7 I — "LAHOLMS TIDNING s . Loe VE Få LT. Måndag den 30 november: 1964 IT=- -— TS : Att köpa på. kredit” | RE 3 ning utnytjar betslningsköp ans i 3 its ska i Efterkrigsåren har nkomst .ses bero på den större lättheten att. olket kraftigt ökade inkomster, en Dengarna tycks inte räcka till ,-få sådan kredit men också på att' för den ännu mer. stegrade . kon-+" kunderna är för dåligt upplysta om sumtionen, Vi har börjat köpa på de stora kostnader, ' som avbetal. + kredit å en utsträckning som aldrig — nibgsköpen medför. - ä förr. Enligt en utredning av civil- Ur privatekonomisk "synpunkt är ekonom Carl-Johan Bouveng i Stu=.-- det 1 allmänhet mera lönande. att." . dieförbundet Näringsliv och Sam-”” målspara till en åtrådd vara än att" hälle åtnjuter svenska folket f.n , köpa på kredit. Då får man Fn konsumtionsvarukrediter på i runt "ränta under spartiden, och deis kan tal två miljarder kronor. Det bes man uthyttja de extrarabatter, äm , tyder 264 kronor pr person, vuxna = ofta följer med ett kontantköp. on såväl som barn, > 1. ett motargument till målsparande' ' Att konsumtionskrediterna ökar å kan emellertid "anföras att en vära , Nu när den s k julboksfloden börjar, vältra fram över bokdis- karna och pyramider av böcker travas upp innanför” skyltfönst- j Urens stora rutor, frågar man sig: "Vad blir dessa böckers öden? Succéförfattarens alster, kommendation i fetstil på det ju alltid köpare. Men hur går ' någon nämnvärd framgång? nu namnets ryktbarhet och tiga hasti- fakt med den stigande 1 "genom 'inf tion kan s darden är i och för sig ingenting : gare i'pris, än vad som juppväges specifikt för Sverige. Enligt ovan . an och ev k a - nämnda 'källa får man veta at? ; ter. sn Pl varje medborgare i USA åtnjuter Vi är alla konsumenter, och. för. ”wvårt fortsatta välstånd är det av yttersta vikt att "vi är tillräckligt » bevandrade i de ekonomiska lagar- , na. Detta gäller den enskilde med-' ; borgaren lika väl som de förtroen= de- och än, vilka är satta att sköta samhällets affärer. När- helst vi skall köpa en vara eller en : tjänst, måste vi fråga, vilket 'som: ning är följaktligen en bidragande är mest ekonomiskt — att betala orsak till den ökade kredithandeln, kontant ” eller = att "köpa . på Man kan också påvisa andra orsa-/ : kredit, Och skall vi köpa på kredit ! ker. Den fulla sysselsättningen och >» ja då behöver vi också objektiva | de sociala tr merna har inf "om, vilka kreditfor-,” naturligtvis gjort att folk i större mer som ställer sig mest ekonoml: utsträckning än tidigare vågat dra kr , växlar ' på "framtiden, ? Köpkort,' " - sparlån ' och". andra system för. kreditgivningen har väl också bi dragit liksom vissa modevaror, så som bilar, TV o s v, som folk ofta ." köpt, innan de egentligen haft råd därtill, . i Att köpa varor på kredit är väl. deklaration ' som. Angenting klandervärt, i varje fall fört te så länge köparen håller sin i N kredithandel » inom rimliga grän- någon tid sedan, skriver H: vYdiksvalls- Tidnizgen - 'ser. Om man skall se ekonomiskt på : saken är det "däremot av största så "långt, som” till tanken" på en vikt, under vilka former ) +: | ortgan isk - 'sumtionskrediterna — tas. Under- vill sannolikt inte många inom sökningar har 'visat”att ca'2/3 av . centerpartiets förtroenderåd” gå, '. de totala konsumtionskrediterna i "om ens någon är beredd att stå i vårt land baserar sig på -"avbetal-' för ett sådant uttalande; ” : .> Centern. kan. glädja ' sig” åt. en ningsköp, medan 1/4 utgör banks ' ; krediter och ca 10 procent konto- mycket stark partiorganisation «4 konsumtionskredit med 1.326 kr, medan summan i England är 241, i Västtyskland 139 och i Frankrike - U2ke [| Svenskarnas ”kreditköp” går i stor utsträckning till s.k kap or — bilar, sportstugor, TV-apparater, frysboxar, hushållsmaskinr och lik- nande, Dessa varors snabba utbred- H | FOLKPARTIETS STÄLL NINGSTAGANDE TILL BA rdständare : - avgavs ot d | krediter 1 detaljhandeln. Av avbe- | med väl utvecklade och fråm-. talningskréditerna kommer ungefär . |. gångsrikt arbetande ungdoms- hälften på bilkrediter, huvudsakli-' | och kvinnoorganisationer. - Folk- gen avbetalningar: på personbilar . , privatbruk.. "Avbetalningshandelri jär,” "sin sto: ra omfattning -till trots, den i sär- klass dyraste kreditformen, Den ef: ',. fektiva ränta, som kunden här får. betala, beräknas till 15—18 procent ' | " Affärernas kreditkortskrediter kos= tar j regel 12--13 proc, medan ban-' kernas konsumtionskrediter' oftast . kan erhållas mot 6—10 proc årlig” ränta. Att folk i så stor utsträck- partiets .underorganisationer' är avsevärt mycket .: svagare, "Det skulle innebära , mycket svåra or- ' ganisatoriska omställningar för; att ., centern skall kunna överväga att "uppge: sin partisjälvständighet. :I . varje fall får man nog. räkna med ett starkt motstånd från ungdoms-- organisationens, sida, CUF är mån om "sin organisatoriska självstän- dighet.- Däremot .har CUF uttalat sig mycket positivt för en mitten- partisamverkan på det politiska «planet "med ingående 'överlägg- |” ningar "i. varje — särskild” isfråga. häver "ett-valtekniskt:"' "samarbete storde finna :CUF:s gillande; Stäm: "ningen inom CKF kvinnoorganisation' .na tolkas ES sätt. Äl) ATT MERVÄRDESSKATTEN > "SKULLE BLI ETT HOT |"; mot "brbetskraften ” anse? a ningen Fö pe takåre 'F simistiskt i överkant: , . i; "Vt De båda parterna" på 'arbets- marknaden har' tidigare visat stor «. skicklighet när det gällt att kom- . ma överens och det finns; er. . anledning anta, att en'skattere>- form skulle få en avgörande be- . ..tydelse för en' överenskommelse ”"om” löne-' och arbetsvillkor:s, Att foden ena”sav' "arbetsmarknadens |: ' parter 'skulle använda; ett hot.mot |; den andra parten för/att' påverka . -rikedagens ställningstagånde" jen skattefråga är: ganska. horribelt. | Tidningen ställer sig också frå. gande, inför hr LOÖ- Geijers" upp" att "-mervärdesskatten. | skulle bli starkt inflationsdrivån- oder För EN FRI DEBATT OM :-FÖRSVARET! ct na pläderar Sy d ög tras vel ;rigesDagblad, som 'upp- ger att statsministern” inför' de siald kratiska .”omb nens konferens i Ronneby med- delat” att regeringen vad det lider kommer att tillsätta en parlamen- tarisk utredning med socialdemo- kratisk : majoritet för behandling av försvarsfrågan. Efter proposi- tion kommer frågan att: behand- |: las som . andra riksdag ärenden, el är ofrånkomligt, att en mer- "Vvärdesskatt ” betyder fördyrade ms levnadskostnader och ett visst:in- ;-flationstryck. Ökningen av. .; lev- - uppskattas. dock .endast.till. obetydligt över tre pro- cent och det ä är fråga 'om en en- "”Lönehöjni brukar: vara en betydligt :. större press -på den allmänna "kostnads- : nivån "och det är en: sak;., som Aer :praktiskt taget "varje r. Herr Geijers ' argumentering förefaller därför något ihålig. v :SSD skriver: «.s >. År 1959 hade ' finansminister :> "Detta betyder, såvitt vi förstår, Sträng en hel del besvär med att )- alt regeringen inte längre" anser omvända LO, Det gällde den + partipolitisk enighet . då, försvars- : han kunnat, den tid då boken var ny. som ' blivit. :förbigångna : under iden - . | der i vägen för b -satt pris. fo >! ov . hålla, den; ouppmärksammade - bokes 5 - vudsakligen, gick. som r boken från att bli vad som med en - blott sjunger i natt "den från hyllorna i |; vandrar "böckerna åter till, förlagen Sover. de där den eviga sömn2a bland av. med .dem på något sätt! Och dä Det na upplagorna efter några "år. är alltså där man ska få, svar på sin "undran "angående nere i Klara, där bokölskare "ur olika” samhällslager "brukar Iiå sig "| en ptatstund under letandet efter nå-: gön. åtråvärd bok. - Här! -|' na prydligt i hyllorna: Det är bara! att kliva omkring. "Läsa "titlar och i deras tryggar. Vraka och gallra "stå olästa" säger antikvariatets inne- ”havare,; Och pumera behöver en'för- fattare: efter "en mindre: uppmärk- sammad debut, inte bli helt och hål- let glömd. Hans namn ' påträffas ' ju efter några år i antikvariaten, sedan ”Sortimentsbokhandlarén ”gjort "vad — Och nu "står de här som” ”näk- stergalar”. Hur går det ed , dem; om man får fråga.” vi "a Ni menar stjärn itteraturen? H >= Nej, : jag" tänkte på de böcker, egentliga böksäsongen, Och det:b kar ju inté vara några stjärnor. Po Naturligtvis inte, men det i ä. + folkhumorn” döpt - till Namnet har upp- genom - - att" "realisalions- sav förlagen blivit RA — Och, finns, det avsättning för, allt detta? 3 | det”. som” vi &' hat "vår" stor "fa uppgift att fylla, genom 'att fram; inster, : Detta förhållande ; k céförfattare, vars första. arbeten hur cker som blir ”n > och: stjärnor” "på antikvariat med H ”””den . auktoritativa kritikens re- ; det med de böcker, som av en 4. eller annan anledning inte haft ; > "& Väd blir det av dem när författar- kritikerns. , rlativa. lovord icke lyckas rädda "fransk :bokhandlarterm kallas , en . näktergal”? ' Det vill. säga: En som, ” och , -tystna-: ggarens, la-, - gerrum. Ty från bokhandelsdisken ' spindelväv 'och : decenniers . damm? , Nej, man måste naturligtvis 'göra sig! för realiseras: vanligen de överbliv-' . mesta tar antikvariaten hand om, Det: färggranna reklamomslaget finner - Å ”näktergalarnas” os öden. Och så går jag in i ett antik- .". na bistra, nödvändighet beslöt jag mig. för. att slå mig på något mera inkomstbringande än författeriet, — Och så började. ni sälja böcker? + — Ja, men helst skulle jag vilja ait jag haft, en” boklåda. i stil med de franska bougqu isterna —' på Norr-. brobarriären.'; Björek & . Börjesson försökte något liknande en sommer i Kungsträdgården. Det är mycket län- ge sedan. Jag. var bara pojken då. Böckerna såldes från en kärra' + för övrigt .i omedelbar närhet av, den gamla vattenkiosken. som: på sih tid gästades av doktor Glas... ni minns | han som : gav prosten Gregorius det. där lilla pillret. :- Platsen var alltså / litterär i. mer än :ett avseende. Ty-| värr . lägger stockholmsklimatet hin- 1 äktergalar” - ” het, bokens popularitet och obestrid- | liga förtjänster. . Köparen vill ha:en | god bok och god är endast den bok ' som/ svarar mot hans — eller hen- ! nes' — personliga smak och uppfatt- i jing, Dessutom måste försäljarens på- : verkan - vara ytterst taktfull och | framför allt ansvarskännande, "Det | gäller ju inte bara. att få en bok: såld, även om jag inte vill neka till : att ofta så blir fallet. Det är andliga värden det är fråga om. Ingen upp- : gift .kan' därför vara mera ömtålig ; än bokförmedlarens. > "Vårt samtal ' har då och då avbru' : tits av besök av olika kunder. Då - kommer ' i . skilda ärenden, - Man frågar efter böcker som är utgångna ' från förlagen, eller man är samlare H i det 'fria. - Skada, ty det skulle va- | ra ett, trevligt inslag i stadsbilden | +. Nå, : hur går det att kombinera författarskapet med bokhandelsrörei- | se? Det där att ständigt umgås raed: böcker bör väl stimulera arbetet? «' Snarare ” tvärtom. .-Självkri ken' mår bra av goda böckers säll- skap. Och de dåliga blir avskräckan- de exempel.. För övrigt har man | fullt upp -.med. att' hålla sig å jour] med litteraturen : för att kunna vär-' leda . allmänheten, Det är inte så lätt att vara: behjälplig: vid val-av i | böcker som - man . kanske «tror. . När: man rekommenderar en bok: bör det! vara. en -som. man:är säker” på kan! : tillfredsställa köparer smakriktning. Det kan vara: kinkigt nog i. de” fall! man . betjänar. en..persön'. för första, : gången. : Det:: hjälper-"inie: med; att I I framhålla ; förfaltarnamnets ” ryktbar-; och har li: t sig på en viss M litteraturartis- i Man blir. här i' tillfälle faktta nte; i bara vilka böcker som läsas, utan '- även Vilka de' läsas av, De männi- ' skor 'som lever ett stillasittande och | händelsefattigt liv läser helst: reze- | 1 skildringar ' och. äventyrsberätteiser, i Många söker en bok; där han kan': känna igen sig själv. Andra återigen i undviker skygrt allt som rör deraz egen miljö och deras egna förhål- ; lande. Men lästa blir, de alla ”stjär- i norna”, även om de kanske inte ger . samma glans & över sina skapare, ' Kd ”antikvariaten, Ny vill" jag ”nåturligt; vis inte" påstå att man gör den propaganda" för gamla: förfallare av helt .och- hållet ideella skäll ty -til 'skillnad från sortimentsbokhandi "har "vi antikvariatsbokhandlare” in: gen Teturrätt. Böckerna" måste” alltså an Fritz Bengtsson ä redaktör för. Bir "säljas, Författaren biir läst och känd. i sig: "svensk. > författarnas arbeten, 4 ty: in: nehavaren. bör. i mer. än ett avseen:. de" ha speciell "erfarenhet." Han ”skri? ver själv böcker, när han får tid att "fatta pennan”;: Konstellationen -för- fattare-bokhandlare hör iu inte .pre- cis' till det vanliga, och när jag irå- .gar hur han.blivit det ena och det andra, berättar han hur det gått til: ";— Jag hade ' suitit:på kontor och vantrivts i:tio år, ochyav mina er- -:farenheter-. därifrån blev - det små- ningom en roman. På honoraret 'res- te jag ut och tittade" mig omkring, och 'stannade 'i Paris ett år, Där skrev. jag en ny: roman När den blev" antagen var honoraret dessvär re redan både kvittarat och uppätet, "och jag måste resa hem. Iuför' den: unde” bol. Den ”bya utg ter ”Far : inledande skissen, och: det: prydlis ga häftet, som har trevligt. format och tilltalande omslag, sidor. " Det : inevehåll folklivsskildringar: - telser och "dikter. De är på : vers : och - ' prosa, vantdera ' slaget. Redan: sidantalet äl det stora entalet titlar i innehålls- förteckningen avslöjar, att det är fråga om ”kovta opus: Men de koma opusen' behöver nödvän- digtvis vara att räkna till des re och et. ej heller "i den) också ganska" säkert, att för wvår fids stressade män- mr niskor 'den "korta berättelsen och | 5 skissen har: sina givna företräden. Vad prosan i denna bok, vill en intresserat 'anmälaren mera" än frågan vara någonting ' gången införandet . av om:ätt- ligen nödvändigt. : ”ningsskatten. Vi får hoppas att Om försvarsdebatten. herr Sträng kan upprepa sin bra- att röja oenighet i försvarsfrågan . vad från” 1959, skriver r Företaga ]] fr "också. inom de: politiska ren, 7 "partiernä, så är detta ingenting att frukta. Ty en enighet, som är en produkt av mer eller mindre konstruerade föreställningar -- att ”frågans allvar” och könske även ”lägets allvar” kräver' det; är inte särdeles värdefull och :ab- solut” ingenting: att: eftersträva annat än under extraordinära för- hällanden, : Dessutom är det inte alls ute? slätet utan” tvärtom ”gänska + san- "nolikt, att ätskilligt för, försvaret » positivt kan komma ut ur. én all- . FROM FÖRHOPPNING Kåsören Berco har. präglat- föl- jande uppmaning, som det finns - al anledning för den . svenska journalistkåren att lägga på min- net: ”Tidningssvenskan , får . intel. sjunka till den nya litteraturens nivå". Nu måste man väl säga, |. att risken inte" förefaller äver- hängande, menar Y stads AT lehandars: Mo: Tendenser har kanske inte sak- nats på” sina håll, mest i konst- och annat kultursammanhang, att låta det märkvärdiga dominera på bekostnad av det enkla och 'rik- tiga... Men' det hör dessbättre till undantagen, « En tidning som ut- tryckte sig så konstigt och oför- ståeligt som många av våra mo- derna författare — både i fri och bunden form — skulle antagligen snart ha satt sin sista potatis... ' Här har tidningarna onekligen en uppgift att fylla — och fyller den uppenbarligen på ' ett till- fredsställande sätt, Men tack i alla fall, Berea: "+ . . Påpekandet bör ha glatt åtskil- liga bland dem, som ännu :inte har gett upp hoppet om det verksamhet, av maktmedveten koncentration, bara :ett stenkast - från -riksdagen.' Det är i kansli- huset de " verkliga: avgörandena kommer |” Man har en a känsla av hektisk sundskonferenser dte i fnans: ministerns planeringsråd, där nä- ..ringslivets, arbetsmarknadens och forskni Tepr er. möts , beträffar, 'så är det gans- ka svårt alt "ge dessa tjugotre ”stycken”" ett samfällt och .täc- kande. namn. Jag, will helst kalla dem ””skisser”,' "men - i" flera fall är nog ”herättelse” en riktigare - för att med regeringen dryfta de grundläggande riktlinjerna ' för "förtsätt: "svensk" såmhällsutveck- ing, sker” alltmer "det ' avgörande ” förberedelsearbe iom "sedan 'ut- Riksdagen kan visserligen ännu a en, viss centralroll: dit vänder ”sig de organisationer, som ännu är för' små och inflytelselösa för satt få komma med på Harpsund. -Men det är ändå bara skuggan av makt. Riksdagen med sina utskott och sina plena börjar” omärkligt -att förvandlas till en "dekoration, -som- kan fylla en viss roll som orgån åt en slags konstitutionell mentalhygien; en" svensk .Ryde Park i lyxförpackning. | u(Nordvästra. Skånes sot Tidningar) Svenska Bpråket, i faller... Vid ' statsministerns - Harp- g. I samtliga fall är det folklivsskildringar. skrivna "på ett med riksmål till Tförståelighet dag- om uppblandat idiom från Kåge- | - röd. Språket är ingalunda så pro- vinsiellt, att det bereder, läsaren svårigheter, oavsett var i landet denme än hör hemma, Vad inne- hållet beträffar, är det mesta till motiv och utformning sådant, att det kan roa och -underhålla envar skiss sner, berät. | prosa och poesi genom "hela bo- >iken.: Motiven , tycks tidsmässigt = vara :hämtade "dels från nutiden, från. 19202 och 1930-talen. - +: Gemyt roch : stillsam humor, - ett lugnt och ; trevligt, aldrig experi- menterende framställningssätt är utmärkande för. denna bok. Den innehåller inget chockerande, inget efiektsökeri. Bengtsson hör till ”de gamla” pålitliga: + författarna, som v har. Dessa som behåller" än gamla trogna” läser en" vid varje. bokutgiv- as med ett antal nytill- komna däsare, ; Denna framgång föra ” Benglsson också i år, y hans nya bok är lättläst och intressamt” och dessa dolklivsskild- ringar har. även sn J obetydligt it Tan 'Mellhed. Bengtssen ' Fritz: Far kommer : Skånska folklivsskildringar.' Samlings Bokförlag, Åsbo- . Häft. kr. 9:50. H Språk : officerare är. en nödvändighet :Stockholm (TT). ” jän under nä avser att "med bör- näs jan -underjnästa år införa under- , visning ..i ”enge som. ett nytt ämne krigsskolan, främst syfl tande ”att ge kadetterna kän- nedom (om den 'engelska militär- och är ej heller det inhä at av några P ä ärk Men ' Bengtsson a för under! hållandets och : roandets 'skull "ej gett avkall på de ditterära kraven och . ham. håller" sig : - samma motivkrets och stil som i de' fyra närmast föregående böckerna. Det är . landsbygdsfolkets . vardagsliv; ä helg och :söcken . med dess växe lingar mellan arbete” och avkopp+ ling, gläd och terminol Generalen ' anhåller -att - regeringen: skall utfärda be- hövliga , föreskrifter. . ” "Det är "från ' flera | Aktuell görelse' äntligen bringas till ett ena "ellep andra kommunen skall bära ett flamländskt eller vallonskt namn, om landets stora hamnstad vet De löjliga sättas mel- na” Verksamhet lan Rom och Wien om Sydtyro- | borde ägnas uppmärksamhet åt lens huvudstad skall heta Bolzano |yrken- och - utbildningsvägar med eller Bosen måste därför genom ]|mer manuell inriktning. Inte minst en vettig, snabb och rättvis upp- | för yrkesrådgivningen vore det av mer än hittills värde om man hade klara belägg slut. Bråken i Belgien om. den[/för att det utan tvivel '"komnier att bli ett betydande. behov av arbetskraft, även mär "det gäller arbet: ifter. som mer är base- ma. i vårt århundrade, Det enda väsentliga är väl i alla fall, att det inte en vacker dag sitter kineser både i Bolzano och Antwerpen, Rom och Wien. Nordvästra Skånes Tidningar: : Skall den senaste räntehöjningen ha någon mening, måste penning- politiken få stöd också av &n fi- | nanspolitisk åtstramning. Detta är desto mer angeläget . som stats- budgeten enligt föreliggande, be- räkningar under de närmaste bud- getåren kommer att uppvisa gans- ka betydande och växande utgifts- överskott." . Ekonomisk Revy: "Arbetet. med prognoser ” över behovet av arbetskraft har länge varit. eftersatt. Gjorda undersök- ningar har inte. följts upp. In djusning är att: arbetsmarknads- styrelsens prognosgrupp nu över- förts - till statistiska "centralbyrån och att en personell förstärkning skall ske, Det finns emjellevtid anledning att understryka, att den- FÖR HÅRD” . PLUGGNING | PÅ FRITID 7 Btockholm ' (TT). " Arméchefen — vill att gällandel bestämmelser om ' "kunskapsmått för att kommenderas till artilleri- och -.ingenjörofficersskolan skall upphävas och bemyndigande läm- nas för, honom att fastställa: er- sådan kommendering . samt ordna kompletterande. undervisning för et fyller? dessa iförd skola "ge : gemensam truppslagsskola - uartilleriets, Ao för. luftvärnets, ingenjörstruppernas och |- signaltruppernas officerare. «Vid ning som bygger på att eleverna har skunskaper "i matematik : och fysik motz arande fondringarna för lägst Godkänd på "reallinjens ma- tematiska gren, '.- "För att bli antagen som officers- aspirant: vid dessa . truppslag krävs emellertid "endast" 'vitsordet Gud- känd .i matematik: och fysik på allmänna . linjens ” sociala -gren. Komplettering wupp : till nivå med reallinjens matematiska” gren' här skett > genom undervisning som ordnats av arméchefen, Denna har ägt rum efter: avslutad krigsskola och på - vederbörande officers fri- tid. Kunskapsnivån ;: har. styrkts genom : att - vederbörande deltagit i,. skolöverstyrelsens'. fyllnadspröv- ningar till: studentexamen. 'Kom- pletteringsbehovet är i' matematik cirka ' 219 - lektionstimmar. och ,i fysik . cirka 320 dJektionstimmar, Till: detta kommer ett lika stort antal studietimmar för övnings- räkning och överläsning. ' 2” Strävan "att skapa "goda: arbets- förhållanden för personalen t.ex. genom ' reglerad : anbetstid gör det inte längre möjligt att ålägga den dessa studier ' på fritid. De bör helt ske på tjänstetid, anser anmé- |chefén. "Det är då ett krav att utbildningen läggs med sin huvud- del till det + huvudsak” värnplikts- fria uppehållet april-maj samt att den omfattar endast de delar av gy i ti tik och fysik som absolut fordras för att kunna tillgodogöra sig -undervis- jörsofficersskolan, ” Vid en gransk- ning har det wisat sig att ett ut- bildningsomfång motsvarande cir- ka 70 lektionstimmar i vardera matematik och fysik kan tas bort utan att utbildningsnivån vid sko- lan behöver sänkas, Begränsningen av kursomfånget och ”tidpuniten för kompletteringskursenna med- ger emellertid inte att vederbö- rande deltar i - skolöverstyrelsens fyll prövningar. som äger Tum i mars, augusti och november. SyUp nödvändigt att arméns officerskår besitter 7 språkkunskaper, påpekar arméchefen, Studiet . av. främman- de makters försvarsorganisationer och ' reglementariska « f samt -av. utländska subbten i stra- tegi, taktik och" Foiärteknile för- ljusglimtar och humoristiska . inr|- .motigheter och : förtret, som skildras naturligt" och verklighets- fi nära. - Skisserna består huvudsal klgen av dialog; personerna: sbikta sitt hjärtas mening och för- fattåren håller sig stundom ganska diskret i bakgrunden och då . låter personager ”tala för sig själ- va”! Några av prosastyckena, som förefaller s självbiografiska, har an- nan, . mera berättande stil. Efter den inledande som "gett boken dess titel, följer en "dikt sådana: kunsk «För. en Armé utan. hk stycken en grundläggande språklig utbildning. Det är emellertid önskvärt att varje officer medan wid officers- examen .har bibringats I per om den vanligaste militära ter- Isk het och med "begränsade forsk- igt” vändigt för att den. skall. kunna följa med i. den faren- | mi in i det. språket så att alla "officerare vid en even- ett sådant stu-ltuwell 'FN-I bart kan samverka- med övriga deltagande nationer. "Utbildningen . militärvet; plig: klingen. vid Härtill kommer gatt en förutsättning för att Sverige skall kunna delta i FN:s "fredsbevarandé aktioner är att epråkkunniga officerare av alla grader alltid finnas. tillgängliga. Genom kravet att de som blir officerare” På aktiv stat' skall ha avlagt studentexamen säkerställa "sedan blir - det 'omväxlandehos: "alla "officerare. 4” väsentliga” é dessutom att eleverna studerar utländska böcker och artiklar, varför det 'även — från den synpunkten är önskvärt att språk- (kunskaperna underhålls 'under ti- den mellan studentexamen och officersskolorna; Utbildningen . vid krigsskolan planläggs omfatta ” 35 lektionstimmar, skolan drivs. bl. a "teknisk utbild-|-- ningen vid artilleri och ingen" |- officiellt skall kallas . Antwerpen | rade. på ynrkesskicklighet och er-. "(eller Anvers, hör inte heller hem- farenhet än på. teoretisk kompg= tens. > Västerbottens-Kuriren Det finns goda skäl "som i talar mot "en generell särbegkattning som skulle resultera i en skatte= den ena av makarna yrkesarbetar, Men däremot är det'svårt att :se några avgörande hinder mot ett införande av en. frivillig särbe- skattning, I skatteberedningen har de tre Jöntagarrepresentanterna — inklusive LO:s — uttryckligen för- ordat en sådan; liksom också fp- ledamoten : hy Gustafson i Göte-' borg. Genom ett sådant arrange- mang åstadkommer" man ' att ne- gativa" > sambeskåttningsöffekter aldrig "behöver " uppstå. - Att det skulle ha en gynnsam arbetsmark- nadspolitisk effekt : är högst san. nolikt. "En samtidig "lindring" av progressiviteten skulle fö rstär! ka den, >. ytterligare. ber SAT on TR > Upsala Nya Tidning nu "Vi måste befara att så ” wiktiga exportvaror som . svenskt papper och svenskt stål men också åtskil- liga verkstadsprodukter stängs ute från den engelska marknaden, At finna avsättning för går ta varor för sig, åtminstol fyäsnde dörluste Det uppstår” nu Dr jur. C. CR. Pjäoniy : i Företagaren forderliga” mått av. "kunskap förj- = - män "bör Loma" inta att "konst aldrig får vara enbant! affär - Göran" Börge i Perspektiv Gunnar . Unger, vår fävoritjoker bland - reaktionära. skämtare, skri erns . nederlag i pår- lamentsvalet får. sägas :vara -”den idealiska utgången för de konser- undrar. varför Gunnar Unger kla- gar; så bitert bWanje : gång den svenska. högern... får stryk. oe Stockholms-Tidningen De senaste. - Tittert ra raoderikt- ningarna får: stänga synen för: vad den. En parentes: i somras "råkade jäg ut för den märkliga ”upplevel- sen. att" höra en ung - författare inleda en' diskussion om novellen och '; där! förklarade han att det inte existerade , några. 'moderna svenska novellsamlingar, genom- KT som anihä. ande. möotiv- "och stilkoncentratio- ner, . När jag anförde Thorsten L Jonsson, Lars Ahlin och Olov"Jo- nasoh. som bevis , för Motsatsen förklarade . vår inledare, att han tyvärr inte läst dessa författare! - Stig. Carlson i.Perspelctiv [ETT ORD > PÅ VÄ IGEN | Låten upp Portarna...” : "Jes. 26:25 i” porten, till. et; mytt kyrkoår, Det gamla året har gått sin gång. . Mycken brist vidlådde: oss under dessa dagar, både i helg och söcken» Och nu fråga vi ocs huru det nya året ' skall gestalta sig. Skalt det bli ett :-.segerms år för vår Herre Jesus Kristus? : I så fall måste du- upplåta | dina portar. för. honom, att han må draga- därin Med- hondm sklall "det. mya kyrkoåret bli rikt och Tevande. : : Främst må . du' upplåta ditt hjärtes port. :Vidga din. själ. för gudsgemenskapens liv! Giv dig själv åt- Kristus! -Upplåt även ditt "hems -portar! Låt Kristus regera dig 1-ditt hem! Lev ut ditt kristenkiv. 4 ditt "umgänget ”Och låta iupp är blott taga mot; Hans nåd tag mot!” vi stå "kr skärpning för de familjer där bara = ' som ligger lite längre, bakåt i ti-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.