SA ESSEN EGON seknanen a t j X A . "Umisdagern den 8 Icocinka er —= = LT : Tisdagen” den 8 deceniber” 2908 LT = - så - i i Laholms Tidning har i dagar-, - naj börjat sin 34:e årgång. Under mer eller” mindre påfrestande ekpnomiska c och andra förhållan- den har-tidningen genom fram- syht ledning av en rad intres- serade” förts, fram till den ' posi- |. tion den i dag intar som södra Hallands egen tidning — lokal- tidningen. Ekonomin har under senaste året väsentligt stabilise- rats dels genom ökad tillström- ning av "annonser men även ge- "nom att tidningen "tillförts - ett avsevärt antal nya prenumeran- De ökade ekonomiska möjlig- h har företagsledni såsom bebådades i.fjol,. använt för att öka i olika| tidnin bättre. Det; är? » ehumerginlerna, som ger oss. resurserna, och vi . lovar, att de ökade möjligheter- "Nu liksom tidigare! gäller, att: ju flera” wi är, som. "intresserar. OSS för Laholms "Tidning genom ”numeration,' desto" större ' mö; göra en ännu bättre produkt. När Laholms Tidning-inför ett , nytt år. nu»åter inbjuder " prenumeration sker det i ö er- tygelsen, att det förbroende,' som på. sistone kommit tidningen: till del» från . allt, "vidare kretsar ; i » Sydhalland, skall. utvidgas ytter- ligare; Man brukar .i den dödens tider tala om; avseenden för att göra en än bättre tidning, Såväl den redak- tionella som :tekniska personalen har ;förstärkts, annonsavdelning- en har kommit i pålitliga händer, + så - även prenumerationsarbetet. Bland de tekniska förbättringar- na märks framförallt tillkomsten av;en "klichémaskin, "vilken ' av- . sevärt ökat tidningens möjlig-' heter att méd bilder bevaka även händelser, som sker på" kväl- len: före utgivningsdagen,” endast 4 undantagsfall varit möj Jämsides med . den" ökade” an-' nonstillströmningen är givetvis ert: av antalet prenumeran- ter” mycket ; ; glädjande, Det gör, . att” företagsledningen' fått . för- troende från läsekretsen för sin . nuvarånde linje och" kan: fort- sätta i samma anda, Avsikten är tydelsen av att. de ,Iokala, Hd- ia "ningarna, finns - kvar. > Mestadels. talas och skrivs. det vackert om "den saken, "sedan ; en”: At "New. York” Times” News ' Service | innehöll. i Alutet av - oktober' -en betraktelse ” över det faktum, att vår tid- återupplivat.. det medeltida arbari, som : består i att taga edriva handel med De »senaste --skräckin- ! - Stanleyville har på ett otäckt vis heter får tidningsledningen att! aktualiserat hela denna nyupplaga äv” medeltida brutalitet och män- niskoförnedring. Tyvärr är det icke bara .underutvecklade färgade stater, som ' ägnar ' sig åt ' dylika metoder. "Då Tschombe 'den 6 ok- tober i. år togs i "fängsligt förvar av. Nassers fegering .när han som 5gste representant -för sitt land anlände till de.”alliansfrias” kon- ferens i Kairo, så' var det -en akt v ”diplomati”; som Egypten hade hämtat. mönstret: till :i 'Frankrike. År "1957 blev. den” algeriske leda- ren'-Ber" Bella jämte. en” grupp tvingats att lägga" ned. Tidning är på intet vi genheten ; att. beh ha mer" "för framtiden, men: det; är tidningen” blir "starkare att fullgöra sin; betydelsefulla "vilket | år/må mans; ni 'som' vil ha'! tidningen som” en ' kär vän i. hemmet "och vi” som är: satta” att? sköta" dess Bl erstenis. sysselsätt- ning Men det talades om att dessa]. officerare skälle” åtalas för tjänst tefel- Nu meddelar fil. d:r. H,. Rönblom i sin uppmärksammade bok om spionen att: det inte. blir något åtal. Es kilst u na Kuriren drar en suck av. lätt- ”nad:y NA SSR -Redan när" det på ett tidigt stal "dium: meddelades" att: . man» haded». åtal att vänta -mot dessa personer anmäldes från många håll en gan- ska stark reaktion. De regerings. ledamöter, som' känt till ansåg sig inte haft anledning att]. gripa in och få honom, oskadligz ]; ; ; 200 gjärd — kan det då vara rimligt att straffa de underordnade, som |: underlät att ingripa& dänlör att del. rö tog för givet att Wenii regerihgens : betrodde nedryistnihgsfrågor?). Att ställa” -underofdna åtal. när de hög helt fr kända , bristande som” en rättssäkerhet av "ganska, kränkan- de slag, menar tidningen med an rätt. . N TALMAN THAPPERS , UPPSEENDEVÄCKANDE ns s, UTTALANDE . ”i TV om att skattefrågorna inte spelar:, pågon - nämnvärd roll! för sjukvårdskrisen kanske kan ge en « förklaring till att inget allvarligt försök gjorts att ta reda på den stora avgången av sjuksköterskor, förmodar Östgöta Corre- spondenten: ' > rt Man kan tycka att ett samlat grepp kring frågan skulle kunna ge klara besked — men om det > är så ätt sköterskekåren då fram- för skatteargument och sjukvår- dens huvudmän inte vill veta av just sådana, så kan man förstå herr Thappers och andras in:täll- ning. Skattefrågan skall man apenaten tala tyst om, i all het som: fi Sträng och LO tycks vara intres- serade av att tills vidare skjuta den åt sidan. Man kan därför inte frigöra sig från misstanken att det alltmer gått socialdemokratisk partipolitik i saken, Den, bedrövliga konsekvensen ”blin,” att det iäldemokratis ska - internationalen” (ICFTU). + Inte saken, |: ännu” "större möjligheter ; H Frankrike, så Jict andra nati lockad ombord på ett franskt .charxterflygplan, som dirigerades” av "franska underrät- telse äsendet. Maskinen, som tra- routen ':Marocko—Tunis, "landa. i ::den fransk- kontrollerade. zonen i 'Algeriet, där lades och” fördes bill fångenskap i I "Caracas Venezuela "blev en arierikansk.s officer, överstelöjtnant Smolen idnappad> av en. grupp kommunister och hållen som giss- lan, fö en. dödsdömde" viet- hamna ske "terrorister Nguyen Van ”längre'sikt: Endast.o om "hjälpen ka bygghadsprogram kan de "sedd nytta, vn "När" mån studerar: det förarbete "som legat :sori bakgrund',till;d ; gemensamfina . uttalandet.,som tre var för sig fria intresseor, -nisationerna 'Fria” fackförenin, nationella, ; kooperativa; ”allians ”(ICAY:samt. Jordbrukzorganisatio. nernas internationella federation . (IFAP) gjorde” i ' Stockholm” till FNs 'generalsekreterare, står ”aet klart; att det 0 d gas! r dock inte de | orleken : av: 'hjälpprö+. XVad som är långt; vikti. | gare är att dessa gigantiska pro blem. på allvar börjar angripas och livsmedelshjälpen sätts in : i ett” mera konstruktivt. kamröan" |]: . hang än att :enbart- bli, en" utväg » för: att komma. ifrån. obekväma verkar” det: av: tillgängliga prog" nosér som om alla resurser måste -mobiliseras; - » om. ”Frihet". från ”hunger” ”-kampen skall lyckas i isi- na föresatser, skriver lantmannen, sU-LÄNDERNAS ts LIVSMEDELSBEHOV Gunnar Myrdal har i en tidning ställt. frågan varför. Sverige med "sitt balanserade jordbruk ;inte skänker. bort det lilla jordbruks- ; överskottet vi har till de hung- rande länderna. Det skulle betyda . en handelspolitisk lättnad. I o r d. bla d replikerar: Myrdal har kanske. Jagt "märke » tll att jordbrukarnas internatio- nella organisation IAFP vid - ett mans med: konsumentkooperatio- nens och fackföreningsrörelsens internationella organisationer ut- talat sig för ett utvidgat: världs- program rörande livsmedelshjälp. Den insikten breder ut sig att ett villkor för :de underutvecklade länd framåtskridande” är 2 änkandet drand. delsh li jälp av varaktigt slag. katt står h vägen för refori mer som skulle kunna ge gamla och sjuka männi- skor tillgång ti till vård 3 av sakkun- nig personal, : : Horsten : . i SVÄRPLACERADE od: ' LIVSMEDELSÖVERSKOTT "i en värld, där miljontals män- niskor årligen dör i svält är en "problematik som inte kan undgå att förbrylla de flesta av oss, Lantbruksförbundets : fackorgän | ' Lantmann en: diskuterar frågan om livsmedel som 'hjälp till investeringar i u-länderna och Gunnar Myrdal erinrar sig kan- "ske vidare att han själv mycket -starkt "betonat att hjälpen är en "uppgift för statsmakterna och inte kan byggas på välgörenhet av en- skilda grupper eller insamlingar. » Därför menar han väl inte som -: formuleringen kan tyda på” att bönderna själva ' skulle skänka bort det skottet, I fjol exporterade vi "livs- medel för 688 milj. kr. H " När det gäller den utvecklings. "hjälp ' som behövs är det visserli- gen en' liten : summa: men : för svenskt, jordbruk är det mycket, säger JP: artlos ot gör följande k t För länder med visst livsme- .delsöverskott skulle det onekligen te sig som .en lättnad om en in- ternationell organisation kunde ta hand om överskott och fördela åt svältande människor. Men utifrån sättas: ini, ett; mera, RE i t i varor. ägde 7 t brukarnasFörenings-|. : möte just i Stockholm. tillsam- |': -”Lilla” » jordbruksövers]- helt nyligen höll brittiska trupper 200" sydarabiska s mkrigare”: "som tiBen Bella och hans sällskap fängs-'. för lever, Linnés. posa i dag sam- : Linné. :som, en.' starkt : nyanserad del > via Sovjetryssland. Priset,. upp- gjort i förväg för varje emigrant, betalas in: på schweiziska : bank- konton: och kommer så kommu- nistregimen till godo! I allmänhet kan wäl. erkännas, att det ligger en human idé bak- om' sådana transaktioner, som har till "syfte att friköpa 'mänskliga varelser ur fångenskap och lidan- de not "kontanter och varor. Men principen är dock i grunden omo- ralisk och” farlig. I hänsynslösa diktaturregimers händer kan prak- tiken lätt : bli ett utpressningsva- pen, bekvämt att arivända då ve- derbörande makthavare - råkar i penningknipa; Fallet : med Tshom- bes intennering i' Kairo var: ett avskräckande” exempel. på politisk utpressning. En afrikansk stats -ar- kände regeringschef kidnappas och fängslas, då han: anländer till en officiellt vänligt sinnad stats'hu- vudstad i och för en diplomatisk di konferens! Man ansåg tydligen, alt detta var enda sättet att bli kvitt konferensen! Man får hoppas, att metoden icke vinner allmän efter- följd. Då kan det komma att gå till 'som på Caesar Borgias tid. Denne ”civiliserade” tyrann inbjöd en gång en grupp kolleger till konferens — och vid en festmid- dag stryptes. de, nit. öppna munnen, . slut på den sortens , det existerar . dock internationella lagar ' för, diplomatiskt umgänge, som brukar respekteras .t. o. m, under krig' och svåra konflikter, Södra världskriget, då fi ternas diplomater, kunde mötas för underhandlingar på neutral mark utan att flyga varandra i stru- pen... " ns en obekväme Kongoledaren på innan de hun- I 'vår tidborde det väl vara ”dipl ti”; Ti 2», » Den vita mobbens terror i Mis-' sissippi får givetvis inte dölja 'att det också i amerikanska Södem finns vita individer och grupper $om erbetar för integrationspoli- tiken. Men så länge bl. a. den lokala -- rättvisans - repr finds let delger fortsatta, stora demonstrationer för en ri av välståndet. - e e, fä H:Å i Svenska Landsbygden | hot. är vsar gifta kvin- kan ägna sig åt mord och ha stora chanser att förbli ostraffade åtminstone av den: lokala rätt- ski , förblir Mi ippi och n Så ' skedde” faktiskt även: under demak- likartade delstater en kräftsvulst i det amerikanska samhället, Stockholms-Tidningen .. d | Att söka skatt minska den totala del. NP. 5 Carl von ; Linné ”vetenskaps- och spr. en Carl von Linné war inte bara en. lysande vetenskapsman, som revolutionerade . synen: på naturen, Han är också.-en av. de största författare . Sverige ägt och även som språkkonstnär gjorde han en förnyande: > insats, ' Så friskt har aldrig någon förmått iaktta natu-. ren,' så direkt har ingen förmått förmedla sina intryck i ord. Där- 1 ma. starka liv som den gjorde för "d: tvåhundra år gäedan jeenom? sin ori la. bl vetenskåplig rapport och | gudomlig ckra "serien. Svalans Klassiker.” | presenteras. i - dagarna Carl (von Linné; Daniel, Hjorth har |D fn urval: ur: hans författar- personlighet: — den populära bil. den av den dblide blomsterkungen suddas ut. Han är en av den svensi ka litteraturens: självklaraste klas- öiker.: Hans prosa lever därför att den « åldrig" är : förkonstlad, Den nya k volymen" är utformad. och priset är lågt, endast kr, 18:50 per inbunden: volym. . nn ) i! höst: sin etthunärade koliv mot Kr byteshandel. med bok. och - med" den". har ; klubben velat ' markera: sin' nordiska an- khytning. Nordisk Poetisk Årsbok 12 från "vardera ar och 1 Norge och de” övriga USA fick "betala 317 milj: dollar vedel dici i form” av. si Loch 4 Nk Boken iuhar,. "4 format, inbunden i specialkompo- ige och Finl ått ett - älltslande öreligger. 1. stort Utseende > och i nerat ' "pappersband, "Den kostar i bokhandeln : 11:50, : men ,. medlem- ångar. "amnesti. ” Villkoret: Bonnr« geringen. måste : betala en lösensämma ' för - 800 "av Fdessa fånga och" priset uppgick till-om- kring 50. 000" kr. 'per man! MM öptrafilk "med "människor -isom ” vara ” försiggår av "allt "att : döma ' lite” varstans i: världen. Tomi Israel, enligt New York Times; "som berättar, att” detta land ”köper” judar från Rumänien och fraktar dem till. Israel bl. a. : Många trafikolyckor vållas av alkohol, ”Måttlighetens vänner” tänker inte gärna på den sidan av saken; Vi lever nu i en annan "tid än! "det "punschglada aderton- , hundratalet. Då kunde högröda ”punschgubbar vingla ut i trafiken "och riskera livet framför en och + annan trilla eller. skottkärra. "Nu lever vi i motoråldern. Näs- tan varje svensk åker bil, Biläga- re än snart var tredje eller fjärde kan inte. köra sin. bil, då ” den angenäma festen på krogen är slut, Han behöver ”lots”. Annars blir han Fbrytare och . > olycks- "risk. | Måttlighetens vänner är offer . för våta tråditioner, - som ' inte teknik och modernt arbetsliv krä- : ver nykterhet — inte måttlighet. " Det bör inte anses oförsvarligt att vara ”beltorr”; frånvang | skolungdom betalar bara -hälften. Sc of Wilson”. besöker Washington | den [7-8 dec ä "som i dagarna besökt Washington, |. "svetisk” En måttlighetens kämpe" kniken i nutiden. Modern. marna i»FIB:s Lyrikklubb får den för årsavgiften, som är tio kronor, NYA. BÖCKER 2 Mummel i kön mans begått en :julbok över året som gick, serverat av Ulf Hedberg (layout) och redigerat "av: Ti Nilsson (Ahlén & Äkerlunds För- lag, 7:95 inkl, oms). Vad som är roligast på de sextiofyra fullprop- pade : sidorna mäåste' överlåtas åt var och en att avgöra, Det mesta av. mänskligt vanvett under 1964 vare sig 'det nu gäller politik, sport eller något så osynligt som finns me . Mat: för hela året : a genom -magen, heter det, och nog är man : beredd - att - skriva under på det "efter att hå provsmakat ur Husmoderns Köksalmanack 1965 (Ahlén; &.. Akerlunds” Förlag Jinkl: oms)...” moderns : Köksalmanack, ' Det" in- förslag också finns plats. för .en mängd husliga. "och praktiska tips, som kan göra .hemarbetet lättare. Elisabeth "Tham - är ' som' ' vanligt ansvarig redaktör och hon har som rt | medarbetare en stab av både: mat-' och skrivkunnigt folk. Sporten i dag 1964-65 över mållinjen i Tokyo? Den frå- gan, som tusentals 'svenskar gjorde sig vid ”TV-tittandet under olym- piaveckorna, "upprepar Olof Groth i' ”Sporten i dag” (Ahlén & Aker- Junds Förlag, 6:50 inkl. oms). När han -dortsätter -fanalysen av "de svenska insatserna slutresultatet ändå rätt hyfsat trots att alltför "många svenskar miss- lyckades; men ändå vann” var guldmedaljö- ren Rolf Peterson för; några, 'dagar sedan av. Olof Groths - bragdmedalj: skriver vår gamle kanotkung Gert Fredriksson. : : Sporten ' i , dag: handlar inte” bara :om: Tokyo-olympiaden, Rit-Ola och" Gits har tillsam- jen ., moralupplösande " minikinin d. . ;? Vägen "till mannens hjärta går 8:25 ss i » Tvåhundrasex 'sidor stor Uus- ebär- att där : utöver matsedels- Varför .:..s stupade? ingen .. svensk i. Tokyo blir En som "inte stupade i kanot, som tidning tilldelades” årets Om ': den "brägden Det har: varit olympiaår” men huvudstaden. ser tillbaka' på 'det år som gått och framåt: mot 1965 det "europeiska" samarbetet ytterli-- a fredlig” utveckling, " dagordningen fram till 1 sa därmed främja & ett ökat handels- . "på man nu i den amerikanska utbyte. .',.. - blir, slutsatsen . den att "atlantge- fö menskapen måste "förstärkas och | ten åvilar i huvudsak länderna. i gare byggas 'ut för ' dt” trygga en: har förmåga ' att avskräcka från : angrepp eller att vidta. effektiva «En rad viktiga möten "och över-. motåtgärder i ' händelse 'av kom- lggningar om >atlantalliansen står mimistisk aggression i stor skala. jul. .Atilantpakten' skyddar , därför ' inte Brittiske premiärministern” -Harold bara medlemsländerna utar. också : Dessa strävanden. är av inter- nell räckvidd, men ansvaret rbetet . att uppnå dessa syf- tläntgemenskapen. Endast. NATO och "ute rikesministern ' Gerhard Schröder, beger sig till London den 11 de- cember, Atlantpaktsrådet samman” träder slutligen i Paris” den' 15— 17 december. fe "I "Washington lägger” um man 'nu stor vikt wid olika. förslag : att stärka — atlantgemenskapen och bygga ut samarbetet, inte "bara mellan. de 15 'atläntpaktsstaterna, utan också med andra länder i Västeuropa. ' iDe främsta uppgifter- na just nu, "som de ses från ame- rikansk horisont, är. följande: i v andra 'nationer wubanför kommu? nistvä möta . , tresset främst på 'GATT-förhand- lingarna i Geneve, som kan leda till. de största” tullsänkningar för 10 ETT EKONOMISKT MAKTCENTRUM.: detta område, Just nu riktag in- rldshandel 1 Att förstärka NATO:s ki ventionella och pukleära försva potential : - ' 2. Att samordna det europeiska enhetsarbetet, speciellt inom den allmänna marknaden, : med 4. vat lantgemenskapen. : 3. Att utvidga samarbetet mel- lan | I Västeuropas . "industriländer och Nordamerika för att hjälpa utvecklingsländerna att: öka sin ekonomiska styrka” och politiska trygghet...” SV 4. Att minska tullarna och å rt avlägsna" hinder : för: handeln . och nomförts. "Med spänd uppmärk- samhet. följer , man också mutveck- lingen på den gemensamma mark- naden, särskilt "de pågående dis- kussionerna om jordbruksproduk- terna. De beslut som fattas av de "|5ex : EEC-länderna kan få wittgå- ende följder, >. ' 2 att fortsätta. förhandlingarna om kontrollerad" breddning "av .atomprovstoppavta- let, I - väntan på att dessa. för- handlingar skall resultera är be- "som I ge- " Förenta Staterna har för avsikt | nedrustning och hovet: av. ett starkt NATO lika N översj judning över, . ”"Isker i vattenbad. ” Länderna i gemenskapen svarar dessutom "för 90 procent 'av den!|: "I fria världens industriella kapaci- tet.' De mest betydelsefulla initia- tiven för att utvidga handelsutby- tetreller "den ekonomiska - hjälpen till utvecklingsländerna tas därför torde knaj vara realistiskt i dagens Sverige men att hålla den på lång sikt tämli- gen konstant skulle kunna wara möjligt. En jämn, lagom progressiv skattekurva skulle ha fördelen att alla fick intresse av även andra vägar . till social, trygghet än den|— som' går» wia statsbudgeten med dess tydligen ofrånkomliga nega- tiva biverkningar. Göteborgs-Tiäningen "Om det ligger någon sanning i påståendet att jordbruk d De fö: orna blir inte ltredsställda med mindre än att deras arbete lönar sig lika bra som andras. 'Och 1,6 miljoner ensamstående” skattebeta- . lare börjar tröttna på att de gifta ständigt 'skall ' gynnas, oavsett om je har barn" Läget. är. brydsamt, men hr Sträng : handlar säkert - klokast ' om! han 4: denna" fråga söker framstå som löntagarnas fem vt vet sars dte Sn "Dagens : : Nyheter ME SER Herr Lindholm har. under. sin tid "som: civilminister — det vits- > ordet 'skall ingen frånkänna honorå - "gjort " viktiga ' och . betydelse- fulla - insatser från nolställvirnigfen till ; ;förhandlingsrättens infö rande, Statsmaktdrna' kan dock - vinte läng- re blunda för den verklighet - som finns” i' talet" om att' samhällsma- skineriet gnisslar mer och mer, konsumentdelegation krävt ett två- årigt prisstopp för Sveriges bön- der -— d.v.s, oförändrade produk- tionspriser medan alla' varor och tjänster fortsätter att fördyras — lönepolitik, "so Flottyrbrand kvävs! i alla” "avseenden Frisk I människa bäst med grytlock I hushållsarbetet förekommer en kel . del göromål som, tanktlöst utförda,... kan - åstadkomma ' att brand - uppkommer och sprids. Det- ta' gäller t. ex. uppvärmning eller kokning "av. flottyr och matolja. Om -sådana 'brandrisker, aktuella” inte” minst under julförberedelser- ås | ger god” grundlön: och en 'attraktiv' ersättning för obekväm arbetstid och" arndra med' statstjänsten förknippade speciella ” förhållanden. Statsanställå Det kan vara svårt nog g för” en. att vara "fotgängare i "dagens rat Myndigheter och allmän- en. Även na med: bakning av struvor > och ' klenäter; '; erinrar brandkapten . ' Bror >" Hildebrand, Stockholm, och Konsumentinstitu- tet har funnit de befogat att spriz da hans varning. : Vid smältning . "eller annan upp- hettning av >flottyr, matolja; fett m.m, - måste ..man vara ' försiktig. Fett har ingen kokpunkt. Det bör-. jarvdärför' inte- bubbla -som watten, när” det nått en viss: temperatur. DÅ man tillför värme,"stiger tem-- peraturen . oavbrutet; + tills . fettet börjar ryka och sönderdelas. Det kan t.o.m. ta eld i de gaser som därvid : bildas." . Den uppvärmda oljan kar koka över och antändas eller ge upphov till t.ex, brännskador. Särskilt om flottyren innehåller även" blott en obetydlig vattenhalt, än överkok- ningsrisken aktuell. De enskilda vattenpartiklarna bildar ångblåsor i oljan, » så” snart : hundragraders- gränsen uppnåtts. Ångblåsorna 'sti- ger häftigt uppåt och sätter där- igenom oljan i rörelse. Risken" för skastrullkanten är då stor. ” Om. olyckan är. framme Om fettet blir för hett "och fat> lägga - ett : lock på kokkärlet och stänga: av värmen. Framförallt | > ska man "inte hälla på vatten — "I det" resulterar bara i överkokning, om sådan inte redan "inträffat, och därmed brandspridning. - ' För att undvika brännskador när man lägger på locket är en stadig grytlapp till god hjälp. Var för- siktig så att inte städrocken eller förklädet: antänds av stickflammor. När man mu — som vi får hoppas bruk. I själ a: verket ål de” inte-röl som "vi vill! Och: . -— "Ibland relar: vi 'oss på. våra | tidningar, men aldrig så mycket som när” tidningarna” dröjer. eller dess sak- att bärå. gl = fik, för en synskadad är. det "ett. inferno | het bör. tänka på den: de handikappade, hår. rätt -att pytta, genhet; Kosthad dch risk” för ett: betalningsmedel” som” andra har huvudintresse talningsmedel - vars > På? tåg finns det k forska i fölks "förmåga - att. olika rumsklimat: Den ene 'vill ha: lufttätt, den andre vill öppnasku- | péfönstret (om hah orkar). I rök- kupåer finns människor?" Ssomsstål koncentrerad -varm>' ten, men” de. drar” inden fall.: Den ingår . i: dieten,! så dit säga: :Den som händelsevis börjar” kämpa: med” ett” fönster' betraktas” som en sådan. där fantast av något: slag. "Den "som "trivs å' den”, "tjocka röken är däremot ingen fantasi tar eld, ska man kväva branden: ].-'; I varje" fall kan vi rata ock" välja — har lyckats bli herre över den uteblir, : SUN OSR vådliga . situationen, är det säkrast Adjänkt/ Heriiy -Asketun; att vänta en god stund innan man In ' Halmstad. lyfter av locket för-att se ”hur|- det gått”, eftersom smältans inne- iboende värme wid en plötslig luft- tillförsel: kan föranleda direkt återantändning. Här 'ovan redovisade” synpunkter. och rekommendationer är själv-. fallet lika aktuella ifråga om flot- tyrkokning där man använder el-, gas-, gasol- eller vedspis ”som värmekälla, . Brandriskerna är un- gefär desamma, när man upphet- tar paraffin — något som säkrast stort idag som ander någon an- nan tid i organisationens 15-åriga historia. Därför syftar USA till att : stärka atlantpaktens konven- tionella styrkor och. att ge ny smidighet åt det europeiska kärn- vapenförsvaret genom en: mång- nationell styrka, MLF. Hur denna styrka skall organiseras är ännu en öppen fråga. Ett beslut kan väntas nästa år efter att Väst- tyskland, Storbritannien och and- ra länder har haft tillfälle att vär ga olika förslag och idéer mot varandra. : förblekhar ej. Genom nattens dun-, jag - + 0 James” Kerigan. i ” kel och dagens ' strider ' .6€! liksom på nytt iden" skärä som drog "över slätten: "och hör jag på nytt de ord som kom 'helal'nin själ att skälvar ”Bereden väg för livsbestämmelsens' tid: geia Jag såg min väg och kallelsens "bud. "Än "i dag, > när jag liksom- på nytt: upplever” det, skälver det i själen och ljuder det . :”Det är lättare: att: göra 2 slut'y 'på pengar, svårare "att förtjäna dem”, sa Dessa ryssar har: då en välsignad . "de ryska” : Nobelpristagarna, förmåga att sti uppfattat, 'men : rösten jag hörde och "synen : jag. såg 'i mitt 13:e år Det var i uppvaknandets ch hörde öronen; Gud kallar! (Gud bjuder! Bereden '.väg för: Herren . i ökas "> I men; "barnen ' på ' hedimarken eh jämn” väg "för -vår. Gud” Natt. > tåla: att sitta" hur länge” som. halst- i" och r. tidningarna : .ytl a och fladdriga, men : kariskeé é ärndeså alla 'fall bättre än: radio och TV. H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.