| vå. = OCAHOLMS TIDNING ”". "Lördag" den 28 november 1904” —=LT mörda Sk "LT = Ett -makabert hundraårsminne: indianmassakern vid Sand Creek Aktuell CN så Ira — Livskraftiga. tätorter i över ” I Iökalileringspolitikens målsätt- , ning bör wara. att. upprätthålla ett nät av. livskraftiga tätorter över hela landet, framhåller cen- tern i sin partimotion med an- ledning av, regeringsförslaget till aktiv lokalisering. r Målsättningen måste vara alt så långt det är möjligt skapa" ett decentraliserat — märingsliv och? samhälle, Den koncentration 'till - ett fåtal stora tätorter, som kun- nat bevittnas under senare: år är olycklig ur flera synpunktér. Storstockholm har nu 1,1 milj. människor . och. om - -tillgängliga Prognoser håller : "skulle" denna folkmängd "öka" med 17 procent fram . till 1975. Enligt" samma prognos skulle Storstockholm år ">> hela Iandet.. mindre "och frånvarofrekvenisen lägre: än i de störa expansiva Det. är emelltrtid ” inte bara fråga om ekonomiska bedöm- ningar. Det är även en fråga om att skapa ett harmoniskt sam- där . människorna Ett starkt koncentrerat och cen-' > 4raliserat samhälle ger inte sam- ma harmoniska livsmiljö som tt decentraliserat." Skapas en har- detta i” Jängden även att. visa sig vara det" ekonomiskt mest : > Koncentralionen . till att åra stora tätorter kommer att skåpa] svårigheter. av stora. mått, En- bart frafikapparatens fänktiona” 1990 ha 1,5 milj. människ ie Den lokaliseringspolitik, som |. svå regeringen fört, har sedan slutet av 1950-talet bestått av, förutom rbeten, = rö främ- " jande åtgärder för flyttning av arbetskraft till de expansiva or-| terna. 'Enbart under detta år be- räknas denna folkflyttning' om- fatta omkring 20.000" människor. "Det förslag till lokaliserings- till att i stort” sett gälla? ' endast änen samt vissa delar "> Centern sunderstryker att denna begränsning är olyck- väg. Den lämnar / t. ex de sys- politik, som regeringen lagt fram skiljer sig. 4 väsentlig grad från det förslag, som kom från loka- liseringsutredningen., Enligt: ut redningen: "skulle man "söka und- vika en stark koncentration av Befolkningen till storstäderna. Nu vill regeringen "emellertid vara mycket återhållsam med stöd till östra : Götaland "utanför. tionen understryker man; "att Ioi "Den "29 november 1964 åNaller ett : för USA ganska generande sekelminne. Det är indianmassa- kern vid Sand Creek i: Colorado som åsyftas, Denna ohyggliga för- brytelse skedde i närheten av Fort Lyon och indianlägret låg i em uttorkad flodbädd,-varför platsens namn, .vilket på svenska närmast får uttydas. till ' ”Sandbäcken”, är någorlunda adekvat. - Förspelet-- till: denna - förfärliga händelse är i korthet 'fberättat, att indianerna: -i.. Nebraska, Colorado och Wyoming vid denna tid fak- tiskt tycktes ha vissa "utsikter att temporärt hejda' vågen av settlers, guldgrävare'' och "äventyrare, som sökte "sig" västerut, De hade tagit stort. byte från de vita samt även åtskilliga fångar,” vilka de förres- ter lär ha. behandlat överlag väl, och'en. del vita "män hade givet- vis stupat: i striderna”. — do ingalunda på långt när så många: som ' pressen i öststaterna' uppgav. Rödåäkinnens största framgång får anses : vara det stopp. på Över- I |landslinjen (en diligenslinje tvärs över: anska teri) de lyckades åstadkomma och upprätthålla" en hel' månad. . Men: alla : indianer i dessa om- råden: deltog - givetvis ej i an- greppen' på. de 'vitas' karavaner, "| gränsfort och nybyggen." Det fanns | stamhövdingar, som ej högre öns- kade än /att få leva i fred med främlingarna, ' som » tog deras land och : betalade :med sprit, "smittkop- por” "och könssjukdomar. H 7 Två "sådana beskedliga "karlar var -.cheyennehövdingarna ' Black le White :Amtelope — även Öland och Gotland sämt sissa delar av" fastlandet. : : Stöd "bör lämnas i dessa "områden: "på. samma grunder, som avses gälla för det norra" stödområdet,; | ' När det gäller" de ekonomiska annat än: de större ?tätortsbild ningarna. . Ja, man will inte. ens rema i långa stycken en”annan . betrakta alla blivande I centra” som - tillräckligt stora" för äte” wara värda att satsa 'på, "Det är uppenbart att "regeringen ' vill ha "ett. hög grad: kongentrerat och. centraliserat näri 'satnhälle, Denna mål "viker, "inte bara. från ätredningen, | TU den. avviker även från de” rikt]: linjer, som. hittills” gällt. för den område; sl Sov «r Den målsättning, som regering- en: vill.sätta upp för Iokalise- ting gspolitiken, Vär: ”werklighets=]- främmande, ” understrykes. I, cen- t&rmötionen, De undersökningar, gjort, visar ” nämligen, att även de små. tätorterna är attraktiva som Iokaliseringsorter, Den 'in- ringen . under. åren” "1946-1961 skedde ÅL stor utsträckning" tilll. relativt små: tätorter. Drygt | 40 vu procent av> företagen "med ' "ad | procent av de anställda: välde . under denna period tätorter med statliga” stödet. till häntverik, 2 öch 'småindustri' bör" även 't fortsätt ett. Iokaliseringspoli- ida? har regeringen inte. £ reslagit, i När det gäller, de” "ekonomis & insatserna, sägs "det i' motionen; att man-.under nuvarande: om , ständigheter, bör 'innikta: sig; på dustriella inyi "och . omlokalise= vatt” behandla! dä förta va en- som ” > bokaliseringsutredningen - 2 "Frågan, om att ' "skapa en Hl ..fredsställande . samhällsservice ' de, en. man —zock'.de ; hade på förvinterri 1864 sa git” sig "ned vid: Sand Creek med sitt folk. Lägret lär ha säk- nat; cirka" 700 ; därav. om- kring” 200 vuxna , resten kvin- nor och barn: ' Alla ” var ej cheyn- ner, ett mindre. antal arapahoer lär”ha'” 'anslutit si still de: båda hövdingarna. : statt ik 1 LE Den 2 — och soldaterna' med — skriade på ”hämnd”. för. att en del indi-l!a anstammar försvårat ' sin" fäderne-' = Nå endast ser en "inte. "Men en: statlig inkomstför- . | :stärkning, -d. vis. höjda: skatter, det ser bättre; ut i hans ögon. Hr "Sträng .hadeé nog alldeles' av sig sj lv kommit! på den tanken men : a” än H "bankföreningen - stöte. ri "Återstår så "att se : dyräre.: Låt. "oss "tipp Jarna, kanske” spriten,” "Att börja smed; ; ”SÖSTADSTRÄSKET Den snabba prisstegring so le ;seniaste "månaderna varit inne ä på "byggnadsmarknaden kommmer tyvär snart "att slå igenom” i hy? -rOr)' stigit till i det närmaste 10 kr pr: kvadratmeter >-- och" i | många, fall” mer. Vilka "unga far -miljer. har "råd «att betala sådana ' boendekostnader? : undrar. E s.å 3 n méd sitt folk Ssning.- Statsutgifi A » ternas "sänkning? - Ganska säkert ärvda" jord "mot ”inkröktarna- och då man fick kännedom om Svarta Kittelns. och Vita Antilopens lä- gerplats, " beslöt - man -att denna ”hämnd” "skulle utkrävas omgå- ende. I .den grå gryningen den 29 no- vember 1864 stormades därför det fredliga lägret. vid Sand Creek av 700 blodtörstiga galningar, flerta- let troligtvis till häst — de till- hörde i nämligen : Coloradokavalle- riet,. Åtskilliga suspekta civilper- soner. tycks - ha : medverkat : och mördarbandets chef var ingalunda någon yrkesmilitär, fast han stå- tade med titeln ”överste”. - Möj- ligtvis innehade , han ' denna grad 4 milisen, men omöjligt är ej -hel- ler att' han rätt och slätt klistrat på sig'titeln 'utan widare — slikt var: ingalunda ovanligt i den ti- dens: -USA! : Mannen - hette Chi- ck | vington: och hän är känd för ef- tervärlden ., som ”en' av historiens vidrigaste ' krigsförbrytare. Han hade —:' underligt. nog — tidigare varit präst! Före anfallet. gav han sitt. folk order att ”döda alla, stor som liten”! Cheyennerna” vaknade först Jå det . de .; mördarbandet var nära; inpå lägret 'Black Kettle lät i hast hissa stjärnbaneret och en vit. kapitulationsflagga . på en tältstång. Det + var givetvis: en överl ärning. Grä och i ordet. måste tyvärr också de: amerikanska soldaterna . inklu- deras —: mördade, : lemlästade och torterade : varje . indian - den fick tag i, oavsett ålder eller kön! .: När Svarta Kitteln' äntligen kom underfund . med det "givna -fak- tum, att :man.ej kan, parlamente- ra . med: en. flock. bovar och gal- ningar, flydde han uppåt den, ut- torkade flodbädden' och lyckades undkomma, Underligt nog. förblev han en fredsvän livet ut och del- tog endast motvilligt —- och myc- ket lamt — i de motaktioner, som indianstamimarna - i: "de närmaste provinserna efteråt: igångsatte som svar-' på - Sand Creekmassakern. Han tyckte också . ganska snart dessa "aktioner drevs alltför längt = -och: återvände: därför med råttio farniljer — till n underlig ödets ironi; han. skulle - stupa vid : ett tillfälle”: liknande massakern :vid Sand. Creek," förressten ” nära nog på dagen fyra år 'senare, Han blev | d nämligen, dödad: då "den: så oför- tjänt berömde general Custer' (Han som ' senare ' själv "mötte sitt "öde £ Little Bighornslaget :i juni 1876) den , 27 "november : 1868 överföll hans "läger "vid, . Washitafloden å Indianterritoriet.-' i - Svarta ' Kittelns . hövdingkollega Vita « Antilopen var "en" man: av helt "annan läggning: Han : insåg genast väd- detta morgonbesök be- tydde öch försökte ej: inleda för-] handlingar, ej heller 'atvt fly. Helt ' lugnt ställde ' sig "gubben framför sitt folk; lade armarna i kors över Bröstet ' och 'uppstämde sin ..döds-] sång: . ””Ingen ' lever ' länge utom arken 'och : bergen !,. ” Några skinhade >" i rets skjutvapen :mejade .- med de flyende högvis, dödade eller såra- de. "Att man lyckades” döda fler kvinnor "och : barn än: män: är -lo- kades man leta upp en eller någ- ra, som gömt sig i en sandhåla eller mågon annanstans i grann- skapet. och genast blev de olyck- liga mördade — ofta efter långt utdragen och ohygglig tortyr! Där- efter blev de skalperade och lem- lästade! En . brottsling med löjtnantsgrad och namnet Richmond 'sköt per- sonligen red tre kvinner och fem barn, . som alla fåfängt anropade honom . och hans medbovar om nåd, Efter utfört hjöltedåd skal- perade han liken: Några halv- blodsindianer, som anträffades i lägret och ej hann fly blev 'genast arkebuserade, Trots att alla: halv- blod . alltid bemötts med' oerhört förakt av de vita gränsborna och därför. ej hade annat wval än att söka sig till sina röda anförvan- ter, som ej föraktade dem, är det tänkbart att kbusen' Chivington be= traktadeé dem som ”förrädare” där- för "att "de var "på besök i det fredliga cheyennelägret. Men det måste” förstås medges, att det är mycket svårt att gissa sig till vil- ka. tankar, som. kunde röra sig i före detta klerkens förmodligen sjuka hjärna! : -- Sedai — blodsdåden . fullbordats och man ej kunde leta upp någon enda Jevande: indian mera, brän- des lägret '— tält, kläder, proviant och allt annat — och mördarpac- ket drog sig bort från platsen och slufsade sedan: in i Denver ”med hundratals ”skalper wvid bältena” (E. Malm). ' Man: rapporterade att man tagit död på minst 500 blod- törstiga 'rödskinn! : Det kan" dock betvivlas om det verkliga antalet mördade ” 'indianer ' var mycket större än '150? Men den omstän- digheten gör ju. ej förbrytelsen mindre, a Det kan också tilläggas, att av de överlevande rödskinnen enligt en källa ”större delen” fblivit mer eller mindre , svårt. sårade. "Trots detta lyckades de flesta ta sig un- dan och gömma sig i den oländiga terrängen, ' stödjande och hi pande . varandra — och. förli- tande sig till-de små dödsförak- tande motståndsgruppennas . upper hållande s strid! : N ” Chivington blev" firad 'som ”krigshjälte”. och även hans lika ynkliga , kumpaner: fick sina be- skärda andelap av det beröm "och den "beundran, som kom? deras ohef till: del. en gudskelov' fanns redän då i Förenta :. Staterna också - folk "av annan: moral. än före detta. guds- mannen Chivington 7 och hans 70 medlufsar . från» San Creek. "Det som i verkligheten skett gick ej att . hemlighålla « i längden och ”överstens”: oförtjänta hjältegloria började . blekna mycket betänkligt. JJa, snart gick -det- så långt, 'zatt han fick bära öknamnet ”Käring- dödaren” och: det måste ha känts pinsamt för en så båld ”krigare”! Vänre skulle det bli! Jag tillåter mig citera ur ”Indianer och vit av» Erika Uncas”.: Englund;- sidan erna. vid Sand Creek i : Colorado "den '29: november : 1864 är ett av: de svartaste dåden Västerns - undersökni; bs ter hänvändelse 'av guvernör Evans tillsatts av, Kongressen, utfärdade kommentar : Den riktiga + itaren till fräddningsaktionen i Stanleyville är uttalandet av en förhoppning, att detta' blir. början till slutet 1 i nhanget är politiskt omöj. ligt. Härom har getts odiskutabla besked, Detta innebär inte något angrepp på högern utan endast ett noterande av föreliggande: po- på dex europei: och ik a a undfallenhetspo- litik i Afrika, Fasthet skapar re- spekt. Vankelmod föder förakt. Och förakt har vi fått nog av i U-länderna. . . lKtiska fakta. Något hinder för högern att medverka i'ett prak- tiskt oppositionssamarbete i 'ak- tuella — riksdagsfrågor :: föreligger däremot inte, men färska exempel Nordvästra ' Skånes Tidni Även valmatematiken talar för att kraftsamlingen på oppositions- sidan måste ske på mellanparti- linjen... De ' politiska skälen "för detta är efter de båda mellan- partiernas partirådslag lika klara och entydiga. Att föra in högern dans. förbrytare bestraffas aldrig efter ett krig! s Hemskast är att läsa om den amerikanska mobbens . tillväga- gångssätt, när det gällde att stym- pa stupade indianer. I anslutning härtill vill jag: citera följande ur Indianklubbeng årsbok 1961, sidan ”Hade, slaget vid Thames stått tidigare på dagen och fått samma utgång hade säkert Tecumsehs lik liksom så många' andra indianers blivit . föremål för de segrande amerikanernas makabra souve- nirtörst. och till oigenkännlighet erats. En av ”långknivar- nas” hobbies var att skära hud- remsor från indianliken för att i triumf hemföras och ' skrytsamt användas som rakknivsstriglar...” Först : vid mörkrets inbrott vå- gade sig de överlevande cheyen- nerna fram ur gina gömslen, De flesta hade inga vapen, ty dem hade "de måst springa ifrån vid överfallet. Av samma orsak hade flertalet . knappaet några kläder; Livsmedel saknade de helt. Som nämnt var 'också ett mycket stont enlantal" av .de kanske till närmare 550 uppgående- överlevande mer eller. mindre svånt sårade. Bland de blesserade. var förresten . också Black Kettles hustru. Det var stö- nanden. och. jämmer och” klagan överallt. Hövdingen lät sina män göra "upp stora eldar för att fol- ket skulle få värme och” för att försöka tillkalla hjälp från 'andra indianer, Hjälp från andra stam- mar och läger. kom nog.så små- ningom, . ty efter svåra lidanden och oerhörda >strapatser lyckades ändå de överlevande. från massa- kern. så småningom ta-sig fram vid Smoky Hillfloden.i . den "vid ”Sandbäcken” fick — faturligt nog — ett annat, snabbare och betydligt allvarligare efterspel än den partiska ”under- fapport — nämligen den:indianska hämn- den, "Tyvärr blev det. med den som med nästan all annan hämnd — i många fall tycke den ha drabbat oskyldiga. Dock förföll den aldrig till sådan djurisk grymhet som den, vilken : Chivington : och hans medbusar lanserade vid Sänd till. sina -etamfränders : vinterläger : från. höstriksd wisar” att hö- gern tyvärr ofta . själv . väljer ståndpunkter som widgar distansen till mellanpartierna, Y Västerbottens-Kuriren Under 'en' del .krumbukter går justitieministern. med på att frågan om poströstningen skall utredas, vilket vi och andra tidningar kräv- de omedelbart ' efter det' senaste valet, då oklarheten « om utgången länge var stor. . - Den ' preliminära ' sammanrälca ningen bör ge ett besked om” "den faktiska "valutgången "'och också omfatta” poströsterna. Poströsterna måste alltså avges föré valdagen, men det tycks inte innebära nå- got problem för de flesta” tare, ve . "Det är förvånande att hr Kling inte kan mutlova en så enkel re- form redan till nästa vah : ee Stockholms-Tidningen. a He Sträng will fundera. "ordent- ligt på förslaget till mervändeskatt, upplyser han Det må ingen för tänka honom. Den administrativa apparaten blir onekligen tämligen komplicerad vid övergången 'till en. sådan skatt: Men vad ges det. egentligen för reellt alternativ, om näringslivet . samtidigt" skall ”ibere- das sådana lättnader att. det .kan åtaga. nya: arbetsgivaravgifter till, socia rsäkrindgarna? Även om. införandet 'av 'metvärdeskatt inte 'gålt så énabbt som man vän= tat på kontinenten, talar starka skäl för avt vi här har framtidens int tionella skatt Handelstidningen y : Det.” inträffar inte ”sällan myndighetspersoner. sätter upp ; ” idningsrepresen. värda + personer stunden” fr faller i: farstun ' wid . åsynen: av tjänstemannaidoler vid ' TV eller dess - trunkbärare, "Frågan" är. dm det inte ibland kan ibli frågan om tjänstefel när ett. "massmedium äv tjänstemän” uppenbarligen: favori- seras framför ett annat? Lyckligt- vis:är det wäl.mera' sällah. någon medvetet” sätter krokben för” tid-" indre. än ' 5.000 invånare: För områden, som har svårigheter att företagen är det uppenbart att], bära upp: en dylik; bör bli före 1: de små. tätorterna är attraktiva! mål för särskild utredning Där är arbetskraftens rörlighet| framtiden. +". >. oa M "de förstnämnda ' orkade | 1868 följande - rapport: < Creek. M d - ningsfolk, men mycket Vanligt > Naturligtvis kan staten subvi ju'ej ta sig undan dika fort som", ;.. den "har knappast. sin "Like, antalet dödade "vita översteg sä det' anses' vara att såväl den offi- tionera, men: så mycket hårdare | 22 starkore männen, £ Små Pride ens .om 'man jämför den med ra-|kerligen ' avsevärt -dödssiffrorna | ciella "sektorns män och ' kvintior . blir trycket på både budget och |2V dödsföraktande krigare fattade: den av indianska grymheter. FI ly- | från YSandbäcken” . 4 Dolonado. som helt vanligt folk" -hockar och Hertid : posto ;i hålor i strand-;ende k ve ibönföll åd : . a at samhällsekonomi. Här går det inte | CP? p 1 ende kvinnor som hö om Nåd i Mot vänligheten gick rödskinnen |; . - längre att komma runt svårighez bankarna för att täcka kvinnornas," sköts obarmhärtigt mer, småbarn | gj vinteroffensiv," vilken av cir- niger .—- åtminstone ” symboliskt .. Slutligen har lektorn ett trös- terna, Man måste äntli barnens - och 'åldringarnas flykt! skalparadés och dräptes och män- k i ; snfedde uttryckt : — löjligt . djupt: för TV-' : Jet vett i gen se san- a tusentalet krigare inleddes den cÅ . tens ord att säga: dem som bor i|- ningen i vitögat, En ny typ av bo Genom de många stamfränder, nen era och. stympades gå 7 januari 1865 med ett med stor gubbarna, "Alltför många tycks' Le ta litik tving ; ett salt; som si e kommit vi-lskicklighet genomfört angrepp på ; Det ät. inte d lä El Or Så un- 1 - | darma + i det. 'mörkaste. Afrika "att | Fort £ Sedgwick (vilket ån e länge 00 TR ske I Un onabit duger inte den värdeförnekelse sedan järnvä g Så rasande . länge |: . derkastas ' omprövning; Det är o- skä immas”. i H : I dock bar . namnet Camp : Rankin), förbiflimraride "Aktuell t ” som blivit på modet i folkbildar=| "tade: t d > | rimligt att långt ute:i förorterna | 3 'yankeeslöddret, utr: Att d de 18 wvita män livet. |XO"! ande uelltisnutt, tr ades som något av det tristaste ta ut så höga-h 20 Fk nier av, 'yankeeslöddret, a orkade hålla 'si hel Oj varisk De röda överföll sedan mwancher, : Sydsvenska” Dagbladet kretsar, "hävdar lektor Lorentz! som fanns. Nu Fur de till stor unga familför med Små inkoms- brottslingarna' till envig — en mot rinärks tyvärr se se am och JHiligen. Snar in' ikel i ” =) di - 11 td Ne | P; Bolin ien artikel iP erspe k Sv vuxit. ur tristessen.» gräden ter, medan de' privilegierade äldre 3 stor var de vitskinnades feghet, sådan onödig passus som. ”... na tet varstans i Pladtedalen, härjade ig- » ti'v om-allmänheten inför natur=| 53 att skydda samh sllets trähus | i stadskärnorna sitter i stora vå-'|att ingen enda vågad SAC om man jämför den med raden! och brände och lade så gott som heter att domstol sä vården, där han inskärper natur-| från lokomotivens & mr rähus "ningar till hyror på 35—40 kr.. ' | vig med dessa Sfögade sig på skör 2v Indianska" grymheter”. Att ett, helt. öde em bred. sträcka om |heter a tt domstolsvägen stävja en "skyddets krav på den enskilde: järnvägarnas barndom SN "När den allt bistrare verklig= |ned dem från tryggt avstånd, för. rslag till - urskuldan och . till-' cirka 17 svenska mils längd! Mili- |publicistik som parasiterar på ny- | be enna n hot 2 ' Man bör inte ha rätt att bygga | - vuxit upp och bildar oaser i de ” heten äntligen bragt hyresgäst |att' därefter, skalpera' liken och givet. . Någon rättegång med och små forten ch Någsde se dun en på hus hur som helst utan att ta! banala samhällena. Kommer man förening: gampar och socialdemo- |Stycka i på de mest ävskyvär-st bestraflning av ”överste” Chiving- ut, och de vaga, försök att bromsa ima liv.sevg hänsyn till sambandet med den till en järnvägsstation en sensom- |. kratiska ibostadspolitiker att: vak- ga et! fö laddas 4 den It0n;. löjtnant ' Rich d och de som gjondes avvisades | .. omgivande naturen i fråga om| mardag, från, de avmejade ochb => so... n ag ela ' förmiddagen" ortsatte EN övriga slufsarna blev det mig ve- lät Nu var blårockarna ej längre rer : . bostädernas proportioner, färgva- | ”solbrända fälten och de förtor-| na, då först kan man” möjligen | vansinniga' slakten på dessa fred-. terligt icke." Ånej, de tillhörde julså karska, som” då det gällde att] Kan inte TV låta fotograferna let och materialets beskaffenhet, | kade backarna, så är det som om | börja skymta någon ljusning över |!liga indianer! Gång på gång lyc-|»qen segrande sidan” och den si- (Forts. å sid. 7): å ki 48 Man får inte missuppfatta del en trollstav rört. vid stationen: | 'det snart bottenlösa' bostadspoli- — ” > | Gem: saklighet ”"” Pongsan a Mn lem" sakli; » Vi behöver. in "strö inom folkbildnings-] en frisk och lysande blomrike- "tiska träsket. . arbetet som kräver att man ska| dom som kontrasterar : mot det i SEEN |: kul” blmstumpen. vr dan, aller ”kul” filmetumpar, wi vill ha sak- ta avstånd från moraliserandet]| vissnande landskapet den kritiska Sr ärad : i 2 NS SS es "ee ; : . i 2 s och värdeomdömena.' Dessa syn- tiden (sensommarens och den ge- | > ”LÄNSDEMOKRATI” KAN. " F or sta .söndagen I Advent lighet. Skall ett fart punkter kan inte -tillämpas på |. gynnade höstens) mellan högsom- |::- VARA EN BRA SAK sol : RE 2 .Ö. . nl font yg, presenbe- 2. | För Laholms Tidning av kyrkoadj "vittna ” för sanningen”, Liksom ras vi 1 "se fartyget och inte en .. | unkt Evert Lindblom, Hälsingborg. ' Kristi rike inte är av denna värl tross er em bit reling" "eter naturen, Man kan helt enkelt inte | marens- färgspel och höstens lys] > menar. NV estmanlands ”Se, din konung kommer till den, så är inte heller sanningen några händer som "sysslar: ”med bannlysa vad som är vackert och | sande färgprakt, + dig”. Det är en konung, som gör av a denna världen, Denna världen något. Skall man nödvändigt”; fil. fult i naturen, vilket inte får be- |, Man frapperas av hör. ofta: just Läns Ti idnineg, som dock tyda att man går in för förkastel- | de rätta,' färgstarka blommornas | Ställer sig mycket. tveksam på en sitt intåg, Han . borde egentligen |! OSS ka komma i glans och prakt, Ty han |föda, hus och her, Fä soe läder, ma folk på gatan, är det inte alls TA Inte heller får man för valts, kortdagsväxterna, som "mn a speciell punkt, nämligen hugskot- > + hålla sig elt passiv.” Erfarenhe- "tet att landshövd: - ten visar att många helt enkelt håller kvar” den flyende somma- jas "av folket. och Inte con väl- jär alla konungars konung. Men |lycka och välstånd, Men den sto- nödvändigt" att nästan bara filma som "nu L > |lhan är samtidigt alla tjänares tjä- |ra sanningen kan der inte ge oss. fötter. Äger en mottagning rum Sitt rätta ansikte visar nu'ock-|"are. ”En tjänarnas tjänare kom vi äm läser alla stora tän-|är det föremålet för mottagningen NÄR DET GÄLLER VÅR | « .CVINSTÄLLNING TILL . em sor :" NATUREN, or stationssamhällen: -'; . = Hos oss finns det små 31 3 4 vniskors in- me " Perspektiv inte kan få ut något av naturen ren ännu några korta veckor. . utnämnas av regeringen: - - av sig själva men att de lätt kan BOLLEN LIGGER 'HOS "aa i få upp ögonen för dess värden «cd Idén är inte ny, för åtski 2 2 : N . alla herrars - Herre”, Alla wåra |kares och — mänsk- Benom upplysning STRÄNG, t år sedan lanserades den av liga så de nya härskarna I Sovjetunio- adventpsalmer talar om enkelhe- lig visdom Ian vi Inike få, men vi vill se'och inte Ppressfotografer- I fortsättningen diskuterar lek=| "skriver 'bankföreningens tidi ] demar Svensson i Ljungskile och | "CP För att ställa sig in hos den [ten i hans framträdande, den stora sanningen kan wi inte na, även om dessa tycker det är tör Bolin avvägningsproblemen skrift” Ekonomisk Revy förmodligen är inte heller han den | afrikanska nationalismen protes-| Ej komer han med härar [finna på den: vägen, i roligt att få se sig själva i Aktu- Den stora sanningen — det är ellt. Det är inte filmfotografernas når det gäller åkrarnas blommor] med "anledning av den bristan de förste idékläckaren. Man ' skall | terar de lika falskt som högljutt "och ej med ståt och prakt. - Jam "stora sannin — det är aldrig säga aldrig, och d - i . Dock ondskan han förfärar — skall de betraktas bara som överensstämmelsen mellan ”pen-| det frn lör demokratin” -mot : den . belgisk-amerikanska |. i all dess stolta malt. djupaste längtan. Det är den, som mer som bör « mindre 'omogha idéer värmer . och upplyser det kalla |”?" bör dominera i 'TV. ogräs eller också erkä som litiken och fi litiken: | en gång blir organiserad -så att " räddningsaktionen i Stanleyville. |. Med andens svärd han strider "ögonfägnad: Pa le " På penningpolitikens område |. den behöver en folkvald ”presi- Det är ingenting att bry sig om. och segrar, när han lider, och hårda människohjärtat i dess Skånska Dagbladet” trängtan efter levanle Gud. Om ” . N Välsignad vare han Visst måste man bekämpa ogrä- har man stramat åt krediterna'|. dent" Men dit är det ' mycket | Att kalla aktionen ett brott mot - som kom i Herrans- namn vi förkväver den känslan, förkvä, .sen'i åkrarna. Det är inte fråga och höjt räntan. Finanspolitiken långt. 2 : : det kongolesiska "folket är så| Hans ,yttre liv bar ringhetens ver vi också den stora sanningen. Staten" begär & dess. an ann däremot verkar i klart Så långt den nuvarande erfa- 2 sag . om något annat, Vi kan inte mot- riktning. Det är nöd ri Fr n får tala, bör den kunga- fräckt och dumt att man blir ge- | prägel. Och dock: Han; var och är | Då hör vi inte dess röst. ställda skall få klippa-av! sig hå= sätta oss ur rent estetiska syn- - ig tnä d på a en konung. När han 'står infö Punkter att de vacker färgband litisk åtstr , an- | I behål. | REerad på ryssarnas vägnar, och Pontius Pilatus, dödsmärkt ör sanning ma finns, Sf 088 en |tet gratis er i charkuteribnti” jenna | berna hämt ria stekar = tin en genom be; -| las. Inte minst av det skäl dessutom en förolä i som de öppna dikena ännu på een g gränsningar i sta ”länsdemokraterna” anför för sin | konsmeme — a mpning mot I plågad, ger han förklaringen till|världen, När du i dem. enkle man. sina håll d | tens utgifter eller genom inkomst- i rar fram utefter åker. höjningar — d v. 5 skattehöj- |” ningar, Sänkta statsutgifter ä är at fälten försvinner. Vi förstår ock- så att vallarna med sina ganska utpräglade: monokulturer" måste komma i stället för de färgglada ängarna. Men vi beklagar att det .lysande färginslaget bleknar bort och ersätts av en mera ) ning i "ekonomin direkt motverka inflationstrycket. Det ä är troligt att hr Sträng inte grönska. Den har naturligtvis sin skönhet den också, men blommor- na ger mera liv och omväxling åt marken, oo ning från bankföreningens tid- tidskrift, menar He lsing- borgs Dagblad: . metod: de vill ha en landshöv- ding som företräder länets inh- tressen gentemot den centrala statsförvaltningen. ee Det ä är precis vad vi brukar få av kungen: just den som sett centralbyråkratin från insidan brukar bli allmogens bäste före- trädare, när han får huvudstaden på rätt avstånd och i rätt per- >> Men det är lika troligt :att han spektiv,.- .' oe RA benämner sig frihet.kämpar > är inga passande bundsförvanter ens för herrarna i Kreml. Må alla na- tioner som ursäktar dessa krigs- förbrytelser stå upp så man kan räkna dem. Förljugenheten i den internationella samvaron ” kan näppeligen bli för kväljande f för vanligt folk, = > kan synas så svag, övergiven och hjälplös: 7 ”Mitt rike An icke av denna : världen”, "+ De riken, :som war mäktiga på Jesu tid, har nu endast bisloridet intresse. Men Kristi rike är en levande makt och kommer att be. |ra stå i all evighet. Ty det är san- v Jen den Och här är det fråga om den stora sannin; sanning= en från Gud, gen, (Mandelstiäningen) NS Jesus kommit världen ett jag kall äger: "Därtill har jägläÄr rätte konung, har du mottagit den sanningen, När du i den lidande och plågade Jesus ser den store Vännen och Frälsaren, är den sto- ra sanningen din egendom, Då har du hört dess röst, Ty den sto- sanningen är inte någon lära | aller något konstrikt system mutan -Jesus själv, ”Jesus Kriste, du är vorden Vägen, Sanningen och Li- vet. Och i himlen och på jorden: ej annat namn Oss givet", 'B ördare som jatt han — konungarnas konung — jnen Jesus igenkänner ditt hjärtas sbesmiddagen, Men av vilken an- ledning gör . samma ståt anspråk på att få gratisannonser'i Pressen, samma press som man säger sig vilja stödja?-: ” = Kronobergaren Har wi + råd med: : de tysande blommorna utanför wår stuga, el= ler skall vi sätta potatis på allta ihop? . Lektor Lorentz Bolin i Perspektiv / - ; tr 2 :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.