytterli- |zgare: ökat. behovet åav”att anlägga retägsekonomiskt: betraktel- tt.;För kanske flertalet av. da-. .Jäntbrukare: örestår ganska "stora: omställningar, i form "dv a-| Fealutvidgning eller driftsomlägg-. ning, mycket ofta äggederar: + "Innan mén . ger' sig på sådana | vanligen starkt apitalkrävande + åtgärder är det-nödvändigt att gö-. s ra en företagsekoriomisk prövning sav olika "vägar att nå en förbätt-' rad lönsamhet; Ett länsorgan som .])-eKår expertis på produktionstekni- "ska och" ekonomiska" frågor inom såväl + jordbruk” som, "skogsbruk samt på strukturfrågor. m. m. får -'en ' samlad" bild "av.'resp.. företags .behov och förutsättningar. Det får. därför bättre möjligheter. än nå- got av de nuvarande län:organen att 'ge råd vid val, mellan olika »rationaliseringsvägar... - Det > bör kunna, för den enskilde medföra en betydligt mera allsidig ; och förutsättningslös prövning av oli- ka möjligheter... é Tre - utredningsledamöter har som bekant” reserverat. sig mot att även, skogsvårdsstyrelserna - » skall ingå i det nya "organet. De menar skogsbruk inte är av sådan art att samhällets insatser på de bå- da områdena behöver sammanfö- ras i en myndighet, Mot detta re- plikerar RLF-tidningen: ' för BL a, har. man sagt att endast |" Srring 20 procent av den. "totala len har .-med allvar . > är den ”händ . att' sambandet mellan jord-" och å| Fk hur: det kommer att gå med ' Ji smedelsproduktionen, då” vi mu"'är.. på” väg att "koncentrera: . denna till mindre stealer än förut, ' Ur konsumentsynpunkt. kan, stäl-" las ,upp bl a två viktiga 'aspek-" ter, Den ena gäller: 'Hur blir. livs- medelstillgången i 'världen', under - -år som -kommer? Riskerar vi. brist på livsmedel; : vilken + oo m:kan bli gången :på - livsmedel" i”'den 'inter-' nationella: märknaden? Den andra? at köpa "livsmedel Ar den. internatiorfella. marknaden: i vår livsmedelspro- duktion. och självförsörjning pres- "sas "ytterligare, nedåt?- Man” får na- turligtvis härvidlag skilja” mellan: den långsiktiga aspekten å ena si- -] dan och tillfälliga: överskott,” som med 'sannolikhet alltid kommer ati uppträda: på. Internationell märk-, nad, å den andra; st +. Många har” invåggats erhet' vå grund. av: de stora produktions-. . "tekniska" framstegen , ” under senare" år'och 'de ökningar.i livsmedels-' produktionen, som dessa hastigt fört med sig i länder där man inte lagt an på att undvika produktionssteg- ring, Den nämnda utvecklingen" ger. lätt anledning till uppfattningen, att livsmedelsproduktionen : tutar : vida-' re kan nöjas praktiskt taget: -hur. mycket som helst. ? Yrkesöverstyret ä G starkt kritiskt Hot Noa St! (TT) rngraa el spararna Ett bestämt avstyrkande : ger | ytkesöverstyrelsen i Uokalisérings- ni dningen3” förslag om” utflytt- ning. från . .Stockholmsoinrådet . av en stor . grupp. om 90-talet ; verk med" cirka” 24.000 anställda. '. Sty- «På Harpsund under, valrörelsen fick. statsminister "Erlander. tillfäl- le att ta emot en folkpensionärs- > delegation” för '”en:' pratstund vid ffel jordbruk. -Detta: är riktigt. Men det är just åt. denna andel av ski ealen, som skog: årdssty- relserna ägnar huvuddelen av sin tid. Statens skogar sköts av do- mänverket. Även inom - bolags- |". skogsbruket torde skogsvårdesty-' relsernas uppgifter vara begrän- sade, Det vore i detta samman- hang värdefullt att få veta hur stor andel av skogsvårdsstyrelser- |: nas . verksamhet; som avser ' det med jordbruk förenade skogsbru- ket. Sannolikt: kommer man till ' en mycket hög procent. — .. Det föreliggande förslaget kan väl också betraktas som ett. 'ac- cepterande på realistiska grunder av uppfattningen "att: jörd och skog hör. naturligt samman i stör- re delen .av vårt land, + tillägger RIF-tidningen. : förbudslagen. "Det kan; nämligen inte göras gällande annat än att kaffi "Den /pratstunden : ledde som , bekant till. att hr Er- lander bytte fot. i sin inställning "såväl 1963 som 1964 års riksdagar "framförda" .yrkåndet . om "årliga av folkp na, 'Ti- "avvisat detta” förslag som onödigt .och meningslöst, men då blev. det plötsligt befunnet rimligt och värt. att” närmare överväga. " I ett utlåtande från andra' lag- utskottet bekräftas nu detta fot- byte. Mittpartierna och socialde- mokraterna, har i "anslutning till en; från |. våtriksdagen uppskjuten motion omr förbättringar .av äldre pensionärers standard enat sig om atb beställa ett förslag om årliga pensionsförbättringar . till - nästa års. riksdag, Högern har därenict ställt sig på sidan med en reser- vation i linje med: partiets, ATP- utspel :i > valrörelsen. Ett nytt praktiskt exempel på -hur mellan- partierna. och högern hamnar i o- lika ståndpunkter i konkreta frå- digare hade "socialdemokraterna, utflyttn ngsförslag i till det äv ; mellanpartierna vidt . infriat de förhoppningar, som mån-. | Professor Schuphan visade med för- " snäva gränserna egentligen är'ifrå- är, Många hänger sig åt ske- ..redan överskridits. : "Ifråga om spannmälen är förhål- drömmar ifråga om växt ”Jandet 1 Där kan man . gens möjligheter att öka produk." tionen, Visst är det tacknämligt att' våra skickliga .växtförädlare arbe-, + tar vidare inom sitt. viktiga om-' råde. Visst kan detta ge betydande: resultat, : åtminstone på lång. sikt, Men :har. växtförädlingen verkligen ga ställt? Intressanta exempel gavs” i av, två: framstående: forskare" vid vett”. nyligen. hållet. "sammanträde ' «inom: Skogs-. och .. lantbruksakade-: " mien, Det var den västtyske pros" fessorn' Schuphan, Geisenheim samt professor: Sigvard Ekelund, chef för : £ ex ifråga om brödsäden påverka kvaliteten i gynnsam riktning ge- nom höga : kvävegivor, Där finns Aktuell kom Behovet, det politiska och känstomässiga behovet, av, ett i någon form ' samordnat .väst- försvar också i fråga iom för- intelsevapen, växer sig allt star- emellertid en annan. faktor, ' nämligen risken: för ligg- sädsbildning och därav: förorsaka- ”.de förluster under år med hög ne-. derbörd. Det är möjligt att vi inom vårt land redan har nått upp till de optimala givorna av växtnäring ' inom :; betydelsefulla ' sektorer "av växtodlingen "i. .våra . bästa jord- ; bruksområden,.: to ;.: Inom odlingen av de speciella sk foderväxterna” firins alltjämt stora Lantbr kontr :ten,' som ur olika aspekter” belyste kvalitetsfrågorna >» i; » växtodlingen. , söksresultat från sin institution hur" ga om möjligheterna att utnyttja ökade, kvävegivor ' till bladväxter, exempelvis spenat.' Vid.stora givor av kväve kan man visserligen öka skörden högst väsentligt, men man komma ' snart. till' en gräns,. där kvävet åverfinns i former som är allt annat än nvitiga för den mänsk- » möjligh att öka skördarna med ökade? 'växtnäringsgivor utan några "som helst ' risker : ur kvalitetssyn-', "punkt, Men i övrigt; tycks gränser- na vara. tämligen snäva. Det är tydligen väl sörjt för att trä”en ine "te växer upp i himlen, Nyttigt vo= re 'säkerli, om dessa syn ik i större; omfattning . än » ntttills . kommer med i. bilden, 4å man -sö- "ker bedöma den möjliga utveck lingen 'av 'jordbruksproduktion på starkt begränsade arealer, : . vn Stockholm ny H "Kammarrätten har" avgjort - » ett egenartat. skattemål. från Norrland gällande nedskrivning av fordran; En handelsidkerska: yrkade vid 1960 års täxering avdrag med 25 000 kr för nedskrivning - av. fordran hos en köpman! som var. hennes broder. Fordran hade. uppgått till 65 000 kr. Täxéringsnämnden godkände av- Nedskrivning av. v fordran: : hos; br oder godiogs inte. . torde avsikten med transaktionen Ha varit att tillhandahålla brodern de för”. honom nödvändiga krediter, som » han' på mindre god solvens inte kunnat erhålla, Handelsidker- skans leveranser var därför i det- ta fall inte en normal företeelse i hennes rörelse utan i realiteten ett slags. ”indirekt borgensåtagande” i avsikt att bistå brodern. Väntad el- draget: men yrkade: tax : Mu ler k terad förlust i ' dylik ”hjäl het” borde beräknas som '- Fordran "hade: upp: sått på grund av” ; väruleveränser . till: " brodern. Varorna” "hade" debiterats på netto- priserna "och handelsidkerskan' ha- de” förs egen'idel endast ” 'uppburit bonus av de "ursprungliga. leveran- törern Enär hon" härvid" avstått från ett för hennés: rörel:e "normalt | kapitalförlust.. och : zom sådan inte avdragsgill i förvärvskällens rörel- avdragsgill ; i förvärvskällans vägra skatteavdraget, vilket föran- ledde ”handelsidkerskan att gå till kammarrätten med målet. Rättens nu meddelade ut: lag. går. henne. e- mellertid "emot, i det att pröynings- vinstpålägg :på <lévererade varor". nä ndens beslu fastställes.” Programbudget för: väntas ka ffektiviteten ANSLAGS BE ELOPP Statens ' omoderna. budgetteknik Ii ret av ' Ek binder myndigheterna och omöj- -liggör en effektiv ”ekonomisk stalsdrift, , säger budgetsexperten S- 1 k Revy. Den hårda Svenska. "statens. "budgetteknik ' är omodern, -Tanser ,Vrektör ST. Ivarsson” som: inom "Statskontoret leder. en utredning med uppgift att reformera - budgetarbetet. Nu- vårände ; budgetkontroll” är'e E sl kö troll. och ' budget vänds inte för någon löpande. re :] sultatkontroll "och """ sakrevision. Denna? brist" hoppas ” män kunna rätta till genom. att införa s.k. programbudgetering : eller: presta- tionsbudgetering av "amerikanskt mönster, " Den' vägen” kan man uppnå 'ett ' systém med stimulans ningsgrupp om, 30- dalet verk med flyttning av. vissa . verksamhets- grenar — kan få allvarliga åter- verkningar. vo Samhällets: fesurser synes användas för angelägnare - uppgil- ter, bl a utbyggnad av skolvä- sendet och ökad bostadsproduk- tion.” . Överstyrelsen kan inte fin- na att en omlokalisering av" stat- lig "verksamhet : över huvud taget har ' någon högre angelä 4.000" anställda. resp. "separat ut-|- kare, Men om. man sopar bort de retoriska dimmorna, kvarstår att USA har den faktiska be- stämmanderätten -— helt enkelt i kraft:av att landet. förfogar över 9/10 av västblockets kärn- vapen. Dagens Nyheter. . ” De sanna "efterföljare till Le- nin som för närvarande deder Sovjets öden kommer, sannolikt inom överskådlig tid att sam- las till föregångarna i partikrö- nikans ' skräckkabinett. ' Om '.det sker :i samlad -tropp eller om någon av dem lyckas ' utman- övrera 'sina vänner återstår "att se, Man kan utgå ifrån att den tysta: kampen om ' makten - re- dan pågår för fullt inom Kremls Nn Dragkampen om de afroasia- tiska folkens vänskap utgör ett av de mest intressanta: inslagen i det kalla kriget mellan Moskz va - och Peking, Försöken att manövrera bort ryssarna från Asien och Afrika är emellertid bara ett led i. Pekings världs- politiska målsättning. Nordvästra Skånes Tidningat.. " Handelstidningen. ' : Mycket få svenskar torde! i dag våga ta de risker som kän svensk mnedrustning. .Vi accep terar "vårt, 4,5-miljarders” för- svar : utifrån "den bedömningen, J usteringsfrihet” att ett starkt avväl minskar wiskerna' för- angrepp utifrån. Men ' ingen, 1 några exakta relationer me anv vara' förenade med en. isolerad | mentar- sån ngskörsvar ären få kan ange " angreppsrisk och försvarskost- nad, eller vilken grad av trygg- het som är värd vi -vilket ; pris. på Den försvarskostnadsn vi hamnat på är närmast ett samlat resultat av olika slags militära, ekonomiska och: poli=" tiska överväganden. Vi kan an= " se oss ha råd att avstå en tju- gondel av våra resurser till den krigsriskförsäkring som . vårt försvar utgör. Om 'wi sedan får ut det mesta möjliga för dessa” miljarder är en helt annan frå- ga och tillhör en ännan debatt. ; Västerbottens-Kuriren. et son har talat med:klartext.:Det gjorde han inför Föreningen ; för Samhällsplanering;- där: han förväntade att ' det. frivilliga kommunblockssamarbetet skulle ha gett resultat. senast. 1970. Därefter bör tvångssamman” slagning ske. Det blir alltså som många: befarat en .itvångssam- .. manslagning. Det "hade wvarit i mera renhårigt vav'vstatsrådet Johansson att tala t- klartext redan under' debatten före, 'an- tagandet av lagen, om kommun” 3 klock, Han betonade.då tvärtom mycket starkt att reformen var ; Erivillig.. En; frivill ighet som"ut= - , tvång är en frivillig 3 ras" - för oljemätare "för. Småvillor 2] "Stockholm (TT). : ' Hos regeringen har Svenska pe- troleuminstitut gjort framställning om >: att. dispens: från justerings- "I skyldighet skall beviljas för så- dana - genomströmningsmätare>- som I installeras i mindre villor, anelut- na till en gemensam oljecistern. ' Flera av institutets 'medlemsfö- retag. har, heter det, under senare tid börjat ordna oljetillförsel till fastighetsuppvärmning på så sätt att oljeföretaget i centrum av ett | villaområde bekostar och bygger en: gemensam oljecistern, från vil- ken 'oljeledning -utgår till varje + oci t in- till: vederbörande” tomtgräns un- lägger ledningar i sin tomt och skaffar eget eldningsaggregat. Ol- jetillförseln till varje panna mäts därefter med en liten” plomberad udgeten låser fast kostnadsstrukturen.': Så här tänker sig teck- bäst är da anslag” till besparingar, inom förvaltning- en : och. ökat prestationstänkande. Synpunkterna förs fram. i',en ar- tikel..i: banktidsk en Ekonomisk Revy: .: | Direktör "Ivarsson | vill. ge. myn- digheterna - både ;en, större frihet och ett ökat. ansvar, en större fri- het att disponera medlen inom vissa" ramar och ett större ansvar för resultatet av” sin verksamhet. Systemet har prövats bl. a..i USA med goda resultat men de 'nya riktlinjerna kommer säkerligen att föranleda en livlig debatt i Sve- rige bland politiker och myndig- heter. : : NN I sin kritik av ; nuvarande svens- ka .. budgetsystem . trycker” dir. Ivarsson starkt "på att anslagen till. myndigheterna utgår mutan att bestämda prestationsmål är satta. Det: finns "sällan" något . ”kopplat kostnader. Statens och myndighe- ternas kassamässiga bokföring 'är i och för sig förträfflig men ger inget' grepp över kostnaderna för gräåd: Realiserande kan ' förvisso ahstå. tills bl. a. bostadsfrågan hunnit lösas på "något så när tills fredsställande sätt, .. - Skall en 'omlokalisering genom- föras bör det av utredningen ”ut- förda förberedelse- och material- insamlingsarbetet- kompletteras ' ger nom " ytterligare . -undersökningär och, utfedningar "rörande den'stat- liga verksamhetens nuvarande ar- betssätt. .och kontaktsbehov. :Sär- skilt bör härvid undersökas möj- ligheterna till "decentralisering "av nu ..cenlralt ”handlagda ärenden till: den” "nuvarande och framtida regionalförvaltningen. -- En -sådan decentr: isering skulla "i hög grad "| känna” bidra” till 'en. god lösning ä sterbottens ; Kuriren)... år "Överstyrelson.: 2 av. Ickaliserin gsproblemen, - anser Dn olika "ändamål." Det finns också osynliga 'kostnäder — t.ex, för pensioner; ' lokaler, . avskrivningar och ränta” — som inte alls kom- mer' med i'den enskilda myndig- hetens” budget "utan "redovisas . för sig, vilket :är en brist. Besparingar på andra "områden: "Den" hårda änslagsbundenheter låser. fast kost- nadsströiikturen och” försvårar ef fektiv "ekonomisk "drift." i 1 . I I sex punkter "sammanfattar di- rektör 'Ivarsson””— "nu -sakkunnig i: Statskontoret och tidigare chef för - Skattebetalarnas förening — de krav man bör kunna ställa + så | en 'myndighets budget som .instru- ment' för: kontroll > av effektiv «-I som de. samband”; mellan prestationer och |. «Institutet påpekar att mätaren i detta fall fungerar på samma sätt ”hushållsmätare för gas, el' och vatten, vilka generellt un- dentagits ' från 'justeringsskyldig- het. -Motsvarande. skäl synes gäl- la. för ' oljemätningen; eftersom endast.3—-5 kbm oljä passerar ge- nom... varje mätare per "år, "Om tare skulle fordras, innebär detta att oljetillförseln skulle fördyras med inte. mindre. än cirkavtio kro- nor per kbm för warje mätare och år. Detta skulle i sin tur innebära att systemet inte blir lönsamt ef- tersom ” hela . förtjänstmarginalen för. den centrala leveransen skulle i för justeri na- er. s Institutet . pekar också på frå- gans samhälleliga vikt. Problemet med oljeutsläpp är tyvärr sär- skilt aktuellt ifråga om de små slutning till. 'privata bostadshus med tanke på de med denna typ|— av lagring förenade riskerna ' för korrosionsskador. Just denna tlag- ring är svår att kontrollera och har i vissa medfört för vat- tenförsörjningen riskabla oljeut- slärp. inriktad så att kontroll kan ske mot ett i förväg uppställt mål för verksamheten, 2. Man måste ha en utvecklad kostnadsredovisning med alla kost- nader medtagna och -: ägnad att utveckla/ ett prestationstänkande inom förvaltningen. -.' 3. Budgeten måste avgränsa an- svarsområden = för olika . chefer, delat "ansvar är inget ansvar och all: kontroll. är då omöjlig. 4, Stimulans till besparingar bör eftersträvas inom budgetsystemet: större frihet att disponera medlen inom en ram men ökat ansvar för resultaten, Woot 5. Riksdagens anslagsgivning bör få formen av ramar eller klump- anslag och sakrevisionen ges stör- re utrymme. » - 6. Budgeten : måste; vara över- skådlig. Det är inte bara experter=- na som skall utöva budgetkontroll tent: Än 1 Budgeten hör 3 Nara vesultat-offeniliga diskussionen. ” ” utan också allmänheten ' och den ansluten villa. Oljeföretaget äger 1 n och led der -det "att varje villaägare själv]: justering av varje sådan liten mä-l villatankar som grävts ned i an-|' gi :.anställning Detta” gäl" det vara svårt i vissa” fall. att uppfylla" detta. krav. Men'-ett - är eäkert. Det är dålig: politik ” att ställa ett verk och” dess an ställda i en tvångssituation: SyT- bladet (Vattenfalls föra tjänstemän). . När Rickard Sandler blev: statsminister, efter -- Brantings ; frånfälle 1925 sade gamla kung. Gustaf, som" var. en snäll” oc Du ska inte vara: Jag 'ska hjälpa dig. , När C.G. Ekman eft Sandler året np var Be Sandler hjälpa dig! Kå Aftonbladet dan, desporationen;. förbjuder: man det som är bekvämt "åt-; komligt:” vittnesm: ålet, ordet och bilden. : Karl Gerhard i sina memoarer. | — I Den där Käre John slånk - igérom |filmeénsuren hur lätt som helst, så de är väl ing- enting att sel! ' Kar de Manu. PÅ VÄGEN — med frimodighet gå fram till nådens tron... - ">. Febr, 4; 16.: Giv akt på dessa ord och de- rag. innebörd: nådeng tron :— undfå .-barmhäntighet — finna ' nåd till hjälp — i wätt tid. Alt jctta få wi söka med frimodig- e I Frimodig brukar den vara, som inte vet sig vara mågon något skyldig. Skriften säger '!oss också, att om vånt” hjärta inte -enklagar foss, så hava. vi frimodighet inför Gud. Men det är inte lätt att vara frimodig, när man träder fram medveten om sin skuld och; för att söka nåd. hjärta säger: Du än "Om. ditt vet, att Gud är sn. ICke,jså hjärta och känner Jie Ä än: ditt Lok; 15: Fl ho AV un ” "Inrikesminister ;Rune Johans- SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.