N ”- LAHOLMS TIDNIN re a | - L T - Lördagen den 12 december 1964 | LT SA - Riksdagsbeslutet om utredning av "Välkoinmén skolutredning Den socialdemokratiska oviljan allmän förskoleverksamhet hör til; mot det tacknämliga. förslaget lär de mest glädjande under denna ses- sion, Centerpartisten Haral - gon i Hedenäset, som sysslar myc- - långt-t Id Lars- bottna i andra skäl än de anförda. I det här fallet hade det varit om hur fast, rotade de gamla folkliga traditionerna är trots' alla” de ses naste decenniernas förändringar 1 människornas sätt att leva. Press, radio, TV, film kommunika= ket med skolfrå hade rat härom och kunde notera en' "vacker personlig framgång, Statsut- reserverat sig mot förslaget och riks- > dagen följt dem. Då hade regerin- skottet hade enhälligt tillstyrkt mo. " gen om ett år eller så själv kunnat tionen, men Ika enig var man inte komma med en proposition om för- i som” riksdagsbehandlades. En rad social- d försiag ” var ecklesiastikministet även när . dlens enorma : utve borde ju, tycker man, ha avlägs= nat.. den -mystik - med rot i helt andra samhälls-' och levnadsför- hållanden, som vilar kring de sto- ra folkhögtiderna. Så har emel- lertid - inte alls skett, Snarare "har kvinnor sig med minst sagt ohållbara mo- tiveringar. Men de vann inte gehör ; för sina argument, En av deras mo- tiveringar . var att daghemsverk- "samheten bör utbyggas föl r att i möjligaste mån motsvara behovet, Innan dess, ansåg de, finns det Inte ” anledning börja ens utreda om för- skolor, De tocialdemokratiska kv tonbladet, som hävdar att innorna : får lojalt stöd från LO-organet Af- . varken ” ” de stora - hade fått en fjäder till i batten då, Nu blev det i stället hr Larsson i Hedenäset vi har att tacka för en reform som länge nog låtit vänta på sig. Men den beslutade utred- ” ningen kommer säkert att ta sin. tid innan något genomarbetat förs, slag kan läggas fram, > cen i Redan av den" "anledningen bör självfallet inte vare sig de so- cialdemokratiska kvinnorna eller bladet bekymra sig över eller har riktigt klart för sig vilken stor reform allmän förskoleverksamhet ;' - är, AB menar också att ”bristen på daghemsplatser är mycket ati . bristen på förskoleplatser”. - inte rimligt, heter det, att i ett så- örre än ” Det är . dant läge tvinga kommunerna att ligga ner sina störste resurser på ' ett område som inte alls är så ange- läget, ol Varken Aftonbladet eller de s0= ” som gick emot förslaget tycks ha,. ' klart för sig vad motionen gick ut” på. Först och främst gällde den inte ' ” ells att nu prompt genomföra all- . män förskola, Motionären; hr Lars- son I Fedenäset, satt i 1987 års And M pe-> är gr " netrerades. Han är insatt i skolpra- ” blemen — av allt att döma mer än de som nu går i harnesk mot hans. "förslag. Vad han begärt är en ut-. . redning av hela förskolekomplexet." Hans förslag grundar sig vidare på "de goda erfarenheter, man på sina håll redan vunnit av förskolverle- .. samheten här i landet. Denna skolform har visat sig kun- V na erbjuda betydande fördelar. Bar- + nen -får efter- sin» ålder anpassad social fostran, som underlättar över- "gången, från lekåldern till det ob!i- » gatoriska — skolkollektivet. Därtill kommer att man på ett tidigt sta- dium får inblick i barnens beteen- den, Visar iakttagelserna att ett me- disinskt eller psykologiskt ingripan-- de är befogat kan"detta ske i.god tid. Av: expertisen har ilekskolor ” och förskolor- allmänt tillerkänts &tor betydelse. ske DE 8. K.. N UNGDOMSKANDIDATERN li 1 i politiken är”en företeelse som Aftonbladet sgranskar: Vi tror inte att man kan locka "ungdomen till de politiska erna och organisationerna parti- genom att låta en del ' yngre, politiker "uppträda som ungdomens repre- sentanter och i största” allmänhet 'se unga ut och bära sig ungdom- ligt åt. 'Det är farligt att locka till sig ungdom genom att göra speciella ungdomspolitiker och, politiska frågeställningar till göra vissa 1 ung- ”domspolitik. De unga politikerna bör inte ge sig ut för att vara nå- got annat än de. skickliga politiker de' är, ' ” yrkes- I det långa Joppet. ä det. för- | modligen bättre att ' folk som "känner, sig unga "får. se alt också fyllt allvar än: att några [politiker som "ännu . inte äyrtio år kan' bli tagna på "1. politiska 'sammanhang; veta att partierna håller unga lejon som huskatter, SR REGERINGEN HAR An . ANLEDNING, SO att studera vad skogsägarföre- ningen anför i sitt remissyt! "skriver F o 1 ke t (s). : Hedlunds synpunkter är trande, Gunnar långti- från ointressanta då han kommer in på målet för skogsbrukets. ytt- Te rationalisering: I i Han syftår' otvivelaktigt ed liksom jordbruksministern att nå fram till en bättre -fastighetsstruktur för bruk såsom vårt 'sh för en rationellare skogsdrift, Den skiss, som han tecknar för en konkurrens mellan olika företags- former, ter sig i och för sig sym- patisk. . Men . den . konkurrensen måste förekomma både på bruks och fö idan,; Jordbruksminister” EE skogs- Holmqvist bör med förnöjelse ha läst herr Hedlunds 1 viktiga, avsnitt kon- struktiva kommentar till departe- mentspromemorian, På centerpar- tihåll kommer man alltså inte att längre fortsätta med det sterila nejsägandet till reformer utan är villig att diskutera en ny målsätt- ning. Det är vår övertygelse att det i vårt framtida samhälle finns ut- rymme för samtliga tre ägaralter. : nativ: privatskogsbruk, stats- och bolagsskogsbruk,' . STATSMINISTERN HAR FATT ett mycket fint rum med hel- täckande matta, armatur och väg- gar i masuvrbjörk, möbler i valnöt och läderklädda dörrar. Vi gläds med statsministern , över hans nya och ståndmässiga miljö. Sär- 'kostnadsfrågan.. Den. . detaljen skall också utredas, Likaså för- skollärarutbildningen såsom . den pedagogiska '. uppläggningen. å « stort. H Visst är bristen på daghems- platser stor och den har. också påtalats wid : ett "otal tillfällen från . oppositionshåll. Statsmak- ' terna torde ha haft gott om tid att fundera på den saken och 'se till att, bristen 'avhjälps. Men N allt att döma vill: man "ännu några år på sig.: Det visade de- " batten om förskolorna: / please! OA Men : rår . statsministern . och hans" närmaste nu löst sin rums- fråga så bra och man sedan kla- rat av: Harpsund och utrikesmi- " nisterns bostad; . som vi ser skall komma näst i tur för att få repas rerat; kan han då inte börja in- - tressera sig för hur kollegerna "i riksdagshuset hår det?. De skulle bli så glada över: det allra. minsta Nilla rum medi ing i enklas- te svensk. kontorsstandard. ' ör: att. de” är finkänsliga sjukpen- "miste. om 150, dagars: -ningsrätt.. Det är avbetsrättsexper- ten; i. . Sve ka arbetsgivarföre- 7 tresse, skrive Vv. sverbot tens-Kurtren”, 7 + Det gällde en: kvinnlig kontorist "som tog ledigt för. barnsbörd den 1. augusti och med nedkomsten "beräknad till den 6 . september. : Hon. anmälde :ledigheten till för- säkringskassan "och fick :tilläggs- sjukpenning för. er första period fram till den 20 augusti. För rätt : till: fortsatt sjukpenning lämnade «hon den 13 september en ny för- säkran . om "att hon "avhållit sig från arbete men redogjorde också för att hon 27-—29 augusti på ar- Betsgivarens' önskan ryckt in för att hjälpa till med en arbetstopp inom företaget. Några dagar sena- re hade hon fött sitt barn. = > > - Såväl företaget som kontoristen utgick ifrån 'att hon. skulle ::få . sjukpenning, frånsett de' tre da- gar hon arbetat. Kassan åberopa- de dock lagen där. det sägs, att sjukpenning utgår ”tidigast från och med den sextionde dagen fö- re den beräknade tidpunkten för med förlossningsdagen så länge från förvärvsarbete, ' dock : högst för 180 dagar”. Med hänsyn :' till massusen ”utan" ' avbrott” erhöll kontoristen därför ytterligare er- sättning blott för tiden 21—26 au- gusti och förlorade alltså sjuk- .penningsrätt för' mer än 150 da- gar. "Kassans beslut överklagades man inte tvista, men nog är det ett utslag som går mot allt sunt förnuft. Direktör Forstadius drar också för sin del den försiktiga slutsatsen, ' att ”det förefaller osannolikt att en lag som medför dylika konsekvenser kommer att sz stå orubbad i framtiden”. Det vill man verkligen hoppas. Tyvärr 'verkar det som om det allmänna försäkringsväsendet . skulle vara särskilt drabbat av stelbent para- . graftänkande. . Man kan möjligen förstå, att en verksamhet, som är så omfattande och berör så många av måste styras efter enkla och strikta schablonregler. Man har ne tid och resurser för att göra förnuf! enskilda fall, Men så mycket mera "angeläget är då, att själva lagen inte är skriven på sådant sätt, att helt orimliga tillämpningar som i det relaterade fallet låses fast och blir norm för fortsättningen. Det är plats för en framstöt i riks- » dagen om en rättelse. vor Fot od ervä by Prefekten , yar en" relativt. hygglig nedkomsten "och senast från och |. . kvinnan utan avbrott avhåller sig | men har stått sig i högsta instans. |": Om domstolars lagtolkning skall |: inträffat. exempel. Aldrig tidigare har -väl denna folkliga Tjusdrottning firats med sådant intresse som i våra dagar. Varifrån härstammar nu detta firande av ljusets drottning? Ja, som -alla andra traditionella högtider kan man följa seden långt tillbaka. i tiden. Det finns många En av de "mest, spridda förtäljer att Lucia var: en ädelboren jung- fru, som led martyrdöden i Rom under kejsar Diokletianus förföl- jelse. mot de. kristna; För att ut- rota den för, kejsaren obehagliga sekten, gav han order om, att alla som bekände sig till densamma, skulle stäl in i ka och där lida hungerdöden, Då den ädla jungfru Lucia hörde" talas därom rördes' hennes: hjärta ' av medlidande. Då natten - föll på begav "hon sig till katakomberna och lyckades med sin :underbara skönhet ' och 'sina milda” ord beve- ka vakterna att. släppa in henne. I: båda" händerna bar hon korgar ned mat till de arma fångarna och för att lysa sig i de mörka underjordiska gångarna, 'bar hon | på huvudet några brinnande vax- ljus, Dessa besök upprepade hon flera nätter, men till slut blev hon fast. - Kejsaren blev, som alla härskare alltid blir, även i vår tid, för- bittrad över. att någon vågat över- träda : hans -befallningar och . till straff blev hon dömd att i:den höge ' härskarens ' närvaro. dansa barfota på 'glasskärvor, Lucia dan- sade, och se, då skedde ett under, Hennes, fötter skadades inte . av glasbitarna.: Då . befallde kejsaren en av. sina. män att 'stöta' sitt svärd i den unga kvinnans bröst, och så dog hon martyrdöden. Enligt en annan degend var Lu- cia en ung flicka :i Syrakusa. Då hennes mor genom ett underverk blivit botad” från en svår sjukdom, ville. . Lucia "visa : sin ” tacksamhet till några . fattiga kristna. Detta nen, Han. angav henne för pre- fekten ; Paschasius såsom . kristen, karl, "och sökte "förmå den ' unga Hickan.: att avsvärja sin tro,. vilket hon " emellertid vägrade att göra. Då hotade han att låta föra hen- ne till ett skökohus. Då soldater- na skulle gripa” henne för att verkställa prefektens order skedde ett - under; » de" kunde: inte --röra henne ur fläcken. Nu blev prefek- ten rasande och dömde henne till döden, : Man "staplade ris. och ved runt : omkring -- henne :- och -tände med ”beck och olja. Men se, lå- gorna lämnade henne ' fullständigt oskadd. Då blev hon genomborrad med ett” svärd ' och ” dog." Detta skedde i) Syrakusa; den 13 decem- ber år, 304. «I Sverige började "Luciafirändet först "i. Värmland och : omkring Vänern,' troligen infört av' katols- ka 'munkar.: Men . långt . tidigare firades' den .13' december pån sitt speciella ' sätt, Denna natt ansågs vara” årets längsta och på morgo- nen skulle " tröskningen . avslutas. Detta skedde efter tidens sed myc- ket tidigt och därefter :skulle man äta och dricka. märg "i' benen, I Det :- byråkratiska :'tänkandet skulle fira en oförtjänt triumf, om seden med den vita mö:san glöm- - des bort, Studentexamen skall ju avskaffas och därmed, menar by- råkraterna, förfaller även moti- veringen varför de som avslutar " denna del av sin utbildning skulle fira detta med att ”ta på den vita mössan”, Men hur skall man kun- na förhindra det? Genom polis- " förbud? I så fall genom hr Polis Paulus Bergströms försorg. Vita mössan som brev på pos. ten för 39-årig postiljon 'från Lund, kunde man nyligen läsa i en rubrik. Artikeln var illustre- rad med en bild där man såg "primus bland årets julstudenter, en = västerbottning som = efter skogsjobb och arbete' på faderns gård gått studievägen och nu ta- git studenten. Han skall fortsätta vid Umeå universitet.- Bilden vi- sar mannens” oförställda glädje över det goda resultatet. 'v Skall det vara nödvändigt att likrikta allting och beröva folk ” Det är. "egentligen. märkvärdigt . För att nu ta Luciafirandet som , sägner och ' legender kring Lucia. | genom att skänka hela sin hemgift | : gillade: naturligtvis ' inte . fästman- |” :Ide och morgonstjärnan"' deras hjärtan: ” -Luciafirandet förr och nu. början av 1700-talet war, det wan- ligt i Värmland att man på den tidiga morgonen itrakterades med öl, brännvin och mat i stor myc- kenhet, Inte. heller djuren glöm- des bort utan fick extra gott £o- der, : : . Länge. betraktades Luciafesten som en speciell värmländsk hög- tid, men den firades även i andra delar. av - landet. : de Likheten mellan den katolska traditionen med dess underverk och naiva tro finns även i.ett par gamla ' wärmländska legender. I en-av dessa framställes Lucia som n - godhjärtad och. barmhä kvinna gift med en rik och m tig man, vilken bodde på en präk- tig gård wid södra stranden av Vänern, Mannen hade från ett tidigare äktenskap flera "barn, men Lucia'' var "som ' en" verklig mor för ' dessa "och 'skötte' huset med största omsorg, då mannen var borta på resor. - Ett. år "hade det blivit ovanligt rik" skörd på. gården .medan "det i de” norra delarna "av Värmland hade blivit missväxt. och hungers- nöd. Då lastade ' Lucia en del av gårdens. rika: förråd på "en flotte; Inet Från Luciafirandet på Skansen för floderna och delade ut'av sitt” överflöd till de hungrande, Mannen blev rasande över detta tilltag, men Lucia bad till: Gud om hjälp: och hennes förtröstan kom ej på skam, Mannens sinne vändes och han blev glad över att han hade en så god hustru. En wariant av denna sägen be- rättar "att Lucia under en 'svår hungersnöd uppenbarade sig ljusgestalt med ett stort skepp på Vänem lastat 'med skinkor, fläsk- korv och 'annat.: av julens godsa- ker, Med denna, last skulle. hel- gonet ha färdats runt Vänern och delat ut av sina gåvor till de hungrande skarorna. En likadan legend" finns förresten upptecknad även på Sicilien, Nu för tiden kommer inte Lucia med så rika gåvor även om det skulle . behövas på. flera.» håll i världen. : Nu bjuder hon på kaffe med ' lussekatter "i :tidig morgon- stund. Men hennes gestalt är ljus och ” hennes krona / strålar. 'Hen- åren" och - alla ' hälsar vi henne välkommen. Ty hon är :en bud- bärare" om att ljusets stora högtid > snart skall : vika, + K. B. ' og. barnen med sig och” for mupp- ha "varit en härlig örtagård, som ett Edens paradis, om det fått förbli- vå det: som Gud. skapat den till. Men i stället har mänskligheten så förvantkat den, att den är att likna vid en dyster vildmark. Och det är vår lott, att vi tillhör denna värld. Det är dock inte hela sanningen, att mörkret ensamt 'behärskar vår jord, Det finns ett ljus, som lyser i den dystra vildmark, som "världen utgör. Och det ljuset har Gud. själv tänt genom det profetiska ordet, : "Tredje ' sö dagen i Advent är Herrens vägröjares söndag./ Vi :må då erinra oss, hur Herren förkun> nat sin frälsnings vilja genom pat- riarker och profeter. Tack vare löf- tena till dem har hoppet om frä ningen hållits levande. Dessa kar: i. sanning varit Herrens vägröjare. Genom dem har Gud talat till sin mänsklighet, Genom dem har hop- pets. gnista tänts. Så var. för de fromma fäderna det profetiska or- det det.stora ljuset; som de väntade på och aktade på. De igenkände dä- ri Guds röst. För dem skulle också detta bli verklighet, att dagen gryd- ick upp i För Laholms ns Tidning av byrkoadjunkt Evert Lindblom; :-Hälsin gborg. .: ”I gören val om I.akten” på det I profetiska ordet såsom på ett ljus, som lyser i en' dyster vildmark, till : dess "att dagen gryr "och morgon- Så är också vår uppgift inför det profetiska ordet att vänta och akta på det.' Vi läser och lyssnar, mer långa tider kan det hända, att vi inte. «tycker. Oss, få, något ljus. och någon : "ledning därav. Men en sak är viss, Ljuset finns däri alla fall.+ Om Herrens; vägröjare Johannes talar profeten Jesaja: ”Hör rösten aven som ropar i öknen: Bereden vägen för Herren; göran "stigarna jämna för honorg”. vi inte glömma att ;bereda vägen för Her- ren; för: adventets konung, för bar. net i krubban. Gören hjärtats sti- gar jämna för honom, När österlandets konungar var u- te och reste, jämnades allt i deras väg. Allt motstånd måste röjas "un- dan. ' När Konungarnas Konung kommer för att taga sitt rike i.be- sittning — det rike som icke är av denna, världen, — då gäller det att även här röja undan. Må människo- hjärtats berg och dalar utjämnas, så latt "Adventskonungen i oss finner Herren ”Han kommer, han "kommer den dag, som vi' bida. Dess strålar vi skåda på morgonens sky. Än mörk- ret är mäktigt i dimmiga dälder, men dagen begynner på höjderna gry. Han kommer att stilla de sör- jandes trärigtan. Han: kommer att fylla de heligas längtan.” - mindre "Medelinkomsterna å vårt land är kanske lägre än vad vi i allmän- het föreställer oss, Av en bear- betning 'som "Statistiska ”-central- byrån gjort rörande 1963 års in- komster framgår det att drygt 1,8 miljoner svenskar låg i gruppen 5.000—20.000 kr. i årsinkomst. Från denna grupp är då dragen de 600000 som tjänade ' från 0— 5000 kr. då dessa inte kan hän- föras till inkomsttagare i.vanlig mening. Denna kategori är för- modligen studerande med tillfälli- ga inkomster och andra katego- rier som har tillfälliga förvärvs- arbeten. Lägger man emellertid till denna grupp så får man alltså till resultat att nära 2,5 miljoner människor i detta land har 'års- inkomster understigande 20000 kr. Gruppen på 18 miljoner som har inkomster mellan 5 000—20 000 fördelar sig på drygt 15 miljon löntagare och nära 300000 företa- gare, : . Av dessa 300000 företagare är drygt 170 000 jordbrukare. Det kan ha sitt intresse att nämna att av de 235700 jordbrukare som ingått 18 miljoner svenskar - tjänar Al än 20. 000. kronor procent : från” föregående - år, För de anställda var inkomstökningen 8,6 procent mot endast 4,9 procent för företagarna, :- -Jordbruket "var den' "grupp': som: hade de lägsta medelinkomsterna vilket väl knap- past är ägnat att förvåna. Medel- inkomsten för företagare i grup- pen jordbruk med ibinäringar. var 10.990 kr. medan industriarbetarna tjänade 14.398 i medeltal, :-: - Det är påfallande hur kvinno- lönerna släpar efter i förhållande till lönerna på den manliga sidan, Kvinnorna når: i' medeltal sin högsta inkomst i åldern 25—29 år och den uppgår då endast till 8. 994. Männen i samma åldersgrupp nar i medeltal 16.382 kr;' Männen tjänar" bäst i "åldersgrup; en 45— 49 år id de. komrner'; upp - i en medellön 'på 20.292 kr, .'-- I förutsättningarna för" tinder- sökningen anger” Statistiska cen- tralbyrån att ”tillfälliga inkomster i form av lotterivinster inte har medtagits. i, beräkningen”. Det finns alltså ”en och annan ' bland de två miljonerna låginkomsttagare Jinte otroligt att framstegstakten i nes sång ljuder ren som förr om står för dörren: och att: mörkret N på allvar kan börja. ” Fhonom i .de mest underliga situa- | Aktuell - Den nye regeringschefen lr en tillbakadragen och något "”grå” man men beskrivs som en skick- lig organisatör: Det blir kanske slut på den glamorösa perioden i Sovjets efterkrigshistoria men den fredliga uppbyggnaden skall fort- sättas. 'Om toppen i Kreml kan ordna sitt inbördes förhållande utan förödande maktkamp, är det kan hållas. De försonliga tongång- arna mot. västvärlden och .ned- - St ommeitar” Vem i regeringskretsen- som än efterträder .hr : Erlander " kommer Partiets allmänna inriktning san- nolikt inte att förändras." Det blir även i fortsättningen , maktinne= - havet - som kommer att wvara- främsta ledstjärnan, Oppositionen måste räkna med detta,' måste räkna med "att socialdemokraterna : utan ”skrupler tillrättalägger sin politik för att-så länge som möj- " ligt få njuta, av maktens frukter = låt svara? att njutningen vid ” bantningen av militärbudget är hoppingivande tecken, som man med särskild ”tillfredsställelse ; in- registrerar, ” ; Helsingborgs Dagblad Helhetsintrycket” "blir att det är föga som ändrats i den ryska po- litiken sedan ' regimskiftet. Den ändring som inträtt är att Sovjet- unionen nu' leds av män som har mycket långt kvar innan de inom och 'utom landet tillnärmelsevis uppnår den ' auktoritet rusjtjov åtnjöt. Om de nu någonsin når så långt... Sovjetunionens korta hi- storia "visar att systemet inte fun- gerar med en parkörning av det slag Bresjnev ,och: Kosygin - nu etablerat. Mycket talar för att nå- gon av dem eller kanske en tred- je person återför landet till den sovjetryska ordningen. "> Svenska Dagbladet Bland, deltagarna "i högsta' sov- jets session fanns inte Chrusj- tjov, inte heller dennes dörsvars- minister Malinovskij, vilket ger ökad tyngd åt ryktena att han skulle befinna ”sig' på ' fallrepet — ännu återstår uppenbarligen åt- skilliga förändringar "4 rollistan innan nästa akt i Sovjets historia ee Sydsvenska "Dagbladet Harold Wilson: här det” inte lätt. Hans > lealösa . politik har 'bringat tioner. Hans parti har: bekämpat protektiohismen ". och ; så inleder hans regering med -att införa tullar och : exportpremier, Labour har klandrat:: de : konservativa för att de tagit. upp. ett lån på en miljard och lovade under :valrörelsen att snabbt betala detta tillbaka. Det kommer partiet inte att göra. Där- emot har labour själv tagit upp ytterligare ett lån, tre gånger så stort som det wilket de konserva- tiva signerat." »- Göteborgs-Posten ålder" förefaller en smula” fadd. Det finns bara en väg att komma, ur nuvarande fast. låsning, '=— att. Böra oppositionen : effektivare. - Dagens Nyheter . .Det är. inte längre de Höga in. komsttagarna förbehållet, att gniss. la över höga marginalskatter och ” ta ut. sina ”lönehöjningar”'' i: ökad ; fritid. Redan ' vid 25000 krönors inkomst går 41 procent av extra. inkomsten bort i'skatt för familje. H försörjaren," 46 procent för en ensamstående. "Fritiden blir allt. : mer värd! "Och att avstå från! extrainkomster. allt billigare! , "Sunt Förnuft Det vimlar av projekt och för- : slag 'i sjukvårdsdebatten — mer” eller mindre drastiska. Hur vore. det om man först skulle ”genom-', föra "redan beslutad" oc utbildning - innan" man gi fent - hugs med allt. som . tålmodigt ar. I betats' fram? :. « : Ordföranden i Svensk .sjukskö. terskeförening, "Gerd - 7 Zetterström : Det! ä älla + nog. att så många i sköterskekåren fortfarande .. ad sitta fast i den, inställnin; att : lägger man bort titlarna .med un- ; derställd personal, så kommer den! att brista i respekt "och. bli' mindre ' arbetsvillig.” Hur kan . sådana: för- + 2 domar "leva kvar" så Jänge 7 nerligen, ' om "det inte blåsa . in friskare" och. mer. demå- : d kratiska” vindar. > AR ) det ” + vissa sitvationer ett avi” | gare ord än syster? Tack och lov, så länge hon kommer när . man? kallar, > . i i När" "man : "dag går äl storms] ; mot ide ” moraliska upplösnings=; | symptomen i, den? svenska debat- i ten, så motiveras det inte av nå- "Det gon slags” bigott / moralisi är helt enkelt Lör "att vär de' positioner, som "redan u; . och: för att komma vidare på den; inslagna wvägen, som moralproble- men ' framställes som något av det väsentligaste just nu. ' : Ett modernt samhälle "utan m ral kommer. helt. ' enkelt att i längden bli'ett samhälle på retur. Nordvästra Skånes Tidningar | | NY. Bh EL-- ÖVER: an .c ledig, god, : modern svenska”! ) , 4 : Evangeliska | Ta ; ETTER RT TREE ERS ING Nya kestamoritet. på vår” DE E FYRA > JEVANGELIERNA =: > Ny översättning med - förklarande noter : av DAVID HEDEGÅRD : Detta är den första översätte = a ningen av alla a evanger lierna sedan 1017. Det caller översättning som passar både mnga' och gamla. D' ” kan, användas i. hemmen, S- skolorna och vwid' gudstjäns » möjligheten att känna lite gläd- |; som har det bättre ställt än vad Docent Gunnar, vtillerå skilt soffan. i ”svällande röd cha- je? Den vita mössan pia väl i undersökningen har endast 9400 statistiken visar. De lär emellertid . stt grin””bör. passa. Den som tvingas Å alla fall på'sitt Nilla sätt att spri Vä der IR. överstigande 25 000 inte förta intrycket av att vi har F osterlands-Stiftelsens s itta så lä sn på - - under Bokförlaj : sitta så Tänge | här, : - ger ber da feststämning. . Åv undersökningen framgår även Iisinkomstgrupper av. av stor omfat. Portörkag ;: | gelierna' får na PX rds ver n hoten «(Helsingborgs Dag- latt den. totala inkomsten . under 8 i landet, | d va och udd. bH eg - : - Er TT PS oem bla d) [1963 ökade i medeltal med BAI” een. nn , | ;x 304 sidor, Inb, Fr LS | PT dd ARR nEEa KAR KA sn br ÅS | se | RNE | UNS G il IL CT . (SN a jane vp rr . h Ångra d PL SSNNNE FORA SN db jan (00 ORDS | SOA ) NN | NAS SANN a m Y -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.