BN AD a am a [a ja RA An i nn [ana Tr) [Ra TE I - i den 2 d — LT "Priserna på Tivsmedel | Ten Jedare har byligen Syd- | svenska Dagbladet berört frågan om livsmedelspriserna och där- "vid inledningsvis konstaterat, ”att vi här 'i Sverige helt'sä- kert skulle kunna producera li- ka rationellt och till jämförliga priser som i Danmark, om jord- bruket varit' koncentrerat till just sådana bygder som i od- lingsavseende är «jämbördiga med det danska slättlandet”. "Vi kan i det hänseendet gär- na upplysa Sydsvenska Dagbla-]. det om att det svenska jordbru- ket inom de områden: som är jämbördiga med det danska slätt- landet redan producerar fullt ut lika effektivt som i Danmark. Förvisso kan wi även påstå, att det skånska slättbygdsjordbru- ket producerar mera effektivt än wad danskarna gör. Fråga är för övrigt om inte detta kan. sägas även om jordbruket i vissa and- fa delar av Sverige, exempelvis på Östgötaslätten. - ;t Sydsvenska Dagbladet glöm- mer emellertid bort den allra vikligaste av orsakerna till att” vi behöver högre priser. .än Danmark, Detta är självfallet neförhållandena, Med den (öl skillnad som råder, är det inte möjligt '> trots "det svenska slättbygdslantbrukets' högre ef-/ fektivitet — att svenskt jordbruk kan producera till: samma :pri-' ser. som i Danmark. Under pro- duktionsåret 1962/63 war. genorm- ' snittslönen 4 Danmark till djur- skötare hela 36 procent lägre än i Sverige, Detta betyder” att om den svenska lönen sättes "till re- dationstalet 100, blir det danska, Jämförelsetalet 64, För icke spe- cialutbildade arbetare . var . det danska » jämförelsetalet 61. Alltså var, lönen «till - icke: specialutbil-|. dad arbetskraft i jordbruket : 39 procent. lägre i Danmark. än då Sverige. Er >» Det kr givetvis väldiga skillnader ; i : Srutsättningar om två länder .med-. så; olika löner skall ma -: producera : jord-. bruksprodukter till exakt ”sam= ma" priser, I detta fallet" är; om vi jämför, Danmark och de syd syenska;, slätbbygderna, » -ekillna=). den. | naturliga förutsättninga f tämligen liten, Det "kan "tilläg! gas, att' den knappast torde gå till Sveriges: favör: Det kan inte hävdas att de sydsvenska: 'slält=/ bygderna å genomsnitt har bätt-| ” naturliga besurser än i Dan mark!" Arbetseffektiviteten är dåck högre i det sydsvenska ä i: det! danska jordbruket, men inde "så ' mycket högrå;” latt "det "kan vara möjligt at uppväga en a sådan Tönedifferens. som den här nämnda; Den danska lantarbetarlönen |. ligger något högre än genom- snittet för EEC-länderna, De ålstnämnda länderna hade un= der '1962/63 ett ” jämförelsetal ifråga om lönen till djurskötare ber 1964 'IT= = nen lika 'med io, "erhålles för Sverige ett jämförelsetal av storleksordningen 175 — d. v. s. "den svenska dönen är c:a 75 "proc "cent högre än "inom EEC, , Under : dessa förhållanden ' "är det ingalunda ett dåligt: resul- - tat att det svenska ' jordbruket | ” kan konkurrera och hålla sig flytande med de prisrelationer på jordbrukets "produkter som föreligger. Vi ligger högt: jäm- fört - med: de - danska” priserna, men, i förhållande till! EEC-län- "derma är producentpriserna Sverige obetydligt högre. "i - Det kan hävdas, att det sven- ska "jordbruket för närvarande konkurrerar vid en relativt låg lönsamhet. Troligen är dock lön- samheten inte särskilt lysande, i de andra länderna heller,, dock . möjligen: med "undantag för Stor- britannien, "där förutsättningar- ”na' är mycket goda" och lönerna låga jämfört med Sverige, Sveriges. jordbrukare: och alla som sysslar : med '- det svenska jordbrukets "ekonomi och > kon- ”kurrensmöjligheter .. 4. framtiden - ningar ifråga: om framtiden. "välståndsökningen > kommer ” a fortsätta 'i andra delar av Euro- pa; måste; detta också” innebärd. en "ytterligare. ökad dragnings- kraft "på ' landsbygdens "arbetare ”tåll andra näringar, Från EEC -. länderna är. väl bekant att ”en "hårdnande ” konkurrens om; are . betskraften' inträtt, Masstlytt- ningar äv folk äger rum från jordbruksområdena till städefna. Visserligen finns det stora ' Ie- ' server att ösa mur, när det "gäl - ler omflyttning av. jordbruksfolk | ill andra' näringar i en del län- der,. "exempelvis Frankrike ' och Italien med" ett”stort antal sn så inte « varit nestegringen vå lantarbetarsidah si Västenropa redan ha gått långt, I En "höjning kommer ; varje: fall" framöver "och varje höjning i "relation till den ;' svenska ' lantarbetarlönen kommer att medföra en lindring > det: ”konkurrensläge : som den 1, jö IN er a fimslöjor, som för tan- fn till. de" krutröksfyllda - slagfält som hon aldvig nådde på sin Snöp- blivit" symbolen: för pojkdrömmen + om ” den". sjunkna” skatten, funnen och bärgad av män med-- -fåntasi” och kunnande, Och ' Vasa-nvuséet har” blivit” ett vi vårt lands största" turistmål. : ; Pojken som! drömde var. An- dets” Franzén .— men'det wärrock- van, som» lyckades" få”"i. gång ntastiska projektet. : berättelser; rån de. sju ;haven; 'och' hans” far ke; le för honom om] sjöslag" och: sjöhjältar?” ". Det äldsta . riktiga , skepp: nan. tidigare lyckats "bevara :var. Nel- som's Victory. från - napoleonkrigen. Dets är. ingen: tillfällighet watt. fynd hit. "som Underlag. att det idanska jordbruket i "högre. "grad, är. det svenska baserar sin stutproduk- ton på föder! som: producerats i "andra länder, Detta betyder” i sin tur, att arbetskraften i "det dariska jordbruket ' inte gjort he- Ja arb r & den" danska] som var 57 om den ka lö- "nen sättes lika 'med 100. För den 'icke specialutbildade :ar- betskraften var ' EEC-ländernas jämförelsetal 54. Det må under- strykas, att nämnda jämförelse- tal erhålles då lönen & Sverige sättes som bas, div. s = 100. Om man istället sätter EEC-lö-] ' animalieproduktionen. "Man bör inte per år och ' arbetare för 'två län- ders jordbruk, vilka har olika omfattning av - foderimporten; II” varje. fall är en sådan jämförelse inte. meningsfylld, ” . TAXBRINGSINTENDENTENS . UPPGIFT tycks vara att slå vakt kring statens intressen och då råkar de- klaranten naturligtvis i underlä-]” ge, skriver D & g e n i anslutning till riksdagsdebatten om rättsskydd i skatteärenden: ' Han har ingen chans utan stöd - av en skicklig jurist som kostar pengar och vem vill utsätta sig för risken att ge ut ännu mer pengar? Paragrafdjungeln = blir alltmer ogenomtränglig. Märkligt är ju att en lokal taxeringsnämnd, som bör veta mer om deklaran- terna inom sitt område än inten- denten ofta desavueras. Hr Erics- son i Kinna erinrade om, att mer än femtio procent av alla deklare=- rade inkomster understiger 15.000 kr. och att större delen av dek= laranterna ”alltså inte känner den oro som det talas om” utan ären- det gäller minoritetens rättighe- ter. Skall då inte minoriteten ha rätt att ställa vissa krav? Rättssäkerheten är väl när allt kommer omkring inte ett majori- tetsproblem? EN RIKSDAGSMAN HAR ' ' en ”generaldirektörs uppgifter, men en amanuens villkor”, ansåg Gunnar Helén i en intervju, Det är ett alltför välvilligt omdöme om riksdagens arbetsvillkor, an- märker DagensNyheter: Inget ämbetsverk skulle kunna stå till svars med att inte ge sina amanuenser ' arbetsrum, > telefon och :skrivhjälp, Han skulle helt ökat |... enkelt inte anze sig ha råd att utnyttja kvalificerad arbetskraft på det ineffektiva sätt som då måste bli fallet. Men demokratins , förtroendemän = driver : omkring |. med kontoret på fickan. Ne . Det är en förbryllande likgiltig- het som riksdagen visat till sina egna arbetsformer. "Icke märkligt om så många tröttnar i det tunga |" arbetet på Helgeandsholmen, REGERINGENS JORDLAGS- PROMEMORIA; i vilken föreslås att bolag skall få köpa jordbruks- och skogs- ' mark, har vållat stor oro bland jord-: och skogsbrukare 'i hela landet, omtalar R LF -tid ningen och finner denna oro i hög grad berättigad: Ju mer man studerat förslaget och övervägt dess konsekvenser, . desto större har betöä i synta,, sSkeppenasken, som betyder r jämföra ” produktionsvärdet |: av” äldre vrak är så cybterligt" säll -bevarats,- borde det åra farvatten; sade bkeppsmaskens fetta Narer om I örjade: han $tu- dera sjöktigshistoria mer på” all var, Handböcker. som. Svenska Flottans Historia; "Sveriges :Sjö krigshistoria. och > Sveriges ' Sjö 1611—1632, "fick hans" intresse. för pojkar läste” han|å bdlogsskepp att bm mer. Vetenskap: ligt koncentrerat. ”Fråga boken”. blev; första etappen i hans spän- hände jakt, efter det: | försvunna regalskeppet.” Trägen' ärkivforsk- ing :och bokliga studier gav hö- å' småningom mäppgifter som 12 sveriska” skepp. av intressant ål- der, "som förlist " i Östersjön: Det ur "alla ' : var” Vasa.” ” Sen följde en spännande tid med pomtenundersökningar R för att loka: 'F zén på Strömmen kring den tänki ta fyndplatsen, "tills han slutligen som : måste "härröra. :från Gustaf H' Adolf:s, Vasa, nd Att i början få vara alldeles ensam 'öm- en sådan 'skatt, gav en |. egendomlig känsla - som - påmindé om pojkårens ” vildaste förhopp- ningar, säger . Anders Franzén, — Det "mest--fantastiska var ändå att han sedan också gjorde. månting åt såken och Iyokade jektet, I XSz praktiska. : svårigheterna. + Forska- ren ers; ktes av ingenjören Franzén. fnuvarande Plats. Vi le a dykarbasen' Fälting vid Ör- nen :balom de ' ytterst [ is 'a- lögsvanvet,: som den" ledande man- |" ders Franzén. i böckernis värld; sjöhistoriska standardverk .och ar- kivforskning gav stöd åt det, in= tensiva "amdersökningsarbete, som resulterade i ett unikt "och 'le- vande” ” historiskt .. minnesmärke, Pojkdrömmen, som till slut" "blev verklighet. . med om -att förorda skymtar i I litet: . 4 haftige finansminister, : man i Sverige fäste just vid frå- gan om vissa balters möjligheter att få komma hit och de förhopp- Med tanke "på "den vikt som - Med tanke på hur svåra; ”per-. sonal- redan är, måste det givetvis vara synnerligen och . rekryteringsfrågorna angeläget ' att. göra Sul ningar som; knöts. "till stat terns meddelande så -finns det. all anledning för svenska regeringen att nu göra bestämda mpåminnel- ser i Moskva.: Annars är det lika bra att avstå från vidare dekla- rationer om ”välvillig anda” i ett bestämt sammanhang och inskrän- ka sig till de oundgängliga, till intet förpliktande ' diplomatiska fraserna. Dågens Nyheter. [ : - . Bakom det plötsligt uppkomna motståndet på: :LO-håll mot. en skattereform, som; Man .nyss var a verket ” kara en enda rea-' ir > Hermanssons 'rynkade” ögonbryn: . Det skall, bli spännan- de att se, om den grimasen räc- ker. för abt skrämma inte bara LO-. -chefen' utan också vår. man- : st ” Finanstidningen. > ; "Välståndets byggare I har i främ- sta. rummet varit: det arbetande svenska folket wid maskiner, 'ba- kom plogar, vid ritbord, i skolor, ] 4: forskarsalar, i planläggarsam- manträden och — inte minst — i hemmen, landets största och på många sätt dess viktigaste arbets- plats, den där familjen” får det dagliga tillskott av lekamlig "och andlig styrka, som ger individen vilja och "kraft att. föra värvet vidare till nästa” generation sven- SA a se ICA-Kuriren.' i samt prognos för lo cbert Miljarder Vi Sä inom: erinäringel Godstransporter i Sverige 1950-1963 : Jastbilstransport rna tonkm Sar TR at / Prognos RH >: fo enligt. I 1958 års” |] de. dykningsarbetena, : och Neptun- i gjort: den . hittills |! bolaget;” som största "donationen. för Vasa. : :'Impulsen till hela idén fick "Aa sal POLE CR let inge oro. I. en tid, dåa man "från. alla, håll, inte minst från. stats- ”makternas' sida; starkt. framhåller nödvändigheten ' av att. produk- 'tionsunderlaget vid våra. : och skögsbruksenheter utökas och då en: strukturrationalisering : i . syfte” att” tillskapa "större bruk- ningsenheter fram. tår. som den främsta ” effektiviseringsvägen,'' måste id. tom det nu framl förslaget uppfattas som ett slag i ansiktet. . . Vid, den mycket ' ingående . granskning” som -för-laget, nu » utsättes för inom RLF och övriga "jordbrukarorgani: ationer är "ut gångspånkten inte något” vaktslå- ende "om" påstådda ; privilggler, fortsätter tidningen: : ”>Det är I stället för oss fråga om > en realistisk bedömning av möj- a huvudtaget "bedriva - jord- och skog: bruk ij enskild regi i'vårt land. "Inte " ens regeringen”, har "hävdat att 'den företagsformen skall mer eller mindre upphöra;] men det föreliggande förslaget ty- der klart på att man inte är sär- skilt angelägen att frygga de nöd- .vändiga förutsättningarna. ” : Det- är inte familjejordbrukets framtid —' med och utan 'skog — man främst haft: i tankarna när "man arbetat fram det här för:la- get, den saken torde” vara" klar, är RLF-tidni slu Det och oron blivit. Denna reaktion har parats med förvåning över att jordbruksministern ansett .' sig kunna lägga fram ett så vittsyf- tande förslag med så knapphändi- ga motiveringar och utan att när- mare analysera verkningarna io- lika avseenden. Vad är det då som motiverar . den oro, som här kommit fram? Ja, låt oss först erinra om det enkla faktum att jorden och 'sko- gen. är försörjningsunderlag för » de människor, som arbetar inom jord- och skogsbruket., Föränd- ringar i lagstiftningen, so som på ett avgörande sätt påverkar pris- och konkurrensförhållandena i fråga om detta underlag, måste-självfale innebär nämligen ett verkligt all- ”varligt” hot mot det enskilda jord- och skogsbruket i stora delar av vårt : "Tand. : LANDSKAPETS KRIS -Det'är främst 'bonden som be- stämt och bestämmer landskapets utseende, ' 'framhåller J o r d- brukarnasFörenings- blad som gör några reflektioner med" anledning av Svenska Natur- skyddsföreningens årsbok 1964: Förbluffande nog vill en av bo- kens författare till nästan vilket pris: som -helst - rädda småbruket, jord- |. ligheterna på - -lång sikt att över-]. "just för dess Tandskapsbevarande ” "verkan. . Det kan vara, sant, . som har: säger att det kan innehära |” 'en våda för landet att driva på bortrationaliseringen för . starkt > Och att nu införda bestämmelser om jordbruksstöd kan ge döds- »stöten åt hela glesbygden. Då ha- de han ändå inte' räknat med den "effekt det kan få, om de varsla- de” ändringarna i förvärvslag- |. - stiftningarna trumfas igenom, Skribenten menar att vi borde acceptera dyrare livsmedelsfram- ; ställning och ta exportöverskot- tens ”- förlust för naturvårdens skull, Detta skulle inte betalas com jordbruksstöd. Naturvårdsanslaget kunde ju "ökas, men det torde inte gå att|' "locka "statsmakterna därt:ll med aldrig så vackert tal om ”folk- |" visans hage”. Hadé någon tale” man för jord- bruket framfört en sådan tanke skulle han säkert betecknats som otillåtet reaktionär. I stället är ju Ardbruksrationaliseringen ock:å ett jordbrukets intresse. För att inte tala om hur angeläget det betraktas att från jordbruket lös- gjort folk kan sättas in i annan "produktion. ” Mest av 'allt bör kanske just nu "uppmärksammas vilken' roll för) landsk 2 den . £å täck som 1950: der 1963 beräknas till 8,3 miljar- der. tonkilometer. mot. 2,7 .miljar- der 1950, vilket innebär em. årlig ökningstakt med omkring 9 pro- cent, heter det i en' artikel om ”Lastbilstrafiken i - Sverige” i Svenska Handelsbankens ti INDEX, Lastbilarnas andel av de . I den solidariska lönepolitikens namn har en del grupper inte fått ta ut vad de haft möjligheter. till under rådande förhållanden, och de har inte blivit lättare till sin- nes när de sett att andra grup- per genom löneglidning . och. fi- .nurligheter inte bromsas av några maximerande lönetariffer.. Statligt | år. byggelsen kan spela, om den " sköts vål: " Nu, 'sedan jordbrukets organi- tfationer engagerat "sig i denna -- ver et, har fritidsrörelsen ännu mer än förut blivit också en jordbrukets angelägenhet. Enligt trovärdiga prognoser blir det på detta område alltmer att göra. Årsboken hänvisar till Centraleu- "ropas närhet som bevis härför, -men det behövs kanske inte mer än att hänvisa, till att av de 300 000 fritidshusen 1963 var 11 proc. tidigare fast bebyggelse, mest jordbrukets bostadsbyggna- er. =: Nog. kommer ”folkvisans hage” att bli efterfrågad, försäkrar För eningsbladet, ” Ye och k lt anställda hör till de snävast inringade, vilket ock- så satt sina spår i-rekryferingen. "Tidigare fick" exempelvis - -postvér- ket och SJ eliten av den Ungdom som. skulle 'ut' i. förvärvsarbete och räknade mera med framtids- | - möjligheterna "än fördelarna” för dagen. Den söker sig nu till and- » ra företag som "erbjuder helt. and- ra villkor än de: statliga verken. Att få en ändring” till stånd är: ett livsvillkor och ju: ;förtare det kan - ske desto bättre är "det för” alla parter, inte minst den stora all- mänheten, som är beroende av de statliga verkens tjänster, ' : 60: 63 '65 ' Lastbilarnäs transportarbete un- JA. v. öv transporter : på ett av- stånd - minst 10 mil, medan' lastbilarna omibesörjer ' huvudde- 20 ar ACE Prognos | | : 0 mht, fak | Ma d dtiskuts. Nl veckling . 4 = 10.m.1963 i 5] de som möjligt. Annars wäxer fa" marknad ' där 1 mark kan tas i brukti jämn takt, vägplan J. >. så litet p Ikrävan= ran för att de nya resurserna in- te helt och fullt skall kunna ut= nyttjas — och vad är. i. så. fall vunnet? iv oc atn Svenska Dagbladet, : a ; Em aktiv ' kommunal märk 4) tik i den meningen att man för- söker medverka till at fullt till- fredsställande.” "mängder — mark” Få | skåffas: fram för fätortstillväxten; att man helt enkelt' skapar den' marksäljare "och" markköpare kan mötas, är en ani" man viktig metod för att få uppl trissade priser neér'på jorden igen.” Det är ja en lika gammal som enkelt . "sanning," att en säljare tvingas -slå' ner: sina: priser om" spekulanten har flera anbud : att: välja” mellan, : Det är "också" äv vikt. för "ätt resurserna skall utr nyttjas - välj att nytillskottet : av. SAS folder med. säkerhetsföre” skrifter blir. verkligen studerade: i; dessa dagar.- På väg från . Stock- ; holm" till Göteborg läste alltså passagerarna ”Notlandung,., Emergency länding, Atterrissäge forcé, Aterrizaje forzoso och 'Ngd-, landning”. Tyska, .engelska, frans- ka, spanska och. — morska, . Vårt ibroderfolks mål är väl icke okänt. Men saken; är så viktig, att några veckor sedan” gjorde ”pro- fessor Ingvar Svennilson, som ta- lade" om” "kapitalbildni q framstegstakten, ett förs + "Eftersom hr. Heckscher: ä får åtminstone" vara glad så länge, man / "slipper stå i givakt under pappersexereisen, — >... « Nidningen FfSidmannon. ” Kritikerna : rosar varje - ny "idé, skriver . långa - : inbpirerande- blank boksida med nedre högra. dnigen vå- 7 95 totala godstranspirteina har där- med stigit från drygt 20 procent' 1950 till 40 procent 1963. Värdet av lastbil insats sist nämnda år boräknas till 3 å 3,5 miljarder kr, . Järnvägen är det don I transportmedlet inom 4 len av lokaltrafiken, Under ' 1950-, talet har dock de långväga last>- bilstransporterna relativt sett ökat mycket enabbt. Deras ' andel av fjärrtrafiker: steg från 10 till när- mare 20. procent mellan 1950 och 1960. . Inom lokaltrafiken svarade fjärrtrafiken, " kritiker ” mot. Bäst att geniförklara hela surven så är man ju säker på i att inte missa någon, resonerar" man tydligen, Och är ' förstående intill menlöshet. . . Helsingborgs Hagblad.: Den. å h , partiordförande Tage - Erlander, hälsades på de: tyska socialdema - kraternas kongress i Karl med tillropet "heja, " heja”. svenska. > Det gläder oss "ett, tyskaina, | minstone. uppskattar. "denne repi ” sociald vå, bruttonationalpro- duktens tillväxt. Under förutsätt- ning att samband består, rterna sam manlagt att uppgå. till cirka 18 miljarder tonkilometer "1975 vid en förväntad ökning av bruttonatio- Folprodukten med 4 procent .per Antalet lastbilar kommer inte att öka lika snabbt som tran- mer sätta, Till detta kommer en allt högre utnyttjand vilket bl hänger samman med de. längre transportavstånden. För den 1975 väntade transportvolymen' på 18 miljarder. tonkilometer fordras”det uppskattningsvis 170.000 fordon. varande med en rad ' problem, varav det viktigaste är bristande lönsamhet med åtföljande finan- sieringssvårigheter. Det föreligger ett behov av chrationalise- ring av betydande omfattning, Vid slutet - av 1963 var av Ilandets drygt 13.000 åkerier 12.500 av storleksordningen = 1—3 Jastbilar. Tidningen) Tidningen Medelstorleken war knappt 2 last- (Forts, & "did, 7) fläckas, oskyldigeg sportvolymen, Den nuvarande 'ut- nung står vecklingen mot större fordon kom- | djupt kan med all sannolikhet att fort- Om än 'en silt ämbete, så kan: han' lastbilstransponterna ' för hela ök-|sentant för svensk fotboll. . I ningen, : medan jämvägstranspor- : . Aftonbladet ' (s),.. j'erna gick tillbaka något. ! nd Det har wisat sig att det råder : en mycket Stark 'samvariation od mellan ternas ut- veckling (ert ORD. > PÅ VÄ ÄGEN Kö .— : Ärans konung. : I ooPe 24: 8, CAven en konungs mantel kan Ibland sölag . den i. den blod, Så högt en. ko- genom sitt ämbete, je han personligt sjunka. . , konung kan behålla Åkerinäringen brottas för mnär-|Sus Kristus, Han är ärans” ”ko-' nung. Vid" en, missdådares kors blev han fäst, men 'mera. fäst vår han vid Guds wilja 7 Hans ' Tiva : mantel kunde delas, men ej fläc- kas: Personligt" delades han ald= rig, Han förblev alltid ' Mästaren aver. : handlingar: om vad man kan ut- Tläsa: av. en Jen punkt i övre vänstra: ; hörnet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.