"a Hr I Holmqvist 4. Är modiga” förslag. ror rå protes-- nas : ter' mot jordbruksminister Holm- | qvists jordlagspromemoria = ba- hela linjen är hr Holmqvists a :jordlagsförslag så - utformat, - att , fa "överdriven räddhå tår regeringsorganet Aftonbladet. Hr Holmqvist : vill svepa bort: den s.k.” bolagsförbudslagen, som" i princip hindrar bolagen att köpa jord och skog. Det skulle alltså vara ett modigt förslag. Men helt tillfredsställer det ju inte " tegeringsorganet AB, som tycker att det är en alltför ”ringa upp-. luckring”, : Nu skall den socialdemokratis- ka regeringen enligt AB satsa på ”den storföretagsamhet . och den stordrift som är en nödvän- dig förutsättning för: en fort- gående effektivitetsstegring”. Här skall "det" bli ”effektivare före- facsfori ”, Det är sh vo det gäller, De gamla företags- förmerna, böndebruken, 'är 'öra- tionella, säger AB och. andra försvarsadvokater för det Holm- qvistska' jordlagsäventyret, -" . Bönderna protesterar. ”Det är nu mycket angeläget att jord- bruksministern inte faller un- dan”, säger AB, som ' sålunda |- gö : vad det kan för att gjuta än än mera. mod i hr Holmaqvists barm, NT : Hr Holmqvist är inte så 'oskyl- dig som AB vill få oss. att tro. Han, jordlagsförslag syftar- till en : direkt "prioritering av skogsbola- gen. fÉ "de egentliga skogsbygder- na skall” enligt regeringens ideo-' Åogi staten” ock bolagen få. före- ” Åräde "som" ”markägare, Regering- eri "vill inte att £..e arbetare "eller" en, sm skall få skaffa'sig ett » skogsbruk, Den tycker; inte om > att . bondek ukare har TA samhetsskogar. Men "den: gillar uket fav Motiveringen skulle alltså vara, - att bolagsskogsbruket'är så ef- / fektivt och rationellt. Varken hr Holmqvist eller hans eko, Afton- bladet, har emellertid kunnat stå till tjänst med något bevis för den tesen, De belägg som finns pekar” ju snarast åt andra" hållet. Den undersökning, som : profes- | sor Streyffert' "nyligen offentlig-' gjort, ger -ju vid handen, att bondeskogsbruket i fråga "om ef- fektivitet inte behöver stå till- baka för någon annan företags- forma oe FÖRS Regeringens - "och. socialdemo- kratins förkärlek för ibolagsskogs- bruket måste alltså ha” andra "orsaker än de' "ekonomiska, Det är kanske” inte "så svårt att förstå det. Ett skogs- bruk; baserat ” på ett stort antal självägande bondebrukare,: lig-|. ger ju fjärran från den socialism, som regeringen och socialdemo- kratin inte . kan få ur Fuvudet. kort till den socialistiska stats- kapitalismen. 'I.båda dessa sist- . nämnda fall är det ju frågans om ängt taget över] rationella , och Fr Men från bolagsväldet är steget] » Ända sedan ' de första seklerna av vår tideräkning har endast en mindre del av det judiska folket bott kvar i det gamla :hemlandet. över hela världen "nerna. » och i överhuvudtaget alla 'som vill motverka, ett maktkon- "centrat: 'hällé :” : protesterar mot hr Holmqvists jordlagspro- . sannerligen memoria.f Det är. inget .u yck Holmqvists. förslag - ha ingenting” med. mod : att "skata 2 såvida man -inte' avser” att det tillkommit zalltför, hastigt BARN OCH ALKOHOL | ; har” fått en "drastisk belys ning i Öröbro,' där det visat sig att 42 brocent- pojkar" och” flickor. i trettonårsåldern bjudits på vin eller sprit: av . föräldrar, Skånska Dagbladet skriver: : ” När en pojke (eller flicka) bör- jar med vin i 13—14 årsåldern är steget inte. långt till starksprit" ett pår år senare. De dricker sig naä- : turligtvis inte berusade i sina för- äldrars sällskap, de får uppfatt- "ningen att det inte är så farligt. > Samma erfarenhet kan de 'göra ' med starksprit i början, mer Tis- ken är mycket stor att de'snart » får vanor jr förödande ”verk- "ningar; Un rsökningar har ock. "så visat, att ju yngre, vederböran- de är när han börjar dricka desto större är riskerna för .alkoholska- 7 dör längre fram, 2.) Här bpzilt & a, skolan gång på gång nskärbae att det , är. olämpligt att bjuda. barn på "win, Ungdomsfylleriet blir ett allt . värre problem och alla föräldrar "bör hjälpa till att nedbringa det. Vi kan ju påminna om vandaler- na vid Lovö kyrka för några år » sedan, En av mödrarna redogjor- "de för hur man varit på släktka- "Jas. Sonen hade bjudits på sprit, 1.sedån hade han och andra ung- , domar gått hem till honom och + fortsatt drickandet... Trodde den ler att det skulle gå så ga- t? "När: ungdomarna ' sedan blir : några år äldre, träder langarna in i bilden, Sannerligen här finns ett träsk att torrlägga! "Nu är det emellertid så, att om barnen får ett visst mått av al- koholupplysning på ett förnuftigt sätt hemma, har de under senare tonåren lättare att säga nej, när famrater med langarsprit. vill loc- Nog borde TV ta upp detta pro- blem, ha en serie program med genomsnittsföräldrar och låta ex. perter 'redogöra för riskerna med tidig alkoholkonsumtion. Det kan- ske skulle ha en viss förebyggan- de effekt. Man RIKSPOLISSTYRELSEN VILL ' HA "oj . successivt 2.700 nya polismän av vilka 500 för trafikövervaknings-' tjänst. Gefle Dagblad tror att rikspoli.styrelsens. ”för- väntan om en 20-procentig > ök- ning av brottsligheten den när- maste femårsperioden är välgrun- [> ET: FS EN "Den! allt starkare avfolkningen » av landsbygden och inflyttningen : arenheterna. visar att 'otill- räckliga" personella och andra 're- ”sursér för : polisen : innebär '; ;en KONTENTA? AV DEN” ”" UPPMÄRKSAMMADE; UVA . "UPPLYSNINGEN = som särskilt: personalbri; om vår sjukvård blev” " rare för ett tigerhjärta än. "för de sjuka, skriver; E s ki i 1 s t v n a utTiren je Bristen kommer att bestå helt "enkelt därför att det inte finns så ” många kvinnor tillgängliga som "skulle behövas för att ge alla våra "sjuka den vård som de kommer ätt "behöva under, en överblickbar -fraintid. Om” detta låter nedslåen- dan- för.de kroppssjukas 'del uationen ännu betydligt vär- för: de mentalsjuka." of "Läget "är" ingalunda ljust? Så. ycket” viktigare är. det att alla "upptänkliga resurser mobiliseras, Inom kroppssjukvården; där bris- ten på vårdpersonal är den mest "kännbara, har man pekat på flera olika utvägar, hur långt de nu i praktiken kan. räcka. Den vikti- gaste är måhända huvudmännens, d, v. 's. landstingens målmedvetna , strävan att bygga så genomtänkta och'arbetsbesparande sjukhus som möjligt. Man behöver bara jäm- föra de -många äldre sjukhusen med dagens. för att genast inse, hur : mycket som enbart på den vägen står. att vinna, Därtill 'kom- mer nödvändigheten i att med all kraft . fullfölja 'den genomlysning "och klarläggning av arbetets art . och teknik vid våra sjukhus, som med framgång inletts inom Sven- ska landstingsförbundet. : " ;. Möjligheter finns trots allt vad inte "skall göra sig alltför stora förhoppningar inom den närmas- te framtiden. Endast epokgöran- .de framsteg inom läkekonsten är i stånd att radikalt, och ' snabbt förbättra dagens djupt allvarliga situation. ” : MELLANPARTIERNAS - : PROBLEM SKÄRSKAÅDAS avSydöstra Sveri- ges Dagblad (s), som kon- staterar en besvärlig stötesten på "vägen mot tvåpartisamling: "Det ska bli spännande att se, , om folkpartiet och centern kan i "enighet och mittensamverkan lösa problemet med förslaget om ny jordförvärvslag "och där särskilt som bär att .bolagsförbudslagen av år 1925 med dess förbud mot bolagsköp av bondeskog slopas. Klaras inte be: na, till tätorterna, främst ' till stor- stadsregi leder "| det probl t, ligen till ökad kriminalitet. Det 'bör räcka med att erinra' om att antalet '. polisanmälda brott i Stockholm pr: 1.000 invånare nu- mera är ungefär 10 gånger så högt som genomsnittligt i' de mest landsbygdsbetonade länen. "Den av rikspolisstyrelsen öns- kade ökni det är mycket svårt att förstå hur folkpartistisk näringspolitisk uppfattning i dess utformning enligt :storindustrifö- retagarmönster och kapitalägarfi- losofi skall kunna samsas med de intressen, som samlade 6 000 pro- testerande ” skogsbönder i Värna- mo häromsistens, ja då får nog - måste inte minst bedömas med hänsyn till att denna |]. läggas på is för lång tid framåt. "+ Tvåpart är nog, när länge varit påtagligt underbeman- nad i vårt land i förhållande till vad fallet varit och är i nära nog . alla andra jämförbara länder. . allt kommer omkring, lika ofödd som trepartisamlingen,' önsketänz , ker SSD, en isk maktk De. ski a "Men där ed är' det också helt " naturligt, att - bondeorganisatio- som blivit efterzatt även om man |” ne och. det : var först på 1870-talet som sionismen. — som 'en "praktisk social rörelse började” vinna anhängare. ' Det ' judiska 'folket skulle genom. eget arbete, ” jåter-' vinna” Palestina . > Någori kolonisation: i större om- fattning :-kunde . inte genomföras. Palestina”» tillhörde Turkiet sedan 1516, Och det var först då Turkiet allierade sig med Englands mot- ståndare under första världskriget som ”den” brittiska regeringen fick intresse, av att stödja det judiska folkets planer. -Ett nationellt "Kem" 4 "Palestina skulle - upprättas : efter de ”Balfourdeklaratio fortsatte och fortsätter — men under tiden bygger det" återvända judiska folkét'upp" Israel: i. Israel: är. ett” litet land. och ker man till dess ytvidd: så "täcker det” inte" mer än c:a 210007:km? och-utgör 'en' "smal landremsa längs den östra 'Medelhavskusten... Det är det bibliska s;landet. Et nd som ' betytt "mer ; för "det 'j ska folket än enbart.den landareal: "det omfattar. Det” har. utgjort en. .cen- tral faktor i religionen och under århundradena efter den romerska ockupationen". förföll: det. : Öknen vann terräng: -Olivlundar förvand- las till moras,. öknen segrade, od- lingsbar mark : förstördes: Hur är konstatera att det är ett agrarland statt .i” viveesling: som upplever :en arealen är de säpondrände: Sedan. år 1949 då Israels”ål uppbyggnad. startade har de konst- sbevattnade >'områdena : ökat : från 30 375 - hektar. till . 149 445. hektar 1964, Man, Kar. änder” 3e senaste åren introducerat .- nya +. grödor som bomull,. 24300 hektar,. sockerbetor, 5670 hektar, jordnötter; 4850 hek- tar osv. Kreatursstammen .har ökat från 19000 mjölkkor 'år 1949 till 75 000 "år 1964. --Och liknande är situationen när det gäller får. (En uråldrig, näringsgren i det bibliska landet) ” 1949, fanns det 20 000, får. I år är siffran 198 000. :Man inser att Israel är ett skog- fattigt. land. - Libanons' berömda cedrar är ett minne: blott. Även om nyinplantering skett. .Det. finns för övrigt en cederskog som mupp- kallats. efter. vår : konung, Gustaf Man kan aldrig vara nog för- siktig med vad man säjer. Såle- des läser vii Idun-Veckojourna- Jen följande yttrande äv.” Tom Trana: ”Folk skulle lära sig trixa - litet med 'sina bilar. Leka ; litet. Inté bara sätta sig sura på morron "i en bilkö,' Och reta sig på andra . bilister. Har man en bil ska man väl försöka få ut så "mycket nöje "av den som möjligt”. ” Han menar kanske att man ska leka med bilen på särskilda ”lek- . platser” för bilar. Det finns bara ' så få dylika, Istället leks det nog » litet för mycket på gator och vä- . gar. Leksaker på flera hundra ki: lo är farliga. Den som sett om- - dömeslösa förare trixa och leka . i gathörnen tycker nog att lek- ”lynhet är det en bilförare ” bäst kan avvara. Större lugn, godare humör och bättre omdöme vore mera värt. (Sundsvalls Tid: ' ni n 2? i . än» fantastiska? och man, kan i " man vppfört ett ultramodernt. t-byggo d där man: tappar den: "VI:s skog d Israel. Just” nu har landet bara 33210 hektar skog och därav — detta är ur ekogs- vårdssynpunkt nog så fantastiskt —:' 29 160 : hektar : planterats sedan 1949, Man har även ungefär 900 km” skogsplantering längs huvud- vägarna, / Ser "man - "på detta lilla lands totala .'jordbruksexport ' så finner man att den stannar" "på 'en slut sumina's av "(för 11964) 400 mil- joner kronor .' och ”att detta” "är tillräckligt ' för att täcka de kost- nader som landet åsamkas genom nödvändig: import av. livsmedel. Enbart exporten av citrusfrukter uppgick' under 1963 till 8,7 miljo- ner lådor. '.. Produktionens +illverkningsvärde under. åren « 1948/49. var . inte :mer län: 285,5: miljoner kronor. Årsskif- tet" 1962/63 — 'detta', är iden :sista tillgängliga; siffran " 600 : mil |joner.: krönor ” Just nu Israel poli iskt brännpun n. Ett. oroligt hörn” av vår även "annars så' oroliga ' värld, Vad "som skapat 'de politiska mot- sättningarna mellari de judiska in” våndrarna '; och: den "arabiska ” be- folkningen" är deras ; vitt skilda sociala" och ekonomiska” villkor... Och . man må nog. konstatera 'att propagandan har gjort sitt till för att underblåsa "lidelserna:' De' ju- diska lantbrukarnasoch kolonister- na bedriver :sin näring; med storå kapitalinsatser 'och7den modernas-' 1 orangojuice för export te utrustning. Den” "arabis e bon- den ' — fellåhens — utrustning är enkel och primitiv, Det var den 29 november ' 1947 som. FN fattade :sitt beslut att Palestina skulle delas i två själv- ständiga .— i, tullunion : förenade -— stater. En. judisk och" en ara- bisk. : Jerusalem. med närbelägna områden skulle ställas under. in- ternationell regim.” Den 14 "maj 1948 proklamerade judarna sin stats suveränitet under namnet Is- rael under de” av FN angivna gränserna . "Våd som. sedan dess. hänt "runt den nya statens” gränser vet varje läsare av dagliga tidningar. Stän- diga "stridigheter, jordbrukare som odlar : 'med vapen i, hand, FN- inskridande,' ". ständiga” politiska överläggningar ben : Man :kan "dock utan tvekan änse Israel : wara : jordbruks-' och industriland i" kommande; ” Man satsar hårt vå att förverkliga sina drömmar. "Ett utmärkt exempel är den "lilla kubbitzen” ”Lohamei- Hagetaot” ..' Där har ca 300 in- vånare, ö erlevande från skräck- dygnen z | Wårszawas > gettho, i byggt upp en.by som uteslutande lever . av "jordbruk; Man: är opti- mistisk "när "det gäller framtiden. Hoppas på det bästa. ”Någon gång måste dödandet mellan. mä or tas T Tr "skar lära” Öss Göteborgs: stift: på bokhandelsdiskarna; Den; kommer inte att bli gammal där, efterl gtad:' som , den . är-- av nsla, av.att Jul- blir bättre och' bättre år. från . år. 'Årets "upplaga är av stort . allmänintresse ” och, är. värd största spridning. - En . intressant artikelserie ber handlar prästen. av, -idag —: svårigheter och glädjeämnen, der temat ”En. vecka som präst får, man följa en .:del : prästmän på. deras "många gånger vanskliga uppdrag i. helg och söcken. på landet, i storstaden, i skärgården och i sjömansvården. I dessa da- gar. då det klankas så mycket på vår svenska kyrka. och dess präs- terskap bör. dessa artiklår vara av stort: intresse. Här får. man ' veta, att prästens "kallelsegärning san- nerligen 'är. mångfasetterad > och meningsfull.- Namnen bakom dessa inslag i boken är kyrkoherdarna Gunnar Adahl och Gösta Gustafs- son, sjömanspastor Erland Rexius och undertecknad. - . Denna serie är också särskil formativ dör, dem, som känner dragning till prästkallet. Av stort intresse för dessa bör. teol, och fil. kand. Per Blocks bidrag: ”Att studera till. präst”. även vara. Många -, missförstånd angående prästens utbildning blir här un- danröjda, . Så raskt över till' prästen av i går. Man får följa med på en utflykt tillbaka' i tiden och träffa sådana namn 'som . Lars Linderot och biskopsfamiljen - ”Wingård, Skarstedt i Solberga och Leo Ek- 0) knade” minnen av mn Som "botyst” "mycket" för vårt ts : Aarhus; -. porträtteras initierat och | hjärtevarmt "av-£i 'd, ämneslärare Hedvig Rexius;' Biskop Jensen var en.. andlig rese och ; känd långt utanför , Danmarks gränser. Jag fann några år sedan en verk- ligt 1 rå bok av honom: ”Vart är vi på väg?” på: bokbordet i en mellanbohuslänsk kyrka: I en intressant' artikel" berättar £ kyrkoherden "Theodor Freeman om . domkyrkoorganisten - Elfrida Andrée :. och hennes far. ' Den: är inget: mindre än ett historiskt do- kument om kvinnans ställning och frigörelse" i" mitten och slutet av förra seklet. Kyrkoherde - Ebbe" Hagard låter oss möta ”Vardagens "ljusgestalter”. Vi kommer säkert länge. att min- nas ”mormors Tilda”. och ”farbror Victor”. - vn "Julboken' innehåller - vidare en presentation i bild av stiftets mis- sionsarbetare och en varm häls- ning ' till .dem från vår: biskop, Man anar, att.. våra missionärer har en stor plats i hans hjärta och förbön, +. -Teol, dr. "Helge Brattgård sysslar också med missionen i sin artikel: ”Han älskar: Afrika”... Det är en skildring av hans nyligen företag- na resa till ”förvandlingens kon- tinent”. Här får. vi werkligen se : | missionären från en annan sida — hans ensamhet, isolering och möda men också hans energi och oerhörda betydelse. Bara den'ar- tikeln' är : värd hela bokens. pris. .Hans broder — med. dr; Sven- Olof Brattgård — tar oss med in lund i Skepplanda.' Fint och ibland = At gin ialekipag för ' i sjukrummet i sitt bidrag: "Dit transport .av utbrända bränste- element. Behållaren är så stabilt byggd att den klarar ett - fall - på 10 meter och temperatur av 800 grader, | så | Aktuell «I sin första utrikespolitiska ex- posé efter presidentvalet = talade Johnson : med wvisst eftertryck om . nödvändigheten att finna en ”ge- mensam väg” — fortfarande med handen utsträckt ' till de Gaulle. . Men det, är svårt att se hur Wil- son i praktiken skulle kunna 'an- visa president Johnson denna väg. Rimligare som förhandlingsresul- tat förefaller -en formel 'enligt vil- ken de två ledarna enas om att "Iskjuta ett avgörande på framti- den: ' i. Dagens Nyheter Hr "Heckscher når inte särskilt . Tångt geriom abt begära förtroende- vota med jämna mellanrum.” Han kan vinna hur många sådana om- röstningar som helst utan att han fördenskull lyckas komma till rät- ta. med. . motsättningarna, . Dessa påverkas inte nämnvärt av fram- tvingade yttre manifestationer. För att nå det: målet, måste nog hr Heckscher anlita . andra” metoder. Splittringen inom högern har varat. så länge nu att den börjat räknas borgerligt vänsterparti fått utöva till de bestående" fenomenen i vårt ; politiska liv. Om inte förr |, av 'subventionsfloran: inom varvs- näringen, är "en fortsatt och troli- nationerna att ge varven subven- tioner. . egen' hand. det : längsta vill undvika. skulle. en misslyckas, kan Sverige .. ompröva sin hållning. : ” .. d | Stockholms-Tidningen Alternativet till en ”uppröjning gen. inbensifierad ' tävlan mellan Det. skulle innebära ett svårt val för Sverige, där varven hittills i stort sett klarat sig på Subventioner till särskilda nä- -I ringar. är en styggelse, som .vi. i Men internationell lösning . tvingas fo PT - "kommentar | Då viktigaste arbetsuppgifterna är att. stärka och bevara komminal självstyrelse och att ge kommu naldemokratin möjligheter "att leva och utvecklas widare. Självstyrelse och demokrati bör vara gemen- samma intressen för de demokra- tiska partierna, Makten och makt- utövningar i framtidskommunerna kan och bör göras till föremål för kamp mellar' skilda åskådningar med : olika samhällsideal; grunden måste” vara gemensam, Helsingborgs Dagblad | Nej, det är inte möjligt möd någon annan linje än den 'absö- luta nykterheten - vid ratten, Det går inte att. lämna avgörandet på den punkten åt de enskilda mo- torfordonsförarna.. Många" av” dem saknar den” erforderliga > ansvarsi känslan, Nu känner: sig troligen många bilister ' förorättade” men det kan inte hjälpas: ölycksstatistiken talar ett språk som man måste ta mera hänsyn till. Ne rean "Sundsvalls" Tiänivg I den nya skolöverstyrelsen har man - inte lyckats få med:en enda försvinner den kanske när ett kvinna. Man undrar, hur sådant sin: attraktionskraft. ” VN |lhär kan" ske ' Sitter vederbörande Handelstidningen ' -I> och med kännedom om hur frågor som dessa löses i :kansli= huset och angränsande ' områdeh, torde det . väl vara | . skolverkets. chef som stått för förslaget -— sit. ter. alltså en eller ett par herr är och glömmer bort att hö t de barn och ungdomar; 'son dervisas 'är” flickor och att wi en skara av lika kompetenta kvin< nor som de herrar som, valts? Om 'nu de som tillsätts vore utom=, ordentliga "förmågor! Men, såvlär - inte fallet, åtminstone inte de som man: råka ha, rbetat. tillsammans Trots . övertid - ara julens ökade " arbetsbelast- ning. 'betsuppgifterna under julveckan. Butiker som -:: och samma mest slitsamma uppgifterna, Mycket slitgöra har överflyttats på bakomvarande. distributionsled och butiksarbetet förenklas. Skol- ungdomarna får vara med på mer framträdande ; platser; sköta pris- märkning och påfyllning av hyl- lorna. Hemsändningen har minskat och behovet av bud, är inte. lika stort längre, Att skolungdom-” an- vänds som -säckhjälp 'i' kassorna styrelsen: har utfärdat bestämmel- ser som butiker: med extraanställda ungdomar har att rätta sig efter. De. anställda måste vara 'minst 15 år och ha. arbetsbok med. intyg från läkare att arbete tillåts. Högst 54 timmar i-veckan och d0 tim- mar per dygn: får de arbeta. Kvällstjänst efter' kl. 20 är inte tillåten. . Timlönen. är olika på skilda håll i landet, I de större städerna” ligger den "högre än på landsbygden — Livsmedelshandla- reföreningen i Stockholm rekom- I menderar i år lägst' 2:80 för 16- åringar ','3:65 för 18-åringar och 4:10 för 20-åringar utan tidigare vana, 2:75 får betraktas som mins- ta timlön och den högsta ligger omkring! 4 kr. på landsorten... ' du "icke will”. tröst och hjälp för alla, som står nära sjukdom och lidande eller|f själva befinner sig i det. Komm. Einar Omstrand - behandlar ett ämnet — i wår tid speciellt vik- tigt då ”bikupesambället” - tycks bli norm, Han -skriver om: ”Vårt : behov av gemenskap”, Det är ett verklighetsnära inlägg, som . bör bli tröst men framförallt till själv- rannsakan i kyrkliga kretsar. : Man blir lite förvånad över att i Julboken finna en artikel betit- lad: ”Hur «kall vi fira påsk?” skriven av sjömanspastor Sven Jo- 'hansson. Men julen warar ju ända till påska, så dess plats är mo- tiverad. Den är synnerligen läs- värd ock bör begrundas. ” Sedvanligt innehåller Julboken en. rad finstämda' andakter för olika högtidsda; detta år skrivna av domkyrkoadj. Hans- Olof Hansson, Vidare finns också som ' vanligt ”Året i bilder”" för kalenderbitarna. I övrigt kan sägas att bildmate. rialet "är "mycket rikt och: intres. sant. Prosten , Knut Norborg har verkligen utfört. en kulturgärning av. stora . mått med sin Julbok under årens lopp. Årets upplaga, den 38:e, hävdar sig mycket väl i fraden. Köp den, läs den och begrunda den! Mats Oreklev, - Chans tjäna extra för skolungdomen ..det. svårt att - Det "behövs ” extrapersonal och bra sådan har många: butiker funnit i skolungdom som rycker in på de mindre kvalificerade ar- tidigare - anställt | ungdomar för att klara högbelast- ningen har i stort sett goda er- farenheter skriver Fri Köpenskap, skolungdomar . åter- kommer ofta år för år. Förutsätt- ningen för att'de skall trivas och kemma tillbaka är dock att de inte sätts må 'de tråkigaste och blir allt vanligare, Arbetarskydds- Ks Här finns ord: av]: Chefredaktören blir ' fri -:med- arbetare... En tämligen nyutnämnd andreredaktör skickas till :”epeci- ella uppgifter”. i "direktionen och ersätts ”av biträdande -. redaktions- chefen. Och: -en” nyss:från? Aftoh=" bladet :kommen medarbetare sätts på den. lediga chefredaktörsstolen. "Leker "man den 'gamla”-leken hela havet stormar på StT/AB. Göteborgs-Tiäningen. "Även med sina fel och "brister är pressfolket i -regel bättre "än sitt rykte; De är inte ens ovilliga att visa hänsyn i känsliga ”kom- munala '. frågor, - om" sakliga - och vägande skäl: finns och dessa re- dovisas öppet. och” förtroendefullt, Men samtidigt måste betonas, att enligt :. tryckfrihbetslagstiftningens bärande > :grundidé . representerar pressen? I allmöä tens. rätt - till ån= formatiön och: insyn, Någon - dag- tingan . om iden”: huvudlinjen” kan det givetvis. inte "bli 'fråga om... . : "Västerbottens-Kuriren Kommer kanske en rar och vårdad : popmormor,: "känd ; från TV”, i framtiden att :le mot: oss från ' annonssidörna -och ; tal; att 'sju mormödrar. av åtta. tänderna med Y-tandkräm o; visligen "blir :- vackråre.:-a Eller : kan man - tänka sig att en | stor del av annonsvärldens enor- ma ' befolkning av ' oföränderligt unga, : patentlyckligt leende : män- niskor kommer att ersättas med mogna, vettiga män och kvinnor helt redlösa av lye= toalettpapper? SA N :-Reklam-; -nyheterna : ETT ORD PA VÄ GEN. ' Bereden väg ” Jes, "40: 3. Gud är beredelsons' Gud: : Hån: kommer alltid på 'beredda - vägar.” Han handlar: icke -planlöst eller "av slump. Gud tänker först"och' hand- lar sedan. Jorden har Gud berett. "Narje dess del talar om: eftertanke: och visdom, I dess sköte ligga oändli- ga rikedomar förvarade och: ännu är mycket av dess värden förbor” : gade, : Vår frälsning har "Gud berät; Därom vittnar . Gudsuppenbarel> alla profeterna .fram till Jesus": Vår gärning bereder också Gud. Och något annat,” än att bereda väg 'för Gud, kunna ej heller: vi göra, Vi äro blott hans redskap, För oss alla gäller 'det dock att stå. till Guds förfogande,.att .bes ' Iveda väg för honom, . RR AT I Dia r sens stigande ljus över. Moses och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.