: séring' tycks a seek empir re i ' alltjämt vara; att näringslivet och . råden, Mam vill egen ” områdena ; till stortätorterna int " stortätorterna hinner ' '. blir: illamående" av dem, och det |. = LAHOLMS. TIDNING ”—” Hur länge får "Nyligen körde en 20-årig vett- villing, känd hos "polisen ” som trafikfarlig m,m, i hög fart mot en enkelriktad "gata i Stock- holm med påföljd att en 18-årig förare av den bil som fartdåren ” krockade med skadades till döds, : > Liknände- händelser har utspe- lats tidigare. Några verkligt ef- ” fektiva. metoder för” att” hindra trafikolyckor av olika slag lär vi aldrig finna, Den mänskliga faktorn hör till bilden. och 'den får en aldrig så verksam och | effektiv upplysningskampanj in- te över. - Detta är' en sak för. sig: En att det Å ovannämnda i en tad. andra "— varit" fråga om” ”en' yngling som . varen! uppenbar fara för den allmänna. säkerheten genom sina fråga sig :vilka åtgärder som vid- tagits för att dels'söka få -20- Åringen förstå att han gjort sig skyldig - -till Jagstridiga handling- ar, dels få” honom begripå -att | samhället inte tolererar sådant | H handlingssätt, X De åtgärderna tönde, på "grund | åv hang ålder, bestå ä'att:poli- gen I tat dighet och denna för sin då vidtagit ; de konventionella åt- gärder, som: é alltför” många fall visat sig" vara fullständigt in? effektiva. "Man har: eventuellt billsatt en . övervakare medan ynglingen ifråga fått gå "fri, bland andra människor, hans . eventuella” bötör betalats av” väl” menta föräldrar, Med den i och l. a . för. sig goda avsikten” att allt |). det förtsätta?:> att - de 'Sersonella resursern saknas inom ungåoms- och minalvården. . skall man ebara vi vara :ense omf denna sak och hur, många skall sätta - livet till innan ' de- nöd- vändiga reformerna vidtas? Detlyja N finns längre inga” skäl att hän visa till = erfarenhetsmässiga grunder på "vilka man skall" "byg- ga vidare. Vi. har tillräckliga erfarenheter: som talar sitt” tyd- liga och dystra språk, = ' Från centerhåll. har -, man ,5e- nast i höstas i interpellation av hr, "Börjesson så "Falköping påta lat de +.allvarliga brister” som |vidlåder kriminalvården och spe- . ciellt när; d t gäller. ungdoms- I . brottslingar. : pekat på nödvändigheten av: ett] > snabbt. ingripande när det "står tidigare brott. Man har anledning |. lan : har speciellt klart att en ungdom visar sociala bdendenser med uppenbar farä den. allmänna säkerheten:: Högerns ' huvudorgan "Sva Dagbladet skyndade” sig att miss- g i .”humanitets-' 'och | "rättsprinciper”. > När. olyckan” på Östermalm ' i " Stockholm” blev känd anför. tidningen sin för- trytelse' över. att.” inte. ett: snart "ingripande . skett: ifråga: om, den J SvD: yngling "det : gällde. » klagar » widare - över : att vi. inte har någon motsvarighet: äm det "finns'd många andra länder, en |å "metoden, menar. man, skul REGERINGSFÖRSLAGET I ., LOKALISERINGSFRAGAN tid:inte vara bereda att "Ideologin i i "Bropositidn: . bebyggelsen . bör 'konc treras Hi se till att befolkningsomflyttning en från de sysselsättningssvaga snabbt, att man "inte: med : bo- stadsbyggande och samhällsinves- "teringar i tillräcklig utsträckning. Aktiva lokaliseringsåtgärder . är enligt. propositionen bra i ”de or- ter där en rörlighetsstimulerande " arbetsmarknadspolitik av "olika skäl:inte kan lösa 'sysselsättnings-. frågorna,” För den socialdemo- kratiska regeringen är alltså loka- . liseringspolitiken endast ett kom- till arbet: 'knadspoli- tiken — i syfte att något bromsa takten i' folkomflyttningen. 4 De: ekonomiska insatserna” skall enligt regeringen. fortfarandé -be- . gränsas till de norra delarna av » landet.: De: sysselsättnings: svaga delarna i östra Götaland vill man' t, ex. alltjämt. hålla utanför. sker FÖRSÖKEN ”ATT Ä "ÖVERVINNA ÄN "den starkaste” naturkraften av alla; fortplantningsdriften”, , fort- sätter enligt Norr bottens- Kuriren med aktningsvärd ambition men ännu (gäckas Vve- Det tycks. nästan förutbestämt att det-ska vara så. De-nya pre- ventivpiller som nu trillas runt i . alla massmedia tycks vara en klen lösning de också, fast de vållar så mycket rabalder. 20 procent : är noga med: den dagliga” dose- | ringen. . : Tidningen finner att en TV-re- ing av pillren borde ha be- rört. eventuella ”effekter på fos-] terutvecklingen” och fastslår: , Att en. så avgörande fråga ina al ot bokerunden- av den föga mo tiverade inblandningen av en ka- tolikpaters funderingar i ett po- pulärvetenskapligt. progfam. Men det: får. väl..ses som en eftergift till att kåtolicismen sedan länge vn påtagligt är på modet i svensk Papism och propaganda för piller" — .TV:s syndaregister är . som”Ssyhes svårt enligt NK. Men varifrån har :den ärade, kollegan | ' " fått tanken att den inledningsvis nämnda driften 'skulle vara den ” starkaste naturkraften? - ”Jönsamheten,, «2 . angeläget att jordbrukarna : ” jord 0 'och D skog, slutar. hr” And son sine, |: gärna "smiter från arbetsplena |] Till deras försvar har sagts atti. Var det: miska: frågor bromsat.. takte strukturrationali. eringen: Rädslan för "skuldsättning är! ex, på sina håll stor. Ökad Skuld sättning genom 'tillköp' av” Jord och skog kan döck bedömas so; riskfri,' Dén statliga 'lånegarantin' ger lantbrukarna '!ett mycket gott Mot b änta får "lantbrukaren låna hela 'det belopp som fastighetens ' inköp” betingar: Det är faktiskt inte i många and- rå länder en sådan förmån finns: — ' Fastighetskommittén : vill därför först och främst inrikta sin upp- lysningsverksamhet på att” för familjejordbrukarna - påvisa” hur angeläget. det är från ekonomisk synpunkt, att de genom köp 'av jord och skog ökar möjligheterna till: effektivt .arbete på. den egna gården, - Därmed : förbättrar de Betydande arealer utbjuds É närvarande till försäljning; Det ä är ut- nyttjar dessa tillfällen och köper 'skorker I RIKSDAGEN :. Länge har varit känt att riks- V endast undant bevistar bordläggningsplena, Känt har också varit att många av dem arbetet sker i utskotten. G ö t' borgsPosten kömien-|]l terar: Ne Stockholms-Tidningéns riks dagsreporter Ake Malmström har undersökt hur det förhåller sig med fliten i utskotten. Han. har kommit till det nedslående resul- tatet, att fliten delvis är en myt. Länge har varit känt'att endast ett fåtal infinner sig till utrikes utskottets sammanträden,. Malm- ström anger siffror som tyder på att lättjan spridit sig även till konstitutionsutskottet, ' Framför allt är det ledamöterna 'i. första == kammaren som. säges lysa med sin frånvaro, Också i första lag- |. utskottet: är många frånvarande. "..Med-all rätt framhåller Malm- ström att om tendensen till smit- ning. fortsätter, resultatet blir att - hur länge |" I vi inte behövde känna oss ängs-' Sk Vi. FInär som? "helst. p "I timme och "] åmynningen; på grund av. det lå- »| ga vattenståndet "över :'sandrev- ; körde vi få påret ocks att Bristande” kunskaper då” du skädd " gäller: företags- och skatteekon Under! våra somrar å. Kristine- uppe vid Gullmarsfjorden yi tillgång till. en snipa och e. en 'bohuseka, Snipan hyrde v av -en'" fiskare på Skaftölandet, men": "bohusekan "köpte min ; far, som..värit lika road av rodd som ne Fördelen med ekan.: var rod: att på å foddlofteni w var ju också den: risken , minimal, : Där- för övade. vi rodd så mycket, att liga i båten; ute till hävs Min far brukade; "ro; min mor. till Lysekil på, torgdagårna !en gång i vec- kan, 'rnen - han fiok uppbära my: I ket :klander. härför, då man me- nn, olycka ju ändå kun- och. satt ide ju, då. ej | skulle kunta nå land. För att möta ränade, min far och jag mycket :simning en som- : Vid "sommarens ' slut tog mir jeuldmågistern genom; att sim-' [bl a. medan jag nöjde mig med rodde fav och: jag -runt hela Skaftölandet . en «solig hela” Gullmarsfjorden | simkandidaten. En ennan. sommar | : månskenet då hitta" rätt bill tåyn- | kom; fram, - till Kristineberg, innan "solen gått ned. När min” Tar nu skaffat” OSS. 'en I sommarstuga ' i ' Båstad, : ville han I naturligtvis ha ned bohusekan : till vårt nya sommarställe, och: härvid |; hade. han räknat .ut,' att. frakten, skulle? bli: ÅL för billigare, . olsbukten till "Båstad!. En' solig IOLgON + "cyklade - han” alltså iväg Halmstad, lyfte; av ekan från | godsvagn och: ”rodde”'sedan- ut Nissans "bruna ;vattenined' cykeln |. äl ute i salttvatten fick I. ap av. en flock knubb- sälar)” Han "behövde ej känna sig 'ensam ens wte' på. öppna ha- vet, Efter -ett antal : timmar ute till: hävs; förtöjde han 'så ekan: i Båstads: hamn - och tog den senare än.i Stensån. "Så, kunde "vi" fort- sätta med det. husbehovsfiske, som vi nästan vant: oss vid under som- : | rarna ' wid ; Gullmarsfjorden." -Det |. visade" sig dock,;att' fisket i La- holmsbiktern - sej "gick lika: enkelt Gullmarsfjorden,.: Där äktiskt taget kunnat få fisk" "efter bara ' "10. minuters > rodd | agen" — och Båstad Si ade varje gång besvär med att komma in och ut gencm Man : måste > då Inte larna här: ita ; ovädret satte . in. och. vi ej åter- i | hos familjen; Henje; där fru Inge- ningen av St . Vidare var det vid ”pålandsvind ofta. ; besvärligt att klara - bräckningarna i på : vägeå in . till. Stensåns -mynning, Kom: båten I aldrig så: litet på. sidan vid stak- ningen in mot ån, kunde "man lätt få ett” helt" vågsvall in å-bå- . tén, och? då: kom man inte "hem [torrskoda, oo En. höstdag för” många år r sedan blev > min” fisketur' också : av” ett I mära "äventyrligt : slag." Jag :hade å folkskollärare Henjes yngs- te 'son..Jan med. mig i: båten” och vi rodde .ut-till: vår. vanliga fiske- plats. stnax' före nyheterna "den kvällen. som . vi kommit” ut och : fått "draggen att huggarifast i: sandbotten, där sjögräset Zostera mårina: var enda inelaget, "började det regna' och blåsa upp.. Då: det började nappa ovanligt bra i sam- ma , veva, beslöt i oss emellertid att :ligga kvar, . särskilt sedan vi också "lyckats få några makril-; jen.. : Ovädret” ökade vindstyrkan steg"; och det: började” också att skal? Till]. -slut: slet. både "vind och" vågör, så kraftigt i" ekan, att draggen” loss- nade och, vi började driva åt: La- holmshållet' i allt snabbare 3 talt: [med draggen släpande RA i ute Jag” "fick hålla" på att rö i" en halvtimmes tid,” utan” att kunna draga upp Kraggen "sätmi- ptidigt- söm det mörknäde' allt.mer, -och vi började finna .vår situation allt "mer obehaglig” TM slut kom; så ett” kraftigt slagregni, "som 'nå- got. dämpade vågornas ifrenesi, jag lyckades få upp draggen '— och efter mitt-livs. rodd :pressa båten mot Stensåhållet ungefär I dme:för varje 'årtag. "När vi äntligen; en timmes rodd kom in till stran- den, "var det beckmörkt, men divs bade det "Från Båstads' hamn, Ett halvt dussin | ”vudnäring,” varvid fisket med garn och laxfisket med stora ryssjor ger den huvudsakliga inkomsten. (Förf foto). : . i | serveras. nä isket : som hu ag skare har tärligtvis. ej ätt syn vå. rwvår båt och. helle; fått. sin oro stillad. Troligen ” var "den" fiskfångst, som vi" Kemiförde iden "kvällen, den ' dy- raate;' som vi :dått under vår till- varo i Båstad,434 "7 oc Vid, andra. tillfällen, då jag lagt båten längre miöt . "Hallarna, har jag fått uk på” kroken och "då en; dylik krabat. släppts och sedan nappat, för andra gången, har det blivit "nödvändigt att släppa” 'ho- nom på I "nytt ned" en” kork” i ryggfenan, så att har inte omedel- bart kunnat nappa en tredje gång, etc, — Vid ett annat tillfälle, då jag fiskade med sjömask på sand- betten, fick jag” en "fjärsing "på kroken: «vilken. jag dock. behand- lade med:all., nödvändig försiktig. het för "att "undgå eljest kanske frånadslånga efterräkningar, ” Se- dan jag avlägsnat gifttaggen, sma- kade » dock denna - fjärsing - stekt alldeles I fligt, men det. är kanske ändå - bra; att denna "fisk ej är alltför talrik på Laholms- buktens botten. . "Den bästa fisken ha i Stensåns' vatten.< Jag tänker -då mindre på "de feta idar, som. lever gott: på det i flodens. nedre lopp utsläppta avloppsvattnet, och vilka lättast ångas - med nät. Ej heller på de öringar, som man lätt fånge |. gar i Stensåns —' eller kanske än lättare i. -tillflytande bäckars . vat- ten, Utan på de. goda och välnär- da havslaxövingar, . som. mari. får på' fluga "ler. drag under vårflö- det, då” ide" vandra. uppför» floden för att Jeka.. Där: min. ,.far., och - jag framgångsri 2, då vi saknat den nödvändiga '' kastträningen och kanske de rätta 'betena, medan en morbroder,; js är . specialist på detta drag era - exemplar; Då "vilka sedan ej 'så sällan, en angenäm 'middag kunnat i å. sommardagar har b sett en' eller annan rande" = ej suttit overksamma, ' nä vänt, ; ” Oroligaat "var ' stämmningen på” våra: 'dörjar- och + siblan vi, också få; men ville vi få stora. Hövs” Hall vid." hemkomsten : och knappt orkade «laga: till fångsten, Det... var --också'. svårt, att... utan man larmat” kustbevakningen- vinne forskar, åst ro så-lå åt il Båstad och gått. ut med en:ruf-' a a att" vi blo at ifad metorbåt med stark motor för stranden i- Båsta org vred händerna i : föntvivlan återse : sin slut. hade ått leta efter oss "Men" då” jag i samma veva med uppbådandet av mina sisfa” krafter hade” nalkats |a "hade. man: na | vd = 2 Torgharideln, en gammal strids fråga när seklet var ungt, tycks på väg. att. ännu en gång bli ett | irritationsmomient; ' "Från. flera "empelvis — | klagas det över ' att '.salutorgen håller på: att bli något . som de åtminstone enligt de kom- - munala torgstadgorna inte är, av sedda att vara”, De ' förvandlas "mer och? mer” t , diversehandel” Ivars utövare; därtill har ett-obe- : hörigt övertag över butiksinneha- varna genom att vara - befriade rån utskylder till k (de - platser i landet — "Lidköping ex-' 'g q. > sanden ganska effektivt och hindrar bildningen av. flygsandsdyner, sitta" rätt stilla på något : plåts:i Stensåns nedre" lopp och " meta , med , mask på kroken. Då. jag, betraktat en dylik gentle- man. en längre” fid,' utan att han fått "något, - talade 'han'. om, att ham :brukade:-få/. emå skäddor "på detta sätt, Der komma in över åns deltatröskel, är havet under någor "storm ligger hårt på, var- efter "ide sedan hålla. till i det tyngrev; altvattnet . längs : åbotten, så. länge det ej. blivit .utsötat tills Sverker Foghammar. . trandrågen binder den fina ' " varvid” ett till. (Fölo” förb), pina l rynet också hjälper jeté' levande amerikanskt "intres- "| ningarna från Paris till Bonn .j niska Ke .|för att man skall kunna behärska Det. är fullkomligt orimligt, ; . "högsta grad." Man är nämligen | om 'den europeiska faller 'i.. Sovjetunionens: hand. Därför har det också — lyck-| ligtvis kan men säga — blivit se att medverka, till att Europa, förblir fritb. -> Skånska Dagbladet - Huruvida de ill "formen 'hovi samma men i sak kraftiga var- — i” USA :beskrivna som " en uppmaning att välja mellan Paz ris och Washington -— är att "uppfatta som ett ultimatum när det' gäller, såväl" EEC som Nato återstår. att se... Under alla om- ständigheter . är det ''klavt att västvärlden går en mycket skic- kelsediger period till mötes, '. Svenska Dagbladet '. : Fortfarande verkar hi. Er- landers intresse för förfavtnings- frågorna vara nästan uteslutan= | de partitaktiskt betingat. Del? verkligt stora och centrala för- fattningsrelformer, . som 'utred- te: framlagt, har statsministern hittills mästan helt undvikit att uttala sig om eller ta ställning still. Annars kunde man ju tyc- ka;: att -'en "statsminister "borde kunna känna” sig. lockad av 'det positiva... . och - uppbyggande + i författningsreförm. . malet . Västerbottens-Kurtren ” Bristen på flygpersonal 2 är sor och framför. allt gäller detta de viktiga "posterna som- trafikle- dare,” Den” ringa” lönsamheten otaliga, människors .' liv som hänger. "på Cen strafillédare. Njugghet även i detta avseende är ' oförsvarligt. - Kommunika- tionsminister Skoglund! har” "ni ordet... ” . Helsingborgs Dagblad” talg pel sctol | . Jnledde, en-ny epolz "Stockholm (TT). "Att färden för det senaste Tyska rymdskeppet Voschod blev, så kort kan ha flera ; orsaker. Avslaget på pilotens - begäran "att få' fort- sätta färden kan tyda på 'att. ett mindre : tekniskt . fel: dippstått, att ordern var medicinskt. betingad eller, att man: inför -nästa. rymd- skott ansåg. sig: ha »fått > tillräcklig information om . exempelvis : strål” ningsintensiteten och erfarenheter ”astronaututbildad' besätt- st fy etingenjör Äke Tidskrift. - ger fr För första gången färdades icke" fullt austrohaututbildade . människor - i rymden och ' uten. att vara, ubrus- tade "med traditionella 'rymddräk- er, :De kunde arbeta med bara änder och :täla med varandra i kabinen under jordbetingelser; En ny: Jandningstekrik prövades med framgång, — ' Man kan utgå: ifrån: att denna första färd endast är inledningen till ett nytt stort sovjetiskt fymd- är redo eller under tillverh na. tristå utveckling & en | gom heller för dem; som"al ningen efter nära nio års arbe" |- uppgiften att. genomföra en stor 3 "Voschod är den första ien andra i brogram och att en senie farkoster | I stället för ätt expandera att som president de Gaulle|sjukhusbyggandet. soch isedan : £å& göra gällande, att USA:s intres- I'obesatta vårdplatser till följd av sen inte sammanfaller med Eu-| brist på personal, måste uppen= ropas. Ty det gör de i allra | barligen resurserna au" kontei- treras på att rekrytera och: bis i. Washington - Tivligt - medveten | behålla personalen. Bättre löner om att Förenta staternas öde lvodh arbetstider, batntillsyn, flör snart nog skulle vara beseglat,|menliga sjukvårdare, demokra= 'bastionen | tisk "ordning -på : arbetsplatserig stimulans . medelst 'skattesyste- met;' sådant kan inte ' lösa pro= blemen i €n händvändriing, men . det kan i varje fall vända den- dare riktning, ' : Stockholms-Tidningen Hör nyligen har. é ä ritativt håll ifrågasatts. om rex kryteringsunderlaget räcker, om det med 'andra.:ord finrsg. till3. räckligt "med kvinnor lämpade för sjuksköterskeyrket. och. över huvud taget villiga ell vt serade ' att utbilda sig; ör ket. Den frågan har man a gare inte alls låtsats: iom; trots att det borde ha varit "hur klart ligt. sysslade med problemet, de - personella ' resunserna, det på "längre sikt bli "nödvä digt att införa en worts kvint "värnplikt "med 'nio månad 18 årg” ålder” Efter någrå” ade att. C förebydea sjukdoå hjälp 'med ”sjukvi ård. ; &. sägs : vara "orsaken' "här." Om "sålt: är-. fallet; . måste även” här -enj. e | snar ändring ske, Det är dock berättas "gång . från” storstäderna; a affär och ringa” obe Polis: eller : ambulans: Svaret Har: då bin ; tion" av "egoism, bekvinighek och. moralisk : feghet, som här kommer till uttryck, egeriskaper, som : får” en alle mer. "påtaglig hället. : Att vara vacker och välvår- dad på arbetsplatsen hör Hill det viktigare, berättas från den sek- borg. Så har elevenna”också'bli- Möjligen försöker "man före vin- tern, hinna få upp flera skepp för att få. information som kan till- godogöras "prototypkonstvuktionen. Detta program : måste omfatta inhämtande av många viktiga er- farenheten och prövande av tek- ir som är mödvändi fymdmiljön och genomföra be- är ofta från annan ort) och prak- |7 Och. hur. är det. med” olnsätt. |. ningsskattens redovisning, frågar mani ny: senast. från .Smålands- : stenär .där,samma problem börjat : dyka upp. Inte sällan. är det lör- -dagslediga industriarbetare” som ; här etablerat sig med stånd och : varuval : åtskilligt på sidan "om ”torgsortimentet” "och - - praktiskt taget” utan” kostnader alls efter- : som inte ens ”platsavgift torde: be- " höva erläggas, iCköpmannen)t mest - ärendeha' kommer att avg as av ; utskottssekretariaten, se : Vad: Malmström inte' säger, ä att! dessä i sin tur ofta hämtas från Kanslihuset. - c Stockholm (TT). ine Användningen av bly för tud- isolering introduceras för närva- ciellt på att” incm detta område direkt utnyttja den högprocentiga Taisvaftsligen, omtalar Boliderboi: lagets personaltidning . Smältde- geln.: 7 "Det är ännu för tidigt att ber döma vilken betydelse blyet ' här kan få. Mycket beror på hur långt kostnaderna för” konstruktionerna kan nedbringas. «= > ' styvhet fänpar & sig "väl för - -åsolac : Det är :'sedan "länge. känt att blyplåt genom sin tyngd och ringa I : N och Venus. . > ring mot luftburet ljud ' Att an-= vändningen av bly för detta än« damål ej tidigane fått mågon ' stör- Te omfabtlning beror” På "att: man inte "haft tillgång " till : lämpliga konstruktioner för, blyets instal; "I nolikt att inrik å hopkopp- ta sig på färder till månen, Mars Sovjetunionen kommer nu san- ling av två farkoster å krets 21 vilket förutsätter styrbara fanlkos- ter och hög precision i uppskjut. ningen, .utsluesning av en astro- naut i rymddräkt för arbete utan—- för farkosten, : : hopkoppling av ses parat wu t till På VÄGEN "hjälpa . dem: som” frestas...” - Hebr. 2:18” Om du känner din vanmakt, om du. kämpar en fåfäng kamp imot "onda böjelser i' din natur, föntvivla dock: icke. Det” ft förstår dig, emedan har Å hår" stått i frestelsernas ' storm. Hur han kunde frestas, som” var av. "gudomlig natur, det: förblir, .- en större rymdstation som veten- skapligt laboratorium, . observato. rium, och för -interplanetariska . färder samt sing: "Nu bar en mängd Konstyuk. tioner. bestående! av: blyplåt: som kombi ts med bärand ite fortsatt d av de belägna . himlakropparna ;' med hjälp av "större instrumenbtutnus- tade '- farkoster. för att" klarlägga såsom plywooå,. gipsplatttor, järn= plåt etc. kommit fram, Även bly- pulver eller blyslig med plast som bitdemedel kan användas I i såda- na kombinationer. ha " :Blymal "är Bolid hol. tandningsbeti av liv i någon. form samt i övrigt vidga kunskapen om vårt. solsy= stem. Man "spekulerar allmänt om "att ryssarna har satt upp :som ett mål. att företa en bemannad färd runt. månen och tillbaka igen i (Forts, å>sid.: D + en hemlighet för '09s5.- förstå "vi, wtt det inte Var! nå- got skönfältning utan er kamp såsom på liv. öch' död, mär:Je= . sus frestades av djävulen"... "Han warn i dem striden.. Där- för 'kan han bjälpa' oss." Än du modlös” på” grumd av” dina ”he- derlag "och ” utan” frid" så” bed honiont komma : till din Hjälp. Men låt det ske;'redan när: du anar; att frestaren malkas' dig. Tänk. på, 'att han: viskat förelsens ord även i'J november 1967, på 50-årsdagen & av Er ryska 'vevolutionerg I Jesus förlåter - dig, | : | mår” och - ge familjemedlemmar . ård: och Vv. reterarkurs som hållits'i Göte "S Meri det .. N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.