> ge i SSA ”"": EAHOLMS TIDNING ; Toolagen er 3 sand 1888 på pitejes an VI ev tas gedåsn | den 3 dec = LT: Torsd nber 1964” LT =- = ” Lantbruket: och fritidshasen '”Av alla sätt att utnyttja sin ' mark är det nog f n inget, som ger Hallandsbonden bättre förtjänst än att upplåta den för semesterbebyg- - fördes av : Den tesen fr den kände reportertg Olle veckor sedan, Problemet är inte nytt, men det är brännande aktuellt ' "andra. fall naggar tastigheterna 1 kanten. ' NN För den enskilde Jantbrukaren "kan frågan , om tcmtförsäljning | ibland te sig tämligen enkel. Han . Perglund : börjar kanske bli till åren eller. av ” I ett TV-program, "Svenska mästare f andra skäl har svårt att klara ar- ' 1 jordbruk”, som sändes-för ett par | pete och ekonomi. Då kan det före- > — inte minst i de halländska kust- ' bygderna. Praktiskt ' taget all -fritidsbebyg- N gelse i vårt land har tillkommit un- der de senaste tre—Lyra « decennier- : falla bekvämt att sälja en liten del av gården och i stället få några: . sköna tusenlappar i plånboken. En : "stor del av köpeskillingen går. vis- serligen bort i skatt, men i-gen- gäld brukar tomtpriset vara ”gan- ska högt tilltaget. ef rån da är denna na. Enligt Statens Fri finns det £ n omkring 300.000 fri- tidshus i vårt land, och under de närmaste fem åren väntas det an- talet - bl fördubblat, enorma utveckling inte Att denna kan :ske utan stora problem för samhället torde redan nu stå klart. En väsentlig fråga är märkupp- låtelsen för alla dess fritidshus. För" att en sommarstuga, skall fylla sin uppgift — bl a att ge de inne- boende ro och avkoppling - ford- ras en relativt stor tomt. Därtill kommer kraven på fria vyer, ströv- " områden, badplatser, kanske' också : jaktmarker och fiskevatten, Trots att Sverige alltjämt betraktas som - ett glesbefolkat land, får vi räkna” med mycket stora anspråk på. der: svenska naturen. Eftersom huvudparten av den. mark, som eftertraktas av fritids- byggarna, nn äges av landets jord- « brukare, är frågan av väsentlig be- tydelse för” vår 8 k mödernäring.” ” Redan nu har stora arealer åker- Jord tagits i anspråk för frifidsän- damål, och den expansion en vän- tas fortsätta, I vissa fall styckas he- la' gårdar till tomtområden; och 4' ++ IDROTTENS STJÄRNOR” är lika illa ute som" andra 'pub-' "likidoler, menar Han dels- tidningen, De måste funge- ra som utställningsföremål I både väl och ve: ” När en italiensk skidlöpare 1 rå- " kar ut för ett tragiskt missöde i' den jämtländska fjällvärlden är karriär som ' idrottsman ” det inte nog med att han får.sin i" stäckt |' på obestämd tid, Han måste ockz "så, finna sig'1i-att hela' folket « närgånget synar! svenska " häns lekamen, 1i' synnerhet : hans "för= frusna fötter. De fyllde TV-rus tan på söndagskvällen, - Var det verkligen nödvändigt, och kunde det' vara' till glädje för Det menade man tydligen "någon?- på TV; Om patienten inte var.medvets- lös under reportaget' var han åt- att så pass dt man: kan gissa att. han inte själv var riktigt med: på note; kameran . svepte , fram Oo och .med obehärskad- ny rna när ch "åter fl f planlösa tomtförsklj ljning mera av ”ondo. Det krävs numera ordentlig ' planläggni inn; lyck : ningar > och byggnadslov beviljas, M; måste : ma "de - möjligheter, som finns för ordnande av vägar, avlopp, kom-'- ”munikationer m m "inom de nya' " byggnadsområdena. Likaså vill man . - lägga estetiska: och allmänt natur=; vårdande ' synpunkter på £fritidsbe byggelsen,"” - -I fältet mellan statens och den : enskilde markägarens -intressen . kan "man, ofta "dra ' upp fackliga - synpunkter, Inom jordbrukets.fack=" | liga organisation RLF har man vid . upprepade tillfällen sysslat i med” lantbr tåshat . grelse, "Skall. lantbruk : ren sälja mark, "och hur skall han” '1-så fall'förfara för att få bästa" möjliga, utbyte? . Problemet måste ” . hedömas från fall till fall, och RLF. . lär förbereda ett-särskilt organ, som kan ge lantbrukarna råd och hjäl : i tomtförsäliningsfrågor:. I Norge: har problemet ” brukarnas: tomtförsäljning för fi tidsändamål ' avancerat; betydligt längre än hos oss, och vi har nog I en hel del lärdomar att hämta dä Ifrån. Inom RLF:s norska motsva" righet, "Norges "Bondelag,. kör. man « t ex med den principen att bönder- na helst ' inte : skall ' sälja någon. tomtmark alls till fritidsbebyggar-- .na. Man föreslår i stället att tom-". terna” arrenderas ut génom mång-. kriga. kontralct. -Det betyder mind-. . utgifter ;, för: fri: .brukarefi tryggar, sin nkomst/ ocks- ' "ring på” "olika Ät fromhäller a de » norska föreningsmännen; I vissa fall ' "är "det :bäst; med: .spanrimålsodling, . men j andra Jönar,, det"sig kanske: bättre 'att - fylla” arealen med. -be-: tesdjur, Skogsplantor — eller som-' ifterna' 'ger lontbrukaren:en årlig inkomst, och kan ban' dessutom försörja” sina ar. rendatorer "med mjölk; saker, ; och. kanske också med' själva: stu-' gorna, är det så mycket bättre. Sys-+ temet:' har; slagit väl «ut:.t.Norgegsm. ach . kanske; det också ' borde kom- na till. ökad användning Å vårt. land, . a » uppehöll sig vid .hans frostbitna tår, +» .Det fanns de som blev rörda. Folk 'som' tycker. inte är riktigt shy publikens känslor skadade MAN FÅR INTE SÄ . Om man 'är underoffic illa be- att. det | get att kittla | på sjuka öch "bekot ERS ” ev cer oc! tilltalar en officer, : jeller, om man; är löjtnant och tilltalar: ten, skriver Vest lands Läns Tid en kap? ” man ning Till de ”militära formerna” hör för clvila människor så löjeväck- "ande regler 'som den ensidiga ti- telbortläggningen = uppifrå ån . och nedåt: majoren :kallar löjtnanten för du, medan löjtnanten måste " kalla majoren för Major. Man kan naturligtvis: skratta gott åt alla de löjliga konventio- nerna kring det militära umgäng- et. Men hur är det, strävar inte militären att vara i takt den, när det gäller vapen rustning, utbildning och med ti- och ut= taktik? Det är bara i det mänskliga um- gänget — kanske i synnerhet när det gäller tilltalsorden — som mi- litären envist slår vakt kring an- tikverade former. -Ingen militär, talar i dag för " ett återinförande av kavalleri- hack eller för my Indd. nas fördelar, men för den lika föråldrade ensidiga titelbortlägg- ningen är många officerare be- +: redda att leverera batalj. NÄR DET GÄLLER SAM- ARBETSANDAN mellan olika personalkategorier har sjukvården inte "orkat följa med i den allmänna utvecklingen, skriver Bohusläni ngen Detta är betänkligt med tanke på » att väl sammansvetsade lag har större 'möjligheter att förvalta de tekniska nyheter som ställer ef- fektivare vård i utsikt: I dag lägger företrädart för sjukvårdens huvudmän sina pan- nor i djupa veck och beklagar sig över att de måste "utbilda två sjuksköterskor för att få en. Där man har utbildning för sjuk- vårdsbiträden anser man sig be- höva utbilda fem för att: kunna behålla ett. je fall till en del självförvållade, När kön framför sjuksköterske- skolornas portar är lång, mycket |. och bristen på färdiga skö- terskor stor till följd av att per- sonalen inte stannar I yrket, mås- te det vara något fel på arbets- lång, platserna. : Utbildningskapaciteten vore, : i och för sig tillräcklig om perso- nalen kunde behållas i tjänst i tillräcklig omfattning, . an ok GÅR vi MOT ETT NYTT ” KLASSAMHÄLLE" £ r'vinga atbildning” eller inte s fått någon. alls; I två artiklar, i Studiekamraten har. frågan : bet handlats: : Värm Ika nd 's Fö I kblad; "har refererat och kommenterat och avslutar sin Kommentar” med följande förhopp- "ning: RT ' Om vi emellertid Kunde Komma "så långt” Å demokratiseringspro- cessen att varje människa värde- rades efter vad hon är just som "människa och inte med ledning av hennes arbete och inkomster, så skulle detta med utbildningen och det 'nya klasssamhället : inte " vara något större problem, Frågan är' med andra ord om "vi 'orkar frigöra oss från det gamla klass- samhällets fördomar. " Orkar 'vi inte'det, så är det nog risk för att utbildningssamhället inte. blir. så bra som upphovsmännen tänkt att det skulle bli. : Skolans betydelse ä är stor i i i den- nm fråga. 'De belgiska” fallskärmstrupper- nas uppgift att rädda så många "vita på 'så kort tid som' möjligt "har avslutats. Den belgiska rege- - tingen har gjort vad'den förmått för att ge aktionen en så huma- nitär avsikt som möjligt, Alltjämt ; befinnér sig vit gisslan i händer- . "na på rebellerna, om "deras öde vet man föga men räddningsaktio- | - nen har det oaktat avbrutits. Stri- den kommer länge att stå hård om det berättigade i denna främ- mande insats. Faktum. kvarstår, att det ges ögonblick, när männi- skoliv står på speldå det måste - handlas först och disk as sena- re. Faktum kvarstår, att rebeller- na sökte utnyttja sina vita fån- gar för att öva utpressning mot .jta en bit. utanför. den plats di byn Montignac i sydvästra Frank- | botten” Sakta hävde de sig så ner tidsbyggaren, samtidigt” som .-lant- ol kel” grotta därchan, sedan kun ig | mutdjur; -bisgnoxar och andri ta .Idan enstaka teologer ansåg Ådams : I moderna vapen, Den gången kän- För” ömkring 20.000 "år . sedan gick en överstepräst in i en grot- rike 'nu är belägen. Han hade med sig: en lampa av rosa sandsten. Franiför en bild av en bisonoxe, som . var: sårad - i buken, och en maskerad människa stannade han och tände lampan med högtidlig min; Översteprästen genomförde en: kulthandling som skulle sym- -bolisera” hur människan -måste dö- då för ått själv-överleva, och rö- ken från 'sandstenslampan var ett tackoffer.”. +” H "Den 12 september 1940 hade fy- ra, pojkar gett sig ut på: kanin- jakt : med ., sina" hundar ”en- bit utanfö ” Möntignae. Vid foten av én kulle hade det i flera år le- gat- ett. stort. träd som ryckts upp med ”roten under -en häftig storm. Det stora -hålet' efter. roten "hade under årens lopp täppts : till äv bönderna för att inte boskapen skulle" falla ner i det. - Plötsligt försvann en av bhun- darnå i.en-cpricka i marken. Poj- karna kunde höra den gny och ljuden kom ' långt nerifrån jor- den. Med hjälp av sina knivar gjorde”de”"sprickan större; släppte” ner: stenar "och kunde höra att de föll”ett bra” stycke innan de nådde genom sprickan, :: lyste runt sig med ficklampor och fick syn på hunden .som låg tryckt. mot en gul ”kalkstensvägg. Pojkarna såg sig omkring och blev stående i, skrä fö undran | inför synen om . mötte dem: . en jättestor, örk grotta som :försvann: inåt i mörkret, med väggarna” £ulla av stora målning- ar i de mest underbara färger — av bisonbxar, vildhästar, renar och andra förhistoriska djur; Utan att själva ha éh aning om det hade pojkarna »hamnat" mitt i en helge- dom från förhistorisk tid.— en helgedom som intet människoöga sett 'på ”minst 17.000 år, Allt" såg nymålat ut, som om arbetet av- slutats dagen innan. Grottan vid Lascaux :-i ' Vezére-dalen ett den . förhistoriska konstens mira- hade” upptäckts på ett mi- ätt. fönn' "man "också märkena 'efter' de att komma ner'i hel; 1. Men 1 Vezere-dalen i sydvästra FranxKri iKe. finns . grottor som i 17.000 år varit dolda för människor. Väggarna är fulla av mål "ningar i i färg av förhistoriska djur. rep som översteprästen” och "andra I” ” istidemänniskor använt Sig av för år. 1901. ett helt galleri av 'djur- bilder som' representerar 'mellan- stadiet i: utvecklingen. :; Här -har man - efterhand funnit över .. 200 djurbilder inristade eller inhugg- na i grottväggarna, Man kan" gå från grotta till grotta längs hela dalen” tills .man kommer till Las- caux, Den äger en prakt som ing- en' kan stå oberörd inför. Längs de' - glittrande. i väggarna breder långa - räckor . djusbilder ut sig, i guld, purpur och elfenbensfärger. Under tretusen år har generation efter generation av konstnärer ar- betat på detta underverk. I väldi- ga naturliga hallar har de målat sina fåglar, oxar,” ästar, hjortar och björnar. över väggar och tak. Och mellaiy dessa" har de ristat in över -5.,000 - figurer: av -lejon; 're- ddor, vapen och växter. / ett; fantastiskt uttryck: för iskans upphöjda - konst- man finner :i Lascaux. Lascaux-grottan'- är . inte .något enastående : fenomen. i detta om- råde som på många sätt bör kal- Jas” ”Istidsmänniskans .” kulturella | 2 högsäte. Hela . Vezére-dalen' från den plats där Veréze:; rinner ut: i Dordogne-flöden rymmer ' minnen från. istidsmänniskornas tid. Från grottöppningarna ' kan man titta futröversdenbördiga; ”våckra "dalen och fantisera om alla de männi- skor ; som - årtusende - efter ..årtu- sende "levat och: utvecklats där. Det är ' svårt "att. föreställa sig vilken oändlig 'tidtymd som förs flöt mellan: den, tid: för. 100. 000. år sedan, ' då 1 och titta ut över flockar :a; "att. någon Ra säga varken hur eller var- ör. for : Då” röster återfanns i Vezére-dalen i mitten av” förra” århundradet ' trodde. de flesta människorna i Europa än- nu "på "den . bibliska . berättelsen som tidsbestämde jordens skapel- se "till 4157 år före Kristus, me- födelsedäg vara, den 23 mars år 4004 före Kristus. Men. wad är 5.000 år? Man kan inte undgå att frapperas av att det inte är mer än den tidrymd som förflutit från de" första egyptiska 'Ppyramidernas tillkomst -till sprängningen av den första atorhbomben i New: Mexi- cos öken år 1945. 1: för Biologerna, . geologerna och ar- keologerna ändrade - människans föreställning" om sil dens skapelse. I Veréze-dalen upp- dagade arkeologerna en mtveck- ling fram till den dag då den stora färgkonsten började och be- gåvat "jägarfolk fäste sina iaktta- gelser på grottväggarna ”med pen- sel och -palett”, Utve oklingen började för 35— 40.000: år sedan, :på den tiden då en - kluven - benpil var tidens mest de inte konstnären till något an- nat sätt att ' uttryckar sig än att rista in. konturerna på sina figu- rer i kalkväggarna! Men det blev ändå” en komposition med : figu- rerna " samlade i grupper som bands'-samman med linjer; Djur- silhuetterna utfördes — efterhand också . i grottaken. "Storleken på de störa 'oxarna varierade mellan 1,20 och 1,50 meter. - Men så småningom blev redska- pen : bättre och ett konstnärsgeni kom ' på idén att utnyttja ojämn- heter "och ' insprängda kristaller i kalkstenen' för ' att få fram ögon; öron; och hovar på djuren. Om man går in i grottorna med de äldsta utsmyckningarna och har ett levande ljus med sig möts man av en syn man sent ska. glömma: en mängd silhuetter av. björnar, lejon, hästar och graciösa hjortar. Mittemellan Lascaux och Vezé- res utlopp i Dordogne upptäcktes .den lagligen valda centralregerin= gen i. Leopoldville och indirekt mot belgare. och amerikaner, som stöder denna regering. Utpress- sNing. av denna. karaktär. är ett klart brott mot gällande interna- tionell rätt. S(Göteborgs- Posten). själv: och jor- |: Två rav. "de pojkar! som fann grottan: blev senare guider för de tusentals - turister- som .funnit -väsz gen ' till. ”Vezére-dalen' och . Mon: tignae, Ända sedan. krigsslutet har den' stått "öppen. för. alla: som. vill se”det-största fynd av förhistorisk : löppningstider,' .... « konst 'som, någonsin .gjorts. . Del franska” ” myndigheterna "vidtog omedelbart de mest omfattande 'säkerhetsåtgärder för att ingenting skulle förstöras... Turisterna + fick gå igenom flera dörrar, och två lufttäta rum innan de kom in och varje: "dag stängdes grottan" en stund för vädring.. Man satte upp speciella . apparater som -tog . bil- der av grottmålningarna med jäm- na mellanrum, ' Allt detta var nöd- vändigt som en garanti ' mot. "att konstverken . inte ' förstördes .”av ljuset, luften utifrån eller av den moderna människan. "På många år såg man inga yttre tecken till skadegörelse - men: så plötsligt i våras upptäckte man en algväxt som : börjat växa inne i- grottan. Grottan stängdes - därför : omedel- undersökningar, Man beräknar: att kunna öppna den till nästa som- mar, men med starkt begränsade Men, det" har gjorts” "en mängd filmer. om 'Lascaux-grottang '”ena- stående konst och. dessa filmer 'vi- sas," tillsammans : med. en , expert- kommentar, för turisterna. Dess- utom bjuder Vezére-dalen-" på > en mängd" andra se ärdheter. RB än ske Mean beKg RESEBOK IFRÅN BIBELNS. LÄN) DER, tta. troligen aldrig werklighet. och" det Jär u inte nödvändigt heller. "At- från "det gå + reseskildringar ingen hari skänkt mig s tidsstunder” som "Wiktor Norins skildring av en resa från Egypten till--Kanaan.« Med -hela . min var. relse" har jag" varit med när” fö fattaren med . utgångspunkt. 'från det bibliska materialet levande och medryckande berättar cm Betle- hem, Nasaret, Kapernaum, Tiberi- as, Jerusalem ' och ” många and: platser 'som bibeln" berättar " 01 Det moderna Israel skildras också och denna skildring är lika in- tressant. Den, som will. få en. le- vande bild av Jesu hemland bör -: skaffa sig boken, Ett rikt och för- nämligt bildmaterial förhöjer bo- kens värde, Wiktor Norin: FRÅN EGYPTEN TILL KANAAN. Gummes- : SONS, Häft. 18:50, inb, 22:—. -Hs, EN ROS UTSPRUNGEN”.. : Vid läsningen av en bok och begrundande av dess innehåll, fin- ner inte alla samma lärdomar och anknytringspunkter, vilket beror på läsarens livsinställning, Bertil Nordenstigs bok ”En ros utsprung- en” och hennes öde. Personerna i bo- ken har fått sin prägel av värm- ländsk frikyrkomiljö. Bokens syf- te ligger på ett inre plan, vilket dess titel bär wittne om, Några rader ur boken synes mig ge en god bild av bokens budskap och syftemål: i ”Det gör ont att wveta, att vi aldrig tycks komma ifrån syn- dens grepp. Den bäste av oss är dock en syndare, Men det är en nåd, om vi inte är tillfredsställda med detta, om vi oroar oss över wår brist. Om vi i vår nöd på nytt vänder oss till Herren. De rena daggdropparna föds i kam- pen ' mellan nattens - mörker ' och morgonens frambrytande ljus.: Så är en människas renhet inte den klara, oberörda oskulden, utan det mot mörkret kämpande hjärtat, Sol. ger rum åt nådens morgon- sol En god bok som syftar ul. att sprida sanningens ljus in i män- niskors hjärtan. H Bertil Nordenstig: EN ROS UT- SPRUNGEN. Gummessons. Häft, 15:75, inb. 18:75. i . om Hs; " EN HÄLSOSAM EOK. Självkritik är ett hälsotecken. Den för bort från ensidighet och självförgudning. Den öppnar -blic- ken för att godheten bor inte en- hos mig själv utan är li mycket och troligen ännu mer NYA BÖCKER är en roman om människan er: bok, >som här medmänniska. it! r på vägar som för fram riktigare. tjänande i7d svenska "folklivet," Författarna rik. tar strålkastarljuset mot det egna d bet står 4. sinledningskar Y stingslighet, I större”. öpp id samverkan, Hjupare” realism- i. dömmningen: av både den-veligiösa nutidssituationens "krav: och : den I kristna kyrkans kallelse att i:öd- I mjukhet bidra med försök till ningar av: vitala problem”, En, hälsosam . bok. som: kas vidsträckt ' "spridning, : : SAMFUND: : I SJÄLVPRÖV- - . NING. Redigerad av. Bo " Swedberg ' och ' ' Jan-i Erik Wikström. - 'Gummessons. ” Häft. 12:50... BABELS ÄLVAR. — ETT SVENSKT NATIONALEPOS. I serien- Profilböckerna . har Gummessons bokförlag tryckt en nyutgåva av Harry Blombergs ro- man om den på Dagö: boende svenska folkspillran vilken i slu- tet av 1700-talet fick order att flytta till Syd-Ryssland. Det var en svår färd, full av umbäran- den -och strapatser. Mästerligt skildras fattigdom och annan vansklighet, vilken dock lyses upp av familjegemenskaper: och den lutherska 'gudsfö in, Bokens första avsnitt presenterar männi- skorna. I bokens andra det skild- ras den strapatsfyllda färden, Det är som när en lavin sättes i rö- relse. Det verkar så behagfullt till en början, men allt efter som färden fortskrider blir svårighe- terna, umbärandena och strapat- serna ellt hårdare. En fjärdedel av skaran dör av umbäranden jun- der: färden. Allt är skildrat 1e- vande och påtagligt. Man er med, vandrar med i dervällingen på de "urusla ryska 1700-talsvä- gatna, svälter, fryser, våndas och glädes i djupet av hjärtat när den står vid målet, vid den plats som fick namnet Gammalsvensk nskby. n beck som har något av tid- löshet : över sig. Borde finnas i varje svensk bokhylla. Harry Blomberg: BABELS. ÄL- VAR Gummessons. N Inb. 14:—, kart. medan forskare fortsatte sina Varutestningsinstitut | till | righeter.. Medan. vå. Jsonal 'sätter emellertid en" gräns 301 Li iserna dar D terna fallit med ,sex procent, re-|j lativt sett, sedan 1958, Visserligen steg livsmedelspriserna ganska kraftigt under samma tid, men den stegringen orsakades "mera avl]" hålla nere livsmedelspriserna " menter har ett gemensamt tresse av utt hålls . på en: nivå som möjliggör ökad divsmedelskonsurntion.' Detta: kan" också . ske utifrån: principen om rättvisa för jordbrukets va in- i I måste. inlösas 7 "under en den plats .i den privata bäste slutet av 60- talet och hela'.70- som - ibland görs gällande, -Enligt | talet — då produktionen” kommer uppgifter ' har -- konsumtionsutgif- | att' växa : långsammare än i bör- Nordvästra " Skånes Tidningar.” tid: an: på 60-talet, - H » Professor Ingvar Svennilson > i Ekonomisk | Revy. Det. Norre” Aycktigt för. den”. fort- stegringar. i 'handels- 'och föräd- | satta. utvecklingen; om "den: hit= lingsledet än i'råvaruledet. Mot |ltills :undér '60-tålet” rådande: ex- bakgrunden härav är det viktigt|eptionella högkonjunkturen . ”inte att: : konsumentdelegationen ' inte |'betraktades som 'normgivande för" fattar sin uppgift så, att de söker | planeringen . : framöver. . il ningarna mår ibland väl : av ätt första hand, eller: enbart; genom | skruvas ner en aning och fram= att motsätta sig berättigade 'för-|förallt - är - det. bättringar ' i jordbrukets villkor. |överinteckningar- göres i fortsatta "Både producenter. och" konsu- framsteg,” som ä livsmedelspriserna | med, Förvänt- "oroväckande". om N ” Sydsvenska "Dagbladet. ”' : Kan sjukwårdskrisen dyrka - upp den fastlåsta "hierarkiska relatio- nen "mellan personalgrupperna.; jÅ vårdarbetet? - Bland' de "starkaste TV-serien ” gidrdé som mitt: "om politik - -kan' "komma 12. partiet att krympa, Hur skulle bur” atmosfären - kan förgiftas av ikeshögfärd: . Sjukvården” i kris det”. vara : om t någon ' gång kom oppositionen "till mötes i dess kamp mot orättvi- sor, kösamhälle och annat som återstår - i välfärdssamhället? --- soo Skånska Dagbladet. na "De köer som fanns vid 50-ta- lets slut har inte" avverkats. De brister som redan föreligger och de 'nya krav ' på investeringar, som svarar mot ' beslutade refor- | mer, bildar nu inteckningar "il, framtidens. produktion.” Och de | vårdplikt "för ;18-åringar - har "inte råd :med dylika ”kvärlez vor från en fördemokrätisk tid: Te Dagens. Nyheter; "+ Om - «en allvarlig: diskussionk am vården skall föras, wilk jag ma . med ett alternativt. försläg: Låt ungdomar: av båda d könen. plac i Västtyskland ; Bonn i "december. l mer. ett ”Warentest-Institut”.. (Vä-. rutestningsinstitut) . att fungera ? i Västtyskland. . Den”, västtyska ren geringen. har ' för . kort” tid: sedan [1 enhälligt .' beslutat" "att: grundat ”Stiftung” Warentest” såsom en |? privaträttslig .: institutiork,: : Institu- tet” som skall ha 'sitt skall främjas”; Instit t skall lämna köparna råc har” inte: några. k de teni.. "Oerhört : rikt utbu raffinerad "reklam oc årtiondenas tekniska ställer :köparna senaste "utveckling lä växande svå- a mormödrar gick och handlade: färskt kött och färska grönsaker, får nutidens husmödrar till stor del välja, bland konserver . och omballerade varor. | Många varuslag, t. ex. elektro |, tekniska artiklar, ” CN blivit ' till den "grad" komplicerade att: det är bara experter ' som . kan - bedöma sådana mMarors kvalitet. : Detalj- handelns brist på fackkunnig per- för.. individuell -' rådgivning. Den rådvilla köparen befinner sig ' i ett. slags varulabyrint och ser sig därför om "efter så neutrala och objektiva informationer som möj- ligt. Redan för mer än två år se- dan föreslog förbundskansler Er- hard som då var ekonomiminister att grunda ett statligt testinstitut som skulle ”upplysa allmänheten om varors och tjänsters, värde”. Planen fick förfalla därför att ett rent statligt institut visserligen skulle vara oberoende av närings- livet, men allmänheten skulle lätt system, - Vid den nya formen av en pri- vaträttslig institution fungerar för- bundsregeringen bara som för- valtare, Stiftelsens styrelse skall bestå av fem oberoende personer: en nationalek en civilek en jurist, en förvaltningsexpert samt en sakkunnig husmor. En rådgivande kommitté av 21 ex- perter biträder styrelsen i alla viktiga frågor. Ett annat. utskott skall paritetiskt sammansättas av representanter för näringslivets sammanslutningar och för konsu- mentföreningar. Det är: styrelsens ensak om den vill offentliggöra testresultaraa i en tidskrift eller "en presstjänst. På inga villkor tillfinnandes hos- min” nästa, min I; Från och” med 'våren 1965 kom. 1 erhålla intryck av något kontrolle | Bar” funnits landshövdingar: som så gripna av sin egen märk- men I den "förlorande sidan ut lade snabbt! en ännu. nyare, teori sade en 'representanf: = Tittar vi oss. å ansiktet rör dte | på "att wi kulle" ma från aporna. Nej, /vårå ansik- , tens skröplighet avspeglar” de” 'syn- der som vi gjort. > . Det öppnar nya m jlighoter skolan. Nu behöver barnen” inte ens rösta om vem som är elakast, som någon lärare hittade ' på. "Det räcker. med att hån tittar dem, Å ansiktet A Blockholms Tidningen 3 + a = — AL r— ETT. ORD:' "PÅ VÄGEN Andens. svärd.” et "Ef, M:s Ej kommer han med härar” Och ej med ståt och prakt; Dock ondskan han förfärar. I all dess stolta makt,” . Med Andens svärd han, strider Och segrar, när han lider, .: Välsignad ware han, nt Som kom i Herrens namn! it: Oo folk, från Herren viket < I. syndig lust och flärd, Giv. akt! Det helga riket :- Ej är av denna värld; Ej av dess wisa funnet, .- Ej 'av' dess hjältar vunnet. i Välsignad ware han; .' Som kom”: i Herrens. namn! : Sa KR får resultaten användas i re-| Med vilket vapen ötrider <och klamsyfte. or segrar du? > '. - : . Urs M, Alten. = Eb. 6: 10-19. C
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.