+ EAHOLMS TIDNING > —LT Torsdag” den 10 december 1962, LT =0 Centern och lokaliseringspolitiken - På en del presshåll har man "fått för sig att centerpartiet ge- nom den motion, som lämnades ” tätorter”. Men det gör det alltså inte. Det framhålles emellertid i centerpartimotionen, att före- 1 de. utred. terial vi- till riksd med ig av lokaliseringspropositionen, — gått ifrån sin tidigare inställning till lokaliseringspolitiken, Inte minst synes denna myt odlas i. vissa delar av = folkpartipressen och det är bl. a. Dagens Nyheter som tolkat centerns” motion på det sättet, Men” DN' och ändra har : läst motionen fel, : när man kommit fram till dessa slutsatser, Cen- terpartiet har på intet sätt änd- rat åsikt i den viktiga lokali- seringsfrågan. Den "uppfattning som partiet gjorde sig till tolk|. för i valrörelsen återspeglas helt i den'nu angivna motionen," . "DN. har uppent fallit 12 igen sar, att goda Iokaliseringsbeting- elser finns även i mindre orter än som uppenbarligen avses "i propositionen, och att samtliga kommunblockcentra och till ka- "raktär och funktion motsvarande tätorter "i stödområdena bör "kunna komma i fråga för det direkta statliga företagsstödet. Några veckor före valet publi- cerade som bekant inrikesminis- "tern en promemoria, där han vagt presenterade sin och par- ” tiets uppfattning .i lokaliserings- frågan. Från centerpartihåll ut- - såttes- denna ' promemoria för stark kritik. Man menade att re- i "intresse för den här för den vulgärpropaganda som gjort gällande, att centerns. linje] skulle vara att industrier ur- skiljningslöst skulle. byggas i varje liten by, och att det nu gällde att lägga grunden till en mängd nya samhällen, Något sådant har man givetvis på an- svarigt ' centerpartihåll = aldrig tänkt sig. , Vad centerpartiet wänder sig mot är den koncentration av nä- ringsliv och befolkning som nu äger rum, En sådan utveckling medför ju nackdelar såväl för de k trerade ' åd som frågan war. alltför 'ringa; - den ville inte satsa ordentligt på en sak som" enligt centerpartiets uppfattning är "av grundläggande betydelse. När propositionen. se- dan kom, visade det sig att re- geringen inte ändrat sig särskilt mycket, : och centerpartiet full- följde . kritiken mot” regeringen | Oaktat TV och bio är den väst- tyska befolkningens läshunger .i uppåtgående. . Detta framgår av den nyaste stätistiska utredningen om de västtyska offentliga biblio- tekens' utveckling. . Västtyskland har 5.000 folkbib- liotek som årligen utlånar bortåt 80 miljoner böcker. Västtysklands invånare där, medan hela Väst- tysklands genomsnitt ligger vid 156,5 böcker per 100 invånare. VW-bil-staden Wolfsburg «följer tätt efter på andra platsen, ett fakturi, som bör ' särskilt upp- märksammas, eftersom Wolfsburg inte är bara en utpräglad arbetar- Biblioteksväsendet i i Västtyskland stad utan också en särskilt ung- domlig stad. Ungefär hälften av invånarna har inte fyllt 30 år. Det är överhuvudtaget iögonfal- lande att antalet ungdomliga bok- malar i hela Västtyskland är sär- skilt stort. ” Gerda- Maria Scheffler. teksrörelse). Det är kommunerna o, kommunala organisationer, stöd- da av stiftelser och statliga anslag, som svarar för' denna kulturinsti- tution,. Det mycket "omsorgsfullt valda '"bokbeståndet avser tillgodo- se de. fullvuxnas,” ungdomarnas samt . barhens ' behov på ' under- hållning, upplysning 'och vidare- utbildning... I de stora . städerna finns det, jämte huvudbiblioteket talrika bibliotek i de ' enskilda stadsdelarna . och smärre filial- bibliotek " samt vandringsbibliotek för. de, glest" bebyggda" periferiska områdena. Därtill kommer special- bibliotek såsom 'musik-; sjukhus- och de blindas bibliotek. Det offentliga biblioteksv endets chefen föreslagit, Det är märk- ligt att detta kan tolkas som om centerpartiet bytt uppfattning :i för de ”befolkningsuttunnade. Det är givet att det moderna samhällets struktur präglas av koncentration, men det är inga- lunda givet att det måste vara en koncentration'-' till några få dättbefolkade regioner. . Enligt centerpartiets mening bör lokali- litiken 'utfi så att lokali frågan, I själva ver: ket har ju partiet här som i andra frågor en konsekvent lin- je, och någon brytning med ti- digare "framförda åsikter är, det ingalunda fråga om... Man .kan fråga sig vad - DN:s] ter skriverier på denna punkt beror på. En tänkbar förklaring är att tidni FHörjar inse, "att cen- vi får ett nät av 7 livskraftiga tät- örter över hela landet, Det fram- TF hölls i valrörelsen och det står också i den nu aktuella motio- nen, DN har. tydligen haft li- "tet bråttom wid : läsningen. av densamma, ty. man har kommit fråm. till' att det står ”livsviktiga |. . terpartiets! Jokaliseringspolitik vel kligen anvisar 'en:: :lösning | på ett ? väsentligt | problemkomplex, men i stället! för att tillkännage denna. insikt rent ut: går man en omvägi genom” att. felaktigt göra gällande, att det är 'center- partiet som, ändrat 'sig.: BRISTEN 'AV EN TOTAL” : KALKYL. | Dr över kostnaderna för lokallses ringspolitiken respektive den rör= Tohot a, 1 de FL k- nadspolitiken, anmärker P ol i- tiskTidskri£t (CUF) på En totalkalkyl skulle ge underlaå | medel för en a sl nj, ge- och krävde sålunda i ov: - ing skiftar efter. städernas da” motion, att riksd i borde bud tära möjligheter; I 3 i gå längre än vad .departements- statistiken, ' upptagna städer . och kommuner anslogs 258 DM: per person; Avgifterna; läsarna får be- tala. är olika, men överallt över- komliga för ” envar, / ff genomsnitt betalar fullvuxna, personer i. runt; tal 1 DM i avgift som berättigar | till att få ta ett obegränsat antal böcker. med sig 'hem. Pensionärer och ungdomar får "nedsatta avgif- beviljade, ' medan barn har alt erlägga bara en- engångsavgift å i genomsnitt ,0,20' DM för. ett. s.k. läskort; I de . nyssnämnda: 268 k "kom . ini ta å sämmanlagt ” "milj." DM på utgif- ter å 3,03 DM per invånare.” > ;: De" offentliga - biblioteken” 11 - handahåller allmänheten ett mång- faldigt' urval av' "böcker. 'z Inom fäcklitteraturen'. finns alla möjliga vetenskapsgrenar företrädda: - geo- grafi, historia,” "matematik," natur- in nom vilken män spred ut vilsele- . dande uppgifter, skri er NTO: s tidning, Ariel! NS » Man försökte. bevisa inpoliti- kens fördelar genom "att" hänvisa till nedgången .i konsumtionen av : renat brännvin. « Man : förteg att obe för en verklig lokaliseringsdebatt, menar tidningen: När LO: ? och socialderiokratins för koh tration till "storstäderna och av- folkning av landsbygden gör de det under sken av att deras reso= bygger på i; kalky- iorien äv re- nat dessvärre mer än väl uppväg- des. av en motsvarande ökning i v åtgången av andra starkspritsor- ter. vt Det är ur "nykterhetssynpunkt betydelselöst om en. nedgång i förbrukningen av - sen starksprit- sort motsvaras av uppgång i kon- ler både föret sikt ' och nationalekonomiskt,: Några. såda- na ekonomiska kalkyler "har emellertid inte presenterats på grund av att någon totalkalkyl, som omfattar kostnaderna för oli- ka former av lokalisering ej har gjorts, När centerpartiet motionerat 'om uppgörande av en totalkalkyl har riksdagen hänvisat till lokali- seringsutredningen . erinrar PT. Utredningen har emellertid inte tillgodosett detta krav: » Den omflyttning:politik som nu bedrivs får effekter inom hela samhället. Dessa effekter är inte medtagna i planeringen. En eko- nomisk modell är nödvändig för att man skall få något grepp om utvecklingen, I denna modell skall de enskildas, företagens och det allmännas kostnader vid olika 1o- kaliseringsalternativ tas in i bil- den, I avfolkningsbygderna finns förut gjorda investeringar som genom den förda omflyttningspo- 1 litiken får en låg nyttjandegrad. Räntabiliteten blir på så sätt otillfredsställande. I expansionsområdena skapar befolkningsomflyttningen - behov av investeringar av enskilda och av det allmänna, fortsätter PT, och påpekar att per individ drar en av en vara av samma kemiska sammansättning, söm ut- satts för litet manipulationer med hjälp av torvströ och oparfymerad tvål. . > Statén ger och staten tar, ”HÖGERLEDAREN GUNNAR HECKSCHER Å har svårt att hålla ihop sina mer. eller. mindre , blå styrkor, skriver Stockholms. Tid- ningen Et "valnederlag är alltid svårt ått fördra, särskilt om det som i högerns fall är klart självförvållat." oo ATP-ut:tpelet framstod också för en del högerpolitiker som o- lyckligt, även om man inte skyl- tade med det i valkampen. Det borde inte ha varit svårt att för- utse att'en ny ATP-strid skulle bringa högern i skarp motsättning till de båda ”mittenpartierna. Folkpartiet och centern är tvinga- de att slå vakt om pensionsrefor- men, om de inte inför väljarna 1962 utlånades' 338 böcker. per 100 kap, teknik; hantverk, .indu- jordbruk, medicin, . politik, "juridik, "religion, filo- pedagogik, vidare stri, näringsliv, sofi; psykologi, och litteratur” på främmånde språk samt' biografier. ”I.runt tal 30 'pro- cent' av. det sammanlagda bokbe- ståndet , ägnas I åt -barnbibliotek. I de: da , 268 ' är sammanlagt 1758 000 aktiva läsare registrerade. "Tendensen till fack- litteratur -ä fögonfallande; fram- förallt ; till - naturvetenskapernas fortbildande, verk.” : Äran att vara "Västtysklands läs- hungrigaste stad torde tillkomma universitetsstaden ' Täbingen. - År na När skall let bli allvar av fattningsfrågan? Det är tydligt att "en parlamentarisk utredning är på tal, och att den skulle få hand är det som tar emot? Den, social. - demokratiska partiledningen bör nu ha klart för sig att den måste skall framstå 'som h Följden blev att den "borgerliga fronten splittrades mer ohjälpligt å Då hr H ständigt talar om nödvändigheten att samverka mot socialdemokra- tin, kunde den ådda effek- u- tan någon särskild kompensation. Statsministerns inlägg i remiss- debatten gav inte klart besked på den punkten, men det s, k. kom- 1 bandet är vid detta ten knappa:t ha varit avsiktlig. ATP: därför som » den nuvarande befolk flyttningen stora kostnader. Om det finns en plussida också vet vi ingenting om. PT konstaterar att man nu har - att genomföra den Näslundska utredningens förslag med vissa justeringar, men därefter bör man " sätta igång med att göra en total- kalkyl som kan vara klar i' god tid före nästa stora diskussion om lokaliseringspolitiken som kan komma när man ser utfallet av den nya politiken. Inte minst för regeringen, me- nar tidningen, bör det vara av stort värde att få grundligt un- derlag för diskussionen så ' att man kan komma ur den villrå- diga situation som man befinner sig i när det gäller Iokaliserings-= politiken. VILSELEDANDE PROPAGANDA Nya Systembolaget förbrukade av sina, dvs. av det allmännas, frukten av en folsdon ör Det är allvarligt för en nybliven par- tiledare att i sin första valrörel- se göra en så fatal blunder. När hr Heckscher, som han de- klarerat, begär” riksdagsgruppens förtroendevotum, är det ändå tro- ligt att han får det. Det beror . mindre på den egna styrkan än på att gruppen inte har'något namn, som kan 'samla de frak- » tioner, som nu. strider om ”hö- gerns själ”. - JORDFÖRVÄRVSLAGEN ” Jordbrukiministerns promemo- ria, tar. närmast sikte på en enda sak; att underlätta för bolag att förvärva — skogsmark, «skriver Kristianstads-Bla- det (fp): - Det var knappast så man på di beralt håll hade tänkt sig en om. arbetning av jordförvärvslagen För det första kan det mot pro- memorian resas den invä laget så å skamfilat ' att det måste ”vara” en” belastning” först och främst för företagsställaren. Kan inte opinionen i det socialdemo- kratiska partiet säga ifrån så att hr Erlander förstår vad klockan är slagen? Det går ju-att göra det mellan fyra väggar, om offentlig- heten generar. : "(Handelstidningen) könst, musik, teater, skönlitteratur |: om några av huvudfrågorna. Vad |” Karavan James. A. Michener "behöver vid det här laget knappast någon. när- mare . presentation. Hans stora episka : skildring ' ”Hawai?”, :en av/ alla tiders -största bestsellers, har hos publiken definitivt öppnat por- tarna för hans fabulösa berättar- talang. Den .nya boken ”Karavan” var "efterlängtad" när den utkom förra året i Amerika och nu är den här, Det rör sig om, en spän- nande intrig och en första klas- sens miljöskildring och hans be- rättartalang har aldrig varit större. (Rabén :- i och Sjögren) ve Målat på "glas Gusti”: Stridsberg > I presenterade sig på ett så glänsande sätt i sin bok ”Mina. fem liv” häromåret att'vi:inte just. har. mycket ' att tillägga. Den boken. har utgivits i sju länder. Den nya boken — Målat på glas — en släktkrönika, är en roman, men den äger ändå kraften. av det självupplevda, av en suverän behärskning av miljön, den genuint österrikiska, som bara kan förmedlas av den som själv : vuxit upp i detta ”okända” Öster- rike med dess bakgrund — bräck- dig som ala (Rabén och Sjögren, 32:50).7 . Oviss framtid för k äldjurens :Tänk om det vore möjligt att få se några av forntidens skräckin- jagande" widunder!. Tyvärr är det som "vi i dag kan bevittna bara sista 'aktens slutscen av, ett natu- rens väldiga skådespel "som. sak- nar ''.' motstycke. ".:: Härstammande från primitiva och maktlösa. urfor- mer, ' vilka sökte anpassa sig till en ny och" fientlig miljö fortsatte kräldjuren ! att utvecklas > i alla riktningar och kom under. mycket lång .tid "att bli de dominerande livsformerna ” på : jorden. Vad som överlevt. till ' våra : dagar är: bara obetydliga rester av en längesedan förgången storhet. Men åtminstone några av dem :— sköldpaddorna, krokodilerna och' tuataran — sva- rar i grad mot den nötta men likväl, ;förunderligt uttrycksfulla beteckningen levande fossil. Kräldjuren har existerat på Jor- den i "omkring 300. miljoner; år, men det är. först i vår: tid :som de tilldragit sig ett vidare intresse bland människorna. Delvis är. väl denna : nyvaknade . förståelse en följd av. den: intensiva forskning off 1 Kn L a härleds > v TT AA från 1800-talets såkallade ”Bicher- hallenbewegung” : (=' folkbiblio- N Y A. B ÖC K E R. "osaken i att. det gått” upp för folk att de flesta kräldjur, ormar- na inräknade, är både intressanta och nyttiga och ingalunda några vedervärdiga monster som snarast bör avlivas. Kräldjuren som en gång behärskade jorden, har blivit oerhört mycket färre både till art- och : individantal. . De är relativt oförändrade sedan ' den: tid när dinosaurierna dundrade fram över jorden och ger fascinerandé .glim- tar av livet då ' Den "nionde wolymen i Svalan/ Life Naturbiblioteket, Kräldjuren, erbjuder ytterst fascinerande läs- ning. Den kunnige vetenskapsman- nen: Archie Carr står för den 1e- diga och faktaspäckade texten och Life:s redaktion svarar för redi- geringen' av de vackra bilderna i färg och svartvitt — ett utförande helt 'i klass med de. tidigare voly- merna i serien. Priset är kr 32: 50 per inbunden volym. > Nobelpristagare a dikter i :Det har redan gått ett år sedan Svalans ' Lyrikklubb startade och den femte volymen' i klubben har kommit nu. Dess titel är Nobel pristagare — dikter. Anders Öster- ling har skrivit förordet och Sven Lindner har gjort urvalet. Boken omfattar dikter av de 22 litterära Nobelpristagare, som främst eller åtminstone i väsentlig mån varit lyriker. Bokkonstnären | . Vidar Forsberg svårar för. den typografiska ut- formningen, Priset är fortfarande lika lågt som för de tidigare ly- rikböckerna, d.v.s; kr. 14:50 per inbunden volymen, för medlemmar i Svalans :Lyrikklubb 'är priset endast kr. MH: 50 per band. Alla tiders: konsthistoria | : - speglar, åskådligt och Tättillgäng- |. ligt den" västerländska målarkons- tens oändligt: Tika' värld. , Varje del inleds! av en”expert med er in- formativ,. presentation av konst- perioden, sedan följer de förnäm- ligt utförda” reproduktionerna som ger. en allsidig belysning av epo- ken. Med; hjälp av speciella .ut- viksblad kan. bildtexterna studeras parallellt med. planscherna. Vissa volymer, som ' så: erfordrat, :om- fattar även konstnärsmonografier; Nu föreligger 8 'delar, de 4 åter- stående utges våren 1965. Hela verket omfattar 3.000 sidor, varav 768 helsidesplanscher "i färg och som bedrivits 'under de - senaste årtiondena, men än mer ligger 1.350 reproduktioner "i svart-vitt, (Rabén och Sjögren). : STATENS "MÖJLIGHETER . PAVERKA KOMMUNERNAS - :INVESTERINGAR MINDRE abs 1963 äa halvåret tjämtört med 1 halvårer 188 sh AKOMMUN [rar novsra Färosrioen | Dia t visar ökr takten i de ko la i t 1946—61. Den har varit ungefär dubbelt . så hög som för landets totala i itt. Den ökningen upp- la bostadsk ot visar det k Statens möjligheter . att genom penningspolitiken påverka de kom- munala investeringarna har min- skat under de senaste åren, fram- håller ekon, Ye. Ernst Jonsson i; novembernumret av - Industriför- bundets Tidskrift.: Han har nyli- gen i en licentiatavhandling, byggd på Ya enonepliga studier vid Han- delshögskolan i ' Stockholm, be- handlat kommunernas finanspoli- ti Under efterkrigstiden har sta- ten utövat en viss påverkan på de "dubb lats, - som under "perioden fem- liga, "skriver kr ' Jonsson. Dessa båda slag av investeringar upp- gick 1963 till c:a 16 resp, 12 mil- jarder kronor. Härav kan de pri- vata” investeringar i näringslivet, som främst påverkas av konjunk- turimpulserna, grovt uppskattas till c:a 5 miljarder. För att upp- väga en variation i näringslivets fordras såled en betydligt mindre variation i de offentliga, av vilka de kommuna- la 1963 uppgick till närmare hälf- ten och väsentligt översteg de « invester framhåller hr Jonsson. Denna på- verkan har skett via k statliga, icke-militära investering- | naden, som s staten influerat genom re här i landet. Den a sko- gens produkter, skilt Papper och Ppappersma:sa, spelar en stor roll i vår export, Tendenser till internationella ' fusioner: i bran- schen har inte saknats, och om bolag skall få förvärva skog här i landet, kan de utländska föräd- lings= och avnämareintre.sena komma med i bilden redan när det gäller själva skogsägandet, Det är därför inte-bara gamla minnen från bolagens framfart mot Norrlandsskogarna under: ett tidigare skede av vår ekonomiska utveckling bakom de betänklighe- en, att man den vägen kan släppa in utländska bolag som skogsäga- ter mot pr ian, som nu ut- litiken, Läget på denna marknad har under de senaste åren framtvingat en ökad kom- munal Självfinansiering. Andelen Fi italmark- Från ke håll brukar fram- hållas, 'att den främsta orsaken till att de kommunala investe- ringarna ofta koncentreras till en högkonjunktur ligger i att de till stor del är följdinvesteringar för- har ökat från 24 procent 1954 till 55—60 procent under de senaste åren, Därigenom har statens möj- ligheter att genom penningpoliti- ken påverka de kommunala in- Mesteringarna minskat. För att förmå kommunerna att på önsk- värt sätt konjunkturvariera in- vesteringarna, måste staten gå andra vägar än' via kapitalmark- naden. : En de fi Titik ledda av de" bättre tiderna. Den ökade aktiviteten i samhället 'med- för ökad efterfrågan på kommu- nala tjänster, vilket i sin tur nöd- vändiggör nyinvesteringar i ex- empelvis elverk, vatten och av- lopp, gator, vägar och bostäder. För att bedöma om kommuner- nas investeringar verkligen är så hårt bundna av konj som sådana uttaland ”Tnisation .lunder dagtid på intensivvårdsav- låter för-|k' Aktuell Bättre samarbetsformer "kommentar måste" en utländsk inedborgare, som" i ' hem] skapas 'mellan primärk och landsting när det gäller åld- rings- och långtidsvårdens orga- och kostnadsfördelning. På det området kan åtskilligt me- ra göras för att avlasta sjukhusen WMoch minska köerna framför sjuk- husportarna, - : ”Västerbottens-Kuriren En viktig faktor när det gäller att bemästra lärarbristen är att yrket görs lönande och attraktivt. Säkert existerar en betydande arbetsreserv bland de hemmafruar som inte finner det lönsamt med yrkesverksamhet på grund av de höga marginalskatterna. Det ' är utan tvivel. önskvärt att därar- organisationerna betonar vikten av en snar .skattereform. Organisa- tionerna bör säga ifrån i klartext att den socialdemokratiska förhal- ningstaktiken 'i verkar negåtivt på lärarkårens yr- kesbenägenhet. Na =. Kvällsposten petensvillkor för" den, som : vill. utöva visst yrke. I exempelvis Västtyskland, Holland och Öster- rike gäller dessa bestämmelser för hela hantverksområdet, till vilket där. räknas över 100-talet olika yrken. inom hantverk och' ser- vice. Konsekvensen härav. blir alt om Sverige går in i en gemensam att få underkasta sig de krav på Hemmafruar blir »respiratorväkter ” Stockholm (TT): z S.k. respiratorvakter med upp- gift att övervaka både respirator- fall och andra svårt sjuka pati- enter, som kräver oavlåtlig tillsyn så att. sjuksköterska och 'läkare kan tillkallas cm någon förändring till det sämre inträder, har man med framgång utbildat och gjort försök . med ' vid Gävle central- lasarett," omtalar arbetsförmedling- ens organ Platsjournalen. Länsarbetsnämnden och " lands- tinget ondnade en sådan kurs hös- ten 1983 och försöket utföll så bra att ytterligare två kurser har ordnats, - F.n. pågår den fjärde. Till ' den första kursen anmälde sig över 200, huvudsakligen hem- mafruar. 14 togs ut — en förut- sättning för att bli' antagen var att vederbörande hade någon vana vid sjukvård. De två första ' upp med 14 dagars teoretisk och praktisk mndervisning av läkare och sjuksköterskor vid intensiv- vårdsavdelningen ' och infektions- kliniken. samt kliniklärarinnor vid sjuksköterskeskolan, Under de bå- da senaste kurserna har man lagt till en extra vecka, den s.k. prak- tiska veckan,- med ' tjänstgöring delningen. Sammanlagt har redan |! 42 respiratorvakter mtbildats och till det kommer '12 ' deltagare i den pågående kursen, Respiratorvakternas är. upplagd efter ett jourschema så "att några av' dem skall finnas tillgängliga varje tid på dygnet och genast kan inkallas till olika avdelningar. F.n, anlitas 3—4 var- je dag och sammanlagt ' har pvre- spiratorvakterna tjänstgjort under 850 arbetstimmar per månad — med ett. maximum som ligger på 1100 arbetstimmar per månad. : Den opättning som . utgår är kr. 5:50 i timmen med tillägg för obekväma” arbetstid under varda- garna och något högre sådant tillägg |. inkallad under sitt pass utgår viss jourersättning. Hemmafruarna tye- ker att de fått en bra form av deltidssysselsättning under de kor- tare eller längre jountider de kan välja. de kommunala investeringarna är stora framför allt när: det gäl- ler skolor, hälso och sjukvård samt sociala ändamål it. ex. ål- derdomshem), representerande | sammanlagt en tredjedel av den kommunala = investeringsvolymen j eller nära 2 miljarder kronor un- der 1963. Detsamma torde gälla de kommunala bostadsinvestering- arna — som omfattar 30 procent av de kommunala investeringar. na — i så måtto att i normala fall intet hindrar en. Expansion under lågkonjunktur. Möjligheterna att konjunktur- variera imvesteringarna i affärs- verk torde däremot ej vara stora, tt från vissa icke tidskrä. trampat. ned "sig i dyn. En del sitta så fast där, så att” dei ras skulle alltså uppgå till unge- får två tredjedelar av den totala la " inyosteringsvolymen moda, har man undersökt den kan gå ut på att låta fluktuatio- nerna i privata investeringar upp- talats från skogsägarehåll vägas av motrörelser i de offent- L investeringsutveckling- en under perioden 1946—61, Undersökningen visar, att möj- lighetema att konjunkturvariera Å eller nära 4 miljarder kronor år 1963, Åstadkommer staten en viss kontrollarad konjunkturvariation av de totala (Förta, & slingan stä | företag," skattefrågan - in-' I flera - länder "gäller för när- | - | varande en näringslagstiftning, söm” "| fastställer utbildnings- och kom- Europamarknad, kommer svenskar som . vill” etablera : sig -i utlandet utbildning, som ' där: gäller, medan kurserna lades : tjänstgöring |: : vid helger. Om någon inte blir sin? måste dikas at och. hålonrna upp. alla de" -tillfällighetsbestämmelsör som ej" upp räs , med tillbörlig respekt, ” och även i dag gäller det att h det måste fylla lagens be- , fritt kan etabl sig i Sverige, Detta kan :ej vara Jåim= ligt, Hantverk och Industri: Utvecklingen går mot: större stora” organisationsenheter och .stora förvaltningsområden. Nä- ringsliv och samhälle struktureras ' om, Vi ser 'vad som sker, vi med- verkar i "det som sker,.-men vi vet mycket litet. om hur förvalt- . ning - och . "administration r. skall ordnas i detta de stora enheternas framtidssamhälle, Man vet "mest om dessa frågor då det gäller nä- - ringslivet, - industri" och handel, jordbruk - och "skogsbruk. - Minst vet man "om: det som kommer: att hända i samhället: i de: stora Tä- nen, landstingen och kommunerna. Endast ett är” säkert,” det' mesta blir "annorlunda än det som vi är vana vid. ngborgs Dagblad. Två extralärare vid realskolan i Gnosjö har' avskedats därför att de "bjudit" hem” elever i 'en jazz- , klubb till sina, hem, varvid dans förekommit, :Rektor, förklarar att visserligen inga , belägg finns för att något. otillbörligt; förekommit, men att man funnit själva ”umi gängesformen.. olämplig”. ”Extraläc rare som -i framtiden vill minska avståndet mellan kateder och skol: bänk hör: tydligen söka "göra det på allmän plats; . eller; om "de, vill förlägga 'samvaron till hemmen, ägna den åt något för. 'skolstyrel- ser och rektorer i bygderna, mind= re oroande än dans. Det” "finns ju exempelvis fjärilssamling : :eller-ly- "| rikläsning att: + locka : ungdomen med, utan att distansen” mellan färare och" .eley. "därför: kan” råka i fara. -- En lastbilschaufför körd katt ” i Grolanda socken, kasta e en blick i: -backspegeln' och körde vidarey, Han åskall':: nu åtalas för ÅA småtning..- Det är ” Folk” "måste lära. sig. satt: katten inte är ett slags råtta som vem det inte : finns ågonting som det är så gott om 'som . . experter. fö . Carje i Statsanställd - Ko En engelsk - ödemiker talade till -en, del. I nyanlända utländska” studenter" i" Stockholm "under" briken' ”Hur. överleva i Sveri Han nämnde bland” annat ätt han först: "trott, att: i den, spatserande men "sedan insett att det var'”& monument över någon” fotgängare. — I England, tillade han, kör man sin bil Här är man beväp- nad med den. ss NN Lars. iseT om hel väcka var de jubileum för televisionen och firandet nej leddes med "dösnäck av radioche- fen och TV-chefen' om. tiden som varit. Om tiden som kommer. fick vi inget veta och möjligen tyder det på att TV. tro sig ha fannit LR PÅ VÄ (CEN Alla falar' Skola. höjas . .. vv "Jes, 40: 4, Herrens stora” "vägbygge går ofta fram över "marker som måste hö- as, Träsk" oc i sumpinarkeyna . "fyllas ' MJ som Det sedliga tillstånde en stor sumpmark där "många. ha komma upp.” utan : andras hjälp. Många Unga "ha Problem och lida här sina största r.. sitt största vande investeringar som kan för-| nederlag: utses redan under er tidigare Jåg- Den 'allmänhä” mor felen" s har onjunktur. . . : De investeringar som kan varie- många hålor: "Härtill medverka Herrens kallelse står dock k är a fa det” ditt (Forts. å sid, 6). dalarna, ” väl” aw live. : :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.