z At ”u "ekonomiskt försvar för det laten- 2 Bf | ED [ED [6 [10 | aa a To = = LT Tisd a ningsoperation av USA; och Bel- gien har ett tusental européer 1 Kongotragedin "gemensam aädd-; agen ”dén: + | december 1964 IT= -— 3 nåde Kongo var anarkin ; fulls ständig. Den enda" 'möj! gheten till räddning ansågs då :vara - Tshombe,” som "återkallades ' och och sannolikt än fler kon räddats undan massaker i Stan- - kyville. Det hängde på timmar för att ej säga minuter,. om - man skulle hinna fram i tid Operationen wutfördes med stor precision, effektivitet och - med ;små förluster, Det hade givet- ivis legat närmast till hands, «att 'FN ingripit vid ett sådant till- "fällee — FN-organisationen var|. ”emellertid . helt . ur räkningen. " Man kunde ej räkna med ett beslut i säkerhetsrådet utan ve- to, och för övrigt skulle en FN- " 'operation kommit för senf, En- 'dast . västerländsk. militärmakt kunde åstadkomma den humani- "> En jämförelse med FN:s hit tillsvarande arbete i Kongo lig- : "ger nära till hands. Genom di- .rekta krigsoperationer slog man "ned den enda del av Kongo, där ordning och wälstånd rådde, hämligen. Katanga, samt "drev borp ' dess ledare , 'Tshombe och hans wita s.'k. legoknektar. När i iog "ledningen, "Han har nu tyd” ligen lyckats. ej minst genom hjälp av vita frivilliga att, slå ned. det - kommunistiska, isrent barbari urartade rebellupproret. FN:s fiasko kunde ej ha va- rit . större; Märklig. är . också USA:s : politik i "denna fråga. "Först stöddes FN:s krigiska" opö- rationer, och -nu gör. man hel- "omvändning och 'stöder Tshom- «be. Det är tyvärr ej första gång- "en den "amerikanska - nätrikespo- |” ”litiken visat så olyckliga resul- ”omvändningar. : " Med den nuvarande afroasia- "tiska och kommunistiska -majori- fredsbevarande .. möjligheter 7. i framtiden kommer att bli myc- ket obetydliga, och det fordras stat och. måst. göra. sådana” hel- i teten å' FN måste man. säkerli-.]" gen kallt räkna med, att FN:s en i tb ob uppdrag att besöka dels "att . med ökat eftertryck söka: vieinamesiska' äventyret, , Man har i Bonn på känn, att "USA då fråga - om "sistnämnda tema icke bara "att äska: fi iellt "stöd ;' "mm. militärt bi d.' An- USA:s Asoltl inför revision? [7 utrikesdepartementet, "George Ball, - Uppdrag i forde : främst ängå' två viktiga angelägenheter: dels att ventilera ;..de . planer " på en 'om- Or; tion” av > atlantalliansen, som "gödar "länge diskuterats i de europeiska NATO-staterna, och förmå" dessa” stater — med Västs" tyskland 'i spetsen — "att ge USA ” större hjälp än hittills i 'det syd- "Pr esident -Eyndon Johnson pd atiska partiet noga för att 4, den. riktningen , har ,.framskymtat, > Den. nye + vicepresidenten - Hu ; med Ball i- hälarna på denna resa, all. denstund president Johnson själv icke. ämnar lämna USA : före "in- augu "för wårt land att-tillräck liga ga- ”rantier erhålles, så att. ej'miss- FN slutligen efter fyra år läm- i Dj é "7 "Tidens sed att”riva hus” Sen bygga nytt, Det är förskräck- ligt”, Så skaldade Lars Eliasson Ac). i remissdebatten för några veckor sedan. Det sorfr inspire= rat honom ' till 'denna ' Strind" bergstravesti var det florerande . bygga” nykokt 1 städ ' Det har blivit, ekonomiskt: fördelat tigt att niva även fullt ibeboeli- ga "hus: för att i stället : bygga hytt. + Hyressättningen bli - sådan, att man 'får betalt: f - var rivningen, av: det gamla som uppförandet”, av det nya huset. |- Hr - Eliasson undrade, det: vore dags för inrik om «'inte inis- Nu ska hela: rasket: rivas tillstånd för. rivningarna kommer i framtiden att fordras, En: stor j mängd av de hus 'som' rivs in- - nehåller bostäder, "som är "fullt beboeliga, Det är nu meningen, att: de kkall: kunna utnyttjas, medan man väntar på --Detta : rivningsraseri togs även +. centerledaren . Gunnar der, . valrörelsen, Bo- "ning, att AE åtgärder måste sättas in för att; underlätta: för " de bostadslösa. River : -man gam la lä i samma' takt som hot tern att, ta. "sig en titt på "detta . ” förhållande, ' Han blev snabbt | bönhörd, — Inrikesministern ' här| nu i.en PM utarbetat wiktlinjer . för hur detta rivningsraseri skall Särskilt igå nybyggandet. blir. det: inget. net- ,.totillskott' avinya: bostäder: / . Det. måste under alla ..omstö digheter ” vara bättre. att bo i en omodern lägenhet: i, ett: rivnings= hus - än att bo d. Häl N överlämnade, i | tänkbar d i mitten av. jar nuari.> - Moekvas; ambassadör Dobrynin i "första hälften : av Rusk föga entusiasm i Washington. Det militära. läget för” "| tekeni: > ferehs, söm: av givna - skäl väckt. låtsas” om detta faktum, men: nu står: i, alla fall iproblemet” tydligt: för. ålla amerikanare, ' Deras käre Chrusjtjov är en gång för alla. ur President ”Tohnson i vann sin sto ra "valseger, vilken tolkats som ett oerhört förtroendemandat från det amerikanska” "folkets sida Om denna tolkning är viktig, så bör Lyndon Johnson nu” ha en :fast grundval för den "nyorlentering, som ter sig "ofrånkomligen ”nöd- "Det gäller; sia" srand. Victnam. Inom närmas- at gå med på några kom- munistiska.. konferensinviter, . "där amerikanarna ' skulle ' ha ' sämsta utgångsläge, "=: ses : "också ' andra skäl för Lyndon; : iJöhnson att ställa sig skeptiskt. avvaktande” alla ryska; utspel ” just nu. De> TV-ut- : | sändninga från” "Bovjet, ” Ti åsa id still hela" "värl "Det fim ringschefen Chou ? En-lai i brö- derligt ; särplkväm; > med; kamrater- v 2 v på. De rysk- itra- själva / verket mpdena TN BONDESKOGSBRUKET. ; Professor "Thorsten Streylfert har på ett välgörande sätt 'reha- biliterat :bondeskogsbruket;. s skri- er JordBbBrukarnmnast Föreningsbilad” Ld + Kontentan av . Undersökningen, ir i stort sett att bondeskogs+ ruket väl fyller si uppgift som ägare och vårdare MM hälften landets skogsareal.t : » ma gäller svenska aktiebolag, v vars aktier - kan : förvärvas vav ”utlän- ningar fv ll rs En ahnan lag. 'äv "intresse: i detta sammanhang: är bolagsför= budslageri som: sedan 1925 avser "hela landet 'och principiellt stad gar förbud för bolag och ekono> Miskai föreningar" att +. förvärva fast egehdom landet. Av dessa... + V' Av större intresse är 1 did de nu tillgängliga uttednin ens uttalanden i aktuellaré: s . manhang: : . Där sägs sålunda "fullt klart att den — ekonomiska. lönsamHeten som argument i den jordbrukspoz litiska xdiskussionen endast har "ett begränsat värde Ett: ekono- miskt resultat kan försämras om ».exempelvis spridda bondeskogs- bruk inlemmas i storskogsbruk ”utan att bli delaktiga i deras för- "delar men väl i deras kostnader. Det finns sålunda inte ' något ta intresset för punktköp . av skogsmark inom jordbruksbygder: ' I likhet med 'sin vetenskapliga . kollega professor . Gerhard Lars- son ställer sig professor Streyf-' fert skeptisk mot ett upphävande ”-av"” nuvarande jordlagstiftning. Han påpekar att det inte finns någonting som säger att en ny ägarefördelning: skulle medföra några fördelar för samhället, Där- emot kummer = skogsbygdens "långtgående avfolkning att med- verka till att lokaliseringsfrågan får en mycket större räckvidd än vad vi nu föreställer oss. Vid diskussioner och avgöran- den , i jordlagstiftningsfrågorna måste hänsyn tas också till soci- ala synpunkter och till det djup- gående inflytande” på ”näringsli- vets lokalisering som utövas ge- nom skogsbrukets nuvarande fö- retags- och ägandeformer, slutar JE. | 22 XVENTYRLIGT. LAGFÖRSLAG Kravet från EEC-håll att som villkor för en — tullsänkning på "massa och papper få rätt att eta- blera sig inom de nordiska län- derna eller köpa befintliga skogs- industrier i är ett olustigt perspek- "tiv, anser RLF- tidning. en som påpekar att Sverige lik- som övriga nordiska länder genom lagstiftning sökt förhindra att na- turtillgångar såsom skog, malm och vattenkraft överförs i ut- ländsk ägo: Den s. k. begränsningslagen a av år 1916 stadgar i princip att ut- ländska - medborgare, bolag eller föreningar inte utan tillstånd får förvärva fast egendom eller in- "att bibehålla. vid + Svensk: sarislutning till den: gemensanima” marknaden. ”Bolagsförbudslagen : däremot "gör ingen skillnad på svenska och ut- ländska företag ' och kan dä ör knappast 'föranleda några erin-' ringar ' från EEC-ländernas' sida! :". Bolagsförbudslagen :. framstår därför som det effektivaste hind-. ret för att svenska naturtillgång- |.> ar.skall' övergå i utländsk ägo; Att enskilda' utländska ' medborgare |. "skulle kunna köpa upp skog eller ” malmfält i större omfattning före- faller föga sannolikt, ; Av detta|. skäl ter sig det förslag till upp= mjukning av” .bolagsförbudslagen som nyligen lagts fram av "jord- bruksdepartementet ännu ; mera äventyrligt. De' villkor för till=]' mötesgående ifråga om tullar på tukter som BEC-länd framställt visar att intresse finns ]..- ' för- att förvärva ' skogar och skogsindustrier i Sverige. Denna reaktion borde rimligen ge.även den svenska regeringen en tanke- ställare. - REGERINGEN KASTAR ".JÄSTEN FÖRE DEGEN ' in i ugnen genom att forcera fram en ny förvärvslagstiftning, innan varken 'jordbruksutred- ningen = eller ' etableringsutred- ningen avslutat sitt arbete, tycker Västerbottens-Ku- riren och fruktar en betänk-' ligt försvagad ställning för det enskilda skogsbruket: - Då lagen inte medger enskild Person att förvärva bärkraftiga självständiga skogsbruk och den :inte heller godtar skogsägare- föreningar som. prioriterade för- | värvare, kommer den att få en tendens att gynna storföretagen på det enskilda. skogsbrukets bekostnad. . En intressant ”om- ständighet är att statliga bolag inte nämns, därigenom kan lig- ga en tanke att Statens Skogs-, industrier skall kunna : utnyttja den förvärvsrätt som lagen öpp- nar till markförvärv, .. Som. helhet måste lågsförslaget bedömas vara ett ställningstagan- de från regeringens sida för stor- skogsbruket och mot det enskilda muta mineralfyndighet, Detsam- ägandet av skogsmark, och det torde i. praktiken komma att snas t utlänningar och I" j östpolitiken : FUnder : valkampanjen ” aktade sig 2 rare I försvåra än underlätta” bol uivelkling. rationalisering I 3 utvecklin gene rann nys inbjudan til Sovjet onen har. statsminister Erlander . fått”att begrunda, H a n d es - t idninge n-kommenterar: i . Han ”har visserligen” varit där tidigare "och .Sovjets regering chef har varit: här — och i allra hög-' sta grad. :Men magin "verkar ty- > värr inte "längre, "ty ” namnet "Chrusjtjov är avmagnetiserat. Hr "Erlander hade en :förbåld otur. "Om -deri. förargelseväckande sven- i Pressen lyckats » fördröja jov, litet till så hade han hunnit, bli omodern och. hr Erlan- "der skulle ha sparat in åtminsto- na i Kreml beträffar så kan det vara klokt att vänta och se hur deras regi ter sig'i jämförelse "med föregångarens. . Man kan inte annat än råda hr Erlander 4 att ligga lågt, slutar HT. ;Hermanssons ljusröda dröm c om en ny kommunistledd vänster är den nya given i hela den sovjet- "behärskade delen av världskom- is en, ' Alla ko istiska "länder -£ Europa har överförts till kommunismen genom rysk ocku- pation! "Den metoden reflekterar . man just" nu inte på. Att kommu- nistpartierna ensamma skulle kun- na ta makten i ett europeiskt land är också omöjligt. Det vet man i Kreml, Återstår att ta ledningen i > en koalition, som får tjäna till trojansk trähäst åt. ' den hårda bolsjevikiska- kärnan för att an- vända k isk t ne en skandal. Vad de nya herrar- |: : H Svanberg i sin ekrift te framtid "måste Washington. fatta beslut : iom? vad : som" skall ske i denna” "och : troligen | Vutsträckas, "detta? : till Nord-Vietnams territorium. Vill" och vågar man icke ta detta steg, så återstår som enda alter- nativ den av Moskva (och tidi- . gare av de Gaulle) förordade Syd- ostasienkonferens, som USA fruk- tar lika mycket, enär resultatet ' kan väntas bli lika negativt som det blev. för konferensen, . om Laos ”neutralisering”? -"De. amerikanska planerare, som . för fyra” år sedan ivrigt förordade för har även de, , ”avspänningspolitiken” Sydostasiens id 2: "-komn Den belgisk-amerikonska' insat- umanitär synpunkt, nas : berättelser, stod i fä att "förhindra, dem. sen i Kongo var, motiverad från] med den nya jordförvärvslagen. . FR De : vålds- Den : största farhågan' gäller utan: dåd som rebellerna gjorde sig tvivet om utländska företag kom- skyldiga - till «och de massavrätt-|mer att få förvärva mark i Sve- ningar som de, enligt flyktingar- rige, Det finns redan företag här med [med att begå kunde inte overksamt ha | som då skulle kunna spåla. fritt. åsetta av en makt med resurser Och som en" bekräftelse på dessa 4 mentar'| Man bör inte ha för bråttom utländska kapitalintressern - 1 Vv numera , ångrat sig och anser nu,l. "ett det växande kommunistiska hotet i Bortre' Indien kräver en starkåre.” amerikansk insats, "De påpekar,” att det inte bara är de bortreindiska länderna utan också -— indirekt — Malaysia, Indien, ja, tv pr "rå. Japan och Filippinerna, som" måste försvaras ji Syd-Viet- nam... Dock ligger onekligen myc- ket av realitet bakom dessa ' på- ståenden..: Drar i sig USA tillbaka från 'Syd-V ietriam, så innebär det ett uppgivande av: som it de i de af daministeriet — som ha fram en filmgrupp i god tid före demonstrationerna - på dördagen "i Sydsvenska, Dagbladet.” medge att: Kongo är ett vackuum. Sovjet vet det men” förnekar det sabotera och idigt skadas förstås USA: S från EEC om krav på etablenings- ledarnas | rätt för utländska strä- och cellu= >. ögon, vilket det ryska propagan-|losaföretag här i Jandet,. Framför körtlallt av den orsaken skulle -det vara välbetänkt :av hr" jordbruks+ ministern att inte ha så. bråttom Moskva —är tacksamt medvetet med den nfa jordförvärvslagen:, - Lj: usnan, Det. svenska ” näringslivet 'har "De afrikanska staterna will inte | sällan. fått. oreserverat stöd. från j sitt eget lands åedning; ad d. är av, vital betydelse ' för den amerikanska försvarsstratégin bå- de" i, Sydostasien och - Stillahavs- området, "”Dessutom kommer ' en dylik reträtt att i hela den kom- |munistiska ' världen "betraktas som ett amenikanskt nederlag : och en enorm : prestigeförlust för USA:s militära : makt och inflytande. Skulle .- man - kunna "antaga, att I Johnsons ' nya regim har råd med oN P.S. Sydsverige gick om Halland "tillförseln av växtnäring och ” de » Mälarlänen,. norra Svealand och de sydligaste delarna av Norrland, gaste . jordbruksområden efter. ifråga om skönrderesultatens storlek utan intog . snarare en ledande ställming; framhåller professer Olof ”Växtnä- ringen och livet” (Väst-Närings- Nytts förlag). Han åberopar of- ficiell statistik från 1844 och från femårsperioden 1956—60. ' Nu '' här emellertid i synnerhet norra Svea- land och Norrland i dess helhet blivit avsevänt efter i. utvecklingen och "uppvisar endast 25—50 procent stegrade. hektarskördar, medan man i Skåne sett sina spannmåls- skördar mer än fördubblas genom Våra sydligaste ' ”jordbruksom dden har som staplarna visar största Sydsverige gått om Mellansverige” ' stod. på 1800-talet inte vårt landg', si Mellansverige som. , | ningsförmåga - personkännedom etc. |, — det är kanske framför allt det La h bar ne hb fm > oh SE 20. ger "också större - skördeavkast ning per hektar. Detta. torde "Vara 'den väsentliga orsaken' till a: som . jordbruksområde, tarskörden i dessa län under 1957/ 61 "i. medeltal : 4320 wesp, 3440 skördeenheter pr ha, I tex Mä lanlänen förbrukades undér senas: te'- gödselåret i. runt tal 85 kg. pr: ha - och - medelskörden under senaste femårsperioden var i runt tal 2250 skördeenheter per hå, I Norrland förbrukades senaste året 46 kg. växtnäring pr ha och me- delskörden var i runt tar 2000 målmedvetna insatser ' i skörde- stegrande. syfte. Professor. Svanberg . framhåller, att professor. Sven L. Jansson i en noggrann amnalys av dessa , till denna förändring: I början av 1800-talet erhöll man de högsta spannmålsskördarna inom områden med. relativt. stor areal neturlig äng, som gav kreatursfoder och därmed stallgödsel, som tillfördes åkern, Efter ängsmarkernas - upp- odling och införande av handels- gödsel är det de rikligast han- delsgödslade åkerarealerna 'i södra Sverige, bördigheten och fått högsta skör- denivån, Mycket talar för att vi nu liksom i början av 1800-talet |” skulle ha haft samma låga skörde- nivå i hela landet, . om, vi inte " Det. är: den vägen, Hermansson är inne på just nu. Man göre sig inga illusioner om avsikterna, De har inte förändrats. Det är bara medlen, som anpassats, (Nordvästra Skånes : +: Tidningar) fått handel som en ny, oerhört betydelsefull produktions- faktor” Även växtförädlingen har givetvis. spelat in, men: undersök- ningar har" visat att sakkunnig gödsling och kalkning är en fun- damental förutsättning för : >god hektarskörd. "I" Skåne har” förbrukningen 'av handelgödsel under 1963—64 ”sti- hållanden givit följande förklaring | som: . bibringats högsta | " den stora förbrukningen av handelsgödsel .i södra Sverige har man kanske en det av förklaring- en till de goda skördesiffrorna" å våra | sydligaste 4 dän. [1 Kvinnlig. rösträtt saknas i 9 länder Stockholm (TT). Kvinnorna saknar rösträtt och år inte valbara i nio länder, fram- går det. av en- -samrmanställning som" FN låtit göra. I sex länder är rösträtten och/eller walbarheten underkastade inskränkningar som inte gäller för. män. inte”kan utöva rösträtt eller" låta sig. väljas är Afghanistan, Irak, Jemen, ” Jordanien, Liechtenstein, Nigeria, (endast norra regionen), Saudi-Arabien och' Schweiz. (utom i motsvarande en butiksandel av -leller: 123 procent av antalet bu- "| tiker, som dominerar med 'en om- N skilde är wtan' chans! Tvärtom, de .Joch- den" långt drivna disciplinen |: De' nio länderna där kvinnorna | som består i at skicka dit kom- "hjälp" utom 'den li för Stor bri tb ” uppträdande munistiska ter. I kan gå ihop på sådana premisser, ing- enting utom :' våldets: onda ' cirkel, och den är i gengäld sluten: | Handelsiningen | Eh grova « avtals- brott genom. införandet - av. den "Huruvida. Cett FN- n nskap ting om, Men så länge inte Kina sitter med .i FN :vidmakthålls ett vacuum 'på stora "områden av in- ternatione! politik,' ett ' vacuum som inte: är till verklig fördet för någon part, . Se Stockholms-Tidningen: Service "ger "chans åt: enskild : butik) . Småbutikernas roll i: amerikansk livsmedelsdistnibution = tycks för varje år som - går. bli allt mindre berättar Fri Köpenskap. Det fanns], ifjol 175.000 småbutiker — alltså |? med omsättning under 500.000 kr 76 procent. "Deras "andel av om-, ättningen är "emellertid. inte mer då "den var 34 procent. . Det är super markets, : 28.000 sättningsandel av c:a 70 procent. Detta "betyder inte att den ' ens enskilda” butikerna visar ofta långt bättre resultat än "de stora mång- filialföretagens enheter. Och skä- len härtill är inte bara den en- skildes .'större ” flexibilitet," anpass- intensiva, förtroendefulla grupp- samarbetet med. leverantörerna.” Det brukar. anföras att ”småbu- tiker”. haft . en viss. framgång i USA... Men: då. bör man . komma ihåg att. det är: fråga om ”små” i amerikans mening! Efter. sven- ska. förhållanden är 'det 'inte. tall; om småbutiker, eftersom ytan för |] dessa ”conwvenience ' stores”; ”ban- —300 kvm och ' 'omsättningen kring | miljonen. - I. begreppen ”conveni- eller. (bekvämlighet ligger f. dä De. verkliga - framgångarna kan vi - konstatera : för gruppsamarbe- tet: Att. principen om arbetsför- delning,” lojaliteten, inköpstroheten |. gett” resultat framgår av den. of- ficiella statistiken: i dag har mång- fi företagen 41 procent .av om- sättningen, ; de enskilda : anslutna till! frivilliga kedjor och inköps- centraler har 49, de helt friståen-|ta i. |de endast . 10 "procent." "Och siff-]-;2 Torna ' för - patrtihandeln: lär inte mindre . lovande: frivilliga .kedje- grossister ökade 1963. 12,9 procent, |' inköpscentraler 10,3 och, helt fri .stående +1'-procent. sultat! kantonerna' Genéve, Neuchatal och Vaud). Det : påpekas : dock beträffande Jemen: och Faudi-Arabien att var- ken män eller kvinnor har röst- rätt, I Schweiz kan kvinnorna inte rösta eller bli valda i de federala valen, ' Undaniagen i de tre ovan nämnda kantonerna gäl- ler endast kantonala val . De' inskränkningar 4 kvinnornas rösträtt och valbarhet som före- kommer i de andra länderna går bl a ut på att det, äv kvinnorna krävs ' läskunnighet eller — wissa kunskaper som männen inte be- höver d (Guatemal Portugal och Syrien). I San Ma- rino kan kvinnorna rösta men inte bli valda I Sudan är det precis tvärtom. för Kina kommer att förändra ki-| skäl att ”vara”” missnöj hesernas hållning wet' man ingen” |nye' landshövding, även om länet är ganska bortskämt vid det här laget. "Hr Helén” kan” också vara - förnöjd! Han 'är en politiker som gör "mer" än ' rätt, för sig "i debatt: terna; 'men” att "tävla" om påntil därposten” kan ha sina 'sidor' när man "inde så någa vet hur more. in . 18" procent, jämfört med 1954 tam”, :eller ”driveins” ofta är. 20017 Det är samarbetet som ger re] kommer : och . dömer -: det st ta och upprättar det svaga. undgår honom inte. beder : eller fruktar: hon, mer! gondagens - partistruktur kommer att 'ta 'sig ut. Genoni att tacka ja till Växjö" backar> Gunnar. Helén aut ur. den. tävling hindrar att. han: är ”wilket > inte Särskilt. efter sina: politiska" insats ser; för den :stora kolveformen när en 2 46-årig kronprins "hoppar av. Folkpartiet får väl "hämta sin c R. Pokorny i Fö et; ”ga Dir jär Det betyder " me PE ord tt vi måste” rusta upp. Haga en om gång .till och ställa” ut 500077 liser! . Han, som Mine Matt. 21: 9. "Han kommer! "— Det är som om , man hörde ek t 2 nom .-hel la 4 Njuda ge fd Vem” är han som - kommer? Der är Herren Sebact. Den; väl dige och vänlige, komunger' och tjänaren, Guds son och Mi skornas son. Han - kommer på: nytt. n på Guds löfte förbidan, och . er till Die Om du fr N . Han . honom, kommer han å alla fall, Vid a hjärtas dörr står hän i'da Ärendet känner du. i 8. ms Välsigaad vare han som Kom-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.